Bankoutskottets memorial nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1943 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk gällande
reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1942 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande instruktion
till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1943..
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.
Bi hann till riksdagen* protokoll 19 il 8 sami. Nr 2.
1
9
Bankoutskottets memorial nr 2.
Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1943 års
riksdag.
Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed, jämlikt § 51 av det för verket
gällande reglementet, avgiva berättelse örn riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till
1942 års riksdag avgavs.
Härvid vilja fullmäktige erinra örn att riksgäldskontoret alltsedan år 1921
för varje budgetperiod utgivit en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnats
för inträffade förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,
vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika
verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret
1941/42, innehåller i likhet med föregående årgångar ett omfattande textoch
tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet, varvid jämväl
lämnats vissa uppgifter för tiden efter budgetårets utgång. Fullmäktige anse
sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa till årsboken och
inskränka sig sålunda här nedan till att allenast lämna en kompletterande
översikt över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1942.
Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1942.
1942 års premieobligationslån. Vid sammankomster den 18 och 21 maj
1942 fattade fullmäktige beslut angående emission under nästföljande september
av ett nytt premieobligationslån å 150,000,000 kr., benämnt svenska
statens premieobligationslån av år 1942. Lånet skulle vara fördelat å 1,500
serier med 2,000 obligationer å nom. 50 kr. i varje serie. För lånet är icke
fastställt någon återbetalningstid. Sedan minst 20 vinstutlottningar verkställts,
skall riksgäldskontoret äga rätt att inlösa obligationerna med 50 kr. för obligation.
Vinstutlottnnig å lånet verkställes två gånger årligen, i maj och november,
med början år 1943; första vinstutlottningen äger dock rum i februari
sagda år. Vinstplanen upptager bl. a. en högsta vinst å 250,000 kr., en vinst
å 100,000 kr., 2 vinster å 50,000 kr. samt 4 vinster å 25,000 kr. Sammanlagt
utlottas vid varje vinstutlottning 19,500 vinster till ett belopp av 2,438,000 kr.
I syfte att göra vinstplanen ytterligare attraktiv komma vidare sex obligationer
med samma ordningsnummer, som den obligation, varå högsta vinsten
utfallit, samt tillhörande de tre serierna närmast före och närmast efter den
serie, sistnämnda obligation tillhör, att vid varje utlottning tilldelas en sär
-
Bankoutskottets memorial nr 2. 3
skild premie å 5,000 kr. Härvid anses serie 1,500 gå närmast före serie 1 och
serie 1 följa närmast efter serie 1,500.
På grund av den stora omfattningen av förhandsrekvisitioner å ifrågavarande
premieobligationslån beslöto fullmäktige vid sammanträde den 27
augusti utgiva en andra emission av 1942 års premieobligationslån å 150
milj. kr. och även i övrigt på oförändrade villkor.
Försäljningen av 1942 års premieobligationer tog sin början den 1 september
hos riksgäldskontoret, riksbanken, postanstalter, banker, sparbanker,
mäklare och kommissionärer. Såvitt angår första emissionen skulle härvid
även försäljning- mot avbetalning såsom vid tidigare premielån äga rum genom
posten samt vissa av riksgäldskontoret auktoriserade kommissionärer.
Försäljningspriset utgjorde från början 50 kr. för obligation, men sedan lånet
(första emissionen) blivit börnoterat fr. o. m. den 14 september och kursen
därvid omedelbart kom att ligga över pari, höjdes försäljningspriset i
riksgäldskontorets kassa samma dag till kr. 50: 50 resp. vid köp av hel serie
kr. 51: 75 för obligation och den 15 september till 51 kr. resp. 52 kr. Under
tiden 16—19 september utgjorde försäljningspriset kr. 51:25 resp. kr. 52:50
men sjönk därpå till 51 kr. resp. 52 kr. för obligation, vilka priser blevo
bestående.
Första emissionen slutsåldes under första hälften av november månad. Vad
beträffar försäljningen av andra emissionen hade denna i viss utsträckning
tagit sin början samtidigt med försäljningen av första emissionen huvudsakligen
för tillgodoseende av bankernas och andra större placerares behov, varvid
interimsbevis å tecknade belopp utlämnades i stället för obligationer, vilka
senare icke förelago färdigtryckta förrän inemot mitten av november. Omkring
en månad senare hade även andra emissionen helt funnit placering,
varefter båda emissionerna såsom en enhet uppfördes till notering å fondbörsen
fr. o. m. den 5 januari 1943.
