Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utvecklingstid

Interpellation 2019/20:111 av Lars Beckman (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-11-07
Överlämnad
2019-11-08
Anmäld
2019-11-12
Sista svarsdatum
2019-11-22
Svarsdatum
2019-12-03
Besvarad
2019-12-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Utvecklingstid(pdf, 87 KB)

Interpellationen

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

Regeringen ska under 2020 införa utvecklingstid. Reformen påminner om det tidigare ledighetsexperimentet friår, som avskaffades 2007 av alliansregeringen. Fullt friska människor fick i mitten av 2000-talet utöva rekreation för miljardkostnader för svenska skattebetalare. Nu ska en ny variant införas fast med mer inslag av kompetensutveckling. 200 miljoner kronor avsätts under 2020 för att därefter femdubblas till år 2022. Detta samtidigt som arbetslösheten stiger i Sverige. Regeringens viktigaste vallöfte 2014 var att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet den 1 januari 2020, men utvecklingen har gått åt rakt motsatt håll.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

 

  1. På vilket sätt bidrar ett friår/utvecklingstid till att nå regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet den 1 januari 2020?
  2. Vilka yrkesgrupper bedömer ministern kommer att komma i beaktande för utvecklingstid?
  3. Vilka yrkesgrupper bedömer ministern kommer inte att kunna ansöka om utvecklingstid beroende på kompetens, erfarenhet med mera hos den person som ska ersätta den som är på utvecklingstid?
  4. Räknas enbart kurser som är studiemedelsberättigade eller kommer även bristyrkeskurser upphandlade av Arbetsförmedlingen att vara aktuella för deltagare som genomgår utvecklingstid?
  5. Bedömer ministern att målet om EU:s lägsta arbetslöshet är möjligt för Sverige att nå till den 1 januari 2020?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:111, Utvecklingstid

Interpellationsdebatt 2019/20:111

Webb-tv: Utvecklingstid

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Eva Nordmark (S)
Anf. 26 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Lars Beckman har frågat mig på vilket sätt ett friår/utvecklingstid bidrar till att nå regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet den 1 januari 2020. Han har även frågat mig vilka yrkesgrupper jag bedömer kommer att komma i beaktande för utvecklingstid. Vidare har Lars Beckman frågat mig vilka yrkesgrupper jag bedömer inte kommer att kunna ansöka om utvecklingstid beroende på kompetens, erfarenhet med mera hos de personer som ska ersätta den som är på utvecklingstid.

Lars Beckman har även frågat mig om enbart kurser som är studiemedelsberättigade räknas eller om även bristyrkeskurser upphandlade av Arbetsförmedlingen kommer att vara aktuella för deltagare som genomgår utvecklingstid. Slutligen har Lars Beckman frågat mig om jag bedömer att målet om EU:s lägsta arbetslöshet är möjligt för Sverige att nå den 1 januari 2020.

Arbetslöshetsmålet har varit en viktig styråra för regeringens politik. De åtgärder som genomförts har gett resultat och bidragit till en god utveckling på arbetsmarknaden. Jobb och sysselsättning är prioriterade områden för regeringen, och januariavtalet innehåller många viktiga punkter för att fler ska komma i arbete.

Det ska finnas drivkrafter till arbete och goda möjligheter att få stöd för den som har svårt att komma in på arbetsmarknaden men även möjligheter till vidareutbildning och omställning för den som befinner sig på arbetsmarknaden. Arbetslösheten påverkas inte bara av arbetsmarknadspolitiken utan av åtgärder inom flera olika politikområden. Därför genomför regeringen redan i denna budget en lång rad satsningar för bättre integration, en utvecklad arbetsmarknadspolitik, ett utbyggt kunskapslyft och en aktiv näringspolitik.

Regeringens förslag i budgetpropositionen för 2020 om att införa utvecklingstid i upp till ett år ska ses i ljuset av att kraven på omställning ökar i snabb takt på arbetsmarknaden och att det råder brist på kompetens inom flera yrken. Regeringen ser ett behov av att bidra till att höja arbetskraftens kompetensnivå och omställningsförmåga och till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden.

Utvecklingstid innebär möjligheter för anställda att utveckla sin kompetens eller utveckla ny kompetens för att stärka sin fortsatta anställbarhet. Samtidigt innebär reformen att arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning kan tillgodoses på ett bättre sätt. Om fler väljer att ta del av utvecklingstid kan fler arbetstillfällen uppstå på arbetsmarknaden, och därigenom ges möjlighet för exempelvis en ersättare som står längre bort från jobb att komma i arbete.

