Katastrofbestämmelser för skogsbruket

Motion 2026/27:203 av Kjell-Arne Ottosson (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett permanent regelverk som möjliggör snabba, tidsbegränsade och geografiskt avgränsade undantag från vissa bestämmelser vid omfattande skogsskador till följd av storm, brand eller andra extraordinära händelser och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

En stor storm kan på några timmar slå sönder resultatet av generationers arbete i skogen. För den enskilde skogsägaren innebär det stora ekonomiska förluster och ett omfattande arbete med att rädda virkesvärden och återställa skogen. Stormen Johannes som slog till i mellandagarna 2025 aktualiserade åter behovet av ett regelverk som fungerar också när förhållandena är långt ifrån normala. När stora mängder skog skadas behöver åtgärder kunna vidtas snabbt. Dröjsmål riskerar att orsaka ytterligare värdeförstöring och öka risken för skadeinsektsangrepp på kvarvarande frisk skog. Samtidigt måste arbetet kunna utföras säkert.

Redan efter stormen Gudrun föreslogs i motioner en särskild katastrofparagraf i skogsvårdslagen. Behovet kvarstår. Skogsägare ska kunna veta på förhand hur samhället och myndigheterna agerar vid omfattande skogsskador. Beredskapen bör därför bygga på ett permanent regelverk som snabbt kan aktiveras. Regeringen bör ta fram katastrofbestämmelser som möjliggör förenklade förfaranden och tillfälliga undantag för att underlätta upparbetning, lagring och transport av skadat virke. Översynen bör omfatta bland annat reglerna om avverkningsanmälan, väntetider och artskyddsdispens.

Det ska tydligt framgå vilka händelser som kan motivera att bestämmelserna aktiveras, vem som fattar beslut och vilka regler som kan omfattas. Undantagen ska vara tidsbegränsade, avse berörda områden och utformas med hänsyn till nödvändig miljöhänsyn, säkerhet och Sveriges EU-rättsliga åtaganden.

När katastrofen drabbar ska regelverket hjälpa skogsägaren att begränsa skadorna. Bara den känslomässiga påfrestningen kan vara stor nog i sig utan att man dessutom ska behöva bekymra sig för hur man ska hantera resterna av det som en gång var ens sparkapital, pensionsförsäkring eller liknande.

Kjell-Arne Ottosson (KD)