T. o. m. den 30 december 1942 hade valuta influtit till riksgäldskontoret
för försålda obligationer av 1942 års premieobligationslån å sammanlagt nom.
251,402,150 kr.
1942 års 2°/o statslån. För stärkande av riksgäldskontorets kassaställning
beslöto fullmäktige den 1 september 1942 att utgiva ett nytt statslån, löpande
med 2% ränta och benämnt Svenska statens 2 °/o obligationslån av den 15
september 1942. Emissionen av detta lån ägde rum i samverkan med ett
konsortium, representerat av Aktiebolaget Göteborgs Bank. Aktiebolaget
Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Banken Aktiebolag, Stockholms Enskilda
Bank Aktiebolag, Stockholms Intecknings Garanti Aktiebolag och
Sparbankernas Bankaktiebolag. Efter överläggningar med konsortiet bestämdes
att det nya lånets belopp skulle utgöra 500,000,000 kronor; att obligationerna
till detsamma skulle dagtecknas den 15 september 1942 och förfalla
till betalning den 15 december 1944: att obligationerna skulle förses
med fem räntekuponger, betecknade med n:ris 1—5. förfallande till betalning.
4
Bankoutskottets memorial nr 2.
n:ris 1 och 3 den 15 mars 1943 resp. den 15 mars 1944,
» 2 » 4 » 15 sept. 1943 * » 15 sept. 1944,
nr 5 »15 dec. 1944;
samt att obligationerna skulle utfärdas i valörer å 50,090, 100,000, 250,000
och 500,000 kronor till det antal av varje valör, som framdeles bestämdes.
Kontrakt rörande det nya lånet avslöts mellan riksgäldskontoret och ovannämnda
konsortium den 1 september 1942. I kontraktet föreskrevs bl. a., att
konsortiet skulle övertaga lånet fast till en kurs av 997/s %>, med likvid under
tiden 15—30 september 1942, samt att lånet skulle av konsortiet utbjudas
till teckning fr. o. m. den 3 september 1942 till parikurs.
Likvid för lånet har till fullo influtit till riksgäldskontoret.
Med hänsyn till den korta löptiden redovisas lånet i riksgäldskontorets
räkenskaper såsom tillfällig statsskuld.
Svenska statens 3 °U lån för inlösen av enskilda järnvägar. Sedan 1942
års riksdag beslutat statsförvärv fr. o. m. den 1 juli 1942 av Blekinge kustbanor,
varvid likvid skulle äga rum genom tillhandahållande av statsobligationer
å nom. 1,653,250 kr., hava fullmäktige utgivit ytterligare en emission
_ 1942 års emission — av förevarande lån. Obligationerna av denna
emission, vilka äro utställda i valörer a 10,000, 5,000, 1,000, 500, 100 och 50
kr., löpa med 3 °/o ränta från den 1 juli 1942 och förfalla till betalning den
1 juli 1952 samt äro försedda med 10 st. årsvis den 1 juli förfallande räntekuponger.
Den 20 november 1942 meddelade Kungl. Majit sin garanti å ifrågavarande
lån.
1933 års 4 °!o statslån av den 15 mars. Den 10 december beslöto fullmäktige
att till inlösen den 15 mars 1943 uppsäga förevarande lån. I samband
med kungörandet av uppsägningen tillkännagavs, att meddelande sedermera
skulle lämnas angående de villkor, varå innehavare av obligationer av lånet
kunde få desamma utbytta mot nya statsobligationer.
193i års 3 °lo statslån. Till och med den 30 juni 1942 hade av ifrågavarande
lån placerats obligationer a nom. 136,538,300 kr. Under senare halvåret
1942 hava å lånet försålts obligationer å ytterligare nom. 28,200 kr. till
en medelkurs av 92.68 %. Den 31 december hade sålunda av ifrågavarande
lån placerats obligationer å sammanlagt nom. 136,566,500 kr. Lånet är ännu
icke avslutat.
