Vräkningar av barn
Interpellation 2024/25:28 av Ida Ekeroth Clausson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-09-20
- Överlämnad
- 2024-09-23
- Anmäld
- 2024-09-24
- Svarsdatum
- 2024-10-15
- Besvarad
- 2024-10-15
- Sista svarsdatum
- 2024-10-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Vi är halvvägs in i mandatperioden och det går inte bra för Sverige. Vi ser hur gängvåldet kryper nedåt i åldrarna, vi befinner oss i en nationell sjukvårdskris och vi har den högsta arbetslösheten på tio år. Sveriges rekordhöga inflation har gjort alla svenskar fattigare. Hårdast har det märkts hos familjer med små marginaler. När föräldrarnas pengar tar slut är det barnen som drabbas, barn som inte längre kan fortsätta med fritidsaktiviteter när alla pengar behövs för att få mat på bordet. Sverige har den största barnfattigdomen i Norden, och Röda korset har fyrdubblat sina matudelningar till utsatta familjer som inte har råd med mat. Regeringen har svikit dessa familjer.
Under de senaste två åren har jag ställt flera interpellationer till finansministern om hur hon arbetar för att förebygga överskuldsättning. Svaren lät välmenande men saknade konkreta besked om vad hon och regeringen avser att göra. Nu har det hunnit bli höst och ett nytt riksmöte, men det kommer fortfarande nya tidningsrubriker om ökade skulder i samhället. En följd av den ekonomiska kris som drabbat många familjer är att antalet vräkningar har ökat med 26 procent på två år. Det är djupt oroande att antalet barn som berörs av vräkningar ligger kvar på så hög nivå. Varje barn som drabbas av en vräkning befinner sig i en mycket utsatt situation, oavsett om de bor på heltid eller deltid hos den förälder som blir vräkt. Förutom det personliga lidandet får det stora ekonomiska konsekvenser för samhället varje gång någon vräks.
Socialdemokraterna har föreslagit en skuldakut för att stötta hushållen genom krisen. I förslaget ingick tuffare tag mot kreditgivningsföretag, att införa ett nationellt skuldregister, statligt startlån för unga och en satsning på konsumentvägledning. Detta röstades dock ned. Vi tycker även att staten ska ta ett större grepp om den statliga banken SBAB för att öka konkurrensen och gynna bolånetagarna, men det har SD-regeringen inte gjort.
Nu är vi i ett läge där det krävs en aktiv finanspolitik och inte en regering som sitter på sina händer. Det går faktiskt att stötta hushållen i stället för att sänka skatten för höginkomsttagare.
Med anledning av att problemen kring överskuldsättning fortsätter att öka samtidigt som åtgärder från regeringen alltjämt saknas vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Vad gör ministern och regeringen för att inte privatpersoners skulder ska öka ytterligare hos Kronofogden?
- Avser ministern att vidta några andra åtgärder inom sitt ansvarsområde för att minska antalet vräkningar som berör barn?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:28
Webb-tv: Vräkningar av barn
Dokument från debatten
- Tisdag den 15 oktober 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:16
- Protokoll 2024/25:16 Tisdagen den 15 oktoberProtokoll 2024/25:16 Svar på interpellation 2024/25:28 om vräkningar av barn
Protokoll från debatten
Anf. 78 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat finansministern vad hon och regeringen gör för att privatpersoners skulder inte ska öka ytterligare hos Kronofogdemyndigheten och om ministern avser att vidta några andra åtgärder inom sitt ansvarsområde för att minska antalet vräkningar som berör barn.
Interpellationen har överlämnats till mig. Som finansmarknadsminister ansvarar jag för konsumentskyddet på finansmarknaden och kreditmarknadens funktionssätt.
Hushållens skulder har under lång tid ökat. Oansvarig kreditgivning kan försämra enskildas ekonomiska situation, med överskuldsättning som följd. Problemen med överskuldsättning har delvis sin grund i att krediter ges med en bristande grad av omsorg om kredittagarna hos vissa finansiella företag. Ett förslag om att konsumentkreditinstitut inte längre ska få bedriva verksamhet bereds just nu i Regeringskansliet mot bakgrund av detta.
Därutöver har ett flertal åtgärder vidtagits på området. Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. I propositionen föreslås bland annat skärpta regler om ränte- och kostnadstak och möjligheten att förlänga löptiden för en kredit.
