Lagutskottets Memorial N:o 62

Memorial 1899:LU62

Lagutskottets Memorial N:o 62.

1

N:o 62.

Anis. till Riksd. kansli den 4 maj 1899, kl. 11 f. m.

Memorial, i anledning af ej mindre äterremiss från Första
Kammaren af vissa delar af det i lagutskottets utlåtande
n:o 51 framlagda förslag till lag angående ändrad
lydelse af 11 kap. rättegångsbalken, än äfven kamrarnes
skiljaktiga beslut beträffande samma förslag.

, 1 ut}“t®nde ö:o 51, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition med
torslag till lag angående ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken,
till lag angående påföljd i vissa fall af parts uteblifvande i brottmål,
till lag om ändrad lydelse af 5 och 6 §§ i förordningen angående
ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting den 17
maj 1.872 till lag angående ändrad lydelse af 17 § i lagen om handelsbolag
och enkla bolag den 28 juni 1895, till lag angående ändrad
lydelse af 41 §i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895 samt till lag
angående andrad lydelse af 24 § i lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895, hemstälde lagutskottet,
att . Riksdagen, under förklarande att Kong], Maj:ts ifrågavarande proposition
ej kunde i oförändradt skick godkännas, ville för sin del
antaga

l.o) lag angående ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken;
brottmål* ^''gående påföljd i vissa fall af parts uteblifvande i

Bill. till Likså. Prot. 1899. 7 Sami. 39 Höft. (N:o 62).

1

2 Lagutskottets Memorial N:o 62.

3:o) lag om ändrad lydelse af 5 och 6 §§ i förordningen angående
ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om häradsting den 17
maj 1872;

4:o) lag angående ändrad lydelse af 17 § i lagen om handelsbolag
och enkla bolag den 28 juni 1895;

5:o) lag angående ändrad lydelse af 41 § i lagen om aktiebolag
den 28 juni 1895; och

6:o) lag angående ändrad lydelse af 24 § i lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895,

samtliga af den lydelse, utskottets utlåtande utvisade.

Enligt utskottet tillkandakomna protokollsutdrag hafva kamrarne
sammanstämmande godkänt de under 3:o), 4:o), 5:o) och 6:o) upptagna
lagförslagen äfvensom 1, 3, 7, 8, 11,-13—19 §§ samt kapitelöfverskriften,
slutmeningen, ingressen och rubriken åt det utaf utskottet
framlagda förslag till lag angående ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken.
Beträffande 20—30 §§ af sistnämnda förslag hafva desamma
äfvenledes vunnit båda kamrarnes godkännande med undantag
af nummerbeteckningen å paragraferna, hvilken af Andra Kammaren
ändrats till följd af kammarens beslut att mellan 19 och 20 §§ i utskottets
förslag upptaga 20 § af motsvarande förslag i Kongl. Maj:ts
proposition. 2 § af utskottets omförmälda förslag har af Första Kammaren
godkänts med uteslutande af sista stycket, medan Andra Kammaren
godkänt deu af Kongl. Maj:t föreslagna lydelsen af paragrafen.

4, 5 och 6 §§ hafva af Första Kammaren godkänts, hvaremot
Andra Kammaren antagit den lydelse af ifrågavarande paragrafer, som
af Kongl. Maj:t föreslagits.

I fråga om 9 och 10 §§ hafva kamrarne sammanstämmande beslutit
godkänna desamma med de ändringar, att. i 9 §:s första stycke
femte raden nedifrån i utskottets tryckta utlåtande uteslutits orden
»någon af», och att de i 10 § i 8 och 17 raderna uppifrån förekommande
orden »någon af» likaledes utgått.

12 § har af Första Kammaren godkänts, medan Andra Kammaren
antagit den af Kongl. Maj:t föreslagna lydelsen af paragrafen.

31 och 32 §§ hafva af Andra Kammaren godkänts med iakttagande
af förändrad nummerbeteckning, hvaremot Första Kammaren
återförvisat paragraferna till utskottet.

