Arvsskatten

Motion 2001/02:Sk470 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arvsskatten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gåvoskatten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av omedelbara förändringar i reglerna för arvsskatt.

2 Arvsskatten fulländar ett konfiskatoriskt system

För varje krona som tjänas tar staten in inkomstskatt. Köper man sedan något, med pengarna som finns kvar, skall moms betalas. Väljer man att spara pengarna i boende kräver staten i fastighetsskatt. Råkar fastigheten sedan stiga i värde är risken stor att man tvingas betala förmögenhetsskatt. Säljer man sedan bostaden med vinst, och då skall vinsten beskattas genom reavinstbeskattningen.

När man sedan lämnar jordelivet skall egendomarna beskattas ännu en gång genom arvsskatten.

För den förutseende medborgaren finns det olika mer eller mindre komplicerade sätt att planera arvsskiftet så att skatten minimeras. Men ett skattesystem som ger de i skattelagarna bevandrade eller de som kan köpa kunskap om skattesystemet en sådan fördel i förhållande till vad vanliga medborgare kan uppnå är inte acceptabelt.

3 En progressiv skatt

Arvsskatten är en progressiv skatt. Skatten är 10 % i skiktet upp till 300 000 kronor, 20 % i skiktet 300 000 till 600 000 kronor och 30 % däröver. För makar och sammanboende finns ett fribelopp på 280 000 kronor. För andra arvingar är fribeloppen lägre.

4 Arvsskattens effekter

4.1 Bostaden

När en make avlider är huvudregeln att den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap. Ett av skälen till detta är att den efterlevande maken skall kunna sitta kvar i orubbat bo. Dagens arvsskattesystem kan dock resultera i att en efterlevande make tvingas sälja hus och hem för att få råd att betala arvskatten.

Om två makar äger ett hus gemensamt och den ena dör, ärver den efterlevande maken halva huset och tvingas betala arvsskatt för det. Med dagens, på många håll, kraftigt höjda taxeringsvärden, är risken stor att den efterlevande maken inte har råd att betala arvsskatten. Den efterlevande maken kan då tvingas att sälja bostaden för att få pengar att betala skatten med. Om bostaden säljs med vinst tillkommer dessutom reavinstbeskattning.

4.2 Aktier

Finns det aktier i ett dödsbo skall aktiernas värde upptas till börskursen på dödsdagen då arvsskatten skall beräknas. Aktierna kan inte avyttras förrän bouppteckningen är klar och registrerad hos tingsrätt.

Problem uppstår om aktiernas kurs fallit sedan dödsdagen. Det kan ta lång tid innan bouppteckningen är klar och registrerad och aktiernas kurs kan ha sjunkit kraftigt under tiden. Trots detta är det värdet på dödsdagen som arvsskatten beräknas utifrån. Innebörden blir att kostnaderna för arvet kan bli större än själva arvet.

Risken är att aktierna måste säljas för att arvsskatten skall kunna betalas. Säljs aktierna med vinst tillkommer reavinstskatt. När vinstskatten beräknas är det den avlidnes inköpsvärde som skall användas.

4.3 Företag

Arvs- och gåvoskatten försvårar generationsskiften i familjeföretag. I Sverige har vi mycket låga skattefria belopp för arvsskatt jämfört med flertalet länder inom OECD och EU. Skattesatserna i Sverige är dessutom höga i jämförelse med snittet inom såväl EU som OECD. I kombination med övriga kapitalinkomstskatter är arvs- och gåvobeskattningen en viktig orsak till kapitalflykten från Sverige. Det kapital som skall fördelas efter ett dödsfall har beskattats både två och tre gånger tidigare. Det har varit inkomstskatt, avkastningsskatt, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och realisationsvinstskatt. Det är därför en berättigad fråga varför staten skall ha så mycket som en tredjedel av vad som återstår vid arvskiftet. När det gäller familjeföretag kan arvsskiftet innebära att ingen av arvingarna kan driva företaget vidare utan att det måste säljas.

5 Avskaffa arvs- och gåvoskatten

5.1 Beslut på sikt

Arvsskatten är orättfärdig och konfiskatorisk. Arvsskatten måste avskaffas.

Arv och gåva är förknippade. För att inte egendom skall ges bort som gåvor, och därmed undankomma arvsbeskattning, är även gåvor belagda med skatt. Gåvoskatten är en orättfärdig skatt som måste avskaffas.

5.2 Omedelbara åtgärder

I ett första steg är det viktig att vidta omedelbara åtgärder för att undvika de orimliga effekter som uppstår i situationer med vikande ekonomi. De regler som i dag gäller och som ger regeringen rätt att besluta om dispens används mycket restriktivt och kan inte anses vara en lösning på problemet.

En väg att pröva kan vara att införa en alternativ värderingsdag. Man kan t.ex. införa en alternativregel som innebär att det blir möjligt för arvingarna att välja datum för värderingstidpunkt inom ett t.ex. år från dödsdagen, dock senast dagen för arvsskifte. Det kan också finnas andra lösningar. Detta bör regeringen utreda och därefter skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag.

Stockholm den 5 oktober 2001
Carl Fredrik Graf (m)
Carl Erik Hedlund (m)	Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Catharina Hagen (m)	Stig Rindborg (m)
Stefan Hagfeldt (m)	Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)