Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
1
Xio 96.
Ank. till Riksd. Kansli d. 9 Maj 1867, kl. 3 e. m.
Memorial, med förslag till de sista af delning ur ne af det nya
reglementet för Riksgälds-kontoret.
(R. A.)
Stats-Utskottet får härjemte till Riksdagens fastställelse öfverlemna förslag
till de sista afdelningarne af det reglemente för Riksgälds-kontoret, som vid
iunevaiande liksdag kommer att utfärdas, innefattande stadgandena angående
betjeningen vid Riksgälds-kontoret; angående lediga tjensters bestridande och
tillsättande; angående behandlingen af frågor röjande tjensteförsummelser m. m.;
samt slutligen angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.
§ 101, angående Fullmägtige medgifven rättighet att besluta i afseende på
tjenstegöromålens besörjande;
§ 102, angående Fullmägtiges kansli;
§ 103, angående Kommissarierne samt dem underlydande tjenstemän;
§ 104, angående Ombudsmannen;
§ 105, angående Vaktbetjeningen; och
§ 106 ,angående instruktioner för Riksgälds-kontorets tjenstemanna-personal
och vaktbetjening; äro lika lydande med §§ 240—245 i nu gällan
de reglemente.
§ 107, angående kostnader för tjensters bestridande vid inträffad ledighet
eller laga förfall samt Enke- och Pupill-kassans rätt till lönebesparingar,
är hufvudsakligen öfverensstämmande med § 246 i nämnda
reglemente; dock har Stats-Utskottet ansett, att Fullmägtige må
kunna tillerkänna den ordinarie tjensteman, som, efter förordnande,
förrättat annan ordinarie tjenst, arfvode derför, äfven om förordnandet
ej fortfarit i tre månader; äfvensom att extra-ordinarie tjen
Bih.
till Rilcsd. Frot. 1867. å Sami. 1 Afd. 47 Raft. 1
2
Ståts-Utskottets Memorial N:o 96.
steman, som förrättat ordinarie tjenstebefattning, bör åtnjuta ersättning
derför, äfven om förordnandet icke fortfarit minst fjorton
dagar;
§ 108, angående kostnader för tjensternas bestridande, då innehafvarne erhållit
tjenstledighet för besörjandet af enskilda angelägenheter;
§ 109, angående anslags utfärdande för återbesättande af lediga tjenstår;
och
§ 110, angående upprättande af förslag i sådant afseende; hafva lika lydelse
med §§ 247—249 i 1866 års reglemente.
§ 111, angående hvad som fordras för att till tjensteman vid Riksgäldskontoret
varda antagen, öfverensstäminer med § 250 i nyss anförda
reglemente, med uteslutande af orden “vid ettdera af Rikets Universiteten.
§ 112, angående befordringsgrunderna vid Riksgälds kontoret;
§ 113, angående varning och suspension för tjensteförsummelse;
§§ 114 och 115, angående tjenstemans afsättande eller skiljande från
verket;
§ 116, angående vaktbetjents entledigande;
§ 117, angående behandlingen af mål rörande tjenstemans eller vaktbetjents
suspension eller afsättande;
§ 118, angående upphörandet af extra ordinarie tjenstemans eller extra vaktbetjents
tjenstgöringsrätt;
§ 119, angående grunden för de vid Riksgälds-kontoret anställde tjenste.
mäns och vaktbetjentes pensionering;
§ 120, angående vilkoren för hela lönens åtnjutande såsom pension;
§ 121, angående beräkningsgrunden för pensioner, som icke uppgå till fulla
lönen;
§ 122, angående pensionsberättigad tjenstemans eller vaktbetjents öfverflyttande
på pensionsstat. utan derom gjord anhållan, och om
vaktbetjeningen tillerkänd särskild pensionsrätt;
§ 123, angående hvad som förstås med benämningen Riksdaler; och
§ 124, angående upphörande af tillförene meddelade stadganden i afseende
på Riksgälds-kontorets förvaltning;
äro lika lydande med §,§ 251—263 i det vid slutet af sistförflutna
riksdag utfärdade reglemente.
Stockholm den 9 Maj 1867.
På Utskottets vägnar:
Arv. Fr-.son Posse.
Stats-Utskottets Mernor al N:o 96.
3
Förslag
till
Reglemente
*
för
RiUsgälds-kontoret.
(Fortsättning )
Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret.
§ 101.
'' . i \
Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning
meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegöro
målens besörjande, ega Fullmägtige deruti besluta och till verkställighet befordra
sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra låter, utan att nödiga
kontroller åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas
behandling samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande
Fullmägtige derjemte att, under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut
utgående löner och arfvoden äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt
disponibla, använda desamma för de nya eller förändrade göromål, som,
* för verkställigheten af Fullmägtiges i ofvanberörda hänseende vidtagna beslut,
komma att detta verks tjensteman åläggas.
§ 102.
De hos Fullmägtige förefallande kansli-g öromål bestridas af
en Sekreterare,
en Notarie och Registrator samt
en Kanslist.
4
Stats-Utskottets Memorial No 96.
§ 103.
De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och
åligganden besörjas, under Fullmägtiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet
inför dem, af
tre Kommissarier.
Vid kansli-g öromålen biträdas Kommissarierne af
en Notarie och
en Kanslist.
Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster
och verkställigheten af dess utbetalningar, är hos Kommissariatet anställd
en Bokhållare (Kassa-bokhållaren).
