Vänskapskorruption
Interpellation 2024/25:374 av Patrik Björck (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-29
- Överlämnad
- 2025-01-30
- Anmäld
- 2025-01-31
- Svarsdatum
- 2025-02-21
- Besvarad
- 2025-02-21
- Sista svarsdatum
- 2025-02-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Frågan om ett utökat tjänstemannaansvar har diskuterats i många år. Den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte 2018 en utredning. När den presenterades framgick att det inte behövs några lagändringar.
Sommaren 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en ny utredning, som bland annat skulle föreslå åtgärder för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Den utredningen lades ned av Gunnar Strömmer. Den dåvarande utredaren undrade om regeringen lade ned utredningen för att man inte ville ta del av de effekter som marknadsintressen och privatisering i offentlig verksamhet har haft på förekomsten av påverkan och korruption.
För nästan precis ett år sedan valde regeringen att presentera direktiv till en ny utredning, där en särskild utredare ska se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel.
Nu, ett år senare, undrar många medborgare hur regeringen ser på vänskapskorruption och maktmissbruk, till exempel på rekrytering av vänner och bekanta där man kringgår normala rekryteringsprocesser.
I utredningsdirektiven (Dir. 2024:14) kan man bland annat läsa: ”I Sverige finns inte någon vedertagen definition av korruption. Korruption kan emellertid sägas innebära att någon utnyttjar sin ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra.”
Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till justitieminister Gunnar Strömmer:
- Tänker ministern och regeringen se över hur vänskapskorruption kan bekämpas vid utnämningar och rekryteringar?
- Kan ministern och regeringen i så fall tänka sig att ge tilläggsdirektiv till den ovan nämnda pågående utredning som beaktar vänskapskorruption?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:374
Webb-tv: Vänskapskorruption
Dokument från debatten
- Fredag den 21 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:75
- Protokoll 2024/25:75 Fredagen den 21 februariProtokoll 2024/25:75 Svar på interpellation 2024/25:374 om vänskapskorruption
Protokoll från debatten
Anf. 61 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Patrik Björck har frågat mig om jag och regeringen tänker se över hur vänskapskorruption kan bekämpas vid utnämningar och rekryteringar samt om regeringen i så fall kan tänka sig att ge tilläggsdirektiv som beaktar vänskapskorruption till Utredningen om straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel.
Anställningar inom staten ska ske på sakliga grunder. Den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten innebär att personal- och kompetensförsörjning är frågor för respektive myndighets verksamhet. Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Regeringen följer löpande upp myndigheternas verksamhet.
Att bekämpa korruption i alla dess former är en central fråga för regeringen, och arbetet bedrivs på bred front. I somras fattade regeringen beslut om en ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan. Med den tas ytterligare steg för att stärka den offentliga förvaltningens förmåga att stå upp mot korruption, infiltration och otillåten påverkan. I handlingsplanen ingår även att stärka de statsanställda i deras tjänstemannaroll.
Vi stärker skyddet för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier för att värna integriteten i det offentliga beslutsfattandet. Senast nu i februari beslutade regeringen om en lagrådsremiss med förslag på ett stärkt straffrättsligt skydd för offentliganställda. Förslagen innebär bland annat att bestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman utvidgas och förtydligas, samt att straffskalorna skärps. Lagändringarna föreslås träda i kraft i juli i år.
Ytterligare ett viktigt led i regeringens arbete är den översyn av det straffrättsliga regelverket gällande korruption och tjänstefel som Patrik Björck uppmärksammat. Utredningen har ett brett uppdrag och ska lämna skarpa lagstiftningsförslag. I uppdraget ingår bland annat att ta ställning till om dagens regelverk för korruptionsbrotten behöver moderniseras och göras mer effektivt och om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas.
Allmänheten har berättigade krav på att offentlig verksamhet bedrivs på ett ansvarsfullt och korrekt sätt, och det behövs ett effektivt system för individuellt ansvarsutkrävande när det begås olika typer av felaktigheter. Här kan ett utvidgat tjänstefelsansvar komplettera regleringen om mutbrott och andra korruptionsbrott. Jag ser fram emot utredningens förslag, som kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete.
Att bekämpa och trycka tillbaka korruption och otillåten påverkan handlar ytterst om att värna vårt fria och öppna samhälle och tilliten till rättsstaten. Regeringen tar dessa frågor på största allvar och kommer att fortsätta att driva på arbetet med dem.
Anf. 62 Patrik Björck (S)
Fru talman! Tack, justitieministern, för svaret!