En av förklaringarna till att överskuldsättningen växer är att konsumtionslån som tas utan säkerhet ökar. Exempelvis har blancolånen nästan fördubblats i storlek de senaste tio åren. Ränteutgifter har dessutom kunnat dras av, vilket har gjort det billigare att ta sådana lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera riskfyllda krediter. Regeringen har därför aviserat i budgetpropositionen för 2025 att rätten till avdrag för ränteutgifter på lån utan säkerhet bör avskaffas.
Kronofogdemyndigheten har även fått i uppdrag att vidta förebyggande åtgärder för att minska risken för överskuldsättning samt öka möjligheterna för personer som fått avslag på sin ansökan om skuldsanering att komma till rätta med sin ekonomiska situation.
Vidare har Statskontoret fått i uppdrag att analysera och utvärdera den kommunala budget- och skuldrådgivningen, och Konsumentverket har haft i uppdrag att stärka och utveckla stödet till den kommunala konsumentvägledningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Avslutningsvis har regeringen för avsikt att framöver utreda ytterligare åtgärder för att motverka överskuldsättning.
Anf. 79 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Det är positivt att regeringen äntligen väljer att gå vidare med förslag som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Det är inte en dag för tidigt.
Under de senaste två åren har jag vid ett flertal tillfällen ställt interpellationer till finansministern om hur hon och regeringen arbetar för att förebygga överskuldsättning. Svaren har låtit välmenande men saknat konkreta besked om vad hon och regeringen avsett att göra.
Tiden går, och det kommer fortfarande nya tidningsrubriker om ökade skulder samtidigt som antalet vräkningar har ökat med 26 procent på bara två år. Varje barn som drabbas av en vräkning befinner sig i en mycket utsatt position. Förutom det personliga lidandet får det också stora ekonomiska konsekvenser för samhället varje gång någon vräks.
Fru talman! När kostnadskrisen slår mot barnfamiljerna skapas en generation som växer upp under mer knappa ekonomiska förhållanden än vad de hade behövt göra. Samhället har ett ansvar för att barnen inte får betala för krisen. När fler barnfamiljer söker sig till välgörenhetsorganisationer eller säger att de inte har råd att sätta näringsrik mat på bordet är situationen allvarlig.
Vi har självbilden i Sverige att alla växer upp med samma förutsättningar, men så är det inte. Barn som växer upp i fattigdom riskerar att få sämre möjligheter att tillgodogöra sig sina rättigheter och få goda chanser i livet. Barn som lever i ekonomisk utsatthet har heller inte samma möjligheter till en meningsfull fritid som barn från en familj med mer stabil ekonomi. Barnen begränsas exempelvis av kostnaden för bussbiljetter, höga avgifter för fritidsaktiviteter och en osäker boendesituation som kan bidra till att det blir svårt att delta regelbundet i aktiviteter.
Fru talman! Enligt artikel 4 i barnkonventionen ska konventionsstaterna vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att genomföra rättigheterna enligt konventionen. För att i enlighet med artikel 27 säkerställa barns rätt till den levnadsstandard som krävs för att deras fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling ska tillgodoses har staten ett ansvar att bistå föräldrarna, särskilt när det gäller bostad.
Barn behöver ett stabilt boende för att ges möjlighet till en trygg uppväxt. Därför är det extra allvarligt att vräkningar av barn har ökat i Sverige. Jag noterar att statsrådet i sitt svar inte nämner några förslag för att förhindra vräkningar av barnfamiljer. Därför undrar jag: Anser statsrådet att Sverige lever upp till barnkonventionen när 674 barn har drabbats av vräkningar under de senaste tio månaderna?
Anf. 80 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! En betydande del av detta problem handlar om människor som fastnar i överskuldsättning och blir skuldsatta. Det påpekar också interpellanten. Då bör man bestämma sig för att göra något åt detta.
Jag kan bara instämma med Ida Ekeroth Clausson i att man kan vara förvånad över att det under så lång tid gjordes så lite. Många beskriver det som ett svek. Det vilar givetvis ett tungt ansvar för detta på många personer som under lång tid befann sig i maktställning men som gjorde alldeles för lite.
Nu rullar vi ut de största åtgärder mot överskuldsättning som jag tror att vi har sett i svensk historia. De beskrivs som väldigt drastiska av en del, men det är för att problemet är allvarligt.