Utvecklingstiden är avsedd att ge individer ökade möjligheter att, efter en frivillig överenskommelse med sin arbetsgivare, genom kompetensutveckling utvecklas i sitt nuvarande arbete eller ta steget till annan sysselsättning. En viktig möjlighet som följer av denna reform är att individer ges en chans och incitament att utbilda sig till yrken där det i dag råder brist på arbetskraft.

Arbetet med den närmare utformningen av reformen pågår just nu inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En väl utformad aktiv arbetsmarknadspolitik bidrar till att fler kan komma i jobb. Arbete är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället.

Lars Beckman (M)
Anf. 27 Lars Beckman (M)

Herr talman! I dag är det den 3 december. Det är alltså mindre än en månad kvar till dess att ett av Socialdemokraternas viktigaste vallöften ska vara genomfört. Det var att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet.

Om det inte sker ett under de närmaste tre veckorna kan man väl säga att de kommer att misslyckas med det målet. Man kan titta på aktuell statistik. Sverige ligger tyvärr i botten i EU:s arbetslöshetsstatistik.

Herr talman! Sverige har många samhällsproblem. Jag tror att det är fler än de som är från Norrbotten som känner sig oroade över den rånvåg som går över Sverige, över de bombningar och explosioner som sker i Sverige, över de inbrott som aldrig klaras upp och över de många utrikes födda som har kommit till Sverige och som måste komma i jobb. Om vi inte klarar att få fler utrikes födda i jobb kommer kommunernas välfärdssystem att fullständigt krackelera.

Hemma i min valkrets, Gävleborg, kan vi nu se hur hundratals, ibland tusentals, personer går från det kaos som är på Arbetsförmedlingen rakt in i kommunernas försörjningsstöd. Det är klart att man då blir bekymrad när regeringen med berått mod tänker ge vuxna människor ledigt på någon annans bekostnad. Regeringen tänker alltså lägga miljarder på det friår som i alla utvärderingar visade sig vara ett misslyckande. Man har visserligen döpt om det till utvecklingstid, men det är likväl en vuxen människa som är ledig på någon annans bekostnad. Hur det kommer att lösa samhällsproblem är nog väldigt svårt att förstå för väldigt många.

Hur blir det fler poliser av att en polis går på friår? Eller kan en polis över huvud taget gå på friår? Vem ska ersätta den polisen? Jag har sett i Gävleborg att det är väldigt långa köer till Folktandvården. Hur blir det kortare köer till tandvården av att tandläkaren går på friår? Vem ska ersätta tandläkaren? Hur blir det fler lärare i klassrummen? Vi kan se hemma i Gävle att det är oroväckande många obehöriga lärare i klassrummen. Hur blir det fler lärare i klassrummen av att regeringen tänker lägga miljarder på att låta läraren gå på friår?

Detta, herr talman, är naturligtvis bekymret med regeringens politik. Man har inte en sammanhållen blå tråd, där man har en idé om var vi är och vart vi ska vara på väg.

Ett litet parti på 4 procent har som hjärtefråga att människor ska vara lediga - jag tänker på Miljöpartiet. Det är väl så att januariöverenskommelsepartierna har tillfredsställt ett parti. Det är ett parti som ska tvinga igenom utvecklingstid. Det är en miljardsatsning, som i stället hade kunnat gå till att få fler utrikes födda i jobb. Det är en miljardsatsning som i stället hade kunnat ge Sverige fler poliser. Det är en miljardsatsning som hade kunnat gå till fler lärare i skolan.

Jag noterar också att en av frågorna jag ställt är: Vilka yrkesgrupper bedömer ministern kommer att söka sig till friåret eller utvecklingstiden? Det vore intressant att höra statsrådet svara på den frågan. Vilka yrkesgrupper kommer i fråga för detta, och vilka samhällsproblem ser arbetsmarknadsministern framför sig ska lösas av att man ger vuxna människor ledigt på någon annans bekostnad?

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Anf. 28 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag är glad över att min kollega Lars Beckman lyfter upp en så pass viktig fråga som utvecklingstid i en interpellation. Vi har testat detta en gång, 2007. Det fungerade inte då, och även om det nu heter någonting annat råder det stora tvivel om att det kommer att fungera i dag.

Jag ser med stor oro på de kostnader som detta kommer att innebära för arbetsgivare som ska skola in ny personal då de ordinarie ska gå på så kallad utvecklingstid. Jag ser med jättestor oro på den ökade psykiska ohälsan, på grund av stress och osäkerhet, hos dem som blir kvar på arbetsplatsen när de ordinarie medarbetarna går på utvecklingstid.

