Uttalanden av imamer
Interpellation 2025/26:180 av Jonas Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-11-20
- Överlämnad
- 2025-11-21
- Anmäld
- 2025-11-25
- Svarsdatum
- 2025-12-05
- Besvarad
- 2025-12-05
- Sista svarsdatum
- 2025-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Under hösten har medier rapporterat om en predikan i en moské i Kristianstad där en imam har öppnat upp för våld mot kvinnor. Närmare bestämt rör det en predikan som hölls i juli under fredagsbönen i moskén. Där har imamen under temat ”olydiga kvinnor” talat om när och hur han menar att en man får slå sin fru. Enligt medierapporteringen ska imamen ha sagt att mannen först ska varna kvinnan, sedan vägra dela säng med henne – och till sist slå henne.
Predikan har skett inom ramen för Islamiska församlingen i Kristianstads verksamhet. Församlingen i Kristianstad är i sin tur en medlemsorganisation i Förenade Islamiska Föreningar i Sverige (FIFS), som årligen mottar flera miljoner kronor i statsbidrag genom Myndigheten för stöd till trossamfund. FIFS har tidigare uppmärksammats medialt för sina islamistkopplingar. Exempelvis rapporterade SVT Nyheter Stockholm i maj 2016 om att den dåvarande ordföranden för FIFS varit involverad i ett parti i Egypten med kopplingar till det islamistiska nätverket Muslimska brödraskapet.
Sverigedemokraterna och regeringspartierna har under mandatperioden genomdrivit politiska förslag som ger bättre möjligheter att säkerställa att statsbidrag till civilsamhället inklusive trossamfunden går till vad som är avsett. Förslaget om demokrativillkor vid statsbidrag till civilsamhället som riksdagen har röstat igenom och som trädde i kraft den 1 januari 2025 är exempel på det. Det är alltid viktigt att motverka islamism och uppmaningar till våld. När statlig finansiering dessutom finns med i bilden blir det än mer relevant att adressera frågan i riksdagen.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
- Har ministern tagit några initiativ med anledning av vad som har framkommit i samband med händelsen i Kristianstad, och i så fall vilka initiativ?
- Avser ministern att ta några ytterligare initiativ med anledning av vad som har framkommit i samband med händelsen i Kristianstad, och i så fall vilka initiativ?
- Avser ministern att ta några initiativ för att ytterligare motverka att statsbidrag betalas ut till organisationer med kopplingar till islamism, inklusive organisationer med kopplingar till Muslimska brödraskapet, och i så fall vilka initiativ?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:180
Webb-tv: Uttalanden av imamer
Dokument från debatten
- Fredag den 5 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:46
- Protokoll 2025/26:46 Fredagen den 5 decemberProtokoll 2025/26:46 Svar på interpellation 2025/26:180 om uttalanden av imamer
Protokoll från debatten
Anf. 34 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Jonas Andersson, SD, har frågat mig om jag har tagit några initiativ med anledning av vad som tidigare i år har framkommit i medierna om att en imam i Kristianstad i en predikan uppmanat till våld mot kvinnor. Jonas Andersson har även frågat om jag avser att ta några ytterligare initiativ med anledning av den aktuella händelsen samt om jag avser att ta några initiativ för att motverka att statsbidrag betalas ut till organisationer med kopplingar till islamism, inklusive organisationer med kopplingar till Muslimska brödraskapet, och i så fall vilka initiativ.
Till att börja med vill jag säga att uppmaningar till våld aldrig kan accepteras.
Verksamheter som har kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer ska heller inte få del av statliga stöd. Därför har regeringen under mandatperioden bland annat skärpt demokratikraven för statsbidrag till trossamfund och andra organisationer i det civila samhället. I lagen (2024:487) om statsbidrag till trossamfund, som började gälla den 1 januari i år, regleras att statsbidrag inte ska kunna betalas ut till trossamfund som utövar våld, tvång eller hot eller på andra sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter. Detta gäller även ledande företrädare. Verksamheter som diskriminerar personer eller grupper, eller på andra sätt bryter mot principen om alla människors lika värde, försvarar ett sådant agerande eller motarbetar det demokratiska styrelseskicket, ska också nekas statsstöd.
Uppföljning och kontroll är en fråga för ansvarig myndighet, i detta fall Myndigheten för stöd till trossamfund. Jag har blivit informerad av myndigheten att de inlett en utredning, men jag kan som minister inte i övrigt kommentera det enskilda ärendet. Dock vill jag i sammanhanget nämna att det nya regelverket möjliggör bättre kontroll av de trossamfund och organisationer som får stöd från staten, och i det fall ett agerande upptäcks som står i strid med samhällets grundläggande värderingar kan myndigheterna även kräva återbetalning av redan utbetalat stöd.
Utöver detta har regeringen tillsatt en utredning som har i uppdrag att överväga och föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter i Sverige med koppling till islamism, extremism och andra antidemokratiska intressen. Utredningen ska redovisa sina förslag den 29 maj 2026.
Det har även inrättats en stödfunktion inom Center mot våldsbejakande extremism, CVE, vid Brottsförebyggande rådet för att stödja arbetet med att