Sparobligationer. Vid utgången av budgetåret 1941/42 hade såsom statsskuld
för utelöpande sparobligationer bokförts ett belopp av kr. 41,271,981: 20,
motsvarande skillnaden mellan till riksgäldskontoret dittills redovisade försålda
och sedermera inlösta obligationer. Den 31 december 1942 utgjorde
statsskulden för utelöpande sparobligationer kr. 77,204.100:20. Härav belöpte
c:a 55 milj. kr. på tredje försvarslånet.
Bankoutskott^}, memorial nr 2.
o
Inlåning d rikskonton. Såsom ett led i den fortgående statliga låneverksamheten
med sikte på att uppsuga överflödig köpkraft beslöto fullmäktige
den 26 november i princip biträda ett förslag om införande av en ny låneform
för tid9bundet sparande för statens räkning medelst s. k. rikskonton.
Den nya låneformen var avsedd att komplettera de redan befintliga sparformerna
oell dess huvuduppgift skulle vara att uppsamla smäire belopp
nysparade medel, som kunna undandras konsumtionen för en längre tid.
Beträffande inlåningen å rikskonton, vilken efter det erforderliga avtal
träffats örn medverkan av posten samt banker och sparbanker och alla detaljbestämmelser
i övrigt utformats, är avsedd att påbörjas under instundande
mars månad, må i korthet följande nämnas.
Med hänsyn till syftet med den nya sparformen har det ansetts önskvärt,
att den upptas av samtliga bankinrättningar i riket, vilka vid inlåning på
rikskonto skola i eget namn utfärda motböcker till allmänheten. Riksgäldskontorets
befattning med rikskontoinlåningen kommer att — frånsett medverkan
i propagandaverksamheten för densamma — i huvudsak inskränka
sig till ärenden i samband med medelsredovisningen. Å rikskonton insatta
medel skola för att komma i åtnjutande av högsta förräntning vara bundna
under en tid av 6 år, insättningsåret ej medräknat. Ränta gottgöres under
denna fö nitsättning efter en räntefot av 372 %>, d. v. s. samma räntesats som
gäller för sparobligationema. I olikhet mot sparobligationerna sker emellertid
gottskrivning av räntan vid varje års slut. Räntan lägges till kapitalet
men står till förfogande för dem, som önska lyfta den. Medel, som insatts å
rikskonto, kunna disponeras av insättaren även före utgången av bindningstiden.
Då räntegottgörelse ansetts böra fortlöpande lämnas efter 372 %>, har
man vid förtidsuttag måst kräva ränteåterbäiing, vilken för enkelhetens skull
fastställts till ett belopp, motsvarande 7ioo av det uttagna beloppet, dock att
ränteåterbäringen ej får överstiga den ränta, som upplupit å det uttagna
beloppet.
Inlåningen å rikskonto har på grund av de speciella förmåner i ränteavseende,
som medföljer denna låneform. ansetts böra i viss utsträckning begränsas.
Maximibeloppet för insättning å rikskonto har sålunda bestämts till
300 kronor för kalenderkvartal, varjämte föreskrivits, att tillgodohavande å
sådant konto ej annorledes än genom upplupen räntas läggande till kapitalet
må ökas utöver 4.000 kronor.
Statsskuldförbindelser. Riksgäldskontorets skuld på grund av upplåning
mot statsskuldförbindelser ökades under senare halvåret 1942 med 23,175.000
kronor till 324.080.000 kronor. Största delen av denna ökning kommer på
pensionsstyrelsen (7.5 milj. kr.) och postsparbanken (15 milj. kr.). Med undantag
för ett mindre belopp förfalla samtliga ifrågavarande förbindelser till
betalning efter 45 år, dock med rätt för riksgäldskontoret att sedan 10 år
förflutit från utfärdandet inlösa desamma efter minst 3 månader i förväg
verkställd uppsägning.
Den 5 november medgåvo fullmäktige på därom gjord framställning alt
6
Bankoutskottets memorial nr 2.
postgirokontoret finge för tiden 1 januari 1943—31 mars 1945 i riksgäldskontoret
placera ett belopp av högst 75 mili. kr. mot statsskuldförbindelser,
löpande med 2 % ränta.
Lan hos statsinstitutioner och fonder m. m. Vid ingången av budgetåret
1942/43 uppgick den del av den fonderade statsskulden, vilken redovisas såsom
lån hos statsinstitutioner och fonder m. m„ till kr. 597,615,489: 37. Under
senare halvåret 1942 ökades detta belopp med (netto) kr. 8,961,538:10,
i följd varav här berörda del av statsskulden den 31 december utgjorde
kr. 606,577,027: 47.
