Värderingar som ingår i begreppet DEI
Interpellation 2024/25:357 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-24
- Överlämnad
- 2025-01-27
- Anmäld
- 2025-01-28
- Svarsdatum
- 2025-02-14
- Besvarad
- 2025-02-14
- Sista svarsdatum
- 2025-02-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Som liberal jämställdhetsminister känns det såklart extra roligt att vara med här, där vi pratar om jämställdhet och jämlikhet, sa statsrådet Paulina Brandberg när hon invigde Chalmers så kallade DEI-kontor onsdagen den 22 januari. Invigningen sammanföll nästan på timmen med USA:s nedläggning av alla motsvarigheter inom den amerikanska statsförvaltningen. När världens största demokrati gör upp med wokeideologin och rensar ut den från statsapparaten väljer ansvarigt statsråd i Sverige att omfamna samma destruktiva och splittrande ideologi.
Utan bakgrund och förståelse kan konceptet DEI (diversity, equity & inclusion) säkert låta lovvärt och det är möjligt att några av de som förordar det i Sverige inte vet bättre. Som statsråd bör man dock naturligtvis vara försiktig med vilka begrepp, tankegods och rörelser man associerar sig med.
Hela grundprincipen i begreppet bygger nämligen på diskriminering. Genom att kvotera in vissa personer utifrån faktorer som kön och etnisk bakgrund missunnas och diskrimineras andra mer kvalificerade personer. Equity får inte heller misstolkas som equality. Medan equality innebär att man ska erhålla lika möjligheter innebär equity det att samma utfall ska garanteras oaktat individens prestation och färdighet. Endast en av dessa principer är rimlig att förespråka som Sveriges jämställdhetsminister.
Med anledning av ovanstående önskar jag ställa följande fråga till statsrådet Paulina Brandberg:
Avser statsrådet att i sin roll som statsråd förespråka och verka för de principer och värderingar som ingår i begreppet DEI?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:357
Webb-tv: Värderingar som ingår i begreppet DEI
Dokument från debatten
- Fredag den 14 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:71
- Protokoll 2024/25:71 Fredagen den 14 februariProtokoll 2024/25:71 Svar på interpellation 2024/25:357 om värderingar som ingår i begreppet DEI
Protokoll från debatten
Anf. 21 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! har frågat mig om jag i min roll som statsråd avser att förespråka och verka för de principer och värderingar som ingår i begreppet DEI.
Som Tobias Andersson framför har Chalmers Tekniska Högskola AB invigt ett jämlikhetskontor som koordinerar lärosätets arbete med jämlikhet, mångfald och inkludering. Begreppet DEI använder lärosätet som en förkortning för diversity, equality and inclusion.
Om Sverige ska vara ett ledande land inom forskning och innovation måste lika villkor för likartat arbete och likartade meriter gälla för kvinnor och män. Vi behöver även ha en arbetsmiljö på våra universitet och högskolor som gör att alla känner sig välkomna och inkluderade.
Rapporter från bland annat Diskrimineringsombudsmannen visar att ett stort antal människor utsätts för diskriminering och att diskriminering förekommer i hela samhället och är särskilt utbredd inom arbetslivet.
Diskriminering, rasism och andra hinder som står i vägen för människors lika rättigheter och möjligheter i livet är inte bara ett rättviseproblem för de individer som drabbas, utan även ett allvarligt samhällsproblem då vi som land riskerar att gå miste om viktig kompetens och produktivitet. Inkludering och kvalitet står således inte i motsats till varandra - tvärtom.
Vid rekrytering av personal är förtjänst och skicklighet utgångspunkten för alla anställningar inom statlig verksamhet i Sverige. Vidare är diskriminering på grund av bland annat kön förbjuden enligt diskrimineringslagen, vilket innebär att en person inte får behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Att kvotera in personer på grund av till exempel kön eller etnisk tillhörighet är inte tillåtet.
Regeringen ser positivt på alla initiativ som stärker vårt lands kompetens samtidigt som alla former av diskriminering motverkas. Sverige ska vara ett tolerant och humant samhälle präglat av respekt för individens mänskliga fri- och rättigheter. Alla människors lika värde ska respekteras. Dessa värderingar kommer jag att fortsätta att värna.
Anf. 22 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Paulina Brandberg!
Jag vill börja med statsrådet Paulina Brandbergs ord när hon invigde Chalmers så kallade DEI-kontor onsdagen den 22 januari: Som liberal jämställdhetsminister känns det såklart extra roligt att vara med här, där vi pratar om jämställdhet och jämlikhet.