Jag skrev den här interpellationen med tanke på att det har varit en lång diskussion kring det här med korruption och så vidare. Regeringen tillsatte en utredning om utökat tjänsteansvar 2018, och då kom man fram till att det inte behövdes några lagändringar. Sedan, 2022, tillsatte den socialdemokratiska regeringen en ny utredning som skulle titta på korruption och påverkan. Den utredningen lades ned av Gunnar Strömmer, och utredaren undrade om regeringen lade ned utredningen för att man inte ville ta del av de effekter som marknadsintressen och privatisering av offentlig verksamhet har haft på förekomsten av påverkan och korruption. Det ingår i den fundering jag hade som låg bakom min interpellation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har nu valt att starta en ny utredning. En särskild utredare ska se över korruption och tjänstefel. I utredningsdirektivet kan man läsa följande: ”I Sverige finns inte någon vedertagen definition av korruption. Korruption kan emellertid sägas innebära att någon utnyttjar sin ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra.”
Det föranledde mig att ställa frågor, bland annat om regeringen tänker se över hur vänskapskorruption kan bekämpas vid utnämningar och rekryteringar och om man i så fall kunde tänka sig att ge ett tilläggsdirektiv till den nämnda pågående utredningen att beakta vänskapskorruption.
När jag nu tagit del av justitieministerns svar tycker jag mig inte ha fått något svar på mina frågor. Jag har fått ett resonemang från ministern om korruptionsproblematiken, och den kan vi delvis vara överens om. Jag tycker kanske att det i justitieministerns perspektiv läggs mycket tyngd vid tjänstefelsansvar och att det är riktat mot enskilda tjänstemän. Jag hör ingenting om den fråga jag lyfter upp som handlar om marknadisering och vilka ekonomiska intressen som därigenom kommer in och hur det påverkar samhällets beredskap mot korruption. Jag tycker alltså att det finns en liten obalans.
Jag har läst det skriftliga svaret flera gånger och lyssnat nu här i kammaren, men jag tycker inte att det någonstans nämns en åtgärd mot vänskapskorruption, mer än i inledningen där det refereras till min interpellation. Därför kvarstår frågorna om det, fru talman. Tänker regeringen se över hur vänskapskorruption kan bekämpas vid utnämningar och rekryteringar? Kan man tänka sig ett tilläggsdirektiv? Jag vill gärna ha ett svar på det.
Det närmaste svar jag får är formuleringen ”att bekämpa korruption – i alla dess former – är en central fråga”. Det är gott så. Det kan jag skriva under på. Men nu pekade jag på en specifik fråga, och jag tror att allmänheten – väljarna – är väldigt intresserad eftersom det finns många aktuella diskussioner om sådana problem. Jag deltog alldeles nyss i en debatt här i kammaren med statsministern om en tjänstetillsättning i Regeringskansliet, där vänskapskorruption möjligen varit aktuellt. Det var en del av alla de problem som drabbade den nationella säkerheten.
Det är därför viktigt att man inte viftar bort denna del. Justitieministern hänvisar till att det finns ett brett uppdrag, men jag skulle ändå vilja få svar på om justitieministern har någon ambition att ta tag i ett aktuellt problem, specifikt vänskapskorruption.
Jag har förslag på en definition av korruption, som jag kan ge justitieministern sedan, eftersom det inte finns någon i dag.
Anf. 63 Eva Lindh (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och Patrik Björck för att han har lämnat in denna interpellation. Jag bad att få delta i debatten eftersom det här är en viktig fråga som statsrådet och jag har debatterat tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att ganska många i Sverige inte riktigt känner att de vet så mycket om korruption. Vi har inte talat särskilt mycket om det, eftersom Sverige tidigare har varit väldigt bra. När man besöker andra länder märker man att det är helt avgörande. I flera länder där korruption är ett stort problem sätter det snarskank för utvecklingen av samhället.
Vi är inte vaccinerade mot detta. Vi må tidigare ha varit bra på att se korruption och det som kallas otillåten påverkan, men det innebär inte att vi alltid kommer att vara bra på att bekämpa det. Man måste jobba med det hela tiden.
Vi har i flera undersökningar sett att det finns en ökande trend av korruption i Sverige. Man kan tycka att det inte innebär särskilt mycket att vi har tappat några placeringar, men det gör det, framför allt för tilliten till samhället. Vi har haft en stor fördel, då tilliten till myndigheter och till demokratin har varit vårt guld.