Av staten övertagna lån. Riksgäldskontorets skuld för av staten övertagna
lån uppgick den 30 juni 1942 till 11,379,107 kronor 38 öre. I samband med
statens övertagande av Blekinge kustbanor fr. o. m. den 1 juli 1942 övertog
staten jämväl betalningsskyldigheten för ett säljarens obligationslån å
ett kapitalbelopp av 3,121,000 kronor.
Staten har vidare vid förvärv av fastigheten nr 17 i kvarteret Skansen i
Stockholm övertagit betalningsansvaret för i fastigheten intecknad gäld å
sammanlagt 1,224,985 kronor 89 öre.
Under senare halvåret 1942 har riksgäldskontorets skuld för av staten
övertagna lån minskats dels genom amorteringar med 218,621 kronor 93 öre
dels ock genom återbetalning av ett lån med 7,829 kronor 82 öre, så att skulden
den 31 december 1942 uppgick till sammanlagt 15,498,641 kronor 52
öre.
Skattkammarväxlar. Den 1 juli 1942 utgjorde riksgäldskontorets skuld på
grund av i marknaden försålda skattkammarväxlar 300 milj. kr. Ifrågavarande
växlar inlöstes å resp. förfallodagar, nämligen den 10 juli med 100
milj. kr. samt den 30 september med återstående 200 milj. kr. Å andra sidan
verkställdes även under senare halvåret 1942 en icke obetydlig upplåning
mot skattkammarväxlar. Början gjordes den 10 juli, då växlar för sammanlagt
200 milj. kr., förfallande till betalning den 28 december 1942. övertogos
av riksbanken och sparbankernas bankaktiebolag till ett diskonto av 1 °/o.
Vidare emitterades den 23 juli och den 8 augusti skattkammarväxlar per den
28 december 1942 å tillhopa 200 milj. kr. samt den 22 augusti ytterligare
skattkammarväxlar per den 30 januari 1943 å 100 milj. kr. Samtliga dessa
växlar övertogos i huvudsak av affärsbankerna och sparbankernas bankaktiebolag
till ett diskonto av 1 °/o. Till omsättning av de växlar å sammanlagt
400 milj. kr., vilka förföllo till betalning den 28 december 1942, utbjödos
nya växlar å samma belopp, vilka försåldes lill affärsbankerna och sparbankernas
bankaktiebolag samt, till en mindre del, riksbanken till samma diskonto
som tidigare, eller 1 °/o. Sistnämnda växlar förfalla till betalning den
27 februari 1943 (209,800,000 kr.) resp. den 28 juni 1943 (190,200,000 kr.).
Den 31 december 1942 uppgick sålunda beloppet av utelöpande skattkammarväxlar
till 500 milj. kr.
Bankoutskottets memorial nr 2.
Växelkredit nr 2. Den 14 september inbetalade riksgäldskontoret efter därom
med riksbanken träffad överenskommelse 55 milj. kr. till riksbanken,
att avräknas å ifrågavarande kredit. Beloppet motsvarade skillnaden mellan
kreditens dåvarande belopp, 340 milj. kr., och nettobeloppet för i utlandet
med guld eller valutor likviderade inköp av krigsmateriel den 30 juni 1942,
c:a 285 milj. kr.
Växelkredit nr 3. Den 4 oktober kunde riksgäldskontoret med hänsyn till
sin dåvarande goda kassaställning helt återbetala ifrågavarande kredit med
78,400,000 kr.
Tillfällig upplåning i riksbanken. För stärkande av riksgäldskontorets
kassaställning upptogo fullmäktige den 18 juli ett tillfälligt lån i riksbanken
å 25 milj. kr., vilket emellertid återbetalades redan den 21 i samma månad.
Vissa till riksbanken överlämnade skattkammarväxlar. Med åberopande av
1942 års riksdagsbeslut ang. dispositionen över riksgäldskontorets skuldförbindelser
i riksbankens valuta vårdande verksamhet hemställde bankofullmäktige
i skrivelse den 1 oktober 1942, att riksgäldsfullmäktige ville till riksbanken
överlämna skuldförbindelser till ett sammanlagt belopp av 500 milj. kr.
