Åtgärder för att förebygga spelberoende

Motion 1990/91:Kr327 av Karin Israelsson (c)

I Vilka spelformer förekommer i Sverige?

Den totala omsättningen av legalt spelande i Sverige
beräknas för närvarande till närmare 20 miljarder kronor.
Omsättningen i illegalt spel är svår att uppskatta, men torde
kanske röra sig om ca 6 miljarder kronor.

Till ovanstående skall läggas omsättningen på
spelformer som optioner, aktier, viss handel, kortspel, vissa
tärningsspel, spel med hjälp av maskiner och datorer,
vadslagning, etc. Vi vet väldigt litet om omfattningen av
detta spelande i Sverige.

Marknadsföringen sker med allt större brist på socialt
ansvar. I varje kommun finns det möjligheter att spela via
datasystemets introduktion. Sverige är det land i världen
som mest aktivt har verkat för ett utbredande av olika
spelformer över hela landet. Det finns i dag därför
anledning att starkt begränsa marknadsföringen av de
spelformer som orsakar spelberoende. I den mera
begränsade marknadsföringen måste även ingå information
rörande risken för spelberoende samt upplysning om vilken
tillgång till stöd och hjälp som samhället kan erbjuda i dessa
fall.

II Vilka spelformer skapar mest beroende?

I USA finns för närvarande minst 15 större Veteran
Administration behandlingsprogram för spelberoende.
Man har där samlat erfarenheter från behandling av
tusentals klienter. Man talar där om ''the big four''. Det är
fyra olika spelformer som har sagts utgöra 80 % av de
spelberoende man behandlar. Var och en av de fyra svarar
för ungefär 20 % av fallen man arbetar med. De fyra är:
hästkapplöpning, vadslagning i anslutning till sport,
casinotyper av spel (särskilt tärningsspel) samt aktier,
optioner och handel.

III Hur vanligt är spelberoende?

Inga säkra uppskattningar om art och grad av
spelberoende i vårt land existerar. Utländska
undersökningar från framför allt USA, Kanada, Australien
och England antyder att ca 70 % av den vuxna befolkningen
spelar åtminstone någon gång om året. 1--2 % av den vuxna
befolkningen har i olika undersökningar uppskattats vara
spelberoende enligt de diagnostiska kriterierna i DSM III.
Siffrorna är dock osäkra. Som lägst har man gjort
uppskattningar på drygt 1/2 % och som högst på drygt 4 %
av den vuxna befolkningen. Ungefär en femtedel av de
spelberoende sägs vara kvinnor. Frekvensen spelberoende
hos kvinnor förmodas dock vara under stark ökning.
Spelberoende hos barn under 16 år ökar också förmodligen
starkt.

IV Diagnos av spelberoende

I American Psychiatric Association Statistical Manual
ges beskrivningar av de psykiska problem och besvär som
amerikanska psykiatriker och psykologer arbetar med.
Korrekta beskrivningar gör det möjligt att utbyta
erfarenheter mellan kolleger, söka efter etiologi,
behandling och prognos för varje störning, tolka
forskningsresultat osv. DSM, som skriften kallas, har därför
blivit viktig också i Sverige. DSM har utkommit i flera
upplagor. Den senaste, DSM III, utkom 1980. Där beskrivs
patologiskt spelande (sjukligt spelbegär) som bestående av
två viktiga komponenter:

1. ''En kronisk och tilltagande oförmåga att motstå
impulser till hasardspel.'' Man menar alltså, att
spelberoende är ett tillstånd som inte går över av sig självt
utan behandling eller andra åtgärder från omgivningen.
Dessutom karakteriseras tillståndet av en tilltagande
oförmåga att motstå impulser att spela. Det blir värre och
värre med åren; man ökar tid, inriktning och insatser på
spelandet med åren.

2. ''Hasardspelet skämmer ut, splittrar eller skadar
familj och personliga och yrkesmässiga strävanden, vilket
visar sig i form av minst tre av följande:polisingripande
på grund av förfalskning, bedrägeri, förskingring eller
skattefusk som gjorts i syfte att skaffa pengar till spel,
försummelser av skulder eller andra ekonomiska
åtaganden,allvarliga konflikter i familj eller äktenskap
på grund av spelandet,lån av pengar illegalt eller till
ockerränta,oförmåga att redovisa spelförluster eller
spelvinster,förlust av arbete på grund av frånvaro som
hänger samman med hasardspel,behov av hjälp med
pengar från andra för att klara upp en desperat ekonomisk
situation.''