När nu organiserad brottslighet, och allt vad det innebär, också ger sig in i korruption och otillåten påverkan och även när allt annat försämras i och med att Sverige går tillbaka måste vi vara uppmärksamma. Det krävs att vi agerar och lär oss mer. Det var därför den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte den utredning som min kollega Patrik Björck tog upp. Det krävs också att vi är goda förebilder. Det är viktigt att vi inte kan ifrågasättas när det till exempel gäller vänskapskorruption. Jag tycker därför att det är bra att vi än en gång diskuterar detta i kammaren.
Jag tycker att statsrådet Gunnar Strömmer också denna gång svarar på interpellationen på ett bra sätt. Det finns en hel del som jag kan hålla med om. Det som saknas är svar på de frågor som Patrik Björck ställt. Vi har inte riktigt fått svar på hur man ska gå vidare och om de insatser som statsrådet nämner verkligen kommer att göra skillnad.
Även om vi har debatterat saken tidigare undrar jag dessutom fortfarande över anledningen till att man lade ned utredningen. Flera av de aspekter som man ville titta närmare på, till exempel det privatas intresse i den offentliga verksamheten, får vi ju inte riktigt svar på eftersom utredningen lades ned. Vi har därför tappat tid, och tid är viktigt.
Förutom de frågor som Patrik Björck har vill jag fortfarande gärna ha svar på varför utredningen lades ned.
Anf. 64 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Låt mig börja med frågan om varför den tidigare utredningen lades ned. Det gjordes för att vinna tid. Det var en utredning som inte hade i uppdrag att lämna några skarpa förslag och inte hade något lagstiftningsuppdrag, utan den hade ett bredare kunskapshöjande uppdrag. Vi valde att lägga ned den för vi ville gå till handling, både genom att förnya den handlingsplan mot korruption som redan är beslutad och igång och genom att ersätta den tidigare utredningen med en ny utredning som fick ett brett och skarpt lagstiftande uppdrag.
Låt mig gå över till de frågor som har tagits upp. Det handlade först om marknadisering. Jag antar att det med det menas korruption i relationen mellan det offentliga och det privata. Det handlade också om vänskapskorruption, om man med det menar att man ger otillbörliga förmåner till exempel i samband med tjänstetillsättningar, som då inte baseras på förtjänst och skicklighet utan på personliga relationer. Allt detta omfattas av den nya utredningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När vi säger att det är ett brett uppdrag är det inte för att säga att vissa saker inte ska vara med eller att vi inte vill tala om vissa saker, utan det uppdrag som utredningen har och de lagstiftningsfrågor som ligger på utredningens bord tar sikte på alla varianter. Man kan tänka sig att otillbörliga förmåner i samband med en anställning kan uppkomma på grund av vänskap eller andra personliga relationer, att man vill ha ekonomisk vinning eller att man är föremål för hot eller utpressning. Det kan finnas en lång rad olika orsaker till att exempelvis en tjänstetillsättning inte gått till på rätt sätt. Alla dessa aspekter finns med i den nya utredningens uppdrag.
Det långa talets korta mening är att alla de relevanta frågor som tagits upp av både Patrik Björck och Eva Lindh ingår i utredningsgreppet. Och skälet till att vi lade ned den förra utredningen var att vi ville vinna tid. Den var för bred och hade inget skarpt lagstiftningsuppdrag. Vi ersatte den med dels en konkret handlingsplan mot korruption, som redan är igång, dels ett utredningsupplägg som fick just ett skarpt lagstiftningsuppdrag. Jag ser mycket fram emot att ta del av underlagen.
Jag vill också ta mig an frågan om huruvida korruptionen har ökat eller minskat i Sverige. Det refererades bland annat till Transparency Internationals index – jag vet inte om det sades rakt ut, men det är det som har varit aktuellt på senare tid. En del problematiserar index av denna typ och menar att det är svårt att läsa ut konklusioner av dem. Men man kan läsa dem tillsammans med andra underlag, till exempel sådant polisen ger uttryck för i årsrapporter och annat. I exempelvis årsrapporten för 2023 slår polisens avdelning för särskilda utredningar fast att korruption, insiderverksamhet och infiltration är växande problem i offentlig förvaltning. Om vi läser ihop olika saker tror jag att vi kan ha som utgångspunkt att dessa problem är växande i Sverige, inte avtagande.