I anledning av denna hemställan ha hittills efter därom träffad överenskommelse
överlämnats 2 skattkammarväxlar å tillhopa 35,243,769:41 kr. dagtecknade
den 21 november 1942 och förfallande till betalning den 31 juli
1943.
Den genom riksbanken verkställda inlåningen frän vissa statsinstitutioner.
som den 30 juni 1942 uppgick till 381,432,508 kronor 91 öre, ökades under
tiden t. o. m. den 31 december 1942 med 263,801,520 kronor 64 öre till
645,234,029 kronor 55 öre.
Såsom deposition på ett år överlämnade statens krigsförsäkringsnämnd
under senare halvåret 1942 sammanlagt 25,000,000 kronor.
Under samma tid har domänverket till förvaltning överlämnat överskottsmedel
till belopp av sammanlagt 14.000,000 kronor med villkor örn medlens
återbetalning 45 dagar efter skedd uppsägning.
Exportkreditfonden har under tiden t. o. m. den 31 december 1942 gottgjorts
med sammanlagt 550,000 kronor.
I anledning av framställning av Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet
medgåvo fullmäktige i december 1942, att bolaget finge under nämnda månad
och januari 1943 till riksgäldskontoret för förvaltning överlämna sammanlagt
15,000,000 kronor, att förräntas efter en räntefot av U/2 procent för
år och återbetalas ett år efter skedd uppsägning. Den 31 december 1942 mottog
riksgäldskontoret i enlighet härmed ett belopp av 3,700,000 kronor.
Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstårkning,
som den 30 juni 1942 uppgick till 3,100,000 kronor, ökade under tiden
8
Bankoutskottets memorial nr 2.
t. o. m. den 31 december 1942 med 1,000,000,000 kronor och utgjorde sålunda
sistnämnda dag 4,100,000,000 kronor.
Fullmäktige i riksbanken lia medgivit, alt riksgäldskontoret finge, räknat
fr. o. m. den 15 oktober 1942, åtnjuta räntegottgörelse å medel, innestående
å riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken intill ett maximibelopp motsvarande
sammanlagda beloppet av växelkrediterna nr 1 och 2 efter samma
ränta som riksgäldskontoret erlade på nyssnämnda krediter.
Sparpropaganda: I anslutning till uttalanden av 1942 års riksdag (bankoutskottets
uti. nr 57 och riksdagens skr. nr 366) angående vikten av att det
enskilda sparandet ökades, har enligt beslut av fullmäktige under senare
halvåret 1942 av riksgäldskontoret i olika former bedrivits propaganda för
sparverksamhet, vilken särskilt varit inriktad på sparobligationerna, icke
blott under emissionstiden för tredje försvarslånet utan även under tiden därefter.
Fullmäktige hava för avsikt att i fortsättningen intensifiera sparpropagandan
och utvidga densamma att omfatta sparverksamhet i allmänhet
enligt riktlinjer, som planerats i nära samarbete med riksbanken och olika
kreditinstitut.
Riksdagen uppdrog år 1936 åt fullmäktige, att låta i överensstämmelse med
det för 1921—1930 års riksdagar upprättade register verket utarbeta och i en
upplaga av 500 exemplar till trycket befordra ett fullständigt person- och
sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1931 1940. Ifråga
varande
registerverk föreligger numera färdigtryckt.
Ombyggnadsarbetena i riksdagshuset äro nu helt avslutade. Den a\ tullmäktige
tillsatta kommittén för arbetenas planenliga bedrivande, Riksdagens
byggnadskommitté, hav efter avslutandet av sin verksamhet den 29 juni 1942
tili fullmäktige avgivit en sammanfattande redogörelse för samtliga ombvggnadsetapperna,
med undantag för vissa då ännu återstående arbeten, jamte
redovisning av anslagna medel. Ifrågavarande redogörelse kommer att av
fullmäktige med särskild skrivelse överlämnas till bankoutskottet, varvid slutlig
medelsredovisning kommer att lämnas.
Stockholm den 9 januari 1943.
AXEL LINDQVIST
ERNST ERIKSSON
ANDERS ÖRNE
ARTUR RYBERG
TORSTEN STRÖM
KARL MAGNUSSON
IVAR ÖSTERSTRÖM
j Eric Öhlin.
437060.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1943.