Särskilda Utskottets (N:o 2) Memorial N:o 4.
1
N:o 4.
Ank. till Riksd. kansli den 21 mars 1901, kl. 2 e. m.
Särskilda utskottets n:o 2 memorial, i anledning af dels kamrarnes
återremiss af 37 § utaf det i utskottets utlåtande n:o 2
framlagda förslag till lag om inteckning i fartyg, dels
kamrarnes skiljaktiga heslut i fråga om vissa delar af det
i samma utlåtande framlagda förslag till lag om ändrad
lydelse af 2, 3 och 52 §§ sjölagen.
I utlåtande n:o 2, med anledning af Kong! Maj:ts proposition
n:o 25 med förslag till lag om inteckning i fartyg, lag om ändring i 10
och 17 kapitlen handelsbalken, lag om ändring i vissa delar af utsökningslagen,
lag om ändrad lydelse af 51, 90 och 117 §§ konkurslagen,, lag
om ändrad lydelse af 2, 3 och 52 §§ sjölagen, lag om ändrad lydelse
af 14 § i förordningen den 4 mars 1862 om tioårig preskription och om
årsstämning, lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 16 juni
1875 angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra
ärenden samt lag om antecknande i fartygsregistret af tvist om fartyg
eller fartygslott, hemstälde särskilda utskottet,
l:o) att Kiksdagen, med förklarande att Kongl. Maj:ts förslag till
lag om inteckning i fartyg icke kunde oförändradt godkännas, måtte
för sin del antaga lag i ämnet af den lydelse utlåtandet utvisar;
Bih. till Riksd. Prot. 1901. 8 Sami. 1 Afd. 4 Hlift. (N:o 4)
2
Särskilda Utskottets (N:o 2) Memorial N:o 4.
2:o) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts proposition i den
delen, måtte antaga lag om ändring i 10 och 17 kapitlen handelsbalken
af den lydelse utlåtandet utvisar;
3:o) att Riksdagen, med förklarande att Kongl. Maj:ts förslag till
lag om ändring i vissa delar af utsökningslagen icke kunde oförändradt
bifallas, måtte för sin del antaga lag i ämnet af den lydelse utlåtandet
utvisar;
4:o) att Riksdagen, med bifall till ifrågavarande proposition i den
delen, måtte antaga lag om ändrad lydelse af 51, 90 och 117 §§ konkurslagen
af den lydelse utlåtandet utvisar;
5:o) att Riksdagen, med förklarande att Ivongl. Maj:ts förslag till
lag om ändrad lydelse af 2, 3 och 52 §§ sjölagen icke kunde oförändradt
godkännas, måtte för sin del antaga lag i ämnet af den lydelse utlåtandet
utvisar;
6:o) att Riksdagen, med bifall i den delen till förevarande proposition,
måtte antaga lag om ändrad lydelse af 14 § i förordningen den
4 mars 1862 om tioårig preskription och om årsstämning af den lydelse
utlåtandet utvisar;
7:o) att Riksdagen, med godkännande af propositionen i den delen,
måtte antaga lag om ändrad lydelse af 1 § i förordningen den 16 juni
1875 angående särskilda protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra
ärenden af den lydelse utlåtandet utvisar, samt
8:o) att Riksdagen, med bifall jemväl i den delen till propositionen,
måtte antaga lag om antecknande i fartygsregistret af tvist om fartyg
eller fartygslott af den lydelse utlåtandet utvisar.
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva vid föredragning
af nämnda utlåtande kamrarne — - efter att till en början hafva
beslutit, att i den händelse utskottets förslag skulle komma att i vissa
del^r af den ena eller andra kammaren återförvisas, utskottet skulle
lemnas öppen rätt att vid ärendets förnyade behandling i afseende på
de paragrafer, hvilka blifvit med eller utan ändring godkända, föreslå
sådana jemkningar, som af ifrågasatta ändringar i återförvisade delar
kunde föranledas — sammanstämmande bifallit hvad utskottet hemstält
i punkterna 2, 3, 4, 6, 7 och 8.
Beträffande det af utskottet under punkten 1 framlagda förslag
till lag om inteckning i fartyg hafva kamrarne godkänt den af utskottet
föreslagna lydelse af 1—36, 38 och 39 §§ äfvensom förslagets slutmening,
ingress och rubrik.
3
Särskilda Utskottets (N:o 2) Memorial N:o 4.
