Stats-Utskottets Memorial N:0 37.
1
K o 37.
Ank. till Riksd. Kansli den 22 Mars 1875, kl. 2 e. in.
Memorial, med svar å äterremiss samt förslag till sammanjemka^
eller v otering,spr opositioner, i anledning af Kamrarnes
skiljaktiga beslut i vissa frågor, rörande anslagen under
Uiksstatens Fjerde Hufvudtitel.
(lista U. A.)
Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning
af Utskottets utlåtande N:o 6, angående regleringen af utgifterna under
Riks-statens Fjerde Hufvudtitel, får Utskottet här afgifva svar å en erhållen
aterreraiss samt framställa de förslag till sammanjemkning af skiliak
fSanleda
* ^ pr°P°Sltl0ner för voterinS> hvartill berörda beslut funnits
l:o. Beträffande genomförandet af den utaf Kongl. Maj:! föreslagna
lönereglenng för armeen, hade Utskottet i 2:dra punkten af förenämd
stadga" bita aSt:“ faStställandet “f samma lönereglering mätte fä
v , k) att ^Afskrifvare, så länge de i tjensten qvarstå, vid värfmå
e<ra T »+bl^etha ! 1S1° nuvarande aflöning, men vid den indelta
medelhelonnet fU!? deV er/ättmn£ för förlorade indelta löneförmåner
medelbeloppet af dessa formaner under de fem åren 1871—1875, dels
årk’dåSåde“ ZTn8 föra mistld uppbördsprovision, från och med det
medeltalet uPPhörden uPPhör, ett belopp, motsvarande
utgjort ^ f h d pr0Vlsl0nen för de sista fem årens verkliga uppbörd
Bih. till BiJcsd. Prof. 1875. 4 Sami. 1 Afd. 21 Hatt.
1
2
Stats Utskottets Memorial N:o 37.
n) att vid indelta arinéen alla löntagare, vare sig med eller utan
boställen, hvilka å sina befattningar innehafva fullmakt af äldre datum
än den 8 April 1862 och nu ej vilja på ny stat ingå, skola ega att, med
bibehållande af boställen, der sådana åtnjutas, för öfriga indelta löneförmåner
undfå ersättning, motsvarande det medelbelopp, hvartill desamma
under åren 1871—1875 uppgått; och
p) att de af underbefälet vid indelta arméen, som innehafva bostadsboställe,
må, äfven om de blifvit till tjensten utnämnde efter den 8
April 1862, ega att. der så önskas, intill den 14 Mars 1881 bibehålla
bostället., dock med skyldighet att mottaga lösen för fardagsår samt under
tiden intill 1880 års slut qvarstå vid öfriga nuvarande löneförmåner,
beräknade på sätt för löntagare, utnämnde före den 8 April 1862, är
föreslaget. >
Detta Utskottets förslag är af Andra Kammaren oförändradt bifallet,
hvaremot Första kammaren dels bifallit punkten k) med följande förändrade
lydelse.
k) att regementsskrifvare, så länge de i tjensten qvarstå, bibehålla
sin nuvarande aflöning; dock att vid den indelta arméen dels regementsskrifvarne
ega att, såsom ersättning för mistad uppbördsprovision, från
och med det år, dä deras befattning med uppbörden upphör, åtnjuta ett
belopp motsvarande medeltalet af hvad provisionen för de sista fem årens
verkliga uppbörd utgjort, dels ock de regementsskrifvare, som å sina befattningar
innehafva konstitutorial eller förordnanden af senare datum än
den 8 April, 1862. erhålla i ersättning för förlorade indelta löneförmåner
medelbeloppet af dessa förmåner under de fem åren 1871—1875;
dels bifallit punkten n) med den förändring, att orden : »för öfriga
indelta löneförmåner undfå ersättning, motsvarande det medelbelopp, hvartill
desamma åren 1871—1875 uppgått», utbyttes emot orden: »qvarstå
vid sina indelta löneförmåner»;
och dels bifallit punkten p) med den förändring, att i stället för
slutmeningen: »beräknade på sätt för löntagare, utnämnde före den ^
April 1862, är föreslaget», infördes följande mening: »beräknade efter det
medelbelopp, hvartill desamma under åren 1871—1875 uppgått».
