fjagutskottets Memorial N:o 50

Memorial 1900:LU50

fjagutskottets Memorial N:o 50.

1

N:o 50.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1900 kl. 12 midd.

Memorial, med föranledande af kamrarnes skiljaktiga beslut
beträffande lagutskottets utlåtande n:o 47, i anledning
af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag, innefattande tillägg till förordningen den 14 april
1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof, samt till lag om ändrad lydelse af 19 kap.
13, 14 och 21 §§ strafflagen, dels Kongl. Maj:ts proposition
med förslag till lag med vissa bestämmelser om
elektriska ledningar, dels ock en i anledning af nämnda
propositioner väckt motion.

I utlåtande, n:o 47, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition
n:o 22, med förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen den 14
april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof,
samt till lag om ändrad lydelse af 19 kap. 13, 14 och 21 §§ strafflagen,
dels Kongl. Maj:ts proposition, n:o 46, med förslag till lag med vissa bestämmelser
om elektriska ledningar, dels ock en i anledning af nämnda
propositioner inom Andra Kammaren af herr Lindhagen väckt motion, n:o 167,
hemstälde lagutskottet, att Riksdagen, med afslag å herr Lindhagens förevarande
motion, ville dels under förledande, att Kongl. Maj:ts proposition
n:o 46 icke kunde i oförändradt skick godkännas, för sin del antaga lag
med vissa bestämmelser om elektriska ledningar, af den lydelse utskottets
utlåtande utvisade, dels ock bifalla de i Kongl. Maj:ts proposition n:o 22

Bill. till Riksd. Prof.. 1900. 7 Sami. 41 Käft. (Ar:o 50).

2

Lagutskottets Memorial N:o 50.

framlagda förslag till lag, innefattande tillägg till förordningen den 14
april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, och
till lag om ändrad lydelse af 19 kap. 13, 14 och 21 §§ strafflagen.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har Första Kammaren
bifallit denna utskottets hemställan, hvaremot Andra Kammaren
afslagit dels förslaget till lag med vissa bestämmelser om elektriska ledningar,
dels ock 1 § af förslaget till lag, innefattande tillägg till förordningen
den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för
allmänt behof, och i stället beslutit att med anledning af herr Lindhagens
motion i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t efter
förnyadt öfvervägande af frågorna rörande koncession och expropriationsrätt
för elektriska starkströmledningar snarast möjligt låta utarbeta och
för Riksdagen framlägga nytt förslag till lagstiftning i ämnet. Förslaget
till lag om ändrad lydelse af 19 kap. 13, 14 och 21 §§ strafflagen har
äfven af Andra Kammaren oförändradt godkänts, liksom ock, med den af
afslaget å 1 § föranledda ändring i nummerbeteckningen, 2 och 3 §§ af
förslaget till lag, innefattande tillägg till expropriationsförordningen. Äfven
öfvergångsstadgandet, ingressen och rubriken af sistnämnda lagförslag hafva
vunnit Andra Kammarens bifall.

Kamrarnes beslut äro alltså sammanstämmande i fråga om det framlagda
lagförslaget om ändringar i 19 kap. strafflagen äfvensom med undantag
af 1 § och nummerbeteckningen å öfriga paragrafer, beträffande lagförslaget
om tillägg till expropriationsförordningen.

Skiljaktigheten emellan kamrarnes beslut gäller koncession och expropriationsrätt
för elektriska ledningar. Båda kamrarnes beslut häntyda
emellertid äfven i fråga om dessa ämnen på ett samstämmigt intresse att
lagstiftning på nämnda område snarast möjligt kommer till stånd, äfven
om enighet emellan kamrarne för närvarande ej kunnat vinnas rörande
formen och det närmare innehållet af ifrågavarande lagstiftning.

Utskottet har vid sådant förhållande ansett sammanjemkning mellan
kamrarnes skiljaktiga beslut lämpligen kunna åvägabringas sålunda, att
kamrarne, med antagande af lagar i de delar, hvari kamrarnes beslut
sammanstämma, beslöte aflåtande af en skrifvelse till Kongl. Magt med
anhållan, att nytt förslag till lag angående koncession och expropriationsrätt
för elektriska ledningar snarast möjligt blefve för Riksdagen framlagdt.

Utskottet hemställer alltså,

dels att kamrarne måtte förklara, att Riksdagen,
som ansett Kong]. Maj:ts proposition n:o 22 ej kunna i

3

Lagutskottets Memorial N:o 50.

oförändradt skick godkännas, för sin del antagit följande l:o)

Lag,

innefattande tillägg till förordningen den 14 april 1866
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof.

