Lag-Utshottets Memorial N:o 42

Memorial 1876:LU42

Lag-Utshottets Memorial N:o 42.

1

N:o 42.

Ank. till Riksd. Kansli den 9 Maj 1876, kl. 12 midd.

Memorial, med förslag till sammanjemkning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut vid behandling af Utskottets Utlåtande N:o
36o i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga proposition angående
antagande af det metriska mätt- och vigtsystemet.

Uti berörda utlåtande har Utskottet tillstyrkt Riksdagen, bland
annat, att med någon mindre betydlig ändring antaga de af Kongl. Makt
föreslagna föreskrifter rörande öfvergången från det gamla systemet till
det nya.

De sålunda ifrågasatta föreskrifterna, enligt hvilka det nya systemet
skulle i viss mån vinna ovilkorlig tillämpning från och med år 1881
och träda i full verkställighet från 1883 års början, hafva blifvit af Första
Kammaren godkända; hvaremot Andra Kammaren, enligt Utskottet
tillhandakominet protokollsutdrag, för sin del beslutat, att det nya systemet
skulle med fullständighet tillämpas först från 1889 års början och
såsom .en följd af detta beslut uti ifrågavarande föreskrifter vidtagit de
förändringar, att artalet 1883 blifvit pa de flera ställen, der det i samma
föreskrifter förekommer, utbytt mot 1889; att uti stadgandet om befrielse
för innehafvare af nu gällande mått och vigter att under år 1882 låta
dessa omjusteras i annat fall, än att anmärkning mot deras rigtighet förekommit,
tidsbestämmelsen blifvit ändrad till år 1888; samt0 att förordnandet
derom, att rnarkegångstaxorna äfvensom alla taxor och förordningar
rörande varor och effekter samt afhandlingar emellan enskilde och statens
myndigheter skulle för åren 1881 och 1882 upptaga både gamla och
nya måttet och vigten, blifvit på det sätt förändradt, att årtalet 1882
Bih. till Riksd. Prof. 1876. 7 Sami. 23 Raft.

2

Lag-Utskottets Memorial N:o 42.

blifvit utbytt mot 1888, så att följaktligen detta förordnande skulle
komma att gälla för begge åren 1881 och 1888.

Skiljaktigheten emellan Kamrarnes beslut, som i fråga derom att
det nya systemet skall i viss mån från och med år 1881 ovilkorligen
tillämpas, äro med hvarandra öfverensstämmande, består sålunda hufvudsakligen
deri, att under det Andra Kammaren ansett den tid, hvarunder
matt och vigter efter både det gamla och det nya systemet finge i handel
och vandel vid sidan om hvarandra begagnas, höra, på det allmänheten
måtte lemnas erforderligt rådrum att blifva med sistnämnda system förtrogen,
utsträckas till år 1889, Första Kammaren, i likhet med Kongl.
Maj:t, funnit denna tidrymd kunna till år 1883 inskränkas; samt att sistnämnda
Kammare beslutat, att den tid, hvarunder mått och vigter af
begge slagen skulle i markegångstaxorna jemte öfriga ofvan omförmälda
handlingar införas, borde utgöra de två år, som närmast föreginge det
nya systemets fullständiga införande, då deremot, enligt Andra Kammarens
beslut, denna tid skulle bestämmas till året närmast dessförinnan
äfvensom till ett derifrån med en tidrymd af sex år skild! föregående år.

Dessa skiljaktigheter emellan Kamrarnes beslut har Utskottet ansett
kunna på det sätt sammanjemkas, att Första Kammaren, med frånträdande
af sitt beslut i afseende på tidpunkten, då det nya systemet bör i
hela sin vidd tillämpas, biträder Andra Kammarens derutinnan fattade
beslut och sålunda framflyttar denna tidpunkt till år 1889; samt att
Andra Kammaren, i stället för sitt ofvannämnda beslut om den tid, hvarunder
mått och vigter efter begge systemen skola i vissa handlingar införas,
i likhet med Första Kammaren fastställer denna tid till de två år, som
närmast föregå det nya systemets fullständiga införande, eller till åren
1887 och 1888.