I stället för 33 § i utskottets förslag hafva båda kamrarne sammanstämmande
godkänt de två särskilda med 33 och 34 betecknade
paragrafer, som föreslagits af herr Hasselrot i hans vid utskottets
utlåtande fogade reservation.

3

Lagutskottets Memorial N:o 62.

34 § har af Första Kammaren godkänts, hvaremot Andra Kammaren
godkänt densamma med den lydelse, som 35 § i Kongl. Maj:ts
förslag innehåller, och med iakttagande af den förändrade nummerbeteckning,
som åt kammarens beslut beträffande föregående parae-rafer
blifvit en följd.

Båda kamrarne hafva sammanstämmande godkänt 36 § af Kongl.
Maj:ts förslag i ämnet.

35 § i utskottets förslag har af Andra Kammaren godkänts med
iakttagande af förändrad nummerbeteckning; Första Kammaren åter har
godkänt densamma med den ändring, att meningen »Fjerdingsman vare
ock stämniugsman utan särskildt uppdrag, så ock nämndeman och
förutvarande nämndeman, om han det sig åtager» utbytts mot »Nämndeman
vare ock stämningsman utan särskildt förordnande, om han det
sig åtager».

36 § i utskottets förslag har likaledes af Andra Kammaren godkänts
med iakttagande af förändrad nummerbeteckning, medan Första
Kammaren godkänt densamma med uteslutande af sista punkten.

I fråga om stadgandet om upphäfvandet m. m. af vissa gällande
bestämmelser har Kongl. Maj:ts förslag i ämnet vunnit båda kamrarnes
godkännande.

Beträffande det under 2:o) i utskottets hemställan upptagna lagförslaget,
hafva båda kamrarne sammanstämmande antagit det förslag
till lag angående påföljd i vissa fall af parts uteblifvande i brottmål,
som innefattades i herr Hasselrots vid utlåtandet fogade reservation.

Utskottets i utlåtandet gjorda hemställan har af hvardera kam,
maren förklarats besvarad genom dess vid föredragning af de särskilda
lagförslagen fattade beslut.

Slutligen hafva kamrarne beslutit, Första Kammaren, att, för den
händelse lagförslagen eller något af dem i vissa delar komme att af
den ena eller andra kammaren återförvisas, utskottet skulle lemnas
öppen rätt att, vid ärendets förnyade behandling, i afseende på de bestämmelser,
hvilka blifvit med eller utan ändring godkända, föreslå
sådana jemkningar, som af ifrågasatta förändringar i återförvisade delar
kunde föranledas, samt att i afseende å paragrafernas nummerbeteckning
utskottet egdo vidtaga sådana ändringar, hvartill kamrarnes beslut kunde
gifva anledning; och Andra Kammaren, att, derest någon eller några
af lagförslagens paragrafer blefve till utskottets förnyade behandlingåterförvisade,
utskottet skulle ega rätt att jemväl i andra paragrafer,
som med de återremitterade egde sammanhang, föreslå ändringar.

4 Lagutskottets Memorial N:o 63.

Första Kammarens beslut att återremittera 31 § i utskottets förslag
berodde, att döma af den vid frågans behandling förda diskussionen,
derpå, att den föreslagna lydelsen ej ansågs så tydligt som önskvärd!
vore utmärka, huruvida de i paragrafen gifna reglerna om genstämning
vore tillämpliga å hvarje fall, då svaranden ville under rättegångens
lopp väcka anspråk mot käranden, eller desamma endast afsåge sådan
stämnings uttagande till första rättegångstillfället. Tillika uttalades
önskvärdheten deraf, att paragrafens tillämplighet uttryckligen begränsades
till sist angifna fall. Då utskottet finner de framstälda erinringarna
mot formuleringens otydlighet ega berättigaude och utskottet äfvenledes
har den åsigten, att genstämning i den uti paragrafen åsyftade
bemärkelse endast bör få uttagas till törsta rättegångstillfället, bär
utskottet underkastat paragrafen i fråga häraf föranledd omredigering.

