Utvecklingen i den kommunala sektorn
Interpellation 2008/09:101 av Green, Monica (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-11-07
- Anmäld
- 2008-11-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-11-14
- Sista svarsdatum
- 2008-11-24
- Besvarad
- 2008-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 7 november
Interpellation
2008/09:101 Utvecklingen i den kommunala sektorn
av Monica Green (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Lågkonjunkturen är nu över oss med full kraft och förstärks av finanskrisen. Den ekonomiska situationen i kommunerna försämras nu i snabb takt.
På arbetsmarknaden ökar varslen, inte minst i Västra Götalandsregionen, och sprider sig till allt fler branscher. Förutom det personliga bekymmer som oväntad arbetslöshet innebär för den som drabbas står också välfärden inför en svår tid. I lågkonjunkturens kölvatten sjunker skatteintäkterna hos kommuner och landsting. Kommunpolitiker runt om i landet tvingas nu skära ned på viktiga välfärdsområden som skolan, vården och omsorgen.
Regeringens politik pressar kommunernas ekonomi. Chockhöjningen av avgiften till a-kassan har fått 500 000 att lämna försäkringen. Nu när arbetslösheten stiger kommer många av dessa att hänvisas till kommunernas socialkontor. Kommunerna tvingas därmed att betala notan för regeringens misslyckade jobbpolitik och brist på förutseende i fråga om finanskrisen.
På en fråga från mig om finanskrisen svarade statsrådet den 24 september: ”Det svenska finansiella systemet står väl rustat mot finansiell oro. Såväl intjäningsförmågan som kapitaltäckningen hos de svenska bankerna är fortsatt god. De har vidare begränsade exponeringar mot de så kallade subprime-lånen i USA.” Efter detta datum har Riksbanken och Riksgälden varit tvingade att vidta ett stort antal åtgärder för att undvika kollapser i det svenska finansiella systemet. Riksbanken har lånat ut 300 miljarder kronor totalt. Kaupthing Banks svenska del fick stöd i form av ett särskilt lån. Investmentbanken Carnegie har fallit fritt. Swedbank har stora problem. Både Swedbank och SEB har visat sig ha stor exponering i Baltikum.
Regeringens ovarsamma ekonomiska politik med stora skattesänkningar straffar sig nu. Regeringen skjuter även över kostnader på kommunerna när det gäller försämringarna i sjukförsäkringen. Inom två år beräknas 50 000 människor utförsäkras från sjukpenningen och aktivitets- och sjukersättningen. Som exempel kan nämnas att Försäkringskassans beräkningar visar att för kommunerna i Skaraborg är det närmare 1 700 personer som blir utförsäkrade.
Skatteunderlaget stagnerar för kommuner och landsting. Redan i år räknar hälften av landstingen med att redovisa underskott. Många kommuner kommer också att få det besvärligt.
Även om Mats Odell klokt nog överlämnat finanskrisen åt Anders Borg har han fortfarande ansvaret för kommunsektorn. Utifrån detta vill jag ställa följande frågor:
Vad avser statsrådet att göra för att stärka ekonomin i kommuner och landsting mot bakgrund av lågkonjunkturen och finanskrisen?
Förbereder statsrådet några särskilda stödåtgärder till kommunerna för att möta de ökade kostnaderna för försörjningsstödet?
Vilka insatser avser statsrådet att göra för att hjälpa av företagskriser särskilt drabbade kommuner?
Debatt
(17 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:101
Webb-tv: Utvecklingen i den kommunala sektorn
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:43 Fredagen den 5 decemberProtokoll 2008/09:43 5 § Svar på interpellationerna 2008/09:101 och 137 om utvecklingen i den kommunala sektorn
Protokoll från debatten
Anf. 17 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att stärka ekonomin i kommuner och landsting mot bakgrund av lågkonjunkturen och finanskrisen. Vidare frågar Monica Green om jag förbereder några särskilda stödåtgärder till kommunerna för att möta de ökade kostnaderna för försörjningsstödet och slutligen vilka insatser jag avser att vidta för att hjälpa kommuner som särskilt drabbats av företagskriser.
Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att varsel och försämringar i den kommunala verksamheten ska kunna undvikas med anledning av rådande kommunalekonomiska läge.
Jag väljer att avge ett gemensamt svar på interpellationerna.
I Monica Greens interpellation påstås felaktigt att jag överlämnat finanskrisen åt finansminister Anders Borg. Detta är en missuppfattning, vilket interpellanten enkelt kan kontrollera genom att ta reda på vem som har varit föredragande statsråd i regeringen när proposition 2008/09:61
Stabilitetsstärkande åtgärder
för det svenska finansiella systemet
antagits. Dock är det viktigt att framhålla att finansministern har ett mycket stort ansvar för den förda politiken, särskilt under den finanskris och begynnande lågkonjunktur som vi befinner oss i.
Monica Green påstår att regeringen för en ovarsam ekonomisk politik med stora skattesänkningar som nu straffar sig. Jag håller inte med om detta.
Regeringen bedriver en ekonomisk politik baserad på sunda offentliga finanser med fokus på stärkta tillväxtmöjligheter, en varaktigt ökad sysselsättning och minskat utanförskap. Denna inriktning på den ekonomiska politiken är giltig oavsett konjunkturläge.
Reformerna som presenterades i budgetpropositionen rustar Sverige för framtiden samtidigt som de bidrar till att dämpa effekterna av den internationella konjunkturnedgången. Dessa reformpaket kommer kommunsektorn till del bland annat genom satsningar på jobb och företagande, sänkta arbetsgivaravgifter och insatser inom välfärdsområdet. Det ökade utrymmet för kommunsektorn till följd av dessa reformer beräknas sammantaget uppgå till storleksordningen 30 miljarder kronor för perioden 2009-2011.
Av de föreslagna reformerna säger det största oppositionspartiet, som interpellanterna företräder, tyvärr nej till halveringen av arbetsgivaravgiften för ungdom, och man förstatligar fastighetsavgiften, vilket skulle kosta primärkommunerna ca 15 miljarder kronor de närmaste tre åren.