T öfverenstämmelse härmed får Utskottet vördsamt hemställa,

att Kamrarne ville, hvad angår öfvergången från det
gamla mått- och vigtsystemet till det nya, godkänna
följande föreskrifter:

a) Intilldess förutnämnda Rikslikare hinna anskaffas, skola såsom
Rikslikare användas, för längdmåttet den messingsstång och för vigten
den kilogramvigt af platina, som på svenska statens bekostnad år 1867
anskaffades i Paris.

b) Från början af år 1889 må inga andra mått och vigter justeras
än de, som äro inrättade efter den blifvande nya stadgan om mått och vigt.

c) Hädanefter och intill början af år 1889 må det vara tillåtet att
justera efter metersystemet inrättade mätstockar och mätskalor, å hvilka
indelningar efter nu gällande fot och dess delar jemväl äro anbragta.

Lag-Utskottets Memorial N:o 42.

3

d) Innehafvare af nu gällande mått och vigter vare ej skyldig att
under år 1888 låta dessa omjusteras i annat fall än att anmärkning mot
deras rigtighet förekommit.

e) Från början af år 1879 och intill början af år 1889 må hvar
och en enskild kunna i handel och rörelse använda, efter eget godtfinnande,
de hittills gällande eller de nya måtten och vigterna, dock så att,
då antingen aflemnare eller mottagare af varor sådant fordrar, nu gällande
mått och vigter skola begagnas.

f) För åren 1887 och 1888 skola de årliga inarkegångstaxorna
äfvensom alla taxor och förordningar rörande varor och effekter samt
afhandlingar mellan enskilda och statens myndigheter upptaga både gamla
och nya måttet och vigten.

g) Från början af år 1881 eller tidigare, om så lämpligen ske kan,
skall det nya mått- och vigtsystemet uteslutande användas vid tull- och
postverken samt vid jernvägstrafiken i riket.

Ii) För landtmäteriförrättningar skall det nya längd- och ytmåttets
tillämpning taga sin början med 1881 års ingång; dock åligge landtmätare
från nämnda tid och intilldess annorlunda varder förordnadt, attutiegooch
delningsbeskrifningar införa i särskilda kolumner jordområdenas innehåll,
uttryckta icke allenast i det nya ytrnåttet utan äfven i tunnland och
kappland eller, der delegarne så önska, i ref och stänger.

i) Med undantag för hvad under h) sagdt är, må från den 1 Januari
1889 i Kronans räkenskaper och förhandlingar endast det nya måttoch
vigtsystemet användas; och vid nämnda års början skall den nya
stadgan jemväl i allt öfrigt träda i full verkställighet.

Stockholm den 8 Maj 1876.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reservationer:

af Herr Grefve Mörner: »Enligt min uppfattning har Utskottet i
sin så kallade sammanjemkning icke endast jemkat Kainrarne emellan,

4

Lag-Utskottets Memorial N:o 42.

utan rent af ändrat ett Kamrarnes sammanstämmande beslut. Det må
vara, och jag medgifver det gerna, att denna ändring är till gagn för
saken, men då betänkligt kan vara, att ett Utskott tillåter sig göra hvad
Kamrarne sjelfva icke ega magt till, eller att i icke lagenlig ordning
upphäfva ett fattadt beslut, får jag mig emot Utskottets åtgärd reservera.»

af Herr Friherre Åkerhielm, med hvilken Herr Meijer instämt:
»Då det enligt § 63 Riksdagsordningen ålegat Utskottet att, så! vidt
möjligt varit, »sammanjemka» de skiljaktiga beslut, hvari Kamrarne stannat
i fråga om Kongl. Maj:ts proposition N:o 28, angående antagande
af det metriska mått- och vigtsystemet, men det slut, hvartill Utskottet
kommit, icke utgör eu sammanjemkning, utan fast hellre en inbjudning
till Första Kammaren att ensam frångå sitt beslut och gilla Medkamrarens,
har jag, då jag anser eu reservant ej hafva någon rätt framställa
ett sammanjemkningsförslag, endast velat anteckna att jag ej finner Utskottets
förslag vara en sammanjemkning, frarnstäld i enlighet med
grundlagen.»

Herr Elirenborg har begärt få antecknadt, att han af sjukdom varit
förhindrad att i ärendets behandling deltaga.