Beträffande återremissen af 32 §, häntydde den i ämnet förda
diskussionen på en hos Första Kammaren befintlig tvekan om lämpligheten
att, på sätt uti paragrafen ifrågasattes, såsom allmän regel stadga,
att stämning, oaktadt densamma ej vore i rätt tid delgifven, fortfarande
skulle ega giltighet, och uttalades'' anslutning till den i herr Hasselrots
reservation framstälda tanken, att stämningen i angifna fall skulle ega
giltighet endast för så vidt svaranden, oaktadt den för korta stämningstiden,
inginge i svaromål eller i fråga om genstämning rätten pröfvade,
att de båda stämningsmålen ändock skulle följas åt.

Utskottet vill emellertid erinra derom, att den förändring i anseende
till påföljden af underlåtenhet att iakttaga de stadgade stämningstiderna,
som Kongl. Maj:t föreslagit och utskottet ansett lämplig, kan
anses hafva sin grund uti Riksdagens egen uttalade önskan. I den
skrifvelse af den 13 maj 1896, som närmast föranledt ifrågavarande
proposition, åberopade nemligen Riksdagen ett af justitieombudsmannen
citeradt uttalande af nya lagberedningen, deri framhölls den oskäliga
strängheten mot käranden af gällande stadgande, att uttagen stämning
vore ogill, om den ej tillstäldes svaranden inom den i lag fiireskrifna
tiden, och uttalades den åsigt i frågan, som uti Kongl. Maj:ts förslag
kommit till uttryck.

Vid sådant förhållande» synes utskottet anledning saknas att uti
den återförvisade 32 §, som af Andra Kammaren godkänts, ifrågasätta
någon förändring.

Hvad sedermera vidkommer de paragrafer uti förslaget, rörande
hvilka kamrarne stannat i skiljaktiga beslut, har utskottet i fråga om
2 och 4 §§ ansett Andra Kammaren böra biträda Första Kammarens
beslut. Den skiljaktighet, som mellan kamrarnes beslut härutinnan

5

Lagutskottets Memorial N:o 62.

förefinnes, är af allenast formel natur och, efter utskottets uppfattning,
är den af Första Kammaren antagna lydelsen mera tillfredsställande
än den af Andra Kammaren godkända,

Angående 5 § beteckna kamrarnes beslut saklig skiljaktighet
dels i fråga om formen för stämningsansökning, dels ock i fråga om
dess innehåll. Hvad beträffar ansökningens form, skulle enligt den af
Andra Kammaren antagna lydelsen dylik ansökning få göras antingen
skriftligen eller muntligen, medan efter Första Kammarens beslut rätt
till muntlig stämningsansökning vore inskränkt till de fall, då kärande,
som vore medellös, förklarade sig ej kunna ansökningen uppsätta.

Beträffande stämningsansökningens innehåll har Andra Kammaren
beslutit, att deri skall upptagas hvad käranden »i målet påstår och
grunden derför», under det att Första Kammaren godkänt utskottets
förslag, att deri skulle upptagas »domstolen, svaranden och saken».

På de af utskottet i dess förra utlåtande anförda skäl anser
utskottet Första Kammarens sist omförmälda beslut vara att föredraga
och finner sig således böra förorda, att Andra Kammaren härutinnan
biträder hvad Första Kammaren beslutit.

I fråga åter om stämningsansöknings form har utskottet ansett
kamrarnes skiljaktiga beslut böra föranleda till förändrad lydelse af
5 § i syfte å ena sidan att tillmötesgå den inom Andra Kammaren
allmänt hysta önskan, att allmänheten bibehålies vid den rätt att muntligen
göra ansökan om stämning, som enligt nuvarande lags lydelse
tillkommer densamma, å andra sidan att i möjligaste mån förebygga
brytande af den praxis, som hittills utbildat sig och enligt hvilken
stämningsansökningar i regel gifves skriftlig affattning.