Riksgälds kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet
underlydande Boksluts-lcontor, hvarest äfven öfriga räkenskaps-göromål hufvudsakligen
förrättas; bestående detta kontor af
en Kamererare,
två Bokhållare,
en Kammarskrifvare och
två Kontorsskrifvare; af hvilka tvänne sistnämnde tjensteman den ene
äfven skall biträda i nedannämnda kontor, och den andre dessutom
tjenstgöra der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt.
Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande
revisionsarbete, med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande
granskningsskyldighet, besörjes i Bevisions-kontoret af
en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde
Kontorsskrifvare.
§ 104.
Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och utsökning särenden,
som röra detta verk, bevakas och utföras af
en Ombudsman. ''
§ 105.
Vaktbetjeningen utgöres af
en Vaktmästare,
tre Kammardrängar och
två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de denna befattning
tillhörande göromål vid Riksdagens hus.
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
5
§ 106.
I afseende på samtlige här ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt
vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmägtige, under
den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöring sordning, med deruti sedermera
beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmägtige
likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret
anställda tjenstemanna-personals oeh vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela
de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga
handläggning samt fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret
fått sig ålagda, kunna anses erforderliga.
Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.
§ 107.
Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad
ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta
annan tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 101 och
113 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmägtige att tillerkänna innehafVaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst,
han blifvit förordnad att bestrida.
Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid,
denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt
kammardrängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den
förättade sysslan är i staten anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad
ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Eupillkassan
vid Riksgälds-kontoret.
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
§ 108.
Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.
§ 109.
Innan ledig tjenst af Fullmägtige återbesattes, skall sådant, jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets
utfärdande; dock beror af Fullmägtige att utsätta ny ansökningstid, derest,
inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och
lämplig sökande sig icke anmält.
§ no.
Före återbesättande af de fenster och beställningar, hvilkas innehafvare
lyda under Kommissariatet, böra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af
de sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmägtige anföras
inom åtta dagar efter det förslagen till Fullmägtiges expedition inkommit; i
hvilket afseende underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom
utfärdadt anslag meddelas, samt tjenstens tillsättande, ifall flere sökande sig
anmält, uppskjutas, intilldess denna besvärstid tilländagått.
§ in.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så
vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått
sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens kansli eller i allmänna
rättegångs eller räken skaps verken; dock böra de tjensteman, som anställas
vid Fullmägtiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt
den akademiska examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konun''
gens kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmans-sysslan,
ovilkorligen bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva
i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas.
§ H2.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
7
som Fullmägtige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och
passande.
Angående behandlingen af frågor rörande tjcusteförsummelser m. m.
§ H3.
Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre
förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser och
varningar, eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,
eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande,
bör han inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till
framtida bättring. Inträffar åter enahanda förhållanden i afseende på någon
af verkets öfrige embets- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan,
förekallas inför Fullmägtige samt tillrättavisas och varnas. I händelse
den, som på detta sätt, antingen inför Fullmägtige eller Kommissariatet, undergått
första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmägtige att, med
afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera
honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva
lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens förrättande användas.
§ H4.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmägtige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom, eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmägtiges särskilda pröfning, huruvida
Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit
bysatt, eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin kommissarie-beställning.
§ U5.
Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygg
-
8 Stats- Utskottets Memorial N:o 96.
het eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig
sin innehafvande tjenst.
§ H6.
Om någon af vaMbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller under
tjenstgöring befunnits af starka drycker öfverlastad eller eljest på ett tadelvärdt
sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför
Kommissariatet erhålla föreställning eller genast hos Fullmägtige anmälas till
suspension eller entledigande.
§ H7.
Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skiljd från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmägtiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom
skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får,
derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma
beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet
eller Revisorerne afgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande,
att de med densamma förenade lönemåner åtnjuta.
§ H8.
Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i
Riksgälds-kontoret vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra
vaktbetjent, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
föx-hållit och, efter att, på sätt i § 113 stadgas, blifvit varnad, sig icke
rättat, bör förklaras vara från Riksgälds kontoret skiljd. För öfrigt anses den
extra-ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller
annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående
I
Stats-Utskottets Memorial N:o 96. 9
Angående pensioneringen af Riksgivlds-kontorets betjening.
§ H9.
Pensionerna för embets och tjenstemännen samt valetbetjeningen vid Riksgälds-kontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, å ordinarie aflönigsstaten
innehafvande löner.
§ 120.
Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla
eu hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillei kännas den
tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller
försvagadt tillstånd.
§ 121-
Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva hunnit en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent
uppnått sextio lefnads och omkring fyratio tjeusteår, kan endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring pension vid afskedstagandet honom
tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt
att för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för
den, som fyllt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår,
eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt
finnes för afskedssökanden mera förmånligt.
§ 122.
Skulle, enligt § 120, till pension berättigad tjensteman eller vaktbetjent,
i anseende till ohjelpligt sjukdomstillstånd eller försvagade sinneskrafter och
arbetsförmåga, vara urståndsatt att behörigen uppfylla sina tjensteåligganden,
må, derest göromålens oafbrutna gång eller verkets säkerhet det fordrar, Fullmägtige,
äfven utan derom gjord anhållan, meddela en sådan tjensteman eller
Bill. till Biksd. Prot. 1861. i Samt. 1 Afd. 17 Iläft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial N:o 96.
vaktbetjent afsked från dess innehafvande tjenst; hvarvid dock pension till
samma belopp som den med tjensten förenade lön bör honom tilläggas.
Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan
orsak, blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmägtige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter
och förhållanden, vid hans förafskedande tilldela honom en årlig pension,
uppgående till högst tvåtredjedelar af lönen.
§ 123.
Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller
Banko, förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt.
§ 124.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadgande«, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap
egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1867.