En särskild aspekt av detta, som vi inte diskuterat i dag men som jag ändå tycker måste föras in för att vi ska få en bredare bild av problematiken, är att det riktigt nya i Sverige är inslaget av organiserad brottslighet. Vi talar om vari systemhotet består, och utöver förfärliga konsekvenser för enskilda brottsoffer består det i att detta är en brottslighet som har enormt offensiva anspråk och äter sig in i den offentliga förvaltningen – apropå detta med snittet mellan privat och offentligt. Den korrumperar också privata marknader genom att använda bolag som brottsverktyg, och den skär emellan och tar sig in i offentlig verksamhet och annat. Allt detta totalt sett motiverar de reformgrepp som nu tas.
Anf. 65 Patrik Björck (S)
Fru talman! Jag ska fortsätta med det jag inte riktigt hann med senast. Det finns ett förslag till hur man kan definiera korruption – jag hänvisar till Transparency International, som justitieministern också nämnde i sitt anförande. De säger att korruption är missbruk av maktposition för personlig vinning, som vanligen sker genom mutor men även kan utgöras av så kallad vänskapskorruption, där maktpersoner på olika sätt gynnar släkt eller vänner framför andra, mer kvalificerade individer. Det är det senare vi har sett väldigt många exempel på i Sverige på senare tid. En tanke är att vi skulle kunna försöka lyfta in dessa frågor i den nya utredningen – det är därför jag ställer dessa frågor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om jag försöker tolka justitieministern positivt upplever jag att han menar att man kan svara ja på min första fråga. Jag tyckte inte att det var så tydligt i det inledande svaret, men jag tycker att det har blivit tydligare nu. Det innebär att justitieministern tänker se över vänskapskorruption och bekämpa den vid utnämningar och rekryteringar. Jag uppfattar det som ett ja, kanske med ett litet frågetecken men ändå ett ja. Detta innefattas på något sätt i en helhet.
När det gäller min andra fråga uppfattar jag också svaret som ja, men där gör justitieministern inte analysen att det skulle behövas några tilläggsdirektiv; även detta innefattas. Jag ser att justitieministern nickar, så jag är nöjd i det avseendet. Det är positivt – då kan vi närma oss varandra.
Sedan vill jag också skicka med en annan positiv kommentar till justitieministerns svar – det handlar om regeringens förslag om stärkt straffrättsligt skydd för offentliganställda. Jag tycker att det är en bra ingång från justitieministern att man tar hand om och försvarar anställda på det sättet. Detta behöver vidgas och förtydligas när det handlar om våld och hot mot tjänstemän. Jag tycker att detta är en positiv bit som justitieministern tar upp.
Jag undrar lite grann över just den här slagsidan i diskussionen, som jag har upplevt lite grann från borgerligt håll. Inriktningen har väldigt mycket varit mot enskilda tjänstemän, och man har lite grann underskattat hotet från det förhållande som justitieministern uttryckte som att det privata kapitalet kommer in i den offentliga verksamheten och alla risker som därmed uppstår. Vi socialdemokrater kanske upplever detta som ett lite större hot. Därmed inte sagt att det andra inte möjligen skulle kunna vara ett problem, men i en utredning som lades fram så sent som för några år sedan konstaterades att det inte behövdes några lagändringar på det området. Men det är klart att det alltid är bra att se över detta. Vi tycker att det finns en obalans i resonemanget från justitieministerns sida, och det är därför bra att man tog med skyddet för de offentliganställda. Jag vill ändå ha sagt att vi tycker att detta är väldigt positivt.
Om man kan hålla med om slutsatserna i Transparency Internationals utredning eller inte vågar jag inte svara på, men det konstateras i alla fall att Sverige har fallit till den lägsta nivån någonsin. Från att ha varit ett av världens minst korrupta länder är vi nu på den lägsta nivå som uppmätts för Sverige när det gäller korruption. Vi ligger naturligtvis fortfarande bra till globalt sett, men det är sorgligt att vi är på väg ned. Det är klart att det är positivt om vi gemensamt kan göra något åt detta.
Jag skulle vilja lyfta in ytterligare en fråga i den här diskussionen. Det har förekommit diskussioner om lönesättningen på Regeringskansliet och att man har försökt styra den politiskt. Vi har haft en debatt om detta tidigare. Detta upplever jag också som en fara. Det finns olika sätt att utsätta statstjänstemän för påtryckningar, men kommer de direkt från politiskt håll är det väldigt oroväckande. Skulle justitieministern kunna kommentera detta?
