av av Anita Johansson m fl (s)

Motion 1988/89:Bo210

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Bo210

av av Anita Johansson m fl (s)

Bättre underhåll och förnyelse av våra bostäder

De årliga investeringarna i underhåll och ombyggnad av bostäder är nu större
än investeringarna i nya bostäder. Behovet av förbättringsåtgärder i framför
allt delar av miljonprogrammet är mycket stort och kommer att kräva stora
resurser under många år. Även en stor del av 1940- och 1950-talshusen
återstår att förnya. Staten måste erbjuda rimliga finansieringsvillkor för
denna verksamhet och garantera att de boende får inflytande över hur deras
bostäder och bostadsområden skall förnyas.

Omfattningen av byggskador och byggfel i miljonprogrammets bostäder är
mycket stor. Många av förbättringsbehoven har sitt ursprung i en snabb och
storskalig byggprocess där oprövade utföranden och material användes. Det
är därför orimligt att de som bor i dessa bostäder skall stå för kostnaderna för
att avhjälpa dessa brister. Det måste vara samhällets uppgift att stå för dessa
kostnader, antingen i form av direkta bidrag eller i form av ränte- och
amorteringsfria lån som återbetalas när det är möjligt inom ramen för en
rimlig hyresnivå. Detsamma gäller kostnaden för åtgärder som måste vidtas i
sjuka hus. Ramen för tilläggslån bör därför ökas på sikt.

Räntestöd till förbättringsåtgärder utgår i dag till åtgärder som finansieras
på 10 respektive 20 år. Ett liknande stöd bör som alternativ till ombyggnadslån
även kunna utgå till åtgärder som finansieras på 30 år. Stödet bör vara
större än halva marknadsräntan för vissa typer av åtgärder.

För lägenhetsunderhållet utgår inte räntestöd. I det allmännyttiga bostadsbeståndet
har det införts möjligheter till s.k. hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll.
Hyresgästen kan själv bestämma när och av vem som underhållet skall
utföras. Om hyresgästen inte utnyttjar företagets tjänster utgår rabatt på
hyran.

I sin hyra betalar hyresgäster i det privata bostadsbeståndet för periodiskt
lägenhetsunderhåll. Men många gånger struntar privata fastighetsägare i att
utföra detta. Ett liknande system som inom allmännyttan borde därför
införas för hyresgäster i det privata beståndet. För att detta skall vara möjligt
borde privata fastighetsägare kunna fondera underhållsmedel skattefritt.
Fonderingen skall utformas på ett sätt som garanterar att medlen följer
fastigheten och inte kan användas för andra ändamål. Hyresgästerna skall ha
ett avgörande inflytande över hur medlen används.

Det finns även i övrigt luckor i hyresgästernas möjligheter att påverka
underhålls- och förbättringsarbeten. Genom bostadssaneringslagen och
reglerna för statliga ombyggnadslån har hyresgästerna möjligheter att
påverka åtgärder som kräver bygglov respektive finansieras med statliga lån.

För övriga åtgärder är emellertid inflytandet begränsat om det inte finns avtal
om boendeinflytande. Det gäller t.ex. om en fastighetsägare finansierar
åtgärder med hjälp av statligt räntestöd till förbättringsåtgärder eller
privatfinansierar och gör avdrag.

För att ge hyresgästerna möjligheter att påverka underhålls- och förbättringsarbeten
bör det därför i hyresförhandlingslagen införas en primär
förhandlingsskyldighet för denna typ av åtgärder.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ramen
för tilläggslån bör utökas,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utvidgning av det
statliga räntestödet till förbättring av bostadshus i enlighet med vad
som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattebefrielse för
fondering av underhållsmedel som kopplas till hyresgästinflytande,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ändring av
hyresförhandlingslagen så att underhålls- och förbättringsåtgärder
omfattas av primär förhandlingsskyldighet.

Stockholm den 18 januari 1989

Anita Johansson (s)

Lennart Andersson (s)

Christina Pettersson (s)

Åke Wictorsson (s)
Björn Ericson (s)

Mot. 1988/89
Bo210

9