Med anledning av Monica Greens resonemang om skattesänkningar noterar jag att hennes eget parti nu tillstyrker tidigare beslutade jobbskatteavdrag motsvarande drygt 50 miljarder kronor. Detta stärker konsumtionskraften, vilket stärker efterfrågan. Det förvånar mig därför att ni är negativa till det tredje steget i jobbskatteavdraget.
Den mest centrala uppgiften för regeringen är att få fler i arbete och att minska utanförskapet. Regeringen har därför genomfört nödvändiga reformer inom arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Regeringen bevakar utvecklingen av antalet personer med ekonomiskt bistånd. Enligt de senast tillgängliga uppgifterna från Socialstyrelsen ökade det ekonomiska biståndet, exklusive introduktionsersättningar till flyktingar, med 2 procent i fasta priser tredje kvartalet 2008 jämfört med tredje kvartalet 2007. Om man i stället jämför det tredje kvartalet 2008 med samma kvartal 2006 har utbetalningarna faktiskt minskat med 5 procent i fasta priser. Det är ännu för tidigt att dra några långtgående slutsatser. Vid behov kommer ytterligare åtgärder att övervägas för att motverka en ökning av försörjningsstödet.
En följd av finanskrisen och konjunkturnedgången är att olika delar av landet drabbats av varsel om uppsägningar och nedläggning av verksamheter. I syfte att främja kraftsamling och samverkan mellan lokala och regionala aktörer har regeringen uppdragit åt ett antal regionala företrädare att för regeringens räkning samordna insatserna lokalt och regionalt. Det är viktigt att kraftsamla lokalt och regionalt nära de personer som drabbas av varsel och nedläggningar. Arbetet ska ta till vara de unika förutsättningar för individers utvecklingskraft och företags konkurrenskraft som finns i varje län.
Regeringen har även beslutat att tillsätta en statssekreterargrupp med uppgift att stärka samordningen av arbetet i Regeringskansliet med anledning av varsel och uppsägningar och nedläggning av verksamheter i olika delar av landet.
Regeringen följer den ekonomiska utvecklingen mycket noggrant. I detta inbegrips den kommunala ekonomin. Till följd av att vi för en ansvarsfull ekonomisk politik med god ordning i de offentliga finanserna möjliggör vi för de automatiska stabilisatorerna i ekonomin att verka fullt ut. Samtidigt behåller vi ett handlingsutrymme för att vidta ytterligare åtgärder om det visar sig nödvändigt.
Anf. 18 Monica Green (S)
Fru talman! Ibland regnar det. Men den borgerliga regeringen har byggt sin politik på att det bara är soligt väder och högkonjunktur jämt.
Nu har vi en lågkonjunktur i kombination med en finanskris som vi inte har skådat maken till någonsin, och botten är ännu inte nådd. Men ni har gett bort paraplyet, slarvat bort stövlarna och tappat bort vinterkläderna. Det är kris, och då ska man vara förberedd på sådant. Man kan inte bygga en politik enbart för vackert väder, utan man måste också se till att man är redo att ta till åtgärder när ekonomin går sämre.
Det kommer alltid en lågkonjunktur efter en högkonjunktur. Det vet vi socialdemokrater, och därför är vi försiktiga med ekonomin. Vi vill ändå se till att människor har en trygghet och att kommunerna i förväg vet hur mycket pengar de har att röra sig med.
Nu har ni valt en politik som har inneburit att människor har lämnat facket. Ni har tvingat bort dem från a-kassan. Ni har valt att göra de arbetslösa och de sjuka fattigare. Detta innebär i sin tur att kommunerna får en sämre ekonomi framöver, eftersom det kommer att bli fler som söker socialbidrag. Skatteintäkterna kommer att minska, och även detta innebär sämre ekonomi för kommunerna.
När jag ställde den här interpellationen till Mats Odell i somras hade han ingen aning om att kommunerna skulle få sämre ekonomi. Han rekommenderade mig att ställa en ny interpellation, vilket jag nu har gjort. Dessutom påminde jag i den allmänpolitiska debatten Mats Odell om att kommunerna nu kommer att få en betydligt sämre ekonomi. Även då var Mats Odell helt aningslös om konsekvenserna av den politik de nu har bedrivit. Han sade till och med: Jag är avundsjuk på Monica Green för att hon har en kristallkula. Hur kan hon veta att kommunernas ekonomi kommer att bli sämre?
Så står det i protokollet från den allmänpolitiska debatten.
Har man något slags erfarenhet av att regera även i lågkonjunktur vet man att kommunerna får sämre ekonomi. Ni har slarvat bort de goda åren, och nu kan ni inte klara av denna kris.
Kommunerna behöver en rejäl förstärkning, och de behöver även veta hur det blir 2010. De behöver kunna planera sin verksamhet. Vi måste veta vad vi får för service och för kvalitet i sjukvården. Landstingen går på knäna, och fler och fler kommuner aviserar nu svårare och svårare tider för ekonomin.
Angående vår förändring av fastighetsskatten glömmer Mats Odell att berätta för dem som tar del av den här debatten att vi kompenserar kommunerna för detta och att vi utöver alla de kompensationer vi gör har ett ökat anslag till kommunerna på 5 miljarder. Detta innebär att kommunerna med vår politik skulle ha betydligt fler stövlar och paraplyer att ta till. De skulle ha en kvalitet i sjukvården, i den pedagogiska verksamheten för barnen i skolan och i förskolan och även inom äldreomsorgen.
Det är precis det som behövs i dag, och jag tycker att det är trist att Mats Odell har valt att vara så blind under hela hösten. Jag hoppas att han i dag kan ge ett besked som innebär en förstärkning till kommunerna.
Anf. 19 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Tack för svaret, men Mats Odell ger egentligen inga besked om vad man i konkret mening tänker göra för att undvika varsel och kvalitetsförsämringar i kommunal verksamhet.
