Lagutskottets Memorial N:o 44

Memorial 1907:LU44

Lagutskottets Memorial N:o 44.

1

N:o 44.

Ank. till Eiksd. kansli den 22 april 1907 kl. 12 rnidd.

Memorial, i anledning af kamrarnes återremiss af 2 § i det uti
lagutskottets utlåtande n:o 32 intagna förslag till lag
angående ändrad lydelse af 1, 2 och 3 §§ i lagen den
27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar.

Uti utlåtande n:o 32, i anledning af Kungl. Maj.ts proposition med
förslag till lag angående ändrad lydelse af 1, 2 och. 3 §§ i lagen den 27
juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,
hemställde lagutskottet, att Riksdagen, under förklarande att ifrågavarande
proposition icke kunnat i oförändradt skick godkännas, måtte i anledning
af propositionen för sin del antaga lag i ämnet af den lydelse, utskottets
förslag angaf. Skillnaden mellan detta och Kungl. Maj:ts förslag berörde
allenast 2 §, beträffande hvilken utskottet ansett den i samma § af Kungl.
Maj:t föreslagna frihet från koncessionsplikt för högspänningsledningar,
hvilka framdragas öfver frivilligt upplåten mark, icke böra, på sätt Kungl.
Maj:t föreslagit, medgifvas och förty ur Kungl. Maj:ts formulering af §:n
uteslutit det stadgande, som åsyftade införande af dylik frihet.

Berörda § har nu, enligt utskottet från kamrarne tillhandakomna
protokollsutdrag, till utskottet återremitterats, hvaremot förslaget i öfrigt
af kamrarne godkänts.

Enligt hvad den vid tillfället inom kamrarne förda diskussionen utvisar,
synes anledningen till denna kamrarnes återremiss hafva varit den, att
Bill. till Likså. Prof. 1907. 7 Sami. 40 Höft. (N:o 44). 1

2 Lagutskottets Memorial N:o 44.

i lagen lättnad genom koncessionsfrihet borde beredas de s. k. distributionsledningarna,
d. v. s. sådana grenledningar, som äro afsedda att från
en hufvudledning öfverföra kraft till närbelägna platser för industriella
och. andra ändamål. Beträffande dessa ledningar hade utskottet föreställt
sig, att behofvet af särskilda föreskrifter med hänsyn till desamma i
väsentlig mån skulle förminskas därigenom, att i många fall den från
början meddelade koncessionen torde omfatta hela den planerade anläggningen
och således äfven sådana distributionsledningar, som ursprungligen
varit beräknade, hvarförutom vid mindre sådana ledningar, där spänningen
ej öfverstege 250 volt, koncession icke erfordrades. Skulle hänsyn äfven
härutöfver tagas till ledningar af ifrågavarande slag, så att de blefve befriade
från koncessionstvång, borde detta ske genom en undantagsbestämmelse
i själfva lagen. Huruvida ett sådant behof förelåge och på hvad sätt det
kunde lämpligen tillgodoses genom en dylik undantagsbestämmelse, därom
hade genom den nu framlagda propositionen ej förebragts någon utredning.

Såsom inom kamrarne framhållits, föreligger ett dylikt behof att i
lagen bereda lättnad åt distributionsledningar, framdragna öfver frivilligt
upplåten mark, och bör detta behof enligt inom kamrarne uttalad mening
redan nu tillgodoses genom en undantagsbestämmelse från stadgandet om
generell skyldighet att söka koncession, hvarigenom den allmänna koncessionsprincipen
i lagen icke skulle behöfva rubbas. Undantag skulle således
få äga rum endast när distributionsledning skall dragas från koncessionerad
ledning och således genom anläggningen i tillämpliga delar ej vinnas
bättre eller långvarigare rätt, än som enligt koncessionen tillkommer
hufvudledningen.

I enlighet härmed har utskottet utarbetat förslag till sådan förändrad
lydelse af 2 § i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar, att till berörda §, sådan den enligt utskottets
hemställan i utlåtandet n:o 32 lyder, göres ett tillägg, afseende ofvannämnda
undantag.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, får utskottet, i anledning
af återremissen, hemställa,

Bo) att Riksdagen måtte för sin del antaga
följande ändrade lydelse af 2 § i lagen den 27 juni
1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar:

Lagutskottets Memorial N:o 44.

3

2 §•

Vill någon utföra elektrisk anläggning, där största effektiva spänningen
öfverstiger tvåhundrafemtio volt, räknadt, om jordledning användes, mellan
eu ledning och jorden och i annat fall mellan två ledningar, söke Konungens
tillstånd till företaget; dock vare sådant tillstånd ej erforderligt, där anläggningen
till hela sin sträckning förlägges inom byggnad eller inhägnad gård
eller under jordytan, ej heller där anläggning, som icke berör allmän väg
eller allmän farled, utföres på egen mark samt antingen afståndet från
ledning, som skall framdragas ofvan jordytan, till boningshus eller annan
vid gård uppförd byggnad eller tomtplats eller trädgård öfverstiger tjugu
meter eller, om dylik ledning skall framgå på mindre afstånd än nu är
sagdt, ägaren sådant medgifvit.

Skall inom område, för hvilket byggnadsstadgan för rikets städer icke
äger tillämpning, ledning framdragas ofvan jordytan på mindre afstånd än
tjugu meter från byggnad, som ofvan nämnts, eller tomtplats eller trädgård,
må, där ej anläggningen skall utföras inom inhägnadt järnvägsområde, tillstånd
till anläggningen icke mot bestridande af byggnadens, tomtplatsens
eller trädgårdens ägare meddelas, utan så är, att annan sträckning för
ledningen visas ej kunna utan synnerlig olägenhet användas.

Tillstånd, hvarom i denna paragraf sägs, må af Konungen meddelas
endast för viss tid, ej öfverstigande fyrtio år. Meddelas det sökta tillståndet,
föreskrifver Konungen, under förbehåll af enskild rätt, på hvilket
sätt och under hvilka villkor anläggningen må utföras och nyttjas.

Har Konungen enligt denna paragraf meddelat tillstånd till elektrisk
anläggning, och vill någon allenast för öfverförande af kraft därifrån utföra
annan sådan anläggning med spänning, som ofvan sägs, erfordras icke därtill
Konungens tillstånd, med mindre tillämpning af 1 § ifrågakommer eller
anläggningen berör allmän väg eller allmän farled eller, då ledning skall
framgå ofvan jordytan på mindre afstånd än tjugu meter från boningshus
eller annan vid gård uppförd byggnad eller tomtplats eller trädgård, ägaren
ej sådant medgifvit.

Hvar, som utan Konungens tillstånd eller i strid emot de vid meddelande
af tillstånd gifna föreskrifter nyttjar anläggning, som i denna
paragraf afses, straffes med böter från och med tjugufem till och med
ett tusen kronor, där ej å öfverträdelsen straff är i allmänna strafflagen
utsatt.

4 Lagutskottets Memorial N:o 44.

Under förutsättning, att kamrarne bifalla utskottets hemställan under
l:o) här ofvan, får utskottet vidare hemställa om kamrarnes förklarande,

2: o) att Eiksdagen, som funnit Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition icke kunna i oförändradt
skick bifallas, för sin del, i anledning af propositionen,
antagit lag angående ändrad lydelse af 1, 2 och 3 §§
i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar, af den lydelse,
kamrarnes i anledning af utskottets hemställan ej
mindre i utlåtandet n:o 32 än äfven i detta memorial
fattade sammanstämmande beslut utvisa.

Stockholm den 22 april 1907.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONA.

Stockholm, Victor Pettersons A.-B. Boktr. 1907.