Lag-Utskottets Memorial N:o 39
Memorial 1873:LU39
Var är ärendet nu?
Ärendet är färdigbehandlat
Hela ärendet
Utdrag ur ärendet
Lag-Utskottets Memorial N:o 39.
1
N:o 39.
Ank. till Itiksd. Kansli den 6 Maj 1873, kl. 5 e. in.
Memorial, med förslag till sammanjemkning af Kamrarnes
skiljaktiga beslut vid behandling af Utskottets Utlåtande
N:o 17 i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition med förslag dels till Förordning angående
ändring i vissa delar af kyrkolagen med dertill
hörande författningar, dels ock till Förordning angående
främmande trosbekännare och deras religionsöfning, än
äfven enskilda motioner om införande af det så kallade
civil-äktenskap et.
Kamrarnes ifrågavarande beslut afser § 19 i det af Utskottet framställda
förslag till Förordning angående främmande trosbekännare och deras
religionsöfning, enligt hvilket förslag nämnda § skulle erhålla följande
lydelse:
"De angående främmande trosbekännare och deras religionsöfning
hittills gällande bestämmelser varda genom denna författning upphäfda,
utom hvad angår mosaiska trosbekännare, i afseende på hvilka ej sker
annan ändring, än att om lysning till äktenskap mellan sådan trosbekännare
och medlem af svenska kyrkan eller annat främmande trossamfund,
så ock mellan dem, hvilka begge tillhöra mosaiska trosbekännelsen, äfvenBih.
till Likså. Prat. 1873. 7 Sami. 18 Höft. 1
2
Lag-Utskottets Memorial N:o 39.
som i fråga om den troslära, hvari barn af dylikt äktenskap bör uppfostras»
skall gälla hvad i 4 och 6 §§ här ofvan sägs».
Enligt Utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har Första Kammaren
godkänt denna §, sådan den blifvit af Utskottet föreslagen, hvaremot
Andra Kammaren för sin del beslutat, att samma § skulle erhålla
dennaflydelse:
»Hvad angår mosaiska trosbekännare, sker genom denna författning
ej annan ändring i hvad hitintills varit stadgadt än att, om lysning till
äktenskap, som ingås mellan sådan trosbekännare och medlem af svenska
kyrkan eller annat främmande trossamfund, så ock emellan dem, hvilka
begge tillhöra mosaiska trosbekännelsen, äfvensom i fråga om den troslära,
hvari barn af dylikt äktenskap bör uppfostras, skall gälla hvad i 4
och 6 §§ här ofvan sägs.
För öfrigt varda upphäfda alla angående främmande trosbekännare
och deras religionsöfning hittintills gällande bestämmelser; dock att, der
äktenskap emellan medlemmar af skilda trossamfund blifvit afslutadt innan
denna författning träder i verksamhet, fadren skall åtnjuta den honom
förut medgifna rätt att. äfven fastän modren tillhör svenska kyrkan, uppfostra
barnet i den troslära han sjelf bekänner.»
Jemlikt 63 § Riksdags-ordningen åligger det Utskottet att söka, så
vidt möjligt är, sammanjemka de olika meningarne och med förslag
derom till Kami''arne inkomma; och som skiljaktigheten egentligen består
endast deruti, att Andra Kammarens beslut innehåller, utöfver hvad Första
Kammaren beslutat, ett tillägg, hvarigenom uttryckligen förklaras, att, der
äktenskap emellan medlemmar af skilda trossamfund blifvit afslutadt innan
den nya författningen träder i verksamhet, fadren skall åtnjuta den honom
förut medgifna rätt att, äfven fastän modren tillhör svenska kyrkan, uppfostra
barnet i den troslära han sjelf bekänner, samt ett sådant förklarande,
betingadt deraf att begge Kamrarne, med förkastande af Utskottets
förslag i 6 §, godkänt denna § sådan den innefattas i Kongl. Maj:ts proposition,
öfverensstämmer med de i allmänhet gällande grundsatser i fråga
om lagars tillbakaverkande kraft, föranlåtes Utskottet hemställa,
att Första Kammaren ville, med frånträdande af sitt i afseende å
innehållet af 19 § i förevarande författningsförslag fattade beslut,
antaga den lydelse af nämnda §, som Andra Kammaren för sin
del beslutat.
Stockholm den 6 Maj 1873.
På Utskottets vägnar:
II. I». Gegerfeit.