Härigenom stadgas såsom tillägg till förordningen
den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof:

1 §•

Är vattenledning anlagd för någon orts förseende
med dess behof af vatten och har, i följd af belägenheten,
genom lofligt bruk af fast egendom, som tillhör
enskild man, menighet eller inrättning, uppstått fara
för vattenledningens förorenande, eger Konungen föreskrifva
sådana förändringar i egendomens bruk, som
pröfvas erforderliga till farans undanrödjande; dock
njute den, som deraf lider men, ersättning såsom för
intrång i nyttj anderätten.

Vill egaren, hellre än att tåla föreskrifven förändring,
hvarom i denna § förmäles, afstå hela egendomen
eller sådan del deraf, som föreskriften angår,
skall den egendom lösas.

2 §•

I fall, som i denna lag afses, skola de angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof gifna
föreskrifter ega motsvarande tillämpning.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1901.

4

Lagutskottets Memorial N:o 50.

och 2:o) Lag

om ändrad lydelse af 19 kap. 13, 14 och 21 §§ strafflagen.

Härigenom förordnas, att 19 kap. 13, 14 och 21
§§ strafflagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

13 §.

Hvar som uppsåtligen förstörer eller skadar statens
elektriska ledning för belysning, för uppvärmning eller
för öfverföring af drifkraft, statens telegraf eller telefoninrättning
eller någon ledningens eller inrättningens
beståndsdel eller tillhörighet, eller dermed vidtager åtgärder,
hvarigenom fara för menniskor eller egendom
uppkommer eller ledningens eller inrättningens begagnande
hindras eller störes; dömes till fängelse i högst
sex månader eller straffarbete i högst två år. Var skadan
ringa och kom ej deraf fara för menniskor eller egendom
eller hinder i ledningens eller inrättningens begagnande;
må till böter dömas.

14 §.

Hvad i 11, 12 och 13 §§ om statens kanal- eller
slussverk, annan sådan vattenbyggnad, jernväg, elektrisk
ledning för belysning, för uppvärmning eller för öfverföring
af drifkraft, telegraf- eller telefoninrättning är
stadgadt, må ock å dylik, af enskilde personer, menigheter
eller bolag inrättad anläggning tillämpas, om
Konungen förordnat, att sådan anläggning skall lika
skydd, som statens, njuta.

21 §.

Den, som ouppsåtligen,igenom vårdslöshet, oförsigtighet
eller försummelse, är vållande till eldskada å
annans egendom eller till förödelse^derå efter ty i 6 §
sägs, eller till skeppsbrott, eller till sådan skada eller
öfversvämning, som i 11 § nämnd är, eller dertill att

5

Lagutskottets Memorial N:o 50.

fara uppstått för begagnande af verk, byggnad eller
anläggning, som i sist sagda § omförmäles, straffes med
fängelse i högst sex månader eller böter.

Är någon, på sätt nu sagdt är, vållande till skada
å fyr- eller känningsbåk eller annat sådant tecken, som
i 10 § nämndt är; straffes med böter. För dylikt vållande
till skada, hinder, uppehåll eller fara, som i 12
eller 13 § omförmäles, eller till skada, som i 15 § sägs,
vare bot högst tvåhundra riksdaler.

Hvad i denna § om statens kanal- eller slussverk,
annan sådan vattenbyggnad, jernväg, elektrisk ledning
för belysning, för uppvärmning eller för öfverföring af
drifkraft, telegraf- eller telefoninrättning är stadgadt,
må ock å dylik, af enskilde personer, menigheter eller
bolag inrättad anläggning tillämpas, om Konungen förordnat,
att sådan anläggning skall lika skydd, som
statens, njuta.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1901.

dels ock att kamrarne, hvardera med frånträdande
af sina beslut beträffande Kong]. Maj:ts proposition n:o
46 äfvensom 1 § af det i Kongl. Maj:ts proposition
n:o 22 framlagda förslag till lag, innefattande tillägg
till förordningen den 14 april 1866 angående jords eller
lägenhets afstående för allmänt behof, ville besluta att
i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl.
Maj:t snarast möjligt låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga nytt förslag till lagstiftning rörande koncession
och expropriationsrätt för elektriska ledningar.

Stockholm den 10 maj 1900.

På lagutskottets vägnar:
CARL B. HASSELROT.