Arbetsro, respekt och mobbning i skolan

Motion 2003/04:Ub368 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut 2

2 Inledning 3

3 Värna om arbetsro och respekt 3

3.1 Elever som skolkar eller stör undervisningen 3

3.2 Korrekt attityd mot varje elev 4

4 Mobbning 5

4.1 Ökad medvetenhet behövs 5

4.2 Verklighetens vardag för barn i skolan 5

4.3 Mobbning och rättstrygghet 6

4.4 Diskriminering och mobbning – inte samma sak 7

4.5 Mobbning en del av barns vardag 7

4.6 Anmälningarna och kritiken ökar 8

4.7 Använd forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning 8

4.8 Forskningsbaserade åtgärdsprogram 9

4.9 Sprid kunskapen till Sveriges alla skolor 9

4.10 Ett ramverk anpassat för lösningar 10

4.11 Sex konkreta förslag mot mobbning 10

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om respekt för elevers olikheter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans uppgift att förmedla kunskap och goda värden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om god inlärningsmiljö.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om föräldrars delaktighet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om respekt för varje elev.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en modern sexualundervisning.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förtydliga skolans förebyggande ansvar för att stävja mobbning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särskilja åtgärder som sätts in från skolan för att hjälpa mobbade, respektive förhindra mobbare från att fortsätta kränka.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa tydligare roller för skolpersonalen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att våldsbrott som begås i skolan skall anmälas av skolan.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mobbning bör behandlas utförligt redan i lärarutbildningen och ingå i lärarfortbildningen.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör ges i uppgift att forskningsmässigt låta utvärdera och kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att förebygga och hindra mobbning.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolornas möjligheter att välja åtgärdsprogram mot mobbning.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sprida kunskap om kvalitetscertifierade åtgärdsprogram via utbildningssatsningar.

2 Inledning

I skolan skall alla elever ges möjlighet att lära oavsett bakgrund, vilken skola de går i eller hur de lär sig. Skolan måste ta hänsyn till att elever är olika och lär på olika sätt. Skolans uppgift är att ge möjlighet till alla elever att klara kunskapsmålen, och det förutsätter att varje elev har en sund självtillit och respekt för andra människor.

Rätten till respekt för den egna identiteten handlar om många olika saker – rätten att slippa bli diskriminerad, slippa bli mobbad och inte minst rätten att bli sedd.

Men verkligheten för många elever är helt annorlunda i dag. Alla barn har rätt till kunskaper och ett fungerande liv. Därför måste politikerna ta sitt ansvar. Med klara politiska mål och krav, mot socialdemokratisk likriktning och slapphet, ställer vi insatser för mångfald, kvalitet och trygghet. Då kan rektor och skolledare ta det ansvaret som måste tas i skolan, så att alla elever kan få en bra skolgång.

3 Värna om arbetsro och respekt

Vid studier av framgångsrika skolor kan man se att tydliga regler som tillämpas konsekvent är en viktig förutsättning för en god inlärningsmiljö. Rektorn och skolans personal har ett viktigt uppdrag med att skapa en positiv kultur på skolan, en anda av god gemenskap och respekt för varandra. Beröm och uppmuntran är självklara inslag i det arbetet.

Lärarna har en mycket viktig uppgift att fylla i samhället. De skall leda elevernas utveckling under ett stort antal år. Föräldrarna skall vara elevernas största tillgång i sin kunskaps- och personlighetsutveckling. Men lärarnas uppgift att bistå dem i sin utveckling till fria och ansvarsfulla individer kan vara minst lika viktig. Inte minst för elever med bekymmersamma hemförhållanden har lärarna ett extra stort ansvar.

Moderaterna vill ge lärarna ökade möjligheter att på ett tillfredsställande sätt utöva sin profession. Det centrala för lärarna skall vara att bringa eleverna kunskap, men för det krävs såväl sociala som pedagogiska kunskaper. Även om det måste finnas tillgång till professionell social hjälp i form av till exempel psykologer och skolsköterskor måste lärarutbildningarna förbereda studenterna för den utmaningen.