Anf. 66 Eva Lindh (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack än en gång, statsrådet – jag uppskattar att vi åtminstone delar engagemanget för att göra något åt detta. Det är verkligen ett gift i ett samhälle när korruptionen ökar, så vi behöver verkligen göra allt vi kan.
Låt mig ändå vara lite ifrågasättande när det gäller det som statsrådet säger. Han säger att vi inte behövde veta mer – justitieministern hade tillräckliga kunskaper, och det var därför han lade ned utredningen. Men i så fall skulle justitieministern inte behöva säga att vi tror oss veta hur det ser ut med korruptionen. Det är just därför vi hade behövt fullfölja den utredning som den tidigare S-ledda regeringen tillsatte.
Jag tycker naturligtvis att det är bra om vi kan komma fram med lagstiftningsförslag eller annat som innebär att vi kan göra något åt korruptionen. Men vi behöver också kunskap.
Detta handlar, precis som statsrådet säger, mycket om marknadiseringens intåg i den offentliga sektorn. Det har påverkat korruptionen och inneburit att man är intresserad av att göra ekonomiska vinster genom att påverka offentlig sektor – så kallad otillåten påverkan.
Jag tycker att det är bra att Patrik Björck också lyfter vänskapskorruptionen. Detta har under längre tid varit ett område där det trots att vi legat högt upp ändå funnits bekymmer. Det minskar inte nu, så vi behöver göra något åt det och föregå med gott exempel.
Anf. 67 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Låt mig kommentera några av de frågor som har lyfts här.
Självklart måste vi höja kunskapen om dessa frågor precis som om många andra frågor. Sedan kan man ha olika uppfattning om i vilket format detta bör ske för att vara så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Vi uppfattar att det finns många goda initiativ ägnade att öka kunskapen om dessa frågor och även kombinera detta med praktisk tillämpning.
Låt mig exempelvis nämna det uppdrag som regeringen har gett Statskontoret och Brottsförebyggande rådet. Det handlar om att baserat på en bred kunskap om dessa frågor både ta fram och sprida stödmaterial till olika aktörer i den offentliga förvaltningen för att på ett konkret sätt kunna arbeta mot korruption och andra närliggande problem.
Det är klart att vi måste lära oss mer, och det är klart att den utredning som nu har ett skarpt lagstiftningsuppdrag inte kommer att lämna förslag baserat på ett tomt hål av okunskap. Det ligger i utredningens natur att de lagförslag som ska läggas fram måste baseras på en gedigen analys av de problem som de olika lagstiftningsåtgärderna ska angripa.
Låt mig också ta upp frågan om balansen mellan att å ena sidan skydda offentliganställda och å andra sidan flytta fram positionerna när det gäller ansvarsutkrävande – det som i diskussionen har kallats för tjänstemannaansvar eftersom det var så modellen såg ut en gång i tiden.
Från en del håll hör man kritiska röster som tycker att man på det sättet riktar ljuset mot enskilda medarbetare i det offentliga. Men jag vill säga att båda sidorna behövs.
Å ena sidan behöver vi bygga ett robust skydd för medarbetare i det offentliga som kan bli föremål för otillbörlig påverkan eller utsättas för hot eller andra påtryckningar. Det straffrättsliga skyddet tror jag inte kommer att räcka, utan jag tror att vi kommer att behöva göra fler saker. Jag kan peka på en sådan sak som vi har gjort när det gäller polisen och som kanske kan bli nödvändig i andra yrkeskategorier, nämligen möjligheten att fatta beslut utan att skriva under med sitt personnamn. Man kan skriva under med ett tjänstenummer hos polisen. Man kan också hitta andra sätt att skydda beslutsfattare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Å andra sidan finns det ett intresse av transparens. Ett myndighetsbeslut som har ingripande konsekvenser för enskilda måste ju också kunna följas upp och granskas, och det måste i många fall kunna överklagas. I det ljuset måste man också se hur utredningen ser på just ansvaret för konsekvenserna av beslut.
Det offentliga utövar ju också makt mot enskilda. En del av den transparens vi vill uppnå handlar också om att för medborgarna kunna visa vem som är ansvarig för ett visst beslut och hur vi kan utkräva ansvar för besluten. Vi måste alltså både skydda offentliganställda i olika roller och samtidigt tydliggöra möjligheten att utkräva ansvar för beslut, som dels ska vara transparenta och dels vara möjliga att följa upp för medborgarna.