Att följa den kommunalekonomiska utvecklingen och tillsätta samordnare är inte detsamma som att faktiskt påverka den existerande verkligheten. I går på tv gick Kommunals ordförande Ylva Thörn ut och pekade på att 4 500 personer inom den kommunala sektorn nu är varslade om uppsägning. Det är människor vars insatser behövs inom vård, skola och omsorger. Uppgifter för dem saknas inte; det behövs fler händer i vården, mer personal som kan ta ansvar för barn inom förskolan och mer personal som kan bidra till skolans verksamhet.
I mitt hemlän Dalarna kämpar samtliga kommuner med hårda sparbeting i sina budgetarbeten. För landstinget ska 70 miljoner bort, för Avesta 13 miljoner, för Borlänge 60-65 miljoner, för Gagnef 20 miljoner, för Rättvik 10 miljoner, för Älvdalen 20 miljoner och så vidare. Självklart kommer detta att kännas för allmänheten, och det finns en uppenbar risk för att det blir varsel av personal.
Den nuvarande utvecklingen inom kommuner och landsting riskerar att fördjupa lågkonjunkturen och sänka människors förväntningar och framtidstro. I förlängningen bidrar det till en nedåtspiral. Ökad arbetslöshet innebär en ökad belastning i de a-kassesystem som nivåmässigt är försämrade. Det är också noterbart att socialbidragen ökar.
Dessutom vill jag påminna om att Finansdepartementet självt i sina prognoser räknar med ökade socialbidragsutbetalningar nästa år, året därpå och året efter det. År för år ökar socialbidragsutbetalningarna enligt Finansdepartementets egna prognoser, vilket jag tycker är mycket intressant.
Sveriges Kommuner och Landsting räknar med att ett sextiotal kommuner i år inte klarar ekonomisk balans. Nästa år handlar det förmodligen om ett hundratal kommuner. Men dessa starka varningssignaler och det förhållande att 4 500 personer redan är varslade räcker tydligen inte, för man nöjer sig med att "följa utvecklingen". Mats Odell och regeringen följer utvecklingen, trots att realiteterna redan borde kännas in på skinnet där han befinner sig.
Från socialdemokratiskt håll har vi föreslagit höjda statsbidrag till kommuner och landsting med 12 ½ miljard kronor i olika varianter av riktade statsbidrag och generella höjningar, utlagt på tre år.
Dessutom har vi föreslagit ytterligare 2 miljarder i vår motion med anledning av den ekonomiska krisen. 2 miljarder motsvarar ungefär 5 000 arbetstillfällen, alltså något mer än antalet varslade i dag. Det är pengar som skulle kunna ha en stor betydelse för att klara både jobb och kvalitet i den offentliga sektorn.
Det är dags för regeringen att handla, att bita huvudet av skammen, att ge upp vägran att höja statsbidragen och inse att vi är inne i början av en djup lågkonjunktur så att ekonomin nu måste stimuleras. Är statsrådet beredd att vidta några åtgärder utöver att följa utvecklingen?
Anf. 20 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Jag satt på min plats och funderade på likheterna mellan mig och Peter Hultqvist och insåg att de är rätt få. Men det finns några. Vi har politiskt rätt stora olikheter, men det handlar om två rätt stadiga pågar med bakgrund i olika kommuner, i Dalarna respektive Skåne. Därför tror jag att det finns en gemensam omsorg och förståelse för vikten av kommuner. Det är där vi har mycket av de viktiga frågorna för människorna. Det handlar om äldreomsorgen. Det handlar om sjukvården. Det handlar om ungarnas utbildning. Det handlar om förskolan. Det är därför just kopplingen mellan svensk ekonomi och kommunernas ekonomi är så oerhört viktig.
Monica Green konstaterar att det finns problem. Alldeles rätt har hon när hon konstaterar att det soliga vädret har övergått i dåligt väder, regn, rusk och kalla vindar. Det som är problemet för Monica Green och Peter Hultqvist är att dålig politik inte blir bättre bara för att det är dåliga tider. Bra politik är också bra i dåliga tider. Det är där den stora skillnaden finns mellan alliansregeringen och vänsteroppositionen, fru talman.
Bara några saker vill jag nämna. Vi skriver nu den 5 december. Vi har ungefär tre veckor kvar tills vi går in i 2009, det vill säga det nya budgetåret då vi får en budget som innehåller förstärkningar och nivåhöjningar på jag tror att det är 30-35 miljarder i förhållande till budgeten för 2008.
Det handlar också om nivåökningar för den kommunala sektorn där man kan räkna med ungefär 4 miljarder 2009, 6,3 miljarder 2010 och ca 7,4 miljarder 2011. Det handlar om, precis som har understrukits, en sänkning av arbetsgivaravgiften med 1 procentenhet. Det handlar om en halvering av arbetsgivaravgiften för dem under 26 år. Just de frågorna har ju ställts till de socialdemokratiska debattörerna som säger sig vara emot dem. Varför motsätter man sig detta om man på olika sätt vill underlätta för kommunerna?
Fru talman! Jag tror att det absolut viktigaste för kommunerna är jobben, sysselsättningen, och arbetet mot utanförskapet. Det arbetet är naturligtvis lika angeläget i en lågkonjunktur och när det blåser kalla vindar som i en högkonjunktur. Då är det ett besvärande faktum för Socialdemokraterna som de inte riktigt kan ta sig runt att forskare oberoende av varandra visar att den politik regeringen har fört de två senaste åren har lett till en ökning av antalet varaktigt sysselsatta med ungefär 180 000 människor, vilket innebär att det är fler sysselsatta även när vi går in i lågkonjunkturen än tidigare.
Det är där sambandet finns. Det kommunala systemet bygger på de generella inkomsterna i landet. Varje kommun får ju pengar motsvarande den totala lönesumman i landet. Om flera har arbete, om det finns 180 000 fler människor som mer varaktigt har arbete, gynnas kommunerna av det. Och omvänt, om man för en politik som leder till utanförskap och att jobb försvinner blir det också mindre pengar till kommunerna och till det som Peter Hultqvist och jag har gemensamt, nämligen omsorgen om de äldre, skolorna och förskolorna.
Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja peka på ett annat, som jag tror är ett stort problem och som det verkligen är angeläget att regeringen fortsätter att arbeta med. Det är att det finansiella blodomloppet har stannat. Sveriges Kommuner och Landsting varnade just för att ett antal kommuner har svårt att få låna pengar. Det har också ett antal småföretagare och ett antal andra företag. Därför är det oerhört glädjande, fru talman, att vi har både Mats Odell och Anders Borg i regeringen som är så oerhört tydliga mot bankerna att de ska axla sitt ansvar. Vi måste få i gång det finansiella blodomloppet. Det gynnar kommunerna. Det gynnar sysselsättningen. Det gynnar Sverige.
Anf. 21 Göran Pettersson (M)
Fru talman! Monica Green är ledamot av riksdagens finansutskott. I den rollen har hon fått ta del av ett antal genomgångar som hållits av Riksbanken, av Finansinspektionen, av Finanspolitiska rådet, av Konjunkturinstitutet, av OECD med flera. Det verkar som om dessa expertgenomgångar gått henne förbi. I sin interpellation framför Monica Green i stället att det snarast är regeringens politik som är orsak till den ekonomiska kris som världen nu upplever.
I veckan kom OECD med en genomgång av den svenska ekonomiska politiken. Den innehöll mycket beröm. Monica Green framför i stället att regeringen närmast skulle ha slarvat bort sina möjligheter under den tidigare högkonjunkturen.
Verkligheten är en annan. Om den socialdemokratiska politik som var alternativet till regeringens politik hade genomförts, en politik med högre bidrag i högkonjunktur, med mer Amsåtgärder i högkonjunktur när det rådde arbetskraftsbrist, hade vi nu haft ett annat utgångsläge. Då hade utgångsläget för Sverige varit avsevärt sämre än det nu är när vi går in i lågkonjunkturen.
I stället är det så att tack vare regeringens arbetslinje under de senaste två åren, under de goda åren - jag håller helt med Monica Green om att när det är högkonjunktur ska man nyttja den till att samla i ladorna - går vi nu in i lågkonjunkturen mycket starka. Det konstaterade också OECD i sin rapport i veckan.
Detta ger regeringen möjligheten att lägga fram en expansiv budget. Den 19 december kommer den här kammaren att besluta om budgeten för 2009. Det är en budget som är en av de mest expansiva i Europa. Det är möjligt just genom att man under högkonjunkturen har samlat i ladorna och står finansiellt stark.
Det är den varsamma ekonomiska politiken under högkonjunkturen som nu gör det möjligt för regeringen att lägga fram en expansiv budget och ändå inte ha gjort slut på all ammunition utan ha möjlighet att återkomma med ytterligare finansiella stimulanser.
Anf. 22 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Tack för både interpellationen och svaret. Det är en ynnest att få delta i en interpellationsdebatt av detta slag.
Ibland regnar det, men manna regnar det aldrig från himlen, såvitt jag känner till. Det beror på en särskild sak, nämligen att pengar kostar. Det finns inga gratis pengar. Det är det som är Socialdemokraternas största problem. Man tror att det finns gratis pengar.
Vi är alla erfarna kommunalpolitiker som debatterar här, kan jag säga. Någon har varit ordförande i Borlänges kommunstyrelse i 18 år, andra har suttit i Örebros kommunstyrelse eller i Skövdes.
Jag har varit med om att höja kommunalskatten, fru talman. Det var inte roligt, för vad gjorde jag då? Jo, jag sade att vi politiker tar lite, lite mer av era pengar, av någon annans pengar. Det är det här som är lite av problemet: För hur man ska se på om det finns gratis pengar? Det är så lätt att säga: Vi ger pengar till kommunerna.
När Socialdemokraterna nu jämfört med regeringens förslag vill höja inkomstskatterna för nästa år, 2009, med 24 miljarder har jag ställt den här frågan till väldigt många socialdemokrater. Jag ställer den även till Monica Green och till Peter Hultqvist: Hur många fler Volvobilar kommer det att säljas när vi höjer inkomstskatterna för vanligt folk med 24 miljarder kronor nästa år jämfört med regeringens förslag? Hur många bilar? Det är en svår fråga, men den är väldigt viktig. Om man inte har några pengar kan man inte köpa bilar. Det är det som är en del av den här krisen.
Jag ska gå in på en annan del som också Göran Pettersson var inne lite på. Vi har ett förslag från regeringen som ska behandlas den 19 december om de allmänna bidragen till kommunerna. Regeringen har föreslagit 67 miljarder kronor. Det är inte oviktigt att det är en sådan stor summa.
Socialdemokraterna föreslår ytterligare 11 miljarder ungefär, inklusive till sjukvården, för 2009. Peter Hultqvist nämnde en annan siffra för tre år, men man kan laborera lite med siffrorna. De pengarna är inte gratis.
Vänsterpartiet är lite frikostigare ändå. De föreslår att man ska ge kommunerna ytterligare 47 miljarder utöver regeringens 67 miljarder.
Det intressanta är dock Miljöpartiet som tydligen inte har gratis pengar. Man föreslår helt enkelt att man ska minska anslaget med 230 miljoner kronor. Man har upptäckt att det inte finns hur mycket pengar som helst. Pengar kostar någonstans.
Vi ska i vårt samhälle ha en god kommunal service och sjukvård. Vi ska ha god beredskap, men vi ska inte sprätta ut pengar. Jag för min del, fru talman, är övertygad om att för 2009 kommer de svenska kommunerna, som överlag är mycket välskötta, att klara detta.
Blir det svåra tider för anställda i det privata näringslivet och inkomsterna i kommunerna sjunker kommer regeringen att se till att den svenska välfärden uppfylls precis som vi förväntar oss. Det är det viktigaste; det är kommunernas uppgift.
