Bakgrundsmaterial i asylärenden

Motion 1993/94:K435 av Ulla Orring (fp)

I Åsele kyrka befinner sig två kurdiska familjer med
sammanlagt tio barn sedan lång tid. De har fått beslut om
utvisning till Turkiet trots att de själva anser att de är
irakiska kurder. Hur kan Utlänningsnämnden påstå att
männen, som saknar pass, är turkiska medborgare? Svaret
saknas därför att inte ens offentligt biträde har tillgång till
bakgrundsmaterialet för bedömningarna.

Många uppfattar att praxis vid bedömningar i
asylärenden har blivit mycket hårdare under senare tid.
Samtidigt anses det allt svårare att bedöma vilka ärenden
som kan få en positiv behandling. En av orsakerna till detta
är just att bakgrundsmaterialet för såväl Invandrarverkets
som Utlänningsnämndens beslut är hemligstämplat.
Domstol har slagit fast att utlänningsnämnden inte är
skyldig att lämna ut reserapporter.

Detta skapar stora olägenheter för såväl asylsökande
och flyktingadvokater som svenskar som engagerar sig i
flyktingärenden. Den asylsökande som nekas asyl kan ledas
till misstanken att han inte fått en korrekt behandling -- att
beslutsfattarna inte riktigt känt till förhållandena i hans
hemland, etc. För advokaten är det t.ex. svårt att avgöra om
det lönar sig eller ej att göra en ny ansökan. Enskilda som
engagerat sig i ärendet blir förtvivlade och försöker kanske
gömma den asylsökande i hopp om att det ska gå att få ett
positivt beslut senare.

Det finns alltså många skäl till varför det vore
välgörande med större offentlighet vad gäller
bakgrundsmaterial i form av bl.a. reserapporter och
landbedömningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att offentliggöra visst
bakgrundsmaterial till beslut i asylärende i enlighet med
motionen.

Stockholm den 25 januari 1994

Ulla Orring (fp)