Utskottet har trott sig kunna nå detta mål genom att ur paragrafen
utesluta bestämmelserna om formen för stämningsansökning och
sålunda öfverlåta åt den praktiska tillämpningen att, i likhet med hvad
nu är fallet, härutinnan reglera förhållandena.

Allmänheten kommer då ej att i någon mån lida inskränkning
uti sin efter nu gällande lag tillkommande rätt att efter omständigheterna
pröfva, hvilken form för stämningsansökning är för hvarje
särskildt fall den lämpligaste, och å andra sidan har man undvikit
den möjliga risken att genom betonande af rätten till muntlig stämningsansökan
praxis ledes in på afvägar och den muntliga formen för dylik
ansökning kommer till användning i större utsträckning än behofvet
påkallar.

Beträffande 6, 12 och 34 §§ i utskottets förslag äfvensom 20 §
i Kongl. Maj:ts förslag anser utskottet Andra Kammaren böra från -

6 Lagutskottets Memorial N:o 62.

träda sina beslut och biträda Första Kammarens derutinnan fattade
beslut.

Hvad 6 och 34 §§ angår, utgör denna utskottets ståndpunkt eu
konseqvens af utskottets hemställan om Andra Kammarens godkännande
af Första Kammarens beslut i fråga om stämnings innehåll, och hvad vidkommer
12 § i utskottets och 20 § i Kongl. Maj:ts förslag, har det synts
lämpligt, att Andra Kammaren frånträder sina beslut mot det att Första
Kammaren biträder Andra Kammarens beslut rörande 36 § i utskottets
förslag.

Slutligen har utskottet beträffande So § i utskottets förslag ansett
sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut lämpligen kunna
så åvägabringas, att Första Kammaren biträder Andra Kammarens
beslut i hvad detsamma afser stadgande af skyldighet för fjerdingsman
att vara stämningsman, och att Andra Kammaren frånträder sitt beslut,
att förutvarande nämndeman, om han det sig åtager, må utan särskild!
förordnande vara stämningsman.

Under åberopande af det anförda får utskottet alltså dels i anledning
af återremiss, dels ock i ändamål af sammanjemkning hemställa:

l:o) att Första Kammaren behagade fatta beslut
rörande 31 § i det förslag till lag angående ändrad
lydelse af 11 kap. rättegångsbalken, om hvars antagande
lagutskottet i utlåtande n:o 51 hemstält, och dervid
antaga följande lydelse af berörda paragraf:

31 §.

Vill den, som stämd är, låta stämma käranden
igen i samma sak eller den, som dermed har gemenskap,
ege den som genstämmes åtnjuta hälften af den
stämningstid, som för första stämningen räknas skall,
der han ej eljest, efter ty förut är om stämningstid
stadgadt, är pligtig att å inställelsedagen svara.

2:o) att Första Kammaren behagade fatta beslut
rörande 32 § i ofvan omförmälda lagförslag och dervid
biträda Andra Kammarens beslut att antaga den
af utskottet i dess utlåtande n:o 51 föreslagna lydelsen
af ifrågavarande paragraf;

7

Lagutskottets Memorial N:o 62.

3:6) att Andra Kammaren, under förutsättning
att Första Kammaren bifaller hvad utskottet under
l:o) föreslagit, ville, med frånträdande af sitt förut
fattade beslut beträffande 31 § i ofvannämnda lagförslag,
antaga den lydelse af ifrågavarande paragraf,
som utskottets hemställan under l:o) utvisar;

4:o) att Andra Kammaren ville, med frånträdande
af sina förut fattade beslut beträffande 2, 4, 6, 12 och
34 §§ i omförmälda förslag, biträda de beslut härutinnan,
som Första Kammaren fattat;

5:o) att Andra Kammaren behagade frånträda
sitt förut fattade beslut att godkänna den i Kongl.
Maj:ts förslag upptagna 20 §, hvilken i det af utskottet
framlagda förslaget uteslutits;

6:o) att kamrarne, hvardera med frånträdande
af sina beslut beträffande 5 och 35 §§ i utskottets
ofvannämnda förslag, ville antaga följande lydelse af
berörda paragrafer:

5 §•

Då stämning sökes, gifve käranden upp domstolen
och svaranden samt saken; ege ock säga huru lång
tid han för stämningens delgifning tarfvar.