Likaledes hafva karararne godkänt 3 och 52 §§ samt slutmeningen
af utskottets under punkten 5 framlagda förslag till lag om ändrad lydelse
af 2, 3 och 52 §§ sjölagen.
Deremot har 37 § af förslaget till lag om inteckning i fartyg
blifvit af båda kamrarne till utskottet återförvisad.
2 § af förslaget till lag om ändrad lydelse af 2, 3 och 52 §§
sjölagen har godkänts af Andra Kammaren, men blifvit af Första Kammaren
afslagen. Kubriken och ingressen af sistnämnda lagförslag hafva
äfvenledes godkänts af Andra Kammaren, Hvaremot Första Kammaren
antagit dem att lyda sålunda:
”Lag om ändrad lydelse af 3 och 52 §§ sjölagen.
Härigenom förordnas, att 3 och 52 §§ sjölagen skola erhålla följande
ändrade lydelse:»
I anledning af omförmälda återremisser och skiljaktiga beslut har
utskottet nu att afgifva utlåtande.
De anmärkningar, som inom Första Kammaren rigtades mot den
föreslagna ändringen af 2 § sjölagen, afsågo dels att andra stycket skulle
beröfvas sin fordran af bilbref och eganderättens styrkande, dels ock att
fartyg, som ej vore intecknadt, skulle kunna afföras ur registret på vederbörlig
anmälan, att detsamma ej vidare skulle nyttjas till handelssjöfart
eller resandes fortskaffande. Derest vid första registrering af fartyg
eftergifves fordran på bilbref och eganderättens styrkande, måste emellertid
en annan punkt finnas, vid hvilken det bestyrkande af eganderätten,
som i inteckningsärende bör ega rum, kan anknytas. Med tillämpning
af nu gällande stadganden i registreringsförordningen, som föreskrifter,
att vid fartygs införande i registret skall antecknas, när, hvar och af
hvem fartyget är bygdt, samt att vid anmälan skall fogas bilattest, tror
utskottet, att erforderlig upplysning i berörda afseende skulle kunna
anses vunnen genom eu handling af hufvudsakligen samma art som den
nu föreskrifna bilattesten, af hvilken bör framgå, när, hvar och af hvem
fartyget är bygdt. Vid sådant förhållande bör emellertid i andra stycket
af 2 § sjölagen enligt Kongl. Maj:ts proposition, med uteslutande af
föreskrifterna om företeende af bilbref och åtkomstens styrkande, intagas
föreskrift, att vid registrering åt fartyg, som ej är köpt från utlandet,
4 Särskilda Utskottets (N:o 2) Memorial N:o 4.
skall företes intyg, utmärkande, när, hvar och af hvem fartyget är bygdt;
och vidare påkallas i 6 ocl^ 7 §§ i lagen om inteckning i fartyg en
jemkning, som jemväl med afseende å 37 § i samma lag har sin vigt i
fråga om framhållandet af registreringens betydelse. Utskottets förslag härutinnan
innebär en jemkning af båda kamrarnes beslut.
Hvad slutligen angår förslaget, att 2 § sjölagen, sådan den lyder
i Kongl. Maj.ts proposition, måtte ändras så, att fartyg, som ej är intecknadt,
må kunna ur registret afföras på anmälan, att det ej vidare
skulle nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande, så har till
stöd derför åberopats det statistiska intresset, att fartyg, som ej vidare
användes till nyss nämnda ändamål, icke måtte fortfarande i registret
qvarstå såsom handels- eller passagerarefartyg. Mot förslaget kan åter
anmärkas, att, om detsamma godkännes, en fartygsegare sättes i stånd
att ena dagen utgifva skuldebref med rätt till inteckning i fartyget och
den andra, innan inteckningen kunnat sökas vid inteckningsdomstolen,
låta afföra fartyget från registret och derigenom förhindra inteckningsåtgärden.
Vid sådant förhållande och då genom ändring af registreringsförordningen
torde kunna förhindras, att fartyg, som t. ex. förändras till
pråmar, i fartygsregistret upptagas såsom handelsfartyg, synes i detta fall
företräde obetingadt böra lemnas åt den lydelse, som Andra Kammaren
gifvit åt 2 § sjölagen.