Om man nu ska ta dessa frågor på allvar, exempelvis vänskapskorruption, kanske man ibland också ska uttala sig med något större precision om saken. Jag snappade till exempel upp att vi skulle ha sett väldigt många exempel på vänskapskorruption på senare tid. Well, låt då de instanser som har till uppgift att granska dessa frågor göra det och komma med sina slutsatser. Det gäller för all del också lönesättningsfrågor i Regeringskansliet.
Mig veterligen finns det inget underlag från konstitutionsutskottet eller någon annan instans som pekar på att detta skulle vara ett grasserande problem. Men det är möjligt att interpellanten har tillgång till annat källmaterial än de som granskar dessa frågor i offentligheten har.
Anf. 68 Patrik Björck (S)
Fru talman! Jag nämnde som ett exempel en tidigare debatt här i kammaren ganska nyligen, där det diskuterades vänskapskorruption vid tillsättningen av nationell säkerhetsrådgivare. Det är ett exempel. Jag skulle naturligtvis kunna fortsätta. Men det är inte enskilda exempel utan tendensen som är problemet.
Som anställd kan man utsättas för hot. Frågan var om arbetsgivaren då i någon mening kan styra genom lönesättning så att man inte utför sitt uppdrag enligt gällande lagar och regler. Det var en frågeställning som jag också hade som ett exempel.
Man ändrade i utredningen. Man avskaffade den sittande utredningen, för det fanns inga skarpa lagförslag, och så tillsatte man en ny för att vinna tid. Det kan ju vara så. Men problemet från mitt perspektiv är att man ju utredde frågan bara häromåret. Då kom man fram till att det inte fanns behov av några skarpa lagförslag. Det var så att säga resultatet av utredningen. Nu kommer jag inte ihåg om detta var sommaren 2022 eller exakt när det var, men det är i alla fall inte en decennier gammal utredning utan en ganska färsk utredning som har utrett frågan och kommit fram till att behoven inte fanns. Sedan tillsattes det en ny utredning, och den lade man ned. Vi ska ha fakta i målet klara för oss.
Nu får vi utvärdera den utredning som kommer. Om den kommer med en övertygande argumentation för att det finns behov av ny och ändrad lagstiftning är vi beredda att titta på det. Men det är alltså inte så länge sedan frågan utreddes.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta med skarp lagstiftning får vi alltså se, som sagt var. Vänskapskorruption är ett stort problem. Jag tror inte att jag behöver ta upp alla exempel som finns. Den som läser tidningar och medier har otaliga exempel att luta sig mot.
Anf. 69 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Eftersom Patrik Björck nämner den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren vill jag gärna säga att det är bra att ha viss precision i hur man beskriver frågorna. Jag upplever att det finns ett värde i detta eftersom frågorna är så betydelsefulla. Låt mig bara konstatera att just det tillsättningsförfarandet har granskats av konstitutionsutskottet, och ett enigt konstitutionsutskott, inklusive Patrik Björcks eget parti, fann att det inte hade framkommit några brister i hur detta hade skötts.
Nu har jag förstått att processen återigen ska bli föremål för granskning i KU. Jag är övertygad om att det kommer att göras på ett noggrant och bra sätt. Jag tror ändå att det är angeläget – om man nu ska använda det begreppet – att man också i enskilda fall kan luta sig mot en granskning som har gjorts av någon som har haft i uppgift att reda ut om det faktiskt har förekommit vänskapskorruption eller inte.
Med allt detta sagt är jag väldigt glad över att vi har haft möjlighet att tala om dessa viktiga frågor i dag. Det har handlat om vänskapskorruption, om de stora korruptionsrisker som finns mellan det privata och det offentliga, om de bredare riskerna för otillbörlig påverkan och infiltration, om korruption i relation till den systemhotande organiserade brottsligheten och väldigt mycket annat. Vi kan också vara överens om värdet av att höja vår kunskap om dessa frågor på olika sätt, även om vi möjligen kan tvista om exakt i vilka processer det lämpligen bör ske.
Jag tror för egen del att det finns ett behov av att skärpa lagstiftningen i vissa avseenden. Det återstår att se om utredningen gör samma bedömning.
Jag vill också lyfta fram det arbete som nu sker baserat på den nya nationella handlingsplanen mot korruption, som också har kommit på plats i närtid.
En annan viktig process som det inte har talats så mycket om gäller hela upphandlingsapparaten, där det till exempel är en stor brist att det inte finns nationella register som är enkla för kommuner att slå i för att veta vilka aktörer man har att göra med och så vidare. Där finns det väldigt mycket att göra. Låt oss återkomma till detta i lämpligt format framöver!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.