Däremot, fru talman, finns det inga gratis pengar. Ni i oppositionen måste redovisa var ni tar pengarna från.
Anf. 23 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag hade inte för avsikt att delta i denna debatt, men när det kommer upp felaktiga uppgifter måste man få möjlighet att korrigera dem. Nej, jag har aldrig suttit i kommunstyrelsen i Örebro, jag har suttit i kommunfullmäktige.
Jag har tidigare i dag pekat på att regeringen faktiskt för över kostnader på kommunerna som de inte borde. Bland annat låter man introduktionshandläggare gå och göra post- och bankärenden med nyanlända invandrare och flyktingar i kommunen.
När det gäller de satsningar som Socialdemokraterna har gjort har man självklart använt de pengar som finns i budgeten. Vi har faktiskt satsat pengar.
Står man i talarstolen och säger att det är oansvarigt av Socialdemokraterna måste man vara beredd att också komma med den domen. Jag inser att presskonferensen som börjar kl. 10.45 med regeringen förmodligen kommer att innehålla något liknande det Socialdemokraterna föreslagit. Säger man i denna debatt att det räcker med de pengar man har gett, ja då kommer det inga pengar kl. 10.45 heller. Det är i så fall bra att man håller fast vid en linje.
De pengar som behövs i kommuner och landsting är nödvändiga. Varslas många och blir arbetslösa runt om i kommunerna - det har lagts rekordmånga varsel i år, vilket jag tror alla här är medvetna om - kan man konstatera att skatteintäkterna minskar. Får kommunerna mindre pengar blir det färre lärare, färre vårdbiträden, mindre personal på sjukhus och så vidare. Har man inga pengar till kommun- och landstingssektorn blir det mindre verksamhet och fler arbetslösa. Det blir en negativ spiral.
Jag har inte för avsikt att fortsätta delta i denna debatt, så jag avstår från mitt nästa inlägg.
Anf. 24 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Interpellanterna har lagt upp debatten som någon sorts skönhetstävling om vilket av regeringsalternativen som är bäst på att hantera ekonomin i olika konjunkturlägen och se till att medborgarna får bästa möjliga service.
Vi kan börja med, fru talman, att titta hur det var förra gången vi hade en högkonjunktur. Det var i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet när Socialdemokraterna regerade. Då myntades begreppet jobblös tillväxt. Det var resultatet av detta.
Nu ser vi att vi har 120 000 fler varaktigt sysselsatta genom de strukturreformer som regeringen har genomfört. Vi har minst 20 000 färre i utanförskap. Det har alltså varit stora förändringar på ett strukturellt plan så att fler människor finns inne på arbetsmarknaden och i en arbetsgemenskap - som också bidrar starkt till att kommuner och landsting har en bättre ekonomisk situation än vad man har haft tidigare.
Jag vidgår naturligtvis att den globala finanskrisen och den lågkonjunktur som följer på den kommer att påverka kommuner och landsting. Vi följer utvecklingen noga för att ha en beredskap att vidta ytterligare åtgärder om det behövs.
Låt oss fortsätta att titta lite grann på hur det ser ut. Vem är egentligen bäst på detta, fru talman? Det är jag, säger Monica Green. Jag överlåter åt andra att bedöma det. Ni accepterar dock i stort sett alla alliansens öronmärkta statsbidrag men lägger till nya riktade bidrag på 12 ½ miljard.
När det gäller generella förstärkningar, som är det som kommunsektorn är ute efter, är ni med marginal sämre än regeringen är i budgetpropositionen, närmare bestämt 14,8 miljarder sämre än vad regeringen är för åren 2009-2011. Ni säger nej till halveringen av arbetsgivaravgiften för ungdomar. Det är en reform som beräknas ge kommunsektorn åtminstone 2,9 miljarder kronor varje år. Ni plockar hem hela reformen för arbetsgivarkollektivet på 13,6 miljarder. Det är inte bra för de ungdomar som behöver jobb, för företagarna som anställer ungdomar eller för kommunerna i den lågkonjunktur som vi befinner oss i.
Utöver dessa 2,9 miljarder som ni tar i generella resurser genom att säga nej till den halverade arbetsgivaravgiften för unga förstatligar ni fastighetsavgiften.
Peter Hultqvist nämnde några kommuner i Dalarna. Låt mig då berätta hur ert förslag att ta tillbaka fastighetsavgiften från kommunerna drabbar Älvdalens kommun. Det innebär 490 kronor mindre per invånare. För Rättviks kommun innebär det 419 kronor mindre per invånare och för Malung-Sälens kommun 741 kronor mindre per invånare.
Låt mig ta några kommuner i Monica Greens valkrets. I Orust förlorar man 594 kronor per invånare, i Sotenäs 555 kronor per invånare, i Lysekil 518 kronor per invånare och i Trollhättan 168 kronor per invånare.
Danderyd och Lidingö förlorar 90 kronor per invånare.
Ni slår alltså mot de svaga glesbygdskommunerna i ert alternativ. Det skulle vara intressant att höra vad ni har för kommentarer till de kommuner som drabbas på detta sätt om Socialdemokraternas budgetalternativ skulle genomföras.
Anf. 25 Monica Green (S)
Fru talman! Det är nonsens det Mats Odell står och vräker ur sig. Vi kompenserar kommunerna fullt ut för att vi förändrar fastighetsavgiften. Utöver det ser vi till att förstärka både landsting och kommuner i vårt budgetalternativ.
Mats Odell står och bollar med siffror från kommuner som inte ligger i min valkrets - jag förstår att han inte vet var Skaraborg ligger; han är välkommen dit någon gång - men det spelar ingen roll, för jag värnar om hela Västsverige.
Det är bara nonsens det Mats Odell står och vräker ur sig. Det är trist att ett statsråd får göra det.