37 § har af båda kamrarne återremitterats till utskottet. Ifrågavarande
paragraf innehåller i sin af Kongl. Maj:t föreslagna lydelse, som
af utskottet lemnats orubbad, den regel, att — utom i vissa, genom särskild
lagstiftning reglerade fall — inteckning, som tillkommit på grund
af medgifvande af annan än rätt egare, skall vara ogill. Såsom skäl
för återremiss har i hvardera kammaren under öfverläggningen anförts,
att enligt ordalydelsen af omförmälda regel densamma skulle för vissa
fall komma i strid med syftet af den i förra stycket af 7 § upptagna
föreskrift eller att, der någon, efter att hafva afhändt sig ett fartyg,
medgåfve inteckning deri, inteckningsmedgifvandet skulle, änskönt ej
lemnadt af rätt egare till fartyget, ega giltighet, så framt inteckning
söktes, innan nye egaren läte till fartygsregistret anmäla sitt fång.
Då nyss antydda, i 7 § innefattade grundsats ej lärer kunna, utan
åsidosättande af rättssäkerhetens kraf, rubbas, men den föreslagna redaktionen
af 37 § onekligen kan föranleda till den uppfattning, att en under
här förutsatta omständigheter tillkommen inteckning skulle vara utan
verkan, torde i sistnämnda paragraf böra intagas ett förbehåll, hvarigenom
5
Särskilda Utskottets (N:o 2) Memorial N:o 4.
i afseende å dylik inteckning göres undantag från regeln om ogiltighet
af inteckning, som tillkommit på grund af orätt persons medgifvande.
Utskottet har alltså trott sig böra föreslå en sådan jemkning i
första punkten af 37 §, deraf emellertid äfven föranledes en redaktionel
förändring i paragrafens senare punkt.
Med åberopande af det anförda får utskottet alltså bemställa,
1;o) Att kamrarne, hvardera med frånträdande af
sina beslut vid 2 § i förslaget till lag om ändrad
lydelse af 2, 3 och 52 §§ sjölagen, ville antaga följande
lydelse af berörda paragraf:
Öfver alla svenska fartyg, hvilka äro afsedda att
nyttjas till handels sjöfart eller resandes fortskaffande
och ega en drägtighet af tjugu registerton eller derutöfver,
skall föras register, innehållande för hvarje
sådant fartyg de uppgifter, som pröfvas nödiga för
fartygets säkra urskiljande, så ock upplysning angående
eganderätten till fartyget, beskaffenheten af
inskrifven egares fång samt tiden då fartyget i registret
införts eller förändring i eganderätten inskrifvits; skolande,
sedan fartyg i registret antecknats, derom utfärdas
bevis, som bör åtfölja fartyget.
Då fartyg anmäles til) införande i registret, skall
företes intyg, som utmärker, när, hvar och af hvem
fartyget är bygdt, eller, der fartyget varit i utländsk
ego, visas, att utländsk egares rätt öfvergått å den,
som till registret anmäles såsom egare. Vid fartygs
införande i registret skall visst nummer tilldelas fartyget;
och må det nummer ej sedermera ändras eller
tilläggas annat fartyg. Varder fartyg, som ur registret
afförts, deri ånyo upptaget, behålle det sitt förra nummer.
Göres anmälan om förändring i eganderätten
till fartyg, som är i registret infördt, men finnes den,
hvilken såsom egare anmäles, ej kunna i sådan egenskap
inskrifvas, skall ändock i registret göras anteckning,
som utvisar hans namn, det uppgifna fåugets
beskaffenhet samt dagen då anmälan skett. Fartyg,
som blifvit i registret infördt, må ej derur afföras i
6
Särskilda Utskottets (N:o 2) Memorial N:o 4.
annat fall än då fartyget förolyckats, upphuggits eller
annorledes förstörts, eller enligt 258 § må anses förloradt,
eller efter tim ad skada förklarats icke vara
iståndsättligt, eller ock upphört att vara svenskt.
Vill egare af svenskt fartyg, som ej på grund af
hvad här förut blifvit stadgadt skall vara i fartygsregistret
upptaget, låta det i registret införas, vare
dertill berättigad; och skall, der fartyget varder till
registrering anmäldt, hvad här förut är i afseende
å registreringspligtigt fartyg stadgadt ega tillämpning.
Vidare föreskrifter, huru fartygsregister skall vara
inrättadt och registrering ske, meddelas af Konungen.
2:o) att Första Kammaren, med frånträdande af
sitt beslut beträffande rubrik och ingress till lag om
ändring af sjölagen, ville biträda Andra Kammarens
derutinnan fattade beslut.