Fru talman! Jag kan bara beklaga att mer inte har gjorts tidigare, men nu sätter vi stopp för mycket av den rovdrift som finns på kreditmarknaden.
Vi föreslår att det ska behövas ett riktigt banktillstånd för att bedriva den typen av kreditgivning som gör att många fastnar i överskuldsfällor. Det har potential att göra mycket stor skillnad.
Vi tar ned attraktiviteten i att ge och ta den typ av lån där det inte finns någon säkerhet genom att ta bort skattesubventionen för att låna utan säkerhet. Lånen kommer inte längre att kunna marknadsföras med att man får något slags skatterabatt genom att skuldsätta sig på ett sådant sätt att man inte har möjlighet att betala tillbaka.
Därutöver går vi mycket hårt åt den osunda kreditgivningen. Med vårt förslag sänks den tillåtna maximala räntan från 40 procent plus referensränta till 20 procent plus referensränta. Det gör det inte bara billigare att ta den här typen av krediter då man inte längre kan bli pådyvlad samma höga ränta, utan framför allt är det ett hårt slag mot dem som har som affärsidé att låna ut pengar till människor som kanske egentligen inte kan betala tillbaka. Det är nämligen bara om det ligger en väldigt stor risk i själva utlåningen som det behövs så otroligt höga räntor.
Nu tar vi ett historiskt krafttag i tre delar, där varje del sedan består av olika förslag.
En del är att det kommer att krävas ett banktillstånd för att få ägna sig åt den här typen av kreditgivning. Det städar upp i den här marknaden, där man tidigare har låtit det springa runt råttor i maskineriet som bara förstör.
Vi tar också bort avdragsrätten för att inte uppmuntra någon att vare sig ge eller ta sådana här lån.
Vi går dessutom mycket hårt åt de mycket dåliga villkor som finns på den här marknaden, till exempel genom att halvera den maxränta som får tas ut men också genom att förlängning av lån som gör det dyrare för konsumenten inte får göras mer än en gång. Det blir olika typer av tak som gör att man inte kan påföra människor i en utsatt ställning olika typer av avgifter.
Fru talman! Jag hoppas att Ida Ekeroth Clausson och Socialdemokraterna stämmer in i de här åtgärderna. Sedan är vi helt överens om att det borde ha gjorts tidigare - långt mycket tidigare - men jag tycker att Ida Ekeroth Clausson här bör se och erkänna att det nu görs ett historiskt omtag, fru talman. På en marknad där det har rått rovdrift på människor och där alldeles för lite har gjorts från politiken under lång tid kliver vi nu in med krafttag som tidigare inte har setts i svensk politik.
Tidigare har man värnat och skyddat system som hawala och annat, men nu blir det ordning och reda. Nu backar vi äntligen upp de mest utsatta och svaga konsumenterna och hushållen, så att den situation som Ida Ekeroth Clausson beskriver - och delvis har orsakat - inte ska fortsätta råda.
Anf. 81 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! Jag inledde mitt första anförande med att jag tycker att det är positivt att regeringen nu äntligen går vidare med förslag som kommer från den utredning som Socialdemokraterna tillsatte och vars förslag har legat i två år.
Det är dock så att vi befinner oss i ett läge där allt fler barnfamiljer vräks, där rekordmånga familjer finns hos kronofogden och där vanliga barnfamiljer har svårt att få det att gå runt. Att då välja att sänka skatten med 3 000-4 000 kronor i månaden för dem som har de högsta inkomsterna är en helt orimlig prioritering, men det är tyvärr inte förvånande.
SD-regeringens två första år vid makten har varit kostsamma för svenska arbetare. Löneökningarna har inte hållit samma tempo som inflationen, och kostnadskrisen har slagit väldigt hårt. Vanliga familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till, och de familjer som hade det tuffast redan före krisen har förstås drabbats extra hårt.
Barn ska inte behöva betala kostnadskrisen. Därför föreslår Socialdemokraterna att barn- och studiebidragen höjs med 200 kronor per månad nästa år. Det skulle ge en familj med två barn nästan 5 000 kronor mer per år att betala näringsrik mat, fritidsaktiviteter och andra helt nödvändiga utgifter med.