Det är likadant när andra i debatten påstår att man har sett till att det finns jobb i Sverige. Numera vet vi att det inte var den högerledda regeringen som skapade jobben; det var högkonjunkturen. Numera har vi facit. Det tillkom 153 000 nya jobb under 2006, alltså under vårt senaste år vid regeringsmakten. Att det tillkom 80 000 nya jobb förra året var jättebra; vi var glada över det. Men det var bara hälften så många som under vårt senaste år vid makten. I år har jobbtillväxten tvärnitat. Alltså har er politik inte verkat. Ni påstår att det var er politik för att göra de arbetslösa fattigare som skapade nya jobb. Men i efterhand ser vi att det bara var högkonjunkturen som ni levde i. Det är facit.
Finansministern brukar säga att det tar två år innan politiken börjar verka. Det ser vi nu resultatet av.
Vi anklagar inte er för vare sig lågkonjunktur eller finanskris, däremot anklagar vi er för att inte ha tagit vara på de goda åren. Ni har slarvat bort dem med gigantiska skattesänkningar.
Det finns inga gratispengar. Det gäller att se till att man har ordning och reda i ekonomin. Till och med Anders Borg brukar ge oss socialdemokrater en eloge för att vi såg till att vi hade ordning och reda i ekonomin efter 90-talets kris. Därför har vi lyckats spara i ladorna. Det är därför som OECD ger oss gott betyg.
I finansutskottet fick vi i går lyssna på professor Lars Calmfors, representanter från OECD och John Hassler.
Vad säger John Hassler? Jo, det är alldeles utmärkt att höja stödet till kommunerna. Det är alldeles utmärkt att satsa mer på kommunerna nu. Det finns ingen risk för att man slarvar bort pengarna om man satsar på kommunerna. Även om kommunerna inte anställer fler eller använder pengarna till konsumtion stannar de kvar i det offentliga sparandet. Man har bara flyttat sparandet från staten till kommunerna.
Enligt honom finns det ingen risk alls med att se till att kommunerna kan stärka sin ekonomi.
Det är trist att man inte tar till sig de upplysningar som vi får i finansutskottet.
Jag menar att man måste se till att man har en ekonomi som fungerar även i storm och snålblåst. Man ska kunna ha en politik även för det.
När det regnar manna från himlen har den fattige ingen sked. När ni har genomfört er politik har det ökat klyftorna i samhället. Ni har sett till att kommunerna har fått sämre ekonomi. Det innebär att kommuninvånarna får betydligt sämre service nu när vi går in i vargavintern.
Anf. 26 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Om man utgår från de krassa realiteter som gäller i den kommunala verkligheten går 100 kommuner mot underbalans nästa år. Vi har 4 500 varsel nu. Förmodligen kommer ännu fler att varslas.
Den allt lägre ekonomiska aktiviteten påverkar naturligtvis också den kommunala sektorn.
Ministern har inga andra svar än att skälla om att Socialdemokraterna är skyldiga till både det ena och det andra i sammanhanget. Men det löser inga problem för framtiden.
Kommunförbundets ordförande Anders Knape som är moderat menar att man måste höja statsbidragen till kommunerna. Han kräver 5 miljarder kronor, vilket man är enig om i SKL:s styrelse. Det är intressant när till och med en moderatpolitiker kräver detta av regeringen. Regeringen har hittills sagt nej till det.
När det gäller finansiering av olika saker vill jag säga att vi säger nej till jobbavdraget, tredje steget; det är nu 15 miljarder. Vi vill höja förmögenhetsskatten; det blir 3,8 miljarder. Vi vill också ha en högre villabeskattning för dem som har taxeringsvärden över 5 miljoner kronor. Det ger ungefär 20 miljarder som man kan använda för att finansiera viktiga saker inom utbildning, skola, vård och omsorg.
Vi har i vårt förslag riktat pengar till viktiga sektorer som utbildningssektorn. Vi vill att det ska ge utslag i form av att man räddar jobb eller tillför nya tjänster som kan bidra till fler lärare och annan personal i skolan. Vi vill vara säkra på att det hela ger resultat.
Ministern går inte in på de resonemangen, utan pratar mer yvigt och allmänt. Han hugger ut något ur helheten och försöker koncentrera sig på det för att kunna smita undan.
Man kan fundera över om kartan är viktigare än verkligheten. Företagskonkurserna, lågkonjunkturen och allt det som nu sker med ökade socialbidragsutbetalningar ingick ju inte i regeringens planering. Däremot ingick skattesänkningarna. Det skulle sänkas skatt till varje pris. Det skulle naturligtvis vara mest pengar till dem som tjänar mest. Så har det blivit.
Om man ökar statsbidragen blir det svårare att sänka skatten senare. Jag begriper att det här är ett problem för er. Ni låser in nya utgifter som förmodligen blir långsiktiga och beständiga.
Skattesänkningsambitionerna verkar vara det viktigaste för regeringen. Men man tar tydligen inte hänsyn till den situation som är nu. Man vet att om man gör den här insatsen är det svårt att dra tillbaka den senare. Man vänjer folk vid en högre standard som man tror att det är svårt att ta tillbaka.
Det som skapar problem för hela högeralliansen är att skattesänkarideologin är överordnad allt annat. Priset för detta är att tusen och åter tusen jobb i offentlig sektor kommer att nötas sönder och försvinna. Notan för den här arbetslöshetspolitiken kommer att få betalas med a-kassa, socialbidrag, utslagning av arbetslivet, ökat verkligt utanförskap med långtidssjuka och långtidsarbetslösa. Det är inte gratis, Odell. Det kommer att kosta pengar.
Det är uppenbart att det behövs en annan politik där vi investerar oss ur den här krisen. Är det inte dags att bita huvudet av skammen och inse att det är bättre med högre statsbidrag än fler varslade arbetslösa och sämre kvalitet inom vård, skola och omsorg?
Lägg ett paket på 15 miljarder. Ni kommer att få stöd av oss om ni höjer statsbidragen på det sättet.