Invigningen sammanföll nästan på timmen med USA:s nedläggning av alla motsvarigheter inom den amerikanska statsförvaltningen. När världens största demokrati gör upp med wokeideologin och rensar ut den från statsapparaten väljer alltså ansvarigt statsråd i Sverige att omfamna samma, enligt mig, destruktiva och splittrande ideologi.
Utan bakgrund och förståelse kan konceptet DEI - det vill säga diversity, equity, inclusion - säkert låta lovvärt, och det är möjligt att några av dem som förordar det i Sverige inte vet bättre och inte har förstått innebörden av denna akronym som är inlånad framför allt från USA. Det är dock min uppfattning att man som statsråd bör vara försiktig med vilka begrepp, tankegods, ideologier och rörelser man associerar sig med och sätter sitt namn på.
Hela grundprincipen i detta begrepp bygger nämligen på diskriminering. Genom att kvotera in vissa personer utifrån faktorer som kön och etnisk bakgrund missunnas och diskrimineras andra mer kvalificerade personer.
Begreppet equity får inte heller misstolkas som equality. Medan equality innebär att man ska erhålla lika möjligheter innebär equity att samma utfall ska garanteras oavsett individens prestation och färdighet. Endast en av dessa båda principer är rimlig att förespråka om man är Sveriges jämställdhetsminister.
Fru talman! Nu kanske någon som lyssnat noga vill markera och säga "Men Tobias, jämställdhetsministern säger ju equality och inte equity". Och det är sant, fru talman. När jag i går förberedde debatten noterade jag att man på Chalmers hemsida nu låter E betyda equality i stället för equity. Det är märkligt av många anledningar. Varför låna en amerikansk, vedertagen akronym om man ska byta ut betydelsen av dess bokstäver? Då kan man ju lika gärna översätta det till något svenskt från början.
Än svårare att förstå blev det när den berörda DEI officern, som yrkestiteln lyder, själv skrev på Linkedin: "Tänk att här börjar jag om en vecka! Som DEI Officer (diversity, equity & inclusion) på Chalmers." Jag misstror inte jämställdhetsministern, fru talman, men jag tror samtidigt att personen som innehar tjänsten i fråga visste vilken titeln var när hon informerade sina följare om sin nya anställning. Det vore märkligt om hon ljög om vilket uppdrag hon hade fått när hon uttryckte förhoppningar om sin nya roll.
Fru talman! En mer sannolik version av händelseförloppet är naturligtvis att Chalmers efter kritiken mot detta har valt att sopa igen spåren eller kanske till och med byta ut betydelsen av E i DEI-titeln och i namnet på kontoret för att minimera extern kritik. Vi behöver dock inte haka upp oss på detta eller en enskild tjänstetitel utan ska återgå till ämnet.
Jag vill fråga jämställdhetsministern om hon motsätter sig betydelsen av DEI i grunden i dess amerikanska, korrekta betydelse där E står för equity och ingenting annat.
Anf. 23 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Till att börja med tolkar jag interpellanten som att han anser att vi bör rätta oss efter USA och hur de agerar när det gäller frågor som rör jämställdhet och jämlikhet. Jag kan bara svara att vi går vår egen väg i Sverige. Vi har ett gott rykte - väldigt gott rykte - i frågor om jämställdhet och jämlikhet. Vi har haft stora framgångar, och de har kommit tack vare hårt arbete och medvetna strategier för att uppnå jämlikhet och jämställdhet i Sverige. När jag rör mig i internationella sammanhang får jag ofta höra att Sverige är ett föregångsland i de här frågorna. Min ambition är ingen annan än att vi ska fortsätta ha den positionen.
Jag noterar också att interpellanten blandar ihop begreppen lite och verkar tro att DEI handlar om kvotering. Det är, som jag sa i mitt inledande svar, inte det som det är frågan om. Redan när jag tillträdde som statsråd var jag tydlig med att jag inte ser kvotering som den lösning vi ska använda oss av när det gäller jämställdhet och jämlikhet. Vi har en diskrimineringslagstiftning som är tydlig med att exempelvis kön eller etnicitet inte ska avgöra om man får en viss tjänst, och arbetet är mycket bredare än så.
