Alternativa motorbränslen

Motion 1990/91:N458 av Börje Hörnlund (c)

Biltrafiken är en av Sveriges och alla länders största
föroreningskällor. Samtidigt är bilen av stort värde för
arbetsresor och en rik fritid. Vi som anser att bilen ger frihet
och oberoende har därför all anledning att aktivt arbeta för
bilar utan besvärande utsläpp.

Det största framtida hotet utgör koldioxidutsläppen. I
Sverige släpps årligen ut ca 60 milj ton koldioxid genom
förbränning av fossila bränslen. Ca 40 ton kommer från
biltrafiken.

Om bilen även i framtiden skall kunna fortsätta att spela
en viktig roll i vårt transportsystem måste radikala åtgärder
vidtas i syfte att få fram miljövänligare motorer och
drivmedel.

Även om en förbättrad teknik för dagens motorer och
de fossila drivmedlen i ett övergångsskede är av avgörande
betydelse så är detta långt ifrån tillräckligt i ett längre
perspektiv. Så kan t.ex. bensinförbrukningen för nya bilar
närmast halveras om vi rätt utnyttjar känd teknik och kör
på ett förnuftigt och trafiksäkert sätt. Men även alternativa
drivmedel såsom t.ex. motoralkoholer kan användas med
den teknik vi känner och t.o.m. användas i befintlig bilpark
genom låginblandning.

Från regeringens sida har gjorts mycket små och
halvhjärtade försök att påverka bilindustrin att engagera sig
för alternativen. Avsaknaden av ett tillräckligt statligt
stimulansstöd ger dessutom intryck av bristande intresse
från regeringens sida.

Skall miljöföroreningarna kunna stoppas och
koldioxidutsläppen minskas är det en absolut nödvändighet
med en statlig satsning på såväl utveckling av teknik som
biobaserade drivmedel.

De alternativa drivmedel som idag för Sveriges del ligger
närmast till hands är, i ett kort perspektiv:etanol (ev
metanol)rapsoljagas (biogas, naturgas etc)el

På något längre sikt:vätgas

Motorer

Dagens bilar kan genom modifieringar och förbättringar
anpassas även för alternativa drivmedel. För vissa alternativ
måste ny teknik och nya system utvecklas. Det gäller bl.a.
motorer och framför allt ackumulatorer/''tankar''. En
satsning på utveckling av ''multimotorer'', dvs. motorer som
kan drivas på mer än ett drivmedel är också angeläget.

På olika håll i världen har man redan lyckats utveckla
nya system som visat sig fungera alldeles utmärkt. Dit hör
bl.a. den s.k. Elsbett-motorn som kan drivas på rapsolja.

Det är angeläget att man från regeringens sida ger
bilindustrin tydliga signaler om vad man förväntar sig och
vilken inriktning man vill ha på utvecklingsinsatserna. Det
måste också markeras genom utvecklingsbidrag.

Etanol

Etanolen är för svensk del det mest närliggande
drivmedelsalternativet. Etanolen bidrar inte till någon
ökning av koldioxidutsläppen eftersom den baseras på
energigrödor som tar upp lika mycket koldioxid som frigörs
vid förbränningen.

Även kväveoxidutsläppen är vid etanoldrift lägre.

I Sverige finns redan idag god potential för odling av
råvara för etanolframställning. Genom de planer som finns
för ytterligare omställning av jordbruket kommer denna
potential att öka kraftigt.

Teknik finns även för körning med ren etanol. Flera
försök med bussar bl.a. i Stockholm pågår. En
introducering i större skala i olika städer är möjlig i ett kort
perspektiv.

Storförsök i tättrafikområden, t.ex. Stockholm, kan
också snabbt komma igång på lastfordon.

Rapsolja

En fördel med rapsolja som drivmedel är att den kan
framställas i mycket småskaliga anläggningar med enkla
medel. Den s.k. Elsbett-motorn har utvecklats för att drivas
med rapsolja eller annan liknande vegetabilisk olja.
Rapsolja har i fråga om koldioxidutsläppen samma fördelar
som etanol och är också för övrigt skonsam för miljön.

Hindret för en introduktion i större skala är delvis
kostnaderna men i ännu högre grad ligger svårigheten
hittills i att intressera bilbranschens och
drivmedelsbranschens företrädare.

Gas

Vad gäller gas som drivmedel för fordon finns utprovad
teknik. Eftersom naturgas är ett fossilt bränsle som vi på
sikt bör göra oss oberoende av, är biogasen det mest
intressanta för framtiden.

Biogas kan bl.a. framställas genom förgasning av olika
typer av växtmaterial. Denna teknik är inte bara intressant
för drivmedelsframställning utan även för annan
energiproduktion t.ex. elproduktion. Även biogasen har
samma miljöfördelar som andra biobränslen.

El

Eldrift av fordon kan ske genom olika system eller
genom en kombination med andra drivmedel (Duo-
system).

Spårvagnar och trådbussar finns på olika håll i världen i
drift och ett utvecklingsarbete pågår.

För eldrift på bilar är det batteridriften som är
användbar. Här pågår ett utvecklingsarbete för att lösa
problemen med elbilens begränsningar vad gäller bl.a.
kapaciteten på ackumulatorerna. Det är viktigt att staten
även här engagerar sig i utvecklingsarbetet.

Vätgas

Av tänkbara alternativa drivmedel är vätgasen på lång
sikt kanske det mest intressanta.

Vätgasen är dock inte en energikälla utan en
energibärare. För att producera vätgas krävs någon annan
form av energitillskott. Vätgas framställs genom spjälkning
av vatten och kan ske i såväl större som mindre
anläggningar. I princip även direkt i det fordon som drivs
med gasen. I större anläggningar kan solenergi användas
som det energitillskott som behövs för framställningen. Ur
miljösynpunkt är vätgasen det närmast idealiska drivmedlet
då den restprodukt som uppstår inte är annat än rent vatten.
Att utveckla motorer för vätgas får anses som relativt enkelt
eftersom man kan bygga på redan känd teknik.

Problemen ligger i svårigheten att ackumulera gasen för
att ta den med i fordonet. För att kunna framställa gasen
med miljövänlig energi t.ex. solenergi är detta det mest
angelägna problemet att lösa.

För framtiden torde vätgas för fordonsdrift vara av
största intresse. Det är därför angeläget att Sverige finns
med i utvecklingsarbetet. Staten bör därför här satsa mer på
forsknings- och utvecklingsstöd.

I de frågor som berörts ovan pågår forskning och
utveckling i alla industriländer. Det råder heller ingen
tvekan om att bilindustrin snabbt skulle klara stora tekniska
krav när det gäller miljöbestämmelser för bilavgaser. Det är
därför viktigt att kraven ställs på bred front. 1992 anordnar
FN en världsmiljökonferens i Brasilien. Sverige måste
därför enligt min mening i förberedelsearbetet för FN-
konferensen arbeta för att frågan om miljövänliga
bilbränslen och hårda krav på avgasutsläpp kommer upp
som en stor fråga för beslut på FN-konferensen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökat statligt engagemang för
forskning, utveckling och produktion av alternativa
drivmedel,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att Sverige arbetar för
att föra upp biltrafikens bränsle- och avgasfrågor till
''miljöbeslut'' på Miljö-FN-konferensen i Brasilien.1]

Stockholm den 25 januari 1991

Börje Hörnlund (c)

1 1990/91:U669