Då med de af Första Kammaren sålunda vidtagna förändringar i
Utskottets förslag endast åsyftats, att de löntagare, hvilka på giund af
ordalydelsen i den handling, genom hvilken de blifvit vid sina befattningar
anställde, kunna ega laglig rätt att för sin tjenstetid vid samma löneförmåner
bibehållas, icke må i denna sin rätt lida inskränkning, samt nå
gon väsentlig tillökning i utgifterna för aflöningen icke torde deraf föranledas,
hemställer Utskottet,
Stats-Utskottets Memorial N:o 37,
3
att Riksdagens skrifvelse i ofvan angifna delar måtte
få affattas i öfverensstämmelse med Första Kammarens
beslut.
2:o. Vidare hade Utskottet uti mom. q af samma punkt tillstyrkt
godkännande af det stadgande, »att deri löntagare vid krigsmakten till
lands, hvilken å ny lönestat ingår, skall vara skyldig underkasta sig de
förändringar i tjenstgöringsskyldighet och aflöningsförmåner, hvilka en omorganisation
af laridtförsvaret kan göra erforderliga».
På grund af gjorda anmärkningar är detta mom. af Första Kammaren
återremitteradt, hvaremot detsamma blifvit af Andra Kammaren bifallet.
Då emellertid med den af Första Kammaren beslutade återremiss
icke synes vara åsyftad någon vidare utredning af frågan, får vid sådant
förhållande Utskottet allenast hemställa,
att Första Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.
3:o. Sedan Kong!. Maj:t föreslagit, att vid gardesregementena till
fot underbefälet vid hvarje kompani skulle ökas med två distinktionskorporaler
och två korporaler, med de aflöningsförmåner, som vore dylikt
underbefäl tillerkända, hade Utskottet uti fjerde punkten hemställt,
att Riksdagen icke måtte bifalla Kongl. Maj:ts nådiga förslag om ökande
af fotgardesregementenas underbefäl. Med afslag å denna hemställan, har
Första Kammaren bifall it Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning,
hvaremot Andra Kammaren godkänt Utskottets förslag. Denna fråga
torde alltså få afgöras genom omröstning, enligt följande voteringsproposition:
»Den,
som vill, att vid gardesregementena till fot underbefälet å
hvarje kompani skall ökas med två distinktionskorporaler och två korporaler,
med de aflöningsförmåner, som äro dylikt underbefäl tillerkända,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen icke bifallit Kongl. Majrts nådiga förslag
om ökande af fotgardesregementenas underbefäl».
4:o. Uti anslaget till indelta arméens och Wermlands Fältjägareregementes
vapenöfningar hade Kongl. Maj:t äskat förhöjning med dels
4
Stats-UtsJcottets Memorial N:o 37.
420,000 kronor, på det ej blott vapenöfningarne i allmänhet måtte kunna
bibehållas vid den utsträckning, de under senare åren uppnått, utan ock
gemensamma fälttjenstöfningar årligen hållas, dels ock 55,000 kronor till
bestridande af kostnaden för underbefälets naturaportion under vapenöfningarne.
I afseende härå hade Utskottet i 15:de punkten hemställt att,
a) den föreslagna förhöjningen för underofficerarnes portion under vapenöfningarne,
55,000 kronor, måtte af Riksdagen på extra stat beviljas,
men b) den i öfrigt äskade tillökningen 420,000 kronor, icke af Riksdagen
inedgifvas. Första Kammaren har bifallit mom. a) men vid mom. b),
med afslag a Utskottets hemställan, bifallit Kong]. Maj:ts ifrågavarande
framställning sa till vida, att för nästkommande år eu förhöjning i anslaget
till indelta arméens och Wermlands Fältjägareregementes vapenöfningar
af 270,000 kronor beviljats. Andra Kammaren har deremot bifallit
ifrågavarande punkt i dess helhet.
Utskottet får alltså här föreslå följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att Kongl. Maj:ts nådiga framställning om förhöjning
med 420,000 kronor i anslaget till indelta arméens och Wermlands
Fältjägareregementes vapenöfningar må så till vida af Riksdagen bifallas,
att för nästkommande år en förhöjning i samma anslag af 270,000 kronor
beviljas, röstar
Den, det ej vill, röstar
Ja;
Nej;
Vinner Nej, har den utaf Kongl. Maj:t äskade förhöjning i förevarande
anslag 420,000 kronor icke blifvit af Riksdagen medgifven».