Anf. 27 Hans Wallmark (M)
Fru talman! I mitt förra inlägg försökte jag påminna om sambandet mellan kommunernas ekonomi och att det bedrivs en bra jobbpolitik i Sverige samt mellan att det finns människor som har arbete och kommunernas intäkter. Därför är det viktigt att man funderar över hur jobben uppstår, och hur jobb försvinner.
Peter Hultqvist började med att berätta om blandade skattehöjningar på 20 miljarder. Jag tror att om han hade fått stå i talarstolen en stund till hade prislappen blivit ännu större. Han hade pekat på ännu fler möjliga skattehöjningar med den socialdemokratiska politiken.
Då tror jag att det hade varit bra om Peter Hultqvist hade berättat för kammaren hur skattehöjningar slår mot en jobbpolitik, och därmed också slår mot kommunerna.
Vi har pratat om att oberoende forskare pekar på att det handlar om ungefär 180 000 fler som varaktigt har gått från utanförskap till egen försörjning. Det är från högkonjunktur som man bär med sig till lågkonjunktur. Skillnaden mellan vår jobbpolitik och vänsteroppositionens jobbpolitik är ju denna differens. Den kan man inte bortse från.
Man kan inte bortse från att en sänkning av arbetsgivaravgifterna för nästa år leder till ungefär 3 miljarder mer till kommunsektorn. Man kan inte bortse från att en halvering av arbetsgivaravgifterna för ungdomar leder till att fler ungdomar får arbete. Allt det bortser vänsteroppositionen från.
Jag avslutar med att berätta en annorlunda julsaga.
Det kommer en röd jultomte in och ger den samlade befolkningen ett stort paket. Man sliter av papperet. Man river av snöret. Paketet är tomt, sånär som på en liten detalj. Längst ned i botten på paketet ligger en skattsedel.
Anf. 28 Göran Pettersson (M)
Fru talman! Monica Green hänvisade till finansminister Anders Borg och hans beröm av den tidigare socialdemokratiska regeringen.
Jag vill också ge en eloge till den strama finanspolitik som Socialdemokraterna förde under den tid partiet leddes av Göran Persson. Det är numera en svunnen tid.
I min egen hemkommun, Norrtälje, har den moderatledda majoriteten nyttjat högkonjunkturen till att göra kommunen skuldfri. Det innebär att vi står väl rustade att möta den lågkonjunktur som nu kommer, utan att behöva dra ned på verksamheterna.
Jag tror att en lärdom som vi har att göra inom hela kommunsektorn är att även kommunerna måste föra en konjunkturanpassad politik. Det innebär att man i högkonjunktur ser till att spara i ladorna, att man inte bygger nya islador i högkonjunktur utan sparar till lågkonjunktur.
Den 19 december kommer riksdagen att ta ställning till regeringens budgetförslag. Mot regeringens förslag står ett socialdemokratiskt, ett miljöpartistiskt och ett vänsterpartistiskt förslag. Det socialdemokratiska förslaget är närmast ett under av detaljstyrning av kommunerna. Om vi hade haft en socialdemokratisk regering skulle jag kunna tänka mig att det där skulle ha funnits både så kallade Hultqvistpengar och Greenpengar. Just denna typ av detaljstyrning är det mest ineffektiva sättet att styra kommunerna. Det vet alla vi som har varit aktiva som kommunpolitiker. Det kan låta bra här i kammaren när man står och talar om enskilda satsningar på enskilda saker. Men när förslagen når verkligheten ute i kommunerna vet vi att det är just detta som kommunerna absolut inte vill ha.
Anf. 29 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det är skönt att inte alla tror på tomten. Det kan vara nog så allvarligt att många barn gör det. Men vi får hoppas att de kan få något mer glädjande i sina paket än en skattsedel. Det tror jag att få skulle uppskatta.
Jag beklagar också att Örebros kommunstyrelse har gått miste om Eva-Lena Jansson. Men jag är glad för kommunfullmäktiges skull i Örebro. Jag vill gärna rätta detta fel.
Fru talman! Jag har egentligen aldrig träffat på någon kommunalpolitiker som inte är orolig för den kommunala ekonomin i varje konjunkturläge. Men av den anledningen bör man också se att det finns ett särintresse till och med från den moderate ordföranden i Sveriges Kommuner och Landsting. Han är i detta sammanhang ett särintresse.
Det finns många kommuner - jag hade häromdagen kontakt med Ydre kommun - som av olika orsaker, framför allt utflyttning, inte har det lätt. Det är klart att regeringen, oavsett färg, har ett betydande ansvar för det.
Men jag tror ändå att Peter Hultqvist slog huvudet på spiken. Han talade om pengar som om de vore gratis och räknade upp alla dessa skattehöjningar - 20 miljarder och 24 miljarder - som om de inte kostar någonting. Men de pengar som Peter Hultqvist ska fördela tas någonstans ifrån. Dessa pengar finns bara genom att folk har arbetat ihop dem. Jag tror att det allra viktigaste som vi har sett under de senaste åren är att den ökande sysselsättningen - det finns hot om att den är på väg ned nu - har gjort att kommunerna har blivit mer fria från statsbidrag än tidigare. Det är den utvecklingen som jag tror att vi måste sträva efter. Det är inte bra för kommunerna att vara beroende av för mycket statsbidrag.
Anf. 30 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Detta är en sifferexercis, och det är klart att det inte är lätt att tränga igenom alla dessa siffror och att det inte är lätt att veta vad effekterna blir.
Det som man måste peka på, oavsett om man är kommunpolitiker eller kommunminister, är att Socialdemokraternas paket till kommunerna innehåller pengar som kräver motprestationer från kommunerna. Det är inte pengar som kan användas för att dämpa risken för en kommunal skattehöjning eller för att man ska klara balanskravet. Där finns en skillnad i förhållande till de generella förstärkningar av kommunernas ekonomi som alliansens budgetalternativ innebär.
