Lagutskottets Memorial N:o 57

Memorial 1889:LU57

Lagutskottets Memorial N:o 57.

1

N:o 57.

Ank. till Riksd. kansli den 15 maj 1889, kl. 12 midd.

Lagutskottets memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut
beträffande utskottets utlåtande n:o 56 öfver Kongl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse
af 10 kap. 14 j strafflagen.

I utlåtande n:o 56 hemstälde lagutskottet, att Kongl. Maj:ts den 1
innevarande maj till Riksdagen aflåtna proposition, n:o 44, med förslag till
lag angående ändrad lydelse af 10 kap. 14 § strafflagen, måtte af Riksdagen
bifallas.

Mot denna utskottets hemställan hade, bland andra, herr Göransson,
med hvilken tre andra ledamöter instämt, anmält reservation, med yrkande
att andra momentet af ifrågavarande paragraf måtte erhålla följande lydelse:

»Der någon i andra fall än här sagda äro, muntligen inför menighet
eller folksamling, eller i skrift, den han utspridt eller utsprida låtit, söker
förleda till ohörsamhet emot lag eller laga myndighet, straffes ock efter ty
i 1 mom. sägs.»

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har Första Kammaren,
vid utlåtandets föredragning, till en början beslutit, att, för den händelse
lagförslaget skulle i någon eller några delar komma att af den ena eller
andra kammaren återförvisas, utskottet lemnades öppen rätt att, vid ärendets
förnyade behandling, i afseende på de delar, Indika blifvit med eller utan
ändring godkända, föreslå sådana jemkningar, som af ifrågasatta förändringar
i återförvisade delar kunde föranledas, samt derefter godkänt Kongl. Maj:ts
Bill. till Likså. Fr oi. 1889. 7 Samt. 32 Käft.

2

Lagutskottets Memorial N:o 57.

förslag till lag angående ändrad lydelse af 10 kap. 14 § strafflagen äfvensom
förklarat utskottets i utlåtandet gjorda hemställan vara besvarad genom
kammarens föregående beslut; och har Andra Kammaren godkänt det åt
utskottet tillstyrkta lagförslaget med den ändring, som föreslagits i herr
Göranssons vid utlåtandet fogade reservation.

Jemlikt § 63 riksdagsordningen åligger det lagutskottet att söka att
de olika meningarna, så vida möjligt är, sammanjemka och med förslag
derom till kamrarne inkomma.

Då kamrarne i fråga om första och tredje momenten af paragrafen
fattat öfverensstämmande beslut, och den af Andra Kammaren vidtagna
ändring i andra momentet af Kong! Maj:ts förslag endast innefattar uteslutande
af orden »eller eljest uppviglar till åtgärd, som innebär hot emot
samhällsordningen eller fara för dess bestånd», finner utskottet för sin del
sammanjemkning af kammarens beslut icke kunna eller böra i annan form
ske, än att Första Kammaren, med frånträdande af sitt beträffande andra
momentet fattade beslut, godkänner den lydelse af 10 kap. 14 § strafflagen,
som Andra Kammaren redan godkänt.

Utskottet hemställer följaktligen,

att kamrarne, Första Kammaren med frånträdande af
sitt beträffande andra momentet förut fattade beslut, måtte
förklara, att Riksdagen, som funnit sig icke kunna i oförändradt
skick bifalla Kong!. Maj:ts ifrågavarande proposition,
för sin del antagit följande

Lag angående ändrad lydelse af 10 kap. 14 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 10 kap. 14 § strafflagen skall erhålla följande
ändrade lydelse:

14 §.

Hvar som, muntligen inför menighet eller folksamling, eller i skrift,
den han utspridt eller utsprida låtit, uppmanar till våld å person eller egendom
eller till annat brott, hvarå straff efter denna lag följa kan, varde, der
ej uppmaningen särskild! med straff belagd är, dömd till böter eller fängelse.
År han i följd af uppmaningen förfallen till straff för delaktighet i brott,
som derå följt, vare lag, som i 4 kap. 1 § skils.

Lagutskottets Memorial Ko 57.

3

Der någon i andra fall än här sagda äro, muntligen inför menighet
eller folksamling, eller i skrift, den han utspridt eller utsprida låtit, söker
förleda till ohörsamhet emot lag eller laga myndighet; straffes ock efter ty
i 1 mom. sägs.

Hvad i denna § är stadgadt gälle äfven om den, som annans skrift,
hvars innehåll är efter samma § straffbart, utspridt eller utsprida låtit för
att dermed främja den med skriften åsyftade verkan.

Stockholm den 15 maj 1889.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.