5:o. I anslaget till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena
och till samma manskaps rekrytering hade Kongl. Maj:t äskat tillökning
med anledning af förslaget om 2:dra sappörkompaniets uppsättning
me<* ••••;........................................................................................ kronor 10,314: —
samt till följd af förslaget om ökning i korporalernes
antal vid fotgardesregementena med ....................... » 1,686: —
tillhopa kronor 12,000: —
så att med tillägg af nuvarande anslagsbelop
pet
den nya slutsumman skulle blifva...................... » 608,000: —
kronor 620,000; —
Stats-Utskottets Memorial N:o 37. 5
hvilken Kongl. Maj:t föreslagit måtte nästkommande år fördelas i 2 anslag:
1:° värfvade garnisonstruppernas rekrytering, reservationsanslag.
............................................................................. kronor 70,000: — .
2:o värfvade garnisonstruppernas aflöningsanslag,
förslagsanslag, högst ............................................... » 550,000: —
tillsammans kronor 620,000: —
Utskottet, som afstyrkt tillökning i korporalernas antal vid fotgardesregeinentena
och således icke beräknat den derför erforderliga förhöjning
samt från anslaget utbrutit det för 2:dra sappörkompaniet erforderliga
belopp, både uti 24:<le punkten hemställt, att det till aflöning åt
manskapet vid garnisonsregementena och till samma manskaps rekrytering
uppförda förslagsanslag, högst 608,000 kronor, måtte nästkommande år
fördelas i två anslag under nedannäinnda rubriker och till följande i rundade
tal utförda belopp, nemligen till
värfvade garnisonstruppernas rekrytering, reservationsanslag, 70,000
kronor, och
värfvade garnisonstruppernas aflöning, förslagsanslag, högst 540,000
kronor.
Denna Utskottets hemställan är af båda Kamrarne bifallen, af Första
Kammaren likväl med förbehåll om iakttagande af den förändring i Utskottets
förslag, som påkallades af Kammarens i afseende å fjerde punkten
fattade beslut. é
I händelse omröstningen rörande fjerde punkten utfaller i enlighet
med Första Kammarens mening, torde deraf icke påkallas någon förhöjning
i aflöningsanslagets belopp, men ur motiveringen torde i sådant fall
få utgå yttrandet derom, att någon förhöjning för tillökning i korporalernas
antal vid fotgardesregementena icke blifvit beräknad. Då emellertid
ifrågavarande skiljaktighet mellan Kamrarnes beslut i afseende på
24:de punkten för närvarande icke föranleder någon särskild åtgärd från
Utskottets sida, har Utskottet här endast skolat detta förhållande
anmäla.
6:o. Sedan, på sätt i nästföregående punkt är omförmäldt, Kongl.
Maj:t i anslaget till aflöningen åt manskapet vid garnisonsregementena och
till samma manskaps rekrytering äskat tillökning med 10,314 kronor i
anledning af förslaget om 2:dra sappörkompaniets uppsättning, hade Utskottet
uti 2ö:te punkten hemställt, att till bestridande af rekryteringsoch
afiöningskostnaderna för 2:dra sappörkompaniet måtte på extra stat
för år 1876 anvisas 10,314 kronor. Denna punkt är af Första Kammaren
bifallen med uteslutande af orden: »på extra stat för år 1876», hvaremot
Andra Kammaren godkänt Utskottets förslag oföråndradt, och bör
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 37.
alltså denna fråga afgöras genom omröstning, för hvilket ändamål Utskottet
föreslår följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att till bestridande af rekryterings- och aflöningskostnaderna
för 2:dra sappörkompaniet må anvisas 10,314 kronor, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen till bestridande af rekryterings- och aflöningskostnaderna
för 2:dra sappörkompaniet på extra stat för år 1876
anvisat 10,314 kronor.»
7:o. Vidare hade Kongl. Maj:t angående rekryterings- och aflöningsanslagets
användning under innevarande år föreslagit, att de för rekryteringar
beräknade medel måtte få till sin helhet såsom reservationsanslag
°utgå, samt att de å det återstående anslaget under året uppkommande
besparingar måtte få i mån af behof användas till fyllande af de
vid de trupper, för hvilka anslaget är afsedt, före den 1 Januari innevarande
år uppkomna vakanser. I afseende härå hade Utskottet under
26:te punkter^ hemställt, att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om förändring
i vilkoren för användning af innevarande års anslag till aflöning åt manskapet
vid garnisonsregementena och till samma manskaps rekrytering
icke måtte vinna Riksdagens bifall. Med afslag härå har Första Kammaren
bifallit Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning, hvaremot
Andra Kammaren bifallit Utskottets hemställan. Vid sådant förhållande
får Utskottet för frågans afgörande genom omröstning föreslå följande
voteringsproposition:
»Den, som vill bifalla Kongl. Maj:ts angående användningen af innevarande
års anslag till aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena
och till samma manskaps rekrytering gjorda nådiga framställning, att de
för rekryteringen beräknade medel måtte få till sin helhet såsom reservationsanslag
utgå, samt att de å det återstående anslaget under året uppkommande
besparingar måtte få i mån af behof användas till fyllande
af de vid de trupper, för hvilka anslaget är afsedt, före den 1 Januari
innevarande år uppkomna vakanser, röstar
Ja;
Stats-Utskottets Memorial N:o 37.