Vi har i dag en väldigt könssegregerad arbetsmarknad. Vi har tidigare haft en ännu mer könssegregerad arbetsmarknad. Inom vissa yrkesgrupper, till exempel polisyrket, fanns det för några år sedan väldigt få kvinnor. Men i dag är det ganska många kvinnor i poliskåren. Det är inte för att vi har kvoterat in dem utan för att vi har förstått att det finns ett stort värde i att ha fler kvinnor i kåren för att polisen ska kunna fullgöra sitt viktiga uppdrag och upprätthålla tryggheten i vårt land. På samma sätt är det i många andra yrkeskategorier.
Det finns ett stort värde i ökad mångfald exempelvis när det gäller forskare och annat yrkesliv. I näringslivet ser man också att det finns stora kvalitetsvinster och produktivitetsvinster att göra om man breddar sig och får in fler perspektiv från båda könen och från människor med olika bakgrund. Det är det som DEI handlar om. Det tillför värde till vårt land, och det ställer jag mig absolut bakom.
Vad gäller Chalmers event deltog jag i det. De gav redan från början uttryck för att E i DEI enligt deras sätt att använda det står för equality. Det kommunicerades även i ett Linkedininlägg redan innan invigningen ägde rum.
Anf. 24 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Det stämmer att Chalmers i sin kommunikation har valt att låta E stå för equality. Det stämmer också att den så kallade DEI officern, som leder kontoret på Chalmers, skrev på Linkedin: "Tänk att här börjar jag om en vecka! Som DEI Officer (diversity, equity & inclusion) på Chalmers." I senare inlägg valde hon i stället att skriva equality. Det blir lite oklart för den som följer Chalmers och den berörda DEI officern vilket E man nyttjar i vilket sammanhang, vad som är korrekt och vad som är en anpassning för att begränsa kritik och annat.
Jämställdhetsministern konstaterade ändå att hon tycker att DEI tillför värde. Jag kan bara utgå från, fru talman, att ministern när hon konstaterade det menade dess faktiska innebörd där E står för equity. Det vore väldigt konstigt om jämställdhetsministern hade en egen tolkning av vad ett vedertaget amerikanskt begrepp står för. Det kan inte ha undgått någon att begreppet har kritiserats enormt på senare tid och som sagt rensats ut från den amerikanska statsförvaltningen för att man bedömer att det är ren och skär diskriminering.
När man pratar om DEI i USA - där E fortsatt innebär equity och inte ministerns eller Chalmers egna tolkningar att det står för equality - innebär det i praktiken att man inordnar människor i olika maktstrukturer med underordnade och överordnade. Man splittrar och härskar för att sedan utifrån olika subgrupper göra olika värderingar som innebär att människor blir underställda eller diskriminerade. Dessa maktstrukturer och analysen av dem utgör sedan fog för till exempel rekryteringar och anställningar. Men vi behöver inte fastna där. Ministern får gärna förtydliga om det är den amerikanska DEI eller Chalmers egen, nyuppfunna beskrivning av akronymen som hon anser tillför värde till Sverige.
På Jämställdhetsmyndighetens hemsida kan man se spår av denna vänsterideologi, oavsett om man kallar det DEI eller någonting annat. Där finns en hel sida om intersektionell analys där man beskriver hur maktstrukturer kopplade till "kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder" påverkar. Myndigheten anser att detta behöver studeras. Kontentan blir att vi alla ska delas in i grupper utifrån en uppsjö av olika faktorer. Dessa grupper ska sedan indelas i över- och underordnade grupper utifrån något diffust maktkoncept.
Jämställdhetsmyndigheten skriver bland annat på sin hemsida: "Olika kategoriseringar har olika betydelse i olika sammanhang. Vi behöver därför bryta ner grupperna utifrån fler indelningsgrunder . ." Jag vet inte, fru talman, men det är inte min definition av jämställdhet och jämlikhet att vi ska hålla på och kategorisera våra medmänniskor i alla tänkbara olika grupper utifrån etnisk bakgrund, om de har funktionsnedsättning eller inte, vilken läggning de har eller för den delen någon av de andra faktorer som Jämställdhetsmyndigheten eller ideologin som ligger bakom den intersektionella analysen väljer att anse vara relevanta.
Varför tycker ministern att denna gruppering av individer är rimlig? Stämmer den överens med liberalismens tankegods?
Anf. 25 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Det är tydligt att jag och interpellanten har väldigt olika syn på vad arbete som detta går ut på. Som jag sa i mitt förra anförande är det här inte en debatt för eller emot kvotering. Jag tror att vi i den frågan tycker lika, det vill säga att det inte är den väg man bör gå. I stället finns det andra sätt att försöka öka mångfald och inkludering i Sverige, vilket är något jag absolut står för.