Det framgår av denna beskrivning att spelberoende är
ett problem som i hög grad innefattar den spelberoendes
familj, nära vänner och bekanta. Det finns amerikanska
studier som visar, att 8--9 personer i allmänhet påverkas
kraftigt negativt av en spelberoende person. Som
jämförelse kan nämnas att motsvarande siffror om
alkoholmissbrukares påverkan på sin sociala omgivning
ligger på 4--5 personer.

Av beskrivningen framgår också att man kräver att minst
tre av ovanstående kategorier skall stämma in för att man
skall klassa någon som spelberoende. Erfarna behandlare
av spelberoende påstår också, att ju fler av ovanstående
kategorier som stämmer in, desto svårare spelberoende.

V Vilka olika slags spelare finns det?

De som inte spelar alls i någon form är en klar minoritet
av befolkningen. Sedan har vi precis som vid alkoholbruk
en majoritet av befolkningen som sköter sitt spelande
oklanderligt. Dessa skulle vi kunna kalla sociala spelare. De
sociala spelarna brukar indelas i tre grupper:

1. Sådana som spelar när tillfälle ges. Sådana tillfälliga
spelare spelar sällan för stora belopp. De tippar, köper
lotter, satsar på trav, när de råkar ha tillfälle. Men annars
bryr de sig inte.

2. Seriösa sociala spelare. Denna sorts sociala spelare
spelar inte sällan flera gånger i veckan, men de ökar sällan
insatserna. De håller spelandet på en acceptabelt låg nivå.

3. Flyktspelare. Den tredje gruppen av sociala spelare är
nog inte så vanlig i vårt land. Den är vanligare i länder som
har speciella orter som man kan åka till och spela och leva
annorlunda några dagar. Personer som åker till Monte
Carlo, Las Vegas, Reno, tar Finlandsbåten eller går på
Gröna Lund mest för att spela, kan kanske ha nöje av den
sortens flykt från vardagen två eller tre gånger om året.

En annan grupp av spelare är de s.k. professionella
spelarna. De är inte många, men de existerar. Dessa har
dock sällan något stort nöje av sitt spelande.

5--10 % av dem som själva klassar sig eller som
omgivningen klassar som spelare är egentligen kriminella
eller antisociala personligheter. Spelandet ingår i deras
livsstil, men de är inte beroende av det. Denna grupp är till
skillnad från de s.k. patologiska spelarna svåra att lyckas
med i behandling.

VI Vad orsakar spelberoende?

När man talar om orsaker till ett beroendetillstånd är det
i allmänhet klokt att skilja på vad som bidrar till uppkomst,
vidmakthållande respektive förändring av
beteendemönstret. Det kan vara tillgänglighet, tillfällig
inlärning, en viss biologisk lättfångenhet för stimuli av den
karaktär som spelande ger, sociala påtryckningar, exempel
från andra, o.d. som har bidragit till uppkomsten. För
vidmakthållande av spelandet spelar dock drömmen om
den stora vinsten, att få fortsätta spelandet och nå den
upphetsning som spelandet ger, frånvaron av andra bättre
handlingsalternativ etc. större roll. För förändringsarbetet
är det mera av betydelse att stresshantering, träning att
handha deprimerande tankar, självkontroll,
framtidsplanering o.d. ingår. För det är stress, ångest,
depression, bristande självkontroll och framtidsplanering
som styr förändringsarbetet.

Orsakerna till spelberoende är således många och det är
viktigt att påverkan genom information, lagstiftning och
behandling sker kvalificerat med beaktande av den olika
inriktning på orsakskomplexet som krävs med hänsyn till
vilket stadium av beroendetillståndet påverkan syftar till.
Forskning med inriktning på klarläggande av orsaker till
spelberoende bör samtidigt prioriteras. Det gäller främst
medicinsk, socialantropologisk, sociologisk och
psykologisk-pedagogisk forskning.

Forskning

Någon forskning om spelberoende har icke förekommit
i Sverige förrän under det senaste året. Följaktligen är
okunskapen mycket stor på området. Det kan inte
förutsättas att etablerade forskare från andra områden, som
sitter i existerande forskningsadministrativa organ, besitter
det vetande som är nödvändigt för att kunna rätt prioritera
bland de förslag till forskning som snabbt torde förefinnas,
när väl medel för forskning ställts till förfogande. Därför är
det nödvändigt med tillskapande av ett till olika discipliner
obundet organ bestående av de få forskare och behandlare
i landet som hittills hunnit skaffa sig erfarenhet av
problemets art och grad.

Det är i nuvarande läge angeläget att forskning snarast
kommer i gång om spelberoendets utbredning, former och
intensitet i Sverige. De olika spelformernas
skadeverkningar bör kartläggas. Särskilt bör sambanden
med självmord, depressioner, anhörigas lidande och
ekonomiska brott penetreras. Beroendemekanismen vid
spel bör analyseras. Biologiska korrelat till
beteendeiakttagelser bör klarläggas och analyseras.
Effekter av olika åtgärder för att mildra skadeverkningar av
spelberoende bör prövas.