Som min kollega Lars Beckman påpekade har vi långt ifrån EU:s lägsta arbetslöshet. Och de människor som i dag står långt från arbetsmarknaden är tyvärr människor som kräver anpassning. Ska den kostnaden läggas på arbetsgivaren har man enligt min mening tänkt helt fel när det gäller utvecklingstid. Detta kommer att öka kostnaderna och stressen och belastningen på de arbetsgivare som i dag arbetar hårt för att driva det svenska näringslivet framåt.

Jag tror inte på att vi ska ge kompetensutveckling på det sätt som är avsett med utvecklingstid. Det kan ske på många andra vis. Lagförslaget om utvecklingstid är ett förslag som jag anser är utdömt redan från början.

Eva Nordmark (S)
Anf. 29 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att tydliggöra något som verkar ha missuppfattats. Utvecklingstiden är inte alls ett friår. Friåret var en reform som vi hade åren 2002-2005. Då fanns det inga krav på att individen skulle utveckla sig eller delta i någon typ av utbildning, eget företagande eller så. Man kunde då välja fritt vad man ville göra under den tiden. Så kommer vi inte att styra den här reformen.

Om man tittar på hur arbetsmarknaden fungerar kan vi se att väldigt många människor som står utan arbete i dag står ganska långt från arbetsmarknaden. Samtidigt har många arbetsgivare stort behov av att anställa ny personal, men man hittar inte alltid rätt kompetens. När man ställer frågorna både till Svenskt Näringsliv och till kommuner och regioner säger de att det är brist på rätt kompetens som är det stora problemet.

Det är väldigt viktigt att vi bidrar med en arbetsmarknadspolitik som inte bara rustar och matchar dem som står längst från arbetsmarknaden utan även skapar incitament för att människor ska vilja utveckla sig, kompetensutveckla sig och ta nya kliv in i nya yrken genom hela yrkeslivet.

Utvecklingstid löser inte alla de problemen, men det kan vara ett sätt för att även människor som är i arbete ska gå en ny utbildning för att utveckla sig vidare eller kanske kunna ta ett jobb i en ny bransch - detta apropå frågan som jag fick här, herr talman, om vilka yrkesgrupper som det kan röra.

Till exempel säger både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund att den här satsningen på utvecklingstid också ska omfatta lärare. Det de ser är nämligen en möjlighet att se till att de som är lärare men som arbetar utan lärarbehörighet faktiskt skulle kunna skaffa sig den under utvecklingstiden. Det kan även handla om behörigheter i ett nytt ämne. På så sätt kan utvecklingstid bidra också in i läraryrket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag har sagt i den här kammaren tidigare finns det också andra yrkesgrupper där det råder stor brist. Vi vill från regeringens sida styra utvecklingstiden så att man framför allt ska utbilda sig till de yrken där det råder brist på arbetskraft, för då skapar det också en gynnsam omställning och rörlighet på arbetsmarknaden.

För att arbetsmarknaden ska funka väl, och detta är viktigt att säga för mig som arbetsmarknadsminister, handlar det både om att rusta och matcha dem som står långt från arbetsmarknaden och att skapa en hög dynamik och en hög rörlighet på vår arbetsmarknad så att arbetsgivare som har behov av att anställa hittar rätt kompetens. Det är som sagt det största problemet på svensk arbetsmarknad i dag, och då kan utvecklingstid vara ett verktyg för det. Som jag sa löser det inte alla problem, men det kan vara ett verktyg för att se till att fler utbildar sig vidare. På så sätt lämnas även nya jobböppningar för dem som står allra längst från arbetsmarknaden, och så kan också de gynnas av en sådan här reform.

Lars Beckman (M)
Anf. 30 Lars Beckman (M)

Herr talman! Just nu heter det utvecklingstid. Tidigare har det hetat friår. En gång i världen hette det något annat. Dåvarande TCO-ordföranden Eva Nordmark sa väldigt klokt: "Vi är dock tveksamma till om alterneringsår är rätt modell."

Inte heller Svenskt Näringsliv eller Kommunal trodde på idén. Generellt är det naturligtvis så att arbetsmarknadens parter med all rätt dömer ut idén om att vuxna människor ska vara lediga på någon annans bekostnad.

Jag kan konstatera att statsrådet inte svarade på frågan hur det blir fler poliser om polisen går på friår. Hur blir det fler läkare om läkaren går på friår? Hur blir det fler narkossjuksköterskor om narkossjuksköterskan går på friår? Sanningen är naturligtvis att tandläkaren inte kommer att kunna gå på friår, och vi får väl hoppas att tandläkaren inte heller gör det med tanke på de långa tandvårdsköerna.

