Bevillnings- Utskottets Memorial N:o 13.
1
N:o 13.
Ank. till Kiksd. Kansli den 5 Maj 1882, kl. 5 e. m.
Memorial, i anledning af Kamrar nes åder remiss af lista punkten af
Utskottets Memorial Nio 9, afgifvet i anledning af dels
Andra Kammarens återremiss af 2idra punkten af Utskottets
Betänkande No 5, angående hvitbetssockertillverkning
saf giften, dels Kamrar nes skiljaktiga beslut i afseende
å 3:dje punkten af samma betänkande.
I Betänkandet A: o 5 angående hvitbetssockertillverkningsafgiften liemstälde
Utskottet under lista punkten, att Riksdagen, med återkallande af
1869 års Riksdags beslut i denna del, måtte besluta, »att afgiften å tillverkningen
af livitbetssocker inom landet skall från och med den 1 Juli 1882
till den 1 Juli 1887 utgöra fem tiondedelar, från och med den 1 Jub 1887
till den 1 Juli 1892 sex tiondedelar, från och med 1 Juli 1892 till den 1
Juli 1897 sju tiondedelar och från och med den 1 Juli 1897 åtta tiondedelar
af den vid dessa tider gällande tullsats å utländskt råsocker af mörkare
färg än N:o 18 af den i verldshandel]! antagna Holländska standard»; samt
under 2: dra punkten, att, i händelse förestående hemställan hifölles, 1 § i
Kong!, förordningen den 30 Maj 1873, sådan den lyder i Kongl. kungörelsen
den 25 April 1879, skulle erhålla följande förändrade lydelse:
»För all tillverkning af livitbetssocker, som från och med den 1 nästkommande
Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande till
det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor enligtiden
i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall denna afgift till den
1 Juli 1887 utgöra fem tiondedelar af gällande tullsats för utländskt råsocker
af mörkare färg än A: o 18 af den i verldshandel antagna Holländska
standard».
Bill. till Biksd. Brot. 1882- 5 Sami. 1 Afd. 13 Höft.
2
Bevillnings- Utskottets Memorial N:o 13.
Hvad Utskottet sålunda hemstält blef af Första Kammaren bifallet,
hvaremot Andra Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan under lista
punkten, beslöt, »att den beskattning, som är ålagd den inom landet varande
hvitbetssockertillverkningen, skall, utan någon förhöjning, fortfarande som
under de sex sistförfluten åren utgå med två femtedelar af den för hvarje
år bestämda tullsats å utländskt råsocker af mörkare färg än K: o 18 af den
i verldshandel gällande Holländska standard.» I sammanhang med detta
beslut återförvisade Andra Kammaren Utskottets hemställan under 2:dra
punkten af samma betänkande.
I anledning häraf afgaf Utskottet utlåtande med förslag till voteringsproposition
för gemensam omröstning angående de skiljaktiga definitiva beslut,
hvari Kamrarne stannat i afseende å Utskottets hemställan under lista
punkten; och anmälde Utskottet tillika, att, sedan denna omröstning försiggått
och densammas resultat blifvit bekant, Utskottet komme att afgifva utlåtande
i anledning af Andra Kammarens återremiss af Utskottets hemställan
i 2: dra punkten af betänkandet.
Sedan detta Utskottets utlåtande blifvit af Kamrarne godkändt, samt
den gemensamma omröstningen försiggått och utfallit i enlighet med Andra
Kammarens ofvan intagna beslut, tillkom det Utskottet att i enlighet härmed
samt i anledning af Andra Kammarens nyss omförmälda beslut om återremiss
afgifva förslag till förändrad lydelse af Kong!, förordningen den 30 Maj
1873, sådan den lyder i Kong! kungörelsen den 25 April 1879.
Ifrågavarande lagrum har för närvarande följande innehåll:
»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1 nästkommande
Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande till
det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor enligt
den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall denna afgift till
den 1 Juli 1882 utgöra två femtedelar af gällande tullsats för utländskt
råsocker af mörkare färg än Nio 18 af den i verldshandel!! antagna holländska
standard».
Vid fullgörandet af ofvannämnda åliggande utgick Utskottet från den
uppfattning, att Riksdagen genom sitt beslut angående lista punkten af Utskottets
ursprungliga betänkande hade uttalat sig allenast rörande de grunder,
enligt hvilka hvitbetssockerbeskattningen skulle ordnas, men att det deremot
fortfarande vore Utskottet obetaget att, alltid med iakttagande af dessa
grunder, för nyss anförda lagrum föreslå den ordalydelse, som syntes Utskottet
lämpligast. Med denna uppfattning, och då någon förändring i afseende
å sj elfva skattebeloppet ej vidtagits, ansåg Utskottet, att i författningen
icke borde göras annan förändring än den, som betingades deraf, att
genom Riksdagens beslut skattebeloppet icke vidare vore faststäldt för någon
Bevillning.?- Utskottets Memorial N:o 13.