Under förutsättning, att kamrarne bifalla hvad utskottet härofvan
i punkten 1 och Första Kammaren hvad utskottet i punkten 2 föreslagit,
får utskottet hemställa om kamrarnes förklarande,
3:o) att Riksdagen, som funnit Kongl. Maj:ts förslag
till lag om ändrad lydelse af 2, 3 och 52 §§ sjölagen
icke kunna oförändradt godkännas, för sin del antagit
en lag i ämnet af den lydelse, kamrarnes i anledning
af utskottets hemställan ej mindre i utlåtandet n:o 2
än äfven i detta memorial fattade sammanstämmande
beslut utvisa.
Utskottet hemställer vidare,
4:o) att kamrarne, hvardera med frånträdande af
sitt rörande 6 och 7 §§ i förslaget till lag om inteckning
i fartyg fattade beslut, måtte antaga följande
lydelse af berörda paragrafer:
Särskilda Utskottets (N:o 2) Memorial N:o 4.
7
6 §•
Ej må inteckning beviljas, der ej den, som inteckningen
medgifvit, är i fartygsregistret inskrifven
såsom egare af fartyget.
Öfverlåter någon till annan fartyg eller fartygslott,
och har, innan ny egares fång anmäles till fartygsregistret,
inteckning blifvit sökt på grund af tidigare
egares medgifvande, utgöre öfverlåtelsen ej hinder för
inteckningens beviljande.
Sökes inteckning samma dag ny egares fång anmäles
till fartygsregistret eller derefter, skall ansökningen
afslås, utan så är att nye egaren iklädt sig
förbindelse att låta fartyget intecknas på grund af
tidigare egares medgifvande eller eljest är med honom
lika förbunden.
Sökes inteckning, och är ej ansökningen grundad
på medgifvande af den, som, enligt hvad fartygsregistret
utvisar, byggt fartyget, skall vid rätten styrkas, att
från honom eganderätten öfvergått till den, som inteckningen
medgifvit. Hvad sålunda är stadgadt ege
dock ej tillämpning, der fartyget varit i utländsk ego
eller blifvit i registret infördt innan denna lag trädt
i kraft, utan skall i ty fall, så framt ej eljest laga
hinder möter, inteckning beviljas, der den, som inteckningen
medgifvit, antingen blifvit vid fartygets införande
i registret antecknad såsom egare eller bevisligen
härleder sin rätt från den först inskrifne
egaren.
Har fartyget i fem år näst före ansökningen varit
i registret infördt, och finnes den, som inteckningen
medgifvit, hafva under hela den tid varit i registret
inskrifven såsom egare eller härleder han bevisligen
sin rätt från den, som vid början af samma tid var i
nämnda egenskap inskrifven, skall, ändå att annan
8 Särskilda Utskottets (tt:o 2) Memorial N:o 4.
upplysning om eganderätten ej vinnes, ansökningen
bifallas, der ej eljest laga binder möter.
Ej må i inteckningsärende andra än skriftliga
bevis gälla i fråga om åtkomst till fartyg.
5:o) att Riksdagen måtte för sin del besluta att
'' 37 § i lagen om inteckning i fartyg skall erhålla
följande lydelse:
Yarder inteckning i fartyg beviljad på grund af
medgifvande af annan än rätt egare, och är ej sådant
fall för handen, som i andra stycket af 6 § sägs,
vare inteckningen ogin. I fråga om rätt att tala å
inteckning, som, efter det någon förklarats skola för
död anses, tillkommit på grund af medgifvande af den,
som hans egendom tillträdt, galle hvad särskildt är
stadgadt.
Under förutsättning, att kamrarne bifalla hvad utskottet härofvan
i punkterna 4 och 5 föreslagit, får utskottet hemställa om kamrarnes
förklarande,
6:o) att Riksdagen, som funnit Kongl. Maj:ts
förslag till lag om inteckning i fartyg ej kunna i
oförändradt skick bifallas, för sin del antagit en lag
om inteckning i fartyg af den lydelse, kamrarnes i
anledning af utskottets hemställan ej mindre i utlåtandet
n:o 2 än äfven i detta memorial fattade sammanstämmande
beslut utvisa.
Stockholm den 21 mars 1901.
På särskilda utskottets vägnar:
ROBERT DICKSObT.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1901.