Stöd till behandling av spelberoende

Skadeverkningar av spel torde vara närmast omöjliga att
helt utplåna. Kravet bör vara att söka minska dem så
mycket det någonsin går. Det kan ske genom stöd till
Föreningen Spelberoende och genom stöd till forskning, ur
vilka det så småningom sedan kan spira nya idéer om hur
skadeverkningarna av spel skall kunna minimeras.

Vi måste göra något för att hjälpa de tusentals personer
och närstående till dessa i vårt land som är spelberoende.
Det finns starka humanitära, kulturpolitiska,
kunskapsfrämjande, ekonomiska och vad avser resultatet
hoppingivande goda motiv för en sådan hjälp.

Erfarenheterna från behandlingsprogram för
spelberoende i andra på området mera utvecklade länder än
Sverige visar, att spelberoende personer ofta är mer
arbetskrävande och ställer större krav på behandlarnas
kompetens än behandling av exempelvis alkohol- och
narkotikamissbrukare.

Den kliniska bilden av spelberoende innehåller ofta
nedanstående och liknande ingredienser.

Den spelberoende ägnar mer och mer av sin tid åt
spelande och föredrar spelande framför andra njutningar i
livet. Tillvänjningen till spelet gör att de ursprungligen
ganska moderata insatserna måste ökas för att ge optimal
emotionell upplevelse. I anslutning härtill kommer spelaren
förr eller senare in i perioder av upprepade förluster med
ökat risktagande för att snabbt kunna täcka förlusterna
(högre odds). Eftersom även stora vinstsummor snabbt
sjunker till noll, måste spelaren börja låna. Obetalbara
skulder, lögner, svikande av löften och avtal, brist på
koncentration i arbetet, osv., leder till att spelaren kommer
in i en depression, där boten (den tillfälliga boten) är --
spelandet. Spelandet hjälper honom nu att avskärma sig
från dystra tankar och förebråelser. När han eller hon sätter
pengar på spel lyfts han påtagligt och snabbt ur sin
depression. Nya förluster trängs snabbt ur medvetandet:
''Jag vinner i nästa spel, nästa lopp, nästa satsning.'' Någon
gång under sin spelarkarriär har spelaren upplevt en period
när han eller hon vunnit flera gånger i rad, kanske också en
riktig storvinst. Känslan från denna sitter i ryggmärgen och
styr som knarkarens jakt efter jungfrusilen handlandet.
Pengar som vinns används inte till betalning av skulder,
hyra, försäkringar, familjens mat, etc., utan sätts på spel;
spelandet i sig är det som gäller. Den förlorade känslan för
pengars värde gör samtidigt att normalstora insatser
upplevs som löjligt små. De skulle ju heller inte ge den stora
vinst som nu krävs för att kompensera de samlade
förlusterna. Ju mera vanvettigt spelaren upplever sitt
beteende, desto mera nödvändigt är det för honom att
hemlighålla och kamouflera sitt beroende gentemot
omgivningen. När situationen till slut får katastrofala
följdverkningar -- eventuellt inkluderande kriminella
handlingar -- återstår bara självmord eller att söka hjälp.
Att söka hjälp är att avslöja sig och riskera socialt fiasko,
men framför allt att mötas av hjälpinstansens
(socialnämndens) brist på förståelse för problemet.
Antingen uttalas en rå och entydig rekommendation att
''sluta spela'' eller också går socialtjänsten in och ''hjälper''
spelaren genom att ge ekonomiskt bistånd till
skuldsanering; båda åtgärderna är lika förödande.

Det stöd som föreslås är ett särskilt stöd som bör kunna
ges till kommuner, organisationer, stiftelser och privata
företag som upprättar kvalificerade behandlingsprogram
för spelberoende personer. Stödet bör ges till program som
hjälper missbrukaren hela vägen från ett svårt spelberoende
till återanpassning i samhället.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en begränsning av
marknadsföringen av spel i ATG, AB Tipstjänsts samt
Svenska Penninglotteriets regi, 1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts rörande information, vård och stöd
till spelberoende, 2]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående förbud mot kontantvinster
i bingospel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts rörande kartläggning av
roulettspelets omfattning,

[att riksdagen beslutar om ett stöd på en promille av
totalomsättningen från de statliga spelbolagen att användas
till forskning och förebyggande insatser för en minskning av
spelandets skadeverkningar enligt vad som anförts i
motionen.1]

Stockholm den 25 januari 1991

Karin Israelsson (c)

1 1990/91:Fi708

2 1990/91:So309