3.1 Elever som skolkar eller stör undervisningen

För att eleverna skall kunna nå målen krävs att de följer undervisningen. Lärare och skolledare skall få ett tydligt mandat att tillrättaföra elever som skolkar eller stör undervisningen. Pedagogisk frihet måste mötas av en faktisk möjlighet att verka. Undervisningen måste alltid säkerställas för elever som har skolplikt, men elever som stör skall kunna ges enskild undervisning.

Skolmiljön skall kännetecknas av värme, trygghet, positivt intresse och engagemang från de vuxnas sida, men det måste också finnas fasta och klara gränser mot ett oacceptabelt beteende. På varje skola skall det finnas tydliga regler för hur samspelet mellan människor skall gå till och för hur ordning och arbetsro skall skapas. Såväl lärare som övriga vuxna i skolan har ansvar för att reagera tydligt när de gemensamma reglerna överträds.

För att föräldrarna skall kunna vara delaktiga och bli en tillgång måste samarbetet mellan hem och skola öka. Engagerade föräldrar ger bättre möjligheter att klara och uppskatta skolarbetet. För att detta skall bli möjligt måste föräldrar få mer information om arbetsinsatser och resultat. En självklar del i arbetet med normer och respekt för varandra är att föräldrarna hålls informerade om hur deras barn sköter sig. Olovlig frånvaro, skolk, skall alltid rapporteras direkt till föräldrarna.

3.2 Korrekt attityd mot varje elev

Bland annat genom HomO:s försorg har en omfattande undersökning om kränkningar i skolan redovisats. Den redovisar i vilken utsträckning kränkningar på grund av kön, etnicitet och sexuell läggning förekommer. Statistiken visa på en oacceptabelt hög grad av kränkningar, ibland till och med från vuxna i skolan.

För inte så länge sedan tog en ung homosexuell elev sitt liv eftersom han inte stod ut med tillvaron. Sådant får aldrig accepteras.

Det finns även redovisningar om sexualundervisningar som ger en skrämmande gammaldags bild av synen på homo-, bi- och transgenderpersoners sexualitet. Ett fördomsfullt bemötande från skolan och dess personal får inte förekomma, vare sig i direkt uttryck eller i nyttjandet av gammalt, obsolet material.

I och med att det finns utbildningsmaterial från Statens folkhälsoinstitut, RFSL och RFSU:s skolsajt och Svenska Filminstitutet distribuerar en relativt ny genomarbetad utbildningsfilm finns det ingen anledning till att sexualundervisningen inte skall vara modern och fördomsfri.

För att lärarna ska kunna undervisa och vara bekväma med att diskutera inte bara heterosexualitet utan även homosexualitet och transgenderfrågor är det viktigt att de har den utbildning och underbyggnad de behöver.

Det finns även anledning att se över om HBT-perspektivet finns med i den ordinarie undervisningen. Synliggörs t ex kända homosexuella personer som sådana, eller talas det tyst om den delen av deras tillvaro? Strindbergs kvinnohistorier och deras betydelse omnämns t ex ofta – synliggörs på samma sätt Selma Lagerlöfs kärleksliv och dess betydelse för hennes skapande?

4 Mobbning

4.1 Ökad medvetenhet behövs

Skolan måste etablera en högre och jämnare kvalitet i arbetet mot mobbning. Ett grundläggande problem är att för få skolor arbetar systematiskt med att bekämpa mobbningen. Man saknar rutiner för att finna de drabbade och få en bild av helheten. Det förebyggande tänkandet saknas. Daglig medvetenhet reduceras till enstaka temadagar. Skolan agerar för sent – först när mobbning eller våld redan inträffat. Insatserna kan också vara otydliga. Mycket talar för att det är det systematiska, uthålliga och på förhand genomtänkta arbetet som ger resultat. En hög och jämn kvalitet i arbetet mot mobbning förutsätter också löpande utvärderingar av hur insatserna lyckas.

