Åldersgräns för könsbyte

Motion 2024/25:2359 av Mikael Oscarsson (KD)

Motionen bereds i utskott

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämnad
2024-10-03
Granskad
2024-10-03
Hänvisad
2024-10-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya könstillhörighetslagen bör rivas upp och tillkännager detta för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa samma åldersgräns, 25 år, för sterilisering och medicinsk könsbehandling och tillkännager detta för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att säkerställa att sjukvården har tillräcklig kunskap om könskorrigerande behandling och om dem som ångrar sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

I maj 2024 fattade riksdagen beslut om en könstillhörighetslag. Lagförslaget sänkte åldersgränsen för juridiskt könsbyte till 18 år.

Vi kristdemokrater sa nej och vänder oss emot idén att juridiskt kön är något som människor ska kunna byta fritt, och att det skulle kunna göras av minderåriga.

 

 

 

Sverige har haft en ökning av främst unga flickor med könsdysfori på ungefär 2 300 procent de senaste tio åren. I denna grupp finns också en tydlig samsjuklighet med olika typer av psykiatriska tillstånd eller diagnoser, som exempelvis autism, ångest och ätstörningar.

 

Vi talar alltså om några av våra sköraste barn och unga.

 

Allt fler specialistläkare inom psykiatrin varnar – exempelvis i SVT:s dokumentär Transkriget – tänk om ni har fel? – att ändringen av juridiskt kön för barn kan förstärka könsdysforin och innebära ett första steg mot hormonbehandling, med irreversibla konsekvenser och ofta oåterkalleligt ingrepp i könsorganen som följd. Ändringen riskerar även att skapa ett snabbspår för medicinsk behandling, då det blir svårt att neka den som bytt juridiskt kön att fullfölja transitionen.

 

Detta trots att det inte finns någon forskning som visar att barn med könsdysfori mår bättre efter könskorrigerande behandling. Dessutom växer antalet som ångrar att de gjort könskorrigerande behandling.

 

Risken är att tonåringar går vidare med medicinska benhandingar. Exempelvis att man tar bort brösten eller genom att ta testosteron och få en mansröst, och att man sedan ångrar sig inom ett eller ett par år.

 

Kvinnor har rätt till säkerhet och integritet och att få könsseparation på toaletter, i omklädningsrum, vid idrottstävlingar och inte minst i kvinnofängelser. Men nu är risken uppenbar att män med kvinnliga personnummer kommer att skapa rädsla bland kvinnor i omklädningsrum och toaletter.

 

 

Sammantaget är invändningarna så många att könstillhörighetslagen bör rivas upp.

 

The Cass Review, en utvärdering som den pensionerade barnläkaren Hilary Cass har gjort på den brittiska regeringens uppdrag. Den släpptes i april och är det mest genomgripande utvärdering som gjorts av medicinsk behandling av unga med könsdysfori. Slutsatsen är att det inte finns någon tillförlitlig forskning som ger evidens för denna behandling. Hennes rekommendation är densamma som Socialstyrelsen i Sverige gav i sina riktlinjer 2022, nämligen att man inte ska ge någon under 18 år sådan behandling utom i undantagsfall och då som en del i kliniska studier.

 

I Karolinska universitetssjukhusets nya riktlinjer uppmärksammas nu de potentiella biverkningarna: kardiovaskulär sjukdom, benskörhet, infertilitet, cancer och trombossjukdom. Sjukhuset skriver också att behandlingen har låg evidens att nå önskad effekt och att det i dag finns mycket lite kunskap om säkerheten på lång sikt. En annan aspekt är risken för ånger. I Uppdrag gransknings flera program om transvården framträdde en rad personer som hade ångrat sin könsbekräftande behandling. Flera var mycket kritiska mot vården, som de menade inte tagit sitt ansvar:

- Vården vet inte vad dom håller på med. Dom har ingen vetenskap bakom detta. Dom prövar på en ung generation som har hela livet framför sig. Jag känner inte till något annat område inom medicinen där man prövar en behandling på det här viset, sa Mika, som lever med konsekvenserna av en irreversibel hormonbehandling (SVT 6/5-21).

 

Av naturliga skäl finns det inga långtidsstudier och ingen har en aning om vad det innebär för en människa att börja äta hormoner i tonåren och fortsätta livet ut. De tjejer som har opererat bort sina bröst kan få fantomsmärtor, värre ju yngre de är. Vad som händer med dem när de blir 70-80 år har vi ingen aning om.

 

Mot bakgrund av ovan föreslår jag att åldersgränser för irreversibla ingrepp i könsorganen införs och att regeringen återkommer till riksdagen med förslag kring det.

 

Den mänskliga hjärnan är inte fullt utvecklad förrän vid 25 års ålder, det som mognar sist är konsekvenstänkandet. I Sverige får man inte sterilisera sig förrän man fyllt 25. Det borde vara samma åldersgräns för medicinsk könsbehandling.

 

 

 

Mikael Oscarsson (KD)

 

 

Yrkanden (3)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya könstillhörighetslagen bör rivas upp och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Socialutskottet
  • 2.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa samma åldersgräns, 25 år, för sterilisering och medicinsk könsbehandling och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Socialutskottet
  • 3.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att säkerställa att sjukvården har tillräcklig kunskap om könskorrigerande behandling och om dem som ångrar sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    Behandlas i
    Socialutskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.