3
viss tidsperiod. I öfverensstämmelse härmed föreslog Utskottet i memorial
U:o 9, att 1 § i Kongl. förordningen den 30 Maj 1873, sådan den lyder i
Kong!, kungörelsen den 25 April 1879, skulle erhålla följande lydelse:
»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1 nästkommande
Juli inom riket sker, skall erläggas tillverkningsafgift i förhållande
till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor
enligt den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemna!; och skall denna afgift
tills vidare utgöra två femtedelar af gällande tullsats för utländskt råsocker
af mörkare färg än Ko 18 af den i verldshandel antagna holländska
standard.»
Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har emellertid detta
förslag blifvit af Riksdagens båda Kamrar till Utskottet återförvisadt, på
den grund att detsamma ansetts icke vara öfverensstämmande med Riksdagens
vid gemensam omröstning fattade beslut angående grunderna för hvitbetssockerbeskattningen.
I sådant hänseende anmärktes dels, att uttrycket
»tills vidare» syntes innebära en annan mening än de i Riksdagens beslut
förekommande orden: »fortfarande som under de sex sistförfluten åren», dels
och att den i Utskottets förslag förekommande föreskrift, att hvitbetssockerbeskattningen
skulle beräknas efter »gällande tullsats för utländskt råsocker»,
kunde gifva anledning till den uppfattning, att vid beräknandet af ifrågavarande
afgift skulle läggas till grund den tullsats, som vore åsatt socker
vid den tid författningen utfärdades, en missuppfattning, som förekommes,
derest man bibehölle det i Riksdagens beslut förekommande uttrycket: »den
för hvarje år bestämda tullsats etc.»
Beträffande den första af dessa anmärkningar, anser väl Utskottet,
som fortfarande vidhåller den uppfattning, att Riksdagen genom sitt meranämnda
beslut icke uttalat sig angående den ifrågavarande författningens
ordalydelse, att någon skilnad i sak icke förefinnes emellan Riksdagens beslut
och Utskottets förslag. Men då orden »tills vidare» icke äro erforderliga
för uttryckande af den ifrågavarande föreskriftens syfte, anser Utskottet
desamma saklöst kunna utur författningen utgå. Att åter i författningen
intaga de i Riksdagens beslut förekommande orden »fortfarande som under
de sex sistförfluten åren», synes så mycket mindre böra ifrågakomma, som
en hänvisning till hvad under en viss förfluten tid varit föreskrifvet ingalunda
har sin rätta plats i ett lagstadgande, afsedt att gälla under en längre
eller kortare framtid.
Vidkommande åter den andra af de framstälda anmärkningarne, anser
Utskottet, att någon tvekan icke kan uppstå derom, att med uttrycket
»gällande tullsats» är att förstå den tullsats, som gäller vid hvarje tid, då
hvitbetssockertillverkningsafgiften skall beräknas. På detta sätt har uttrycket
4 Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 13.
uppfattats, allt sedan det genom 1873 års Kong!, förordning infördes i lagstiftningen
angående hvitbetssockerbeskattningen. Och någon anledning, hvarför
uttrycket nu skulle bereda lagtolkningen större bryderi än tillförene, lärer
icke kunna uppvisas. Att utbyta detsamma emot de i Riksdagens beslut förefintliga
orden: »den för hvarje år bestämda tullsats» kan Utskottet så mycket
mindre tillstyrka, som just emot dessa ord med skäl kan rigtas den anmärkningen,
att de innebära eu otydlighet, som skulle vid hvarje tillfälle, då
sockertullens belopp under det löpande året undergått förändring, livilket i
afseende å en vigtig kassaartikel icke är ovanligt, föranleda ganska svårlösta
spörsmål angående hvitbetssockertillverkningsafgiftens bestämmande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte besluta, att § 1 i Kongl. förordningen
den 30 Maj 1873, sådan den lyder i Kongl. kungörelsen
den 25 April 1879, skall erhålla följande förändrade
lydelse:
»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och
med den 1 nästkommande Juli inom riket sker, skall erläggas
tillverkningsafgift i förhållande till det utbyte i
råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor
enligt den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat;
och skall denna afgift utgöra två femtedelar af gällande
tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18
af den i verldshandel!! antagna holländska standard.»
Stockholm den 5 Maj 1882.
På Utskottets vägnar:
A. H. FOCK.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1882.