7
Deri, det ej vill, röstar
‘Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts nådiga förslag om förändring i vilkoren
för användning af innevarande års anslag till aflöning åt manskapet
vid garnisonsregementena och till samma manskaps rekrytering icke vunnit
Riksdagens bifall.»
8:o. Uti 45de punkten hade Utskottet hemställt, att Riksdagen
måtte till utgående under år 1876 anvisa återstoden af det år 1871 till
infanterigevär beviljade extra anslag med 484,000 kronor; samt vid anmälan
af detta beslut i underdånighet anhålla, att, innan annan modell,
än den nu antagna, blefve af Kongl. Maj:t för geväi^stillverkningen fastställd,
Riksdagen måtte erhålla kännedom om de kostnader, som af en
sådan åtgärd kunde föranledas. Denna Utskottets hemställan är af Första
Kammaren bifallen, hvaremot Andra Kammaren, med afslag å samma hemställan
i öfrig!, beslutit att till utgående under år 1876 skulle för anskaffande
af låsmekanismer och stockar anvisas 200,000 kronor af det år 1871 till
infanterigevär beviljade extra anslag. Då således omröstning äfven i denna
fråga bör anställas, föreslår Utskottet i detta hänseende följande voteringsproposition
:
»Den, som vill, att Riksdagen till utgående under år 1876 anvisar
återstoden af det år 1871 till infanterigevär beviljade extra anslag med
484,000 kronor; samt vid anmälan af detta beslut i underdånighet anhåller,
att, innan annan modell, än den nu antagna, varder af Kongl.
Maj:t för gevärstillverkningen fastställd, Riksdagen må erhålla kännedom
om de kostnader, som af en sådan åtgärd må föranledas, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att till utgående under år 1876
skall för anskaffande af låsmekanismer och stockar anvisas 200,000 kronor
af det år 1871 till infanterigevär beviljade extra anslag.»
9:0. Utskottets i 53:dje punkten gjorda hemställan, att Riksdagen
måtte till Generalstabens topografiska afdelnings arbeten under år 1876
anvisa ett extra anslag af 60,000 kronor, är af Första Kammaren bifallen
med anslagsbeloppets förhöjning från 60,000 kronor till 75,000 kronor,
hvaremot Andra Kammaren bifallit Utskottets förslag oförändradt.
8
Stats-Utskottets Memorial N:o 37.
I denna fråga torde alltså omröstning få anställas, enligt följande
voteringsproposition:
»Den, som vill, att Riksdagen må till Generalstabens topografiska
afdelnings arbeten under år 1876 anvisa ett extra anslag af 75,000 kronor,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen till Generalstabens topografiska afdelnings
arbeten under år 1876 anvisat ett extra anslag af 60,000 kronor.»
10:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att till uppförande af byggnader
åt Svea Lifgarde måtte beviljas ett anslag af 134,000 kronor och
deraf till utgående under år 1876 anvisas på extra stat 74,000 kronor, hade
Utskottet uti Ö8:de punkten hemställt, att Kongl. Maj:ts nådiga framställning
om anvisande af medel till byggnader åt Svea Lifgarde icke måtte
vinna Riksdagens bifall. Med afslag härå har Första Kammaren bifallit
Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning, hvaremot Andi’a
Kammaren godkänt Utskottets förslag. Utskottet föreslår alltså för denna
frågas afgörande följande voteringsproposition:
»Den, som vill, att Riksdagen till uppförande af byggnader åt Svea
Lifgarde beviljar ett anslag af 134,000 kronor och deraf till utgående under
år 1876 anvisar 74,000 kronor, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anvisande
af medel till byggnader åt Svea Lifgarde icke vunnit Riksdagens bifall.»
ll;o. öfriga af Utskottet under förenätnnda hufvudtitel behandlade
frågor äro genom Kamrarnes sammanstämmande beslut slutligen
afgjorda.
Stockholm den 22 Mars 1875.
På Stats-Utskottets vägnar:
ARVID FR:SON POSSE.
N:o 38.