För många barnfamiljer är boendekostnaden den största utgiften. Förstärkningen av bostadsbidraget infördes för att stötta de barnfamiljer som har det tuffast ekonomiskt. Trots att familjerna fortsatt kämpar med mycket höga kostnader väljer regeringen att helt dra tillbaka stödet från och med juli 2025 och fram till dess minska utbetalningarna med 775 kronor per månad. Jag undrar: Tycker ministern att det är rimligt att dra tillbaka stödet, trots att kostnadskrisen fortfarande slår hårt mot de allra mest utsatta, samtidigt som skatterna sänks med enorma summor för de rikaste? För mig är det en lika obegriplig som orimlig prioritering.
Vi socialdemokrater står på barnfamiljernas sida och föreslår därför en permanent förstärkning av bostadsbidraget på den ursprungliga nivån. Det skulle ge en familj med maximalt bostadstillägg 2 100 kronor per månad fram till juli och framåt. Sverige kommer inte att stärkas av att de som redan har mest får det ännu bättre, på bekostnad av vanligt folk. Därför avvisar vi regeringens förslag att slopa avtrappningen i jobbskatteavdraget. Regeringen har valt att lämna vanligt folk i sticket när den bränner miljarder på skattesänkningar för de allra rikaste.
Vi socialdemokrater anser att skatt ska betalas efter förmåga och välfärd fördelas efter behov. Vi anser att progressiviteten ska värnas. Den som har högre inkomster ska bidra mer än den som har lägre inkomster, men alla ska få ta del av den gemensamma välfärden. Det är så den svenska välfärdsmodellen ser ut.
Anf. 82 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Jag noterade en glidning från själva ämnet till mer av flygbladsliknande utsagor kring politiken i allmänhet. Låt mig därför vara tydlig med hur regeringen prioriterade när den kris som vi fick ta över var som värst.
Det handlade om att bekämpa inflationen och få bort de prisökningar vi hade i ekonomin och som åt upp pensioner, åt upp löner och gjorde det svårare att investera i Sverige. Vi var återhållsamma, men därmed knäcktes också inflationen. Vi befinner oss i en mycket bättre position nu än vad vi gjorde då. Utmaningarna är dock betydande för många som har mött prisökningarna, och därför tillför vi nu hushållen resurser. Vi sänker skatten på pensioner och på arbetsinkomster så att köpkraften hos de svenska hushållen kan återställas.
Fru talman! Det finns en åsiktsskillnad, som är djup, mellan regeringen och Socialdemokraterna. Den illustrerades väldigt tydligt av interpellanten, som nämnde ett antal olika bidrag som interpellanten vill ska höjas. Min och regeringens generella utgångspunkt är att det ska löna sig att arbeta. Det är genom att göra sin plikt och kräva sin rätt som landet fungerar, inte genom ett stort bidragsmaskineri där människor betalas för att inte arbeta.
Däremot ska stödsystemen vara robusta, starka och finnas där när man behöver dem. Under krisen har vi därför stöttat dem mest som har behövt staten som mest. Det har handlat om de barnfamiljer som har de tuffaste ekonomiska villkoren. Men att vi långsiktigt och varaktigt kan bygga ett starkt samhälle på högre bidrag får stå för Socialdemokraterna. Det är inte en politik jag står bakom. Det ska löna sig att arbeta.
När det kommer till sakfrågan verkar Ida Ekeroth Clausson, trots många interpellationer, inte ha följt sakfrågan kring skuldfrågan särskilt väl. Det vi nu gör, det vill säga vidtar historiska åtgärder mot överskuldsättning och inför krav på banktillstånd, kom inte från en socialdemokratiskt tillsatt utredning. Det vi nu gör, det vill säga tar ned drivkraften att ta de här lånen genom att ta bort ränteavdragen där det inte finns någon säkerhet, kommer inte från en socialdemokratiskt tillsatt utredning.
Socialdemokraterna bevarade system som hawala, till exempel, men den här regeringen gör det här. Det är ett paradigmskifte mot överskuldsättning och rovdrift på människor som befinner sig i en utsatt situation.
Interpellanten har potentiellt, eller åtminstone genom sitt parti, varit med och skapat en del av problemen. Jag läser: "S säljer lotter på kredit till skuldsatta och driver tusentals till Kronofogden" och "S-lotteriet drev 80-åriga Gun till Kronofogden". SVT skrev 2017: "Socialdemokraterna säljer lotter på kredit till redan skuldsatta." Och så fortsätter det; DN summerar det till att 8 000 personer har skickats till kronofogden av Socialdemokraterna - för spelskulder. Fanns det några utsatta barnfamiljer här?