35 §.

Underrätt förordne vissa män att, då de derom
anlitas, delgifva stämningar och domstolars beslut, så
ock eljest verkställa delgifning af handlingar. Dessa
stämningsmän gånge inför rätten ed, att de redligen
och utan försumlighet skola uträtta de delgifningsärenden,
som åt dem uppdragas. Fjerdingsman vare
utan särskildt förordnande stämningsmän; så ock
nämndeman, der denne åtager sig delgifningsuppdraget.

Förteckning å dem, som äro till stämningsmän
förordnade, skall finnas anslagen å rättens dörr samt
å landet hållas tillgänglig hos lräradshöfdingen.

8

Lagutskottets Memorial N:o 62.

7:o) att Första Kammaren, med frånträdande
af sitt beslut beträffande 36 § i utskottets förut omnämnda
förslag, ville biträda Andra Kammarens härutinnan
fattade beslut;

8:o) att Andra Kammaren, med frånträdande af
sina beslut om förändrad nummerbeteckning af vissa
paragrafer uti omförmälda förslag, måtte medgifva utskottet
rätt att i afseende å nummerbeteckningen
vidtaga sådana ändringar, hvartill kamrarnes beslut
kunna gifva anledning.

Slutligen och under förutsättning, att kamrarne bifalla, Första
kammaren hvad utskottet i första, andra, sjette och sjunde punkterna,
och Andra Kammaren hvad utskottet i tredje, fjerde, femte, sjette och
åttonde punkterna här ofvan föreslagit, får utskottet hemställa om
kamrarnes förklarande,

9:o) att Riksdagen, som funnit Kongl. Maj:ts i
frågavarande proposition icke kunna i oförändradt
skick bifallas, för sin del antagit

lag angående ändrad lydelse af 11 kap. rättegångsbalken,
lag angående påföljd i vissa fall af parts
uteblifvande i brottmål, lag om ändrad lydelse af 5
och 6 §§ i förordningen angående ändring i vissa
fall af gällande bestämmelser om häradsting den 17
maj 1872, lag angående ändrad lydelse af 17 § i
lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni
1895, lag angående ändrad lydelse af 41 § i lagen
om aktiebolag den 28 juni 1895 samt lag angående
ändrad lydelse af 24 § i lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895
af den lydelse, kamrarnes, i anledning af utskottets
hemställan ej mindre i utlåtandet n:o 51 än äfven i
detta memorial, fattade sammanstämmande beslut
utvisa.

Stockholm den 4 maj 1899.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Lagutskottets Memorial N:o 62.

9

Reservation

af herr Hasselrot, som med ogillande af motiveringen i viss del,
ansett:

l:o att utskottet i anledning af Första Kammarens återremiss
bort för 32 § i utskottets förslag föreslå följande lydelse:

»Varder ej stämning delgifven på sätt och inom tid förut är
sagdt, vare ogill, der ej den, å hvilken stämning tagits, ändock ingår i
svaromål eller, i fråga om genstämning, som ej inom stadgad tid före
inställelsedagen delgifvits, rätten pröfvar att båda stämningsmålen ändock
skola följas åt.»

2:o att utskottet i sammanjemkningsändamål bort hemställa, att
Andra Kammaren måtte biträda Första Kammarens beslut i fråga om
5 § i utskottets förra förslag,

samt af herrar Fröberg, Almgren, Sandqvist och Hedenstierna, hvilka
instämt i herr Hasselrots reservation.

Bih. till Ritsa. Prof. 1899. 7 Sami 39 Halt.