Till innehåll på sidan

Barns rätt till modersmåls- och minoritetsspråksundervisning

Motion 2020/21:1671 av Ida Karkiainen (S)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad
2020-10-02
Granskad
2020-10-02
Hänvisad
2020-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa alla barns rätt till undervisning i sitt modersmål och minoritetsspråk och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Att få undervisning i sitt modersmål stärker elevens identitet och språkutveckling. En förstärkning av modersmålet stärker också lärandet i ytterligare språk, det vill säga modersmålsundervisning för elever med andra modersmål än svenska kommer att stödja samma elevers förmåga att lära sig svenska vilket som känt är en nyckelfaktor för en framgångsrik integration. Att tillhöra en minoritet och få kunskaper i språket den minoriteten talar stärker kulturarvet och identiteten för den individen. Tyvärr ser vi en utveckling där den viktiga undervisningen i modersmål och minoritetsspråk åsidosätts allt oftare.

I ett antal kommuner i södra Sverige har modersmålsundervisningen i princip helt avskaffats. Bestämmelsen att modersmålet ska vara dagligt umgängesspråk i hemmet gör att skolhuvudmän kan neka ensamkommande barn undervisning i modersmål. Bestämmelsen om att det krävs minst fem elever som behöver undervisning i språket för att huvudmannen ska vara skyldig att anordna undervisning i modersmålet är ytterligare ett hål som huvudmännen kryper undan genom. Bestämmelsen att eleven ska ha grund­läggande kunskaper i språket har gjort att vissa kommuner infört inträdesprov för att elever ska få modersmålsundervisning. Slutligen är reservationen som finns i lagtexten att modersmålsundervisning bara måste anordnas om det går att få tag i en lämplig lärare ett skäl för många huvudmän att avstå.

Språken är bärare av kulturarvet, rötter och historia. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft den 1 januari 2010 och lyfter särskilt fram att barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.

De senaste åren har regeringen tagit emot två utredningar som berör undervisning i modersmål respektive minoritetsspråk i skolan. I dessa finns förslag om hur möjlig­heterna att stärka barns rätt till undervisning i modersmålet eller minoritetens språk kan stärkas. Om det av olika anledningar inte går att genomföra utredningarnas förslag borde lagstiftningen åtminstone ses över så att huvudmän inte kan avstå från att anordna denna viktiga undervisning. Det borde vara varje barns rätt att få undervisning i sitt modersmål eller minoritetsspråk.

 

 

Ida Karkiainen (S)

 

 

Yrkanden (1)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa alla barns rätt till undervisning i sitt modersmål och minoritetsspråk och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Utbildningsutskottet
    Betänkande 2020/21:UbU12
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Behandlas i betänkande (1)

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.