Interpellanten undrar om värdet av detta och menar att vi inte ska dela in folk i olika grupper. Senare i dag ska vi ha en debatt här i kammaren om regeringens handlingsplan mot rasism. I den handlingsplanen har regeringen valt att rikta särskilda insatser gällande fem olika typer av rasism, bland annat antisemitism, rasism mot muslimer och rasism mot samer. Vi tycker att det är viktigt att lyfta det som särskiljer utsattheten hos dessa grupper så att vi kan hitta rätt åtgärder.
Fru talman! Om vi ska minska diskriminering och få in mer mångfald i arbetslivet, på utbildningar, i näringslivet och i andra olika delar av vårt samhälle är det helt nödvändigt att vi kan se vilka grupper som möter hinder på olika sätt och hur vi kan se till att dessa grupper får större delaktighet. Det handlar inte om att splittra. Tvärtom handlar det om att vi ska kunna få ett "vi" och se bortom de omständigheter som i dag utgör hinder.
Jag ser inte hur vi ska kunna bedriva ett sådant arbete om vi inte identifierar vilka faktorer som gör att människor i dag möter hinder i näringslivet, på arbetsplatser och på utbildningar.
Anf. 26 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Jag tackar jämställdhetsministern för svaret.
Jag skulle vilja pausa lite inför de begrepp och de akronymer man använder sig av och befästa det faktum att det inte spelar någon roll att man anser att man har en egen nyuppfunnen tolkning av vad DEI, intersektionell analys eller diverse genus eller andra begrepp innebär. I grunden är de sprungna ur en vänsterideologi som i mångt och mycket står i direkt motsättning till den liberala ideologi som statsrådets parti påstår sig tillhöra.
Genom att bruka och förorda dem och genom att inarbeta dem i den svenska statsförvaltningen springer man i praktiken vänsterns ärenden. Genom att gruppera individer och inordna dem under olika maktstrukturer och på andra sätt därmed befästa vänsterns syn på samhället i dess helhet ökar ganska snabbt risken att falla ned i deras problemlösning på området.
Jag hörde ju själv ministern säga att vi behöver identifiera grupper för att utifrån det kunna få in mer mångfald. Jag tror att det var nästan exakt så ministern uttryckte det, fru talman. När man säger att vi behöver få in mer mångfald genom att först dela upp samhället i diverse subgrupper innebär det i praktiken att man inte tror att de som besitter denna mångfald, vad den nu råkar vara i sammanhanget, kan nå dit av egen kraft. I annat fall hade de gjort det eftersom vi har en lag som förbjuder att man diskriminerar utifrån sådana faktorer.
Antingen är lagen missriktad eller tillämpas inte eller så finns inte diskrimineringen. Men om man vill få in mer mångfald innebär det i praktiken att de löser det själva, annars behöver man kvotera. Det är precis så det har sett ut i USA.
Anf. 27 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! När man lyssnar till interpellanten får man intrycket att DEI är något som Chalmers kom på för några veckor sedan och att det är en amerikansk företeelse. Så är inte fallet. Det finns stora företag i Sverige som länge har använt sig av det som kallas DEI. I Sverige innebär det inte kvotering, utan här har det en betydelse som jag helt ställer mig bakom. Vad det har för betydelse i USA ser jag inte som riktigt relevant i mitt arbete. Mitt ansvar ligger i Sverige.
Fru talman! Jag vill i avslutningen av debatten berätta om en ung tjej som jag träffade på mässan för ung företagsamhet förra året. Det var en tjej som gick på teknikprogrammet. Hon var en av väldigt få tjejer som gjorde det. Hon berättade för mig att när hon gick i nian och sa till sin SYV att hon ville gå på teknikprogrammet hade SYV:en avrått henne från det och inte trott att det var något för henne, trots att det här var en tjej med B i matte och duktig totalt sett i de tekniska ämnena.
Jag tycker att det här är ett väldigt tydligt exempel på att vi har problem i vårt samhälle. Vi har strukturer som gör att det finns grupper som på grund av till exempel kön, etnicitet eller vilken social kontext man är uppvuxen i upplever att vissa vägar i livet inte är för dem.
Fru talman! Jag vill bryta ned de hinder som finns. I vissa fall handlar det om diskriminering. Vi måste se till att diskrimineringslagen tillämpas på ett bättre sätt. Men vi måste också se till att vi får ett samhälle där fler personer ser fler möjliga vägar i livet. Jag tror att det väldigt märkbart skulle gynna hela vårt samhälle.
Jag tackar för debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.