Jag är helt säker på att TCO:s före detta ordförande är väl insatt i att friår, eller vad man kallar det, inte kommer att leda till att arbetslösheten sjunker i Sverige. Den synen på arbetsmarknaden vägrar jag nämligen att tro att någon av arbetsmarknadens parter har: att person B exakt kan ersätta person A. Jag tror att de allra flesta arbetsuppgifter och medarbetare i dag är unika. Det är inte så att det finns något kugghjul någonstans där man automatiskt kan sätta in någon som från dag ett kan gå in och leverera och producera.

Jag hoppas att regeringen och statsrådet inte har den synen på medarbetare och människor. Det är naturligtvis så att varje medarbetare på arbetsmarknaden i dag är unik. Det finns få jobb där du kan gå in dag ett eller dag fem och helt plötsligt leverera som den som möjligtvis gått på friår. Den människosynen har i alla fall jag. Människor är inte utbytbara i ett kugghjul. Människor är ingen fabrik, utan varje människa är unik.

Det är bland annat därför som den här idén med friår är så dum, för den bygger på något slags idé om att vem som helst kan ersätta vem som helst. När man besöker Arbetsförmedlingen eller träffar företrädare för facken, vilket jag gjorde i Gävleborg nyligen, får man klart för sig vilka grupper det är som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är klart att en 52-årig analfabet från Somalia inte kan gå in och ersätta särskilt många av dem som skulle kunna gå på utvecklingstid eller friår. Så ser nämligen inte målgruppen på Arbetsförmedlingen ut, och det är jag helt säker på att även arbetsmarknadsministern har fått klart för sig på sina besök.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför tror jag faktiskt inte att Socialdemokraterna tror på den här idén. Jag tror att ni har vikt er för det andra regeringspartiet, som varken tror på ekonomisk tillväxt, fler jobb eller en fungerande arbetsmarknad. Men då kan man vara öppen och ärlig och säga det. Försök inte att konstruera argument som om ni tror att friår eller utvecklingstid skulle fungera!

Jag är också säker på att vi är helt överens om att det här projektet inte leder till att Sverige i något avseende kommer att få EU:s lägsta arbetslöshet. De miljarder som ni lägger på det här hade faktiskt behövts för att rusta dem som står väldigt långt från arbetsmarknaden för att de över huvud taget ha en chans att komma in på arbetsmarknaden.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Anf. 31 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Herr talman! Min kollega Lars Beckman har sagt mycket klokt från den här talarstolen, och jag kan inte annat än hålla med honom. Jag tycker givetvis att vi ska utveckla vår arbetsmarknadspolitik. Det är ett måste, för vi måste stärka vårt näringsliv för att vara konkurrenskraftiga.

Men att göra det via det här så kallade utbildningsåret, friåret eller vad vi nu ska kalla det är inte rätt väg att gå. Om vi skickar behöriga lärare för att vidareutveckla sig ersätts de av obehöriga lärare. Det innebär i min värld att våra ungdomar inte får tillgång till den bästa utbildning som vi vill att de ska ha för att rustas till att bli goda medarbetare på vår arbetsmarknad.

Precis som Lars Beckman sa: De personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen i dag är de som står längst bort från arbetsmarknaden, och det är de som kräver mest och störst anpassning för att kunna komma in på en arbetsplats. Det innebär i slutändan, herr talman, att arbetsgivare får ta ett otroligt stort ansvar till en stor kostnad för att kunna ersätta den person som går på friår.

Jag är inte beredd att ställa upp på en politik där det är arbetsgivarna som ska ta den här kostnaden. Vi behöver pengarna för att utveckla vår näringslivspolitik på ett helt annat sätt än till att vara ledig på någon annans bekostnad.

Eva Nordmark (S)
Anf. 32 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Herr talman! Jag vill börja med att återigen informera kammaren om att den reform vi planerar för heter utvecklingstid och ingenting annat. Jag kan förstå att det blir en viss sammanblandning med andra reformer, och ska man då göra den typen av jämförelser är utvecklingstid inte i första hand att jämföra med friåret som vi hade i mitten av 00-talet utan just med de utbildningsvikariat som Lars Beckman också nämnde.

Jag vill också understryka att utvecklingstid är avsett att ge individer ökade möjligheter efter en frivillig överenskommelse med sin arbetsgivare om kompetensutveckling, för att kunna utveckla sig vidare i sitt yrke eller till ett annat yrke. Jag kan lugna kammaren med att det inte kommer att vara en reform som spiller över på arbetsgivaren, utan varje arbetsgivare ingår en överenskommelse med individen.