Är Ida Ekeroth Clausson i dag beredd att sträcka ut en hand till dessa hushåll och säga att man vill betala tillbaka eller åtminstone be om ursäkt? Nu har Socialdemokraterna chansen, på område efter område, att göra sig till en del av lösningen på Sveriges problem i stället för att vara en del av problemet.
Anf. 83 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! Det ska löna sig att arbeta, men det ska det faktiskt göra för hela befolkningen - inte bara för dem med de allra högsta lönerna.
Sedan SD-regeringen tillträdde har arbetslösheten stigit till den högsta nivån på tio år, bortsett från pandemiåren. Nya dystra siffror kom senast i dag. Bostadsbyggandet har kraschat. Stora företag planerar att säga upp tusentals anställda, vilket vi kunde höra i den föregående interpellationen. Antalet konkurser har ökat kraftigt i Sverige, och antalet varsel inom vård och omsorg är det största på över ett decennium.
Mycket går åt fel håll, och det är de med de minsta marginalerna som drabbas hårdast. Därför är det viktigt att skuldsättningen motverkas på flera nivåer i samhället.
De förslag som regeringen äntligen har kommit med är till viss del bra. Det behövs bättre stöd och insatser från Kronofogden genom utökad skuldrådgivning och förbättrade möjligheter till riskbedömning när det gäller beviljande av lån. Ett konkret förslag som man dock väljer att inte gå vidare med gäller ett skuld- och kreditgivningsregister, som myndigheten själv säger skulle vara bra. Vi socialdemokrater anser att detta hade varit ett kraftfullt verktyg för att säkerställa att de som beviljas lån också har förmåga att betala tillbaka.
Åtgärder behövs ju, och det duger faktiskt inte att Sverige har den högsta barnfattigdomen i Norden. Röda Korset har behövt fyrdubbla sina matutdelningar för att hjälpa familjer som inte har råd med mat. Regeringen har svikit dessa familjer. I stället för att ge stöd sänker regeringen skatten för de allra rikaste. Det är en djupt orättvis och felprioriterad politik.
Anf. 84 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Vi fick ta över Sverige i ett läge med mycket hög inflation. Det har varit prioriterat att få ned inflationen. Därför har vi sagt nej till dem som har pratat om mer, snabbare och dyrare - annars hade vi inte klarat av att knäcka inflationen. Vi tog den fajten och vann den. Nu har vi fått tillbaka prisstabilitet i ekonomin. Det är mest värt för de människor som har minst marginaler i sin ekonomi.
Trots att vi behövde vara återhållsamma för att mota tillbaka krisen gjorde vi de tydligaste prioriteringarna kring de människor som behövde det mest. Barnfamiljerna, som har de minsta ekonomiska marginalerna, fick stora och tydliga tillskott i sin ekonomi för att vi gemensamt skulle ta oss igenom krisen.
När vi nu ska bygga Sverige för framtiden avvisar regeringen de bidragshöjningar på bidragshöjningar som Socialdemokraterna föreslår. Det stämmer, fru talman, att regeringens uppfattning är att vi inte bygger Sverige bättre genom bidrag. Det gör vi i stället genom arbete och ansträngning.
Jag skäms inte en dag för att vi sänker skatten på att arbeta. Många löntagare har fått stå tillbaka. LO och andra arbetstagarorganisationer har tagit ett stort ansvar genom krisen, vilket har bidragit till att vi har fått ned inflationen. Denna grupp förtjänar att få behålla mer av sin lön.
Det gläder mig att interpellanten berömmer de åtgärder vi nu vidtar mot överskuldsättningen. De är historiska. Några av dem har rötter i det som Socialdemokraterna påbörjade. Andra kraftfulla åtgärder har den här regeringen tagit initiativ till från början. Det är mycket bra att vi tar åtgärder för de människor som har den allra tuffaste situationen på allvar.
Det är dock beklämmande, fru talman, att vi har en diskussion om överskuldsättning och att tidningsrubrik på tidningsrubrik berättar om hur Socialdemokraterna har skickat människor till kronofogden genom sitt lotteri. Interpellanten kan inte be om ursäkt eller säga ett tröstande ord till de människor som har drabbats.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.