Medlet för att skapa detta är väl utvecklade planer mot våld, mobbning och kränkande särbehandling. Dessa måste förankras hos skolans alla medarbetare, men också hos elever och föräldrar. I grunden gäller att framgången i skolans arbete är beroende av kunskapen hos skolans medarbetare.

Alla – lärare, rektorer, ungdomsledare, förtroendevalda och föräldrar – måste ta personligt ansvar i vardagen. Redan i lärarutbildningen bör mobbning behandlas utförligt, liksom i fortbildningen av lärare. Brister i fortbildningen är sannolikt ett skäl till att många lärare tycker det är svårt att upptäcka mobbning. Vi moderater vill se ett tydligare regelverk som ger mer ansvar och en tydligare roll för den enskilde läraren.

Grunden för arbete mot mobbning handlar om att skapa en atmosfär av gemensamt ansvarstagande och en rollfördelning som stävjar oro i skolan. Det förutsätter regler som ger tillbaka en del av den naturliga auktoritet som 1900-talets senare hälft avskaffat med ”fri” pedagogik och frånvaro av tydliga regler.

4.2 Verklighetens vardag för barn i skolan

Stressade och oroliga går tusentals barn till skolan med vetskapen om att händer inget i dag, så händer det nästa dag. Utsattheten leder till en ensamhet som inte kan förstås av omgivningen. Varje dag är en mardröm som man bara vill skall ta slut. Mobbningsfrågan handlar om barns grundläggande rättigheter. Rätten att få vara sig själv. Rätten att få respekt för sin person och sina känslor. Det handlar om individens rätt att välja sin väg i livet, sitt sätt att vara och sitt sätt att tänka. Det är fråga om barns rätt att vara i fred. Mobbning handlar inte om att barn ibland gruffas eller retar varandra. Det rör sig om att barn regelbundet får lära sig att de inte duger, inte hör hemma i gemenskapen och att de saknar värde. Det handlar om kränkningar, om att barn löpande misshandlas fysiskt eller psykiskt. Professor Dan Olweus menar att ”En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer”. Han menar också att det vid mobbning finns ojämna maktförhållanden mellan eleverna.

Tusentals barn lider i onödan, eftersom det går att förebygga och hindra mobbning. Vetskapen om att det finns vägar att på ett par år halvera mobbningen – men som inte används – gör politiken delansvarig när barn far illa. En lärdom av forskningen är att insatser måste ske på både skol- och individnivå. Med andra ord är både skolans klimat och individers beteende viktiga och möjliga att påverka genom strukturerat arbete. Mobbning motverkas bland annat genom att den sociala ”belöningen” för mobbarna tas bort, när omgivningen slutar reagera uppmuntrande på mobbningen. Skolan kan också ta bort möjligheten att mobba genom vuxennärvaro i barnens värld. Nätverksbyggande bland alla vuxna som kommer i kontakt med barnen ger många ögon och öron. De insatser som görs skall vara baserade på kunskap, vara systematiska och ”kvalitetssäkrade”. Det sista uppnås inte minst genom regelbunden uppföljning och utvärdering av insatserna. Det krävs engagemang samt konsekventa och gemensamma förhållningssätt hos alla skolans medarbetare för att förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning.

Det är nödvändigt att involvera föräldrarna i skolan. De är huvudansvariga för barnens väl, känner dem bäst och upptäcker ofta när något är fel. De är också ansvariga för sina barns agerande mot andra Att motverka mobbning – förebygga, upptäcka och ingripa – måste vara en del av skolans vardagliga arbete. Det räcker inte med enstaka temadagar om mobbning, utan arbetet måste vara en del av varje lektion, aktivitet och vuxenkontakt.

4.3 Mobbning och rättstrygghet

Skolans medvetenhet om mobbning och kraven på insatserna för att motverka den har ökat de senaste åren, inte minst på grund av att Johanna Rosenqvist drev sin sak i domstol. Det har uppenbarligen varit så att mycket få elever vetat om vilka åtgärder de har rätt att kräva, eller rättare sagt, som skolan är skyldig att genomföra. Sannolikt har situationen varit densamma vad gäller skolbarnens föräldrar.