Om man läser Socialdemokraternas motion ser man, precis som Monica Green säger, på s. 165 att de med varm hand ger 9,9 miljarder. Om man sedan går tillbaka till s. 114 ser man att de där tar tillbaka 12 miljarder genom att inte låta kommunerna behålla de kommunala fastighetsavgifterna utan vill förstatliga dem. Det är en ekvation som jag inte har hört någon invändning mot.
När Peter Hultqvist läste upp sin lista över olika saker glömde han en sak, nämligen de 13 miljarder som ni tar in genom att fördubbla arbetsgivaravgiften för unga människor. Hur det påverkar den kommunala ekonomin skulle jag väldigt gärna vilja höra.
Anf. 31 Monica Green (S)
Fru talman! Jag ska först och främst säga följande till Mats Odell. Vi föreslår precis lika mycket generella statsbidrag som den borgerliga regeringen. Utöver det föreslår vi särskilda satsningar på kvalitet i skolan, kvalitet i äldrevården, kvalitet i sjukvården och så vidare. Vi föreslår även solidaritetspengar till de kommuner som har tagit emot flyktingar. Vi skulle alltså ha förstärkt kommunernas ekonomi om vi hade regerat, och alltihop är finansierat. Vi har full finansiering av vår motion. Vi är väldigt noga med det. Vi har under 90-talskrisen lärt oss att vi måste se till att vi alltid har ordning och reda i ekonomin. Det är viktigt för alla.
Det är dags att se till att kommunernas ekonomi förstärks. Det kräver alla. Det är också dags för ett stimulanspaket för landet. Det kräver ekonomer, det kräver näringsliv, det kräver fackförbund, och det har vi i oppositionen krävt under en lång tid. Nu visar det sig att även den borgerliga regeringen ger med sig och kommer antagligen om tio minuter att ge omkring 15 miljarder. Det är vackert så och att man till slut ger med sig. Jag hoppas att det innebär en förstärkning för kommunerna och en förstärkning för dem som har svårigheter med ekonomin i dag. Det behövs en köpkraft för äldre arbetslösa, för barnfamiljer och för studenter som vi har föreslagit och som ni har varit emot.
Vi kan vara överens om att tomten är röd. Det är bra. Den borgerliga regeringen ska nu försöka att leka blå tomte. Men jag tror att vi alla kommer att komma fram till att vi behöver en bra politik för Sverige och att tomten faktiskt är röd.
Anf. 32 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag ska först säga något om utanförskapet. När detta presenterades i valrörelsen hade man räknat in hemmafruar, värnpliktiga, studerande och en massa olika grupper som man egentligen knappast kan beteckna som att de står utanför samhället. Jag tycker att det är en ohederlig ingång från början i denna debatt. Men räknar man på det sätt som man gjorde i valrörelsen har det kunnat konstateras att utanförskapet har ökat med ungefär 5 000 personer.
Sedan kan jag notera en annan sak, mina kära vänner, nämligen att ni vid ett par tillfällen har ändrat beräkningsgrunderna för hur ni definierar begreppet utanförskap. Innan ni fortsätter denna typ av resonemang tycker jag att ni ska gå hem och reda ut hur ni ska räkna och vad som gäller över huvud taget. Eller är detta bara en propagandabluff som någon reklambyrå har kommit på och som ni kör här av olika skäl?
Mats Odell har i två inlägg konsekvent undvikit att svara på frågan om han är beredd att höja statsbidragen. Han har koncentrerat sig på att skälla på Socialdemokraternas budgetalternativ. Nu befinner vi oss i en situation med varsel, med lågkonjunktur och med ett kommunförbund som vill ha en höjning av statsbidragen och som dessutom här har kallats för ett särintresse. Realiteten är att folk får gå från jobbet, att det är större klasser och att det är färre händer i vården. Det är så det ser ut i verkligheten, Odell. Då är frågan till Odell: Är du beredd att föreslå en höjning av statsbidragen eller inte, eller ska du bara ägna tid åt att skälla på oppositionen här? Nu är det du som är minister, det är du som har ansvaret, det är du som sitter i regeringen, och det är du som har makten. Blir det en höjning av statsbidragen - ja eller nej? Jag tror att det är många kommunpolitiker som är intresserade av det. Ännu mer intresserad kanske allmänheten är eftersom det är den som drabbas i slutändan.
Slutligen: För mig är det inte något problem om de som har sluppit att betala förmögenhetsskatt nu får börja göra det eller att man ger sjutton i att sänka skatten i ett tredje steg. Det är viktigare med dessa jobb.
Anf. 33 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Jag har svarat på Peter Hultqvists fråga tidigare. Jag sade att vi följer utvecklingen noggrant för att kunna ha en beredskap om det behövs fler åtgärder.
Peter Hultqvist menar att vi ändrar beräkningsgrunden. Man kan väl ta en diskussion om vilka definitioner vi har. Men jag tycker att Peter Hultqvist och Socialdemokraterna ska ha beröm för att de ändrat sig när det gäller de inkomstskattesänkningar som vi har gjort. Det som Peter Hultqvist här i talarstolen tidigare brännmärkt är numera en del av Socialdemokraternas politik. Det är alltså fullt möjligt att ändra sig.
Fru talman! Jag måste återkomma till det Monica Green sade. Hon hävdar att Socialdemokraterna kompenserar fullt ut. Vi har försökt förstå hur det ser ut. Det vi tror att ni menar - och jag vill höra om det stämmer - är att kommunerna kompenseras för den borttagna fastighetsavgiften genom att ni inte tar hem hela den skatteintäktsökning som det blir för kommunerna när man höjer ersättningsnivåerna. Ni höjer ersättningsnivån på a-kassan och räknar hem de pengarna. Jag vet inte om det är så, men det är den enda förklaring vi kan se. Då tycker vi att det är en ganska egendomlig metod.
Låt oss ta den kommun som drabbas hårdast av er politik, nämligen Borgholms kommun. De förlorar hela 1 140 kronor per invånare. Vad är det som säger att det är den kommunen som får mest nya skatteintäkter om a-kassan skulle höjas?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.