AP-fondens placering av riskkapital i ekonomiska föreningar

Motion 1996/97:Fi708 av Björn Ericson m.fl. (s)

Vi ser mycket positivt på regeringens förslag att medel från
AP-fonden i större utsträckning skall kunna placeras som
riskkapital i svenska företag. Regeringens förslag om en
sjätte AP-fondstyrelse är därför välkommet. Det är också
tillfredsställande att konstatera att även kooperativa företag i
form av ekonomiska föreningar skall kunna omfattas av
placeringsreglerna för riskkapital. Vi anser dock att det av
propositionen inte tillräckligt tydligt framgår att ekonomiska
föreningar på allvar skall kunna vara föremål för den nya
AP-fondstyrelsens placeringar.

I förslaget till lagtext till lagen om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden står visserligen i 36 § punkt 3 att
sjätte fondstyrelsen får placera av styrelsen förvaltade medel som riskkapital
i svenska ekonomiska föreningar. Av propositionstexten i övrigt framstår det
dock som att det egentligen är frågan om aktieplaceringar. Placering av
medel i ekonomiska föreningar som riskkapital nämns mer i förbigående. Ett
tecken på detta är att det i lagtexten står "riskkapital" utan precisering vad
slags form det kapitalet skall ha. I ekonomiska föreningar förekommer två
olika slags riskkapital, nämligen insatskapital och förlagsinsatser. Insats-
kapitalet består av medlemmarnas andelar i föreningen. Förlagsinsatser, som
alltid saknar rösträtt, kan innehas av både medlemmar och icke medlemmar.
Det här använda språkbruket ansluter till de metoder som kom till
användning för att ge fjärde AP-fonden möjligheter att placera medel i
ekonomiska föreningar och vid det tillfället uttalades direkt att det var frågan
om förlagskapital (prop. 1983/84:84).

Frågan om de kooperativa företagens kapitalförsörjning har behandlats vid
olika tillfällen både av statliga utredningar och av riksdagen. Kooperations-
utredningen behandlade frågan i betänkandet Kooperationen i samhället
(SOU 1981:60), Nykoop-företagsutredningen i betänkandet Visst går det
an!, Del 1 (SOU 1991:24) och senast Företagskooperativa utredningen vars
betänkande Attityder och lagstiftning i samverkan (SOU 1996:31) har
överlämnats till regeringen i dagarna. Riksdagen har befattat sig med frågan
mera ingående åtminstone vid tre tillfällen, i samband med ett
interpellationssvar den 17 januari 1983 (RD 1982/83:52 av Nils G. Åsling
(c)), vid behandlingen av NU 1982/83:35 och vid behandling av proposition
1983/84:24 om kooperationens kapitalförsörjning, NU 1983/94:24. Vid
samtliga tillfällen har försök gjorts att förbättra kooperationens möjligheter
att få likvärdiga möjligheter till kapitalförsörjning med andra typer av
företag. Vi anser oss kunna konstatera att försöken inte lyckats till alla
delar.

Enligt de nuvarande reglerna i lagen om ekonomiska föreningar får
summan av förlagsinsatserna inte överstiga det samlade insatskapitalet. Detta
begränsar naturligtvis möjligheterna att den vägen tillskjuta riskvilligt
kapital. Den ovan nämnda Företagskooperativa utredningen har bl. a.
föreslagit att de förlagsinsatser som tillskjutits av medlemmarna inte skall
räknas in i den bas som utgör beräkningsunderlag för begränsning av
förlagskapitalet. Utöver insats- och förlagskapital, som utgör den
ekonomiska föreningens egna kapital, kan det förekomma förlagslån.
Förlagslånens omfattning är inte begränsade i lagen om ekonomiska
föreningar. En möjlighet för sjätte fondstyrelsen att i vissa fall ge förlagslån
till ekonomiska föreningar skulle kunna vara ett sådant instrument som
skulle underlätta bildandet och utvecklingen av små och medelstora
ekonomiska föreningar som har ett mycket litet eget kapital.

Riksdagen har tidigare uttalat (bet. 1993/94:NU15, rskr. 1993/94:222) att
de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra företag och att
det är oacceptabelt med regler som styr bort från den kooperativa
företagsformen. Vi anser att det med hänsyn till hur den ekonomiska
föreningen i grunden är uppbyggd behöver tas särskilda hänsyn till detta vid
skapandet av nya företagsregler. Det betyder inte att de kooperativa företagen
gynnas på övriga företags bekostnad men att reglerna blir mer likvärdiga. I
Sverige saknas till skillnad från i de flesta jämförbara länder inom EU
särskilda finansieringsinstitut för kooperativa företag. Inte minst det
förhållandet påkallar särskild uppmärksamhet när nu AP-fondsmedel i större
utsträckning skall bli tillgängliga som riskkapital i alla typer av företag.

Vi föreslår därför att den nämnda 36 § i Allmänna pensionsfondens
reglemente får följande utformning:

36 §

Sjätte fondstyrelsen får placera de medel som styrelsen förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag,

2. i sådana konvertibla skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning
som har utfärdats av svenska aktiebolag,

3. som andelar eller förlagsinsatser i svenska ekonomiska föreningar samt

4. andelar i svenska kommanditbolag.

Styrelsen får inte förvärva så många vid en svensk börs inregistrerade
aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till 30 % eller mer av samtliga aktier
i
bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna
uppgår till 30 % eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Detta
gäller inte förvärv av aktier i ett svenskt riskkapitalbolag.

Om det befinns lämpligt får fondstyrelsen också placera av styrelsen
förvaltade medel som förlagslån i svenska ekonomiska föreningar.

I propositionen nämns den nya fondstyrelsens särskilda uppgift att bidra
till de små och medelstora företagens försörjning med riskkapital. I fråga om
de små ekonomiska föreningarnas problem med detta torde förslaget inte
vara någon realistisk lösning. Vi föreslår därför att regeringen bör särskilt
utreda hur en sådan lösning skulle kunna se ut och återkomma med förslag
till riksdagen.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ändring i reglemente för Allmänna pensionsfondens
medelsplacering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utreda hur de små och medelstora ekonomiska
föreningarnas riskkapitalförsörjning skall organiseras.

Stockholm den 3 oktober 1996

Björn Ericson (s)

Ingemar Josefsson (s)

Åsa Stenberg (s)

Nils T Svensson (s)