Kommunförbundets förbundsdirektör konstaterade efter Högsta domstolens dom att ”ribban ligger betydligt högre än vad vi trodde för några år sedan”. HD konstaterade att Johanna varit mobbad men friade kommunen från skadeståndskrav. Ett av de fem justitieråden påtalade dock att skolans insatser var ensidigt riktade mot Johanna, inte det sociala klimatet på skolan. ”Genom att inte angripa mobbningssituationen utan endast söka undanröja följderna av den har kommunen genom skolan förfarit felaktigt”, skrev hon. Det är ett lika viktigt som riktigt konstaterande. Mobbning ses ofta som ett individproblem, i den meningen att orsak och lösning söks hos den drabbade. Ofta glöms såväl mobbarna som skolans klimat – som ger förutsättningen för mobbningen – bort. Kommunförbundet erkänner också nu detta: ”Vi måste sätta in mobbning i ett helhetsperspektiv – den gäller inte bara offret utan även utövarna” och ”Det finns ett stort behov av fortbildning”. Vi delar och tar fasta på dessa uttalanden.

4.4 Diskriminering och mobbning – inte samma sak

Nyligen har utbildningsministern aviserat en lagändring som syftar till att blanda in diskrimineringsbegrepp (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder) i mobbningsdebatten. Det är helt fel väg att gå. Mobbning och diskriminering är inte två sidor av samma mynt. Diskriminering handlar om att ogynnsamt särbehandla någon. Om Pelle säger till Stina att hon är en hora, så blir detta straffbart enligt lagen, men om han istället väljer att kalla henne för dum, tjock och ful, så är den nya lagen tandlös, oavsett om elakheterna sägs en eller sjuttio gånger.

Vad som istället måste ske är att skollagen ändras så att en elevs rätt att juridiskt ställa skolan till svars när skolan genom underlåtelse eller aktiva handlingar kränkt elevens rättigheter förs in. I lag eller förarbeten måste det förtydligas vilka krav samhället ställer på skolans arbete för att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning.

Vad som präglar vår syn på problematiken är att alltför många tvingas utstå vad som i lagens mening är fysisk eller psykisk misshandel. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas långt tidigare och med mer fasthet än vad som sker i alltför många fall i landet i dag.

4.5 Mobbning en del av barns vardag

100.000 barn beräknas vara utsatta för mobbning. Det är förmodligen det största hälsoproblemet för barn och unga. De kränks, mer eller mindre regelbundet, i eller på väg till skolan. Mobbningen förstör många barns möjligheter att tillgodogöra sig sin utbildning, gör dem olyckliga och sätter inte sällan djupa spår i själen för hela livet. 1993/1994 ansåg 6 procent av eleverna att mobbning var ett problem på deras skola. År 2000 är siffran 14 procent (Skolverket, Attityder till skolan, april 2001). 4 procent av eleverna upplevde sig mobbade år 2000. År 1997 var motsvarande siffra 2 procent (Skolverket, Attityder till skolan, april 2001). Professor Dan Olweus forskning visar att mellan 9 och 10 procent av barnen är utsatta för mobbning. 7 procent mobbar andra. I en undersökning av Brottsförebyggande rådet fick elever i klass nio berätta om de drabbats av våld eller mobbning. Av de tillfrågade hade 19–24 procent drabbats av våld i någon grad. Av de som drabbats hade 42 procent utsatts i skolan eller på skolgården. Mobbning kan ta sig olika uttryck – alltifrån utfrysning via nedsättande ord till ren misshandel. Pojkars sätt att mobba skiljer sig från flickors. Pojkarna går mer fysiskt till väga. Flickorna använder sig av utfrysning. Tendensen verkar vara att mobbningen ökar i omfattning och förgrovas.

4.6 Anmälningarna och kritiken ökar

Anmälningarna till Skolverket om situationer där skolan inte på ett adekvat sätt ingripit mot mobbning – eller kränkande behandling som det vidare begreppet heter – har de senaste åren ökat betydligt. Tabell 1. Källa: RUT.

År	Anmälningar – kränkande behandling
1998	107
1999	142
2000	181
dec 2001	143

De ärenden som handlar om kränkande behandling och där Skolverket uttalar kritik har även de ökat dramatiskt de senaste åren. Tabell 2. Källa: RUT.

År	Antal ärenden med kritik – kränkande behandling
1998	3
1999	11
2000	33
dec 2001	35

Att såväl anmälningarna som antalet fall där kritik är befogad har växt så kraftigt tyder på att medvetenheten bland barn och föräldrar ökat, liksom kraven på skolan att få bort mobbningsproblemen. Skolan klarar dock inte sitt uppdrag fullt ut.

4.7 Använd forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning

I Sverige har länge funnits en föreställning om att det räcker med att vilja väl för att bekämpa mobbning. Så är det inte. Engagemang är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för ett fungerande arbete mot mobbning. Ett effektivt arbete kräver ett stort mått av kunskap. Uppgifter från professor Olweus visar att hemmasnickrade åtgärdsprogram till och med kan öka mobbningen på en skola. Skolan borde arbeta med forskningsbaserade, systematiska åtgärdsprogram som ger bevisad effekt mot mobbningen. Vetskapen om att det finns vägar att på ett par år halvera mobbningen – men som inte utnyttjas – gör politiken delansvarig för att mobbningen inte stoppas. Flera av de arbetssätt som förekommer på svenska skolor har mött kritik. Vissa arbetssätt – t.ex. den ursprungliga s.k. Farstamodellen – bygger på att föräldrarna inte informeras om barnens situation eller om sätt att agera mot andra. I modeller som bygger på medling mellan dem som utsätter och den som utsätts för mobbning förstärks, enligt professor Olweus, ojämna maktförhållanden mellan elever. Den som utsätts är i underläge från början och drabbas just därför att han eller hon befinner sig i underläge. Vid medling söks fel hos båda parter, både mobbaren och den som utsätts. Detta bidrar till att skuldbelägga offret, i stället för att tydliggöra att mobbning helt enkelt inte är acceptabelt. Det finns inga jämnstarka parter att medla mellan. Det finns bara ett beteende som måste upphöra. Den som blir mobbad skall inte behöva byta skola. Det sänder fel signaler och kan framstå som ett skuldbeläggande av den som drabbats.

4.8 Forskningsbaserade åtgärdsprogram

Genom ett forskningsbaserat åtgärdsprogram kan den sociala miljön i skolan omstruktureras. Det mest kända forskningsbaserade åtgärdsprogrammet, som tagits fram av professor Dan Olweus, bygger på insatser på både skol- och individnivå. Både skolans sociala klimat och enskilda ungdomars beteende påverkas alltså. Tanken är att både förebygga och ingripa mot mobbning. När det sociala klimatet ändras tas den sociala ”belöningen” för mobbarna bort. Åtgärdsprogrammet utgår från fyra forskningsbaserade principer. Fasta gränser med tydliga regler och negativa sanktioner för dem som överskrider gränserna är två viktiga delar av programmet. Men centrala delar är också att vuxna skall vara auktoriteter på skolan, liksom att skolmiljön skall präglas av ett varmt och positivt vuxenengagemang.

De första tre principerna är till för att kontra aggressiva reaktionsmönster. Den fjärde skapar goda relationer mellan barn och vuxna på skolan. En minskning av mobbningen med hälften är då möjlig på ett par år. Det skulle innebära att 75.000 barn – om både offer för och förövare av mobbning inräknas – på kort tid skulle kunna befrias från mobbning. Samtidigt som dessa positiva effekter av Olweus forskningsbaserade åtgärdsprogram kunnat konstateras har det framkommit att mobbningen på kontrollskolorna i undersökningen, alltså de skolor som arbetade på andra sätt, kunde öka med så mycket som 30 procent.

Programmet är effektivt mot både direkt och indirekt mobbning. Det fungerar för båda könen och för barn och ungdomar i alla åldrar. Förutom att minska mobbningen bidrar åtgärdsprogrammet också till en allmän förbättring av det sociala klimatet på de skolor som använder det. Det forskningsbaserade åtgärdsprogrammet fungerar inte bara för att få bort existerande mobbning, utan har därtill en viktig förebyggande effekt.

4.9 Sprid kunskapen till Sveriges alla skolor

I Norge skall skolorna på fem år ges kunskap om detta forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning. Tanken är att man utbildar ett antal personer, som i sin tur utbildar andra. Som ringar på vattnet sprids sedan kunskapen till landets skolor, också inom landets skolor, när arbetsgrupper bildas för att genomföra programmet. Regeringen bör snarast inleda arbetet för att se till att forskningsbaserade åtgärdsprogram sprids också till Sveriges alla skolor. Det har svenska barn rätt att kräva. Det bör vara upp till varje skola att avgöra vilken metod och vilken form av kvalitetssäkrat åtgärdsprogram man vill använda, men inriktningen måste vara att den metod och det program som väljs ger dokumenterad effekt. Skolverket, eller i framtiden det nationella institutet för kvalitetsgranskning i skolan, bör ges i uppgift att forskningsmässigt låta utvärdera och kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att förebygga och hindra mobbning. I dag finns flera forskningsprojekt om hur mobbningen skall förstås, men färre om hur den skall stoppas. Utifrån detta kan sedan skolor välja arbetsmetodik. Regeringens uppgift är att tillse att kunskap om de kvalitetscertifierade programmen via utbildningssatsningar sprids till Sveriges alla skolor.

4.10 Ett ramverk anpassat för lösningar

I dag regleras möjligheterna för skolans ingripanden via grundskoleförordningen och gymnasieförordningen. I praktiken kan inte elever i grundskolan flyttas på, oavsett hur mycket skada de tillfogar sina klasskamrater. Det är alltid så att reglerna ger mer möjligheter för den som kränker än för den som blir kränkt. Det syns också i den allmänna debatten som handlar om föräldrars och skolors besvikelse över att det är den utsatte som ytterligare ska besväras av att flytta från klass och skola, medan mobbarna får finnas kvar och behandlas som offer de med. Det är inte så konstigt som det kan verka, eftersom det nuvarande regelverket mer är anpassat för åtgärder vid studiesvårigheter och sociala bekymmer än för att åtgärda rena kränkningar och fysiskt och psykiskt våld. Vi moderater vill se en förändring och modernisering av reglerna för åtgärder kopplade till mobbning. Såväl förebyggande åtgärder via förslagen som tidigare skildrats kring planer och uppgifter som åtgärder för att skydda de som utsatts och uppfostrande för dem som utsätter andra för kränkningar.

4.11 Sex konkreta förslag mot mobbning

1. Principen måste vara att våldsbrott som begås i skolan skall anmälas av skolan.

2. Mobbning bör behandlas utförligt redan i lärarutbildningen och ingå i lärarfortbildningen.

3. Skolverket bör ges i uppgift att forskningsmässigt låta utvärdera och kvalitetscertifiera arbetsmetoder för att förebygga och hindra mobbning.

4. Det bör vara upp till varje skola att avgöra vilken metod och vilken form av kvalitetssäkrat åtgärdsprogram man vill använda, men inriktningen måste vara att den metod och det program som väljs ger dokumenterad effekt.

5. Kunskap om kvalitetscertifierade åtgärdsprogram skall via utbildningssatsningar spridas till Sveriges alla skolor.

6. Att kvalitetscertifierade åtgärdsprogram används i arbetet mot mobbning är ett av de kvalitetskrav som föräldrar borde kunna ställa på skolan.

Stockholm den 6 oktober 2003
Gunilla Carlsson (m) i Tyresö
Per Bill (m)	Anna Ibrisagic (m)
Tobias Billström (m)	Ewa Björling (m)
Tomas Högström (m)