Jag vill också klargöra att när det gäller lärarutbildningen, med min tidigare erfarenhet som ordförande vid Luleå tekniska universitet, känner jag mycket väl till hur utbildningsutbudet har anpassats, förnyats och moderniserats genom åren. Det innebär att en person som jobbar som lärare men som ännu inte har sin legitimation utan kanske har vissa kurser som behöver kompletteras kan göra det på lite olika sätt, via distansutbildning eller under mer flexibla former. Det är viktigt att vi ser hur arbetsmarknaden och utbildningsutbudet utvecklas, så att vi inte lever med en felaktig bild.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kan vara värdefullt för många olika typer av verksamheter att människor får en chans att fylla på med ny kunskap och kan kliva in i ett nytt arbete.

Apropå den fråga som har lyfts upp om parternas olika synpunkter på reformen lyssnar vi såklart in de synpunkterna noga i det arbete som vi gör just nu i beredningen av reformen. Här i kammaren ställs ett antal relevanta frågor, som vi såklart behöver se över så att det ska bli en så bra reform som möjligt.

Det är viktigt, herr talman, att vi inte förstorar utvecklingstiden som den enda reformen som ska lösa våra arbetsmarknadsproblem. Det här är ett av många viktiga bidrag för att kunna öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. En annan sådan fråga är vikten av att utbildningsutbudet också är anpassat utifrån de behov som finns hos löntagarna och på arbetsmarknaden.

Lars Beckman (M)
Anf. 33 Lars Beckman (M)

Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att regeringen har en sammanhållen politik. Vi kan se att Arbetsförmedlingen lämnar tillbaka nästan 1 miljard som man inte har använt för 2019, trots hög arbetslöshet och trots att man mer eller mindre har skapat ett kaos. Som generaldirektören på Arbetsförmedlingen har sagt beror det på januariöverenskommelsen.

Jag är bekymrad över att regeringen tänker lägga miljarder på det man kallar utvecklingstid. Precis som jag sa i mitt inledande anförande har Sverige många samhällsproblem. Det blir alltså inte fler poliser av att polisen genomgår utvecklingstid. Det blir inte fler lärare i klassrummet av att läraren genomgår utvecklingstid. Det blir inte fler operationer utförda på sjukhus av att läkaren genomgår utvecklingstid. Det är betald ledighet på någon annans bekostnad, om utvecklingstid över huvud taget kan vara aktuellt. Det är precis som arbetsmarknadsministern säger, nämligen att det måste finnas någon som kan ersätta till exempel polisen.

Jag hade önskat att regeringen med kraft hade lagt pengarna och tiden som detta arbete tar i Regeringskansliet och på departementet på att ta fram reformer som verkligen gör att fler kommer i jobb. Sverige kommer inte att kännas igen om vi inte får alla utrikes födda i jobb. Sverige kommer att få samhällsproblem som vi aldrig har sett förut om vi inte får tredje generationens invandrare i jobb. Jag hade själv ett seminarium med Jan Edling här i huset, där han sa att de som har kommit nu fixar vi säkert men att han var mycket bekymrad för dem som bor i våra förorter, tredje generationens barn, som inte har lärt sig svenska ordentligt än. Det är där regeringen ska lägga kraften, inte att med olika namn ge vuxna människor ledigt på någon annans bekostnad. Det löser över huvud taget inga av de samhällsproblem som Sverige har just nu.

Eva Nordmark (S)
Anf. 34 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag väljer att inte kommentera läget på Arbetsförmedlingen. Det är betydligt mer komplext än vad Lars Beckman ger sken av i debatten. Det tar vi en annan gång.

Det som är själva grunden till att vi kan anställa fler poliser, lärare eller läkare handlar om att människor ska arbeta. För det behöver vi en arbetsmarknadspolitik som tar sikte på bland annat dem som står långt från arbetsmarknaden genom att utbilda, rusta och matcha dem mot arbete. Det handlar också om att se till att arbetsgivare kan anställa den kompetens som de behöver. Det är helt centralt för att vi ska kunna öka den ekonomiska tillväxten, vara konkurrenskraftiga och finansiera poliser, lärare och läkare. Det är så det hänger ihop.

Det måste finnas en arbetsmarknadspolitik för dem som står långt från arbetsmarknaden, och det måste finnas en politik som tillgodoser arbetsgivarnas behov. För det måste vi också ha en hög grad av omställning och dynamik på arbetsmarknaden. Där kan vi göra flera olika typer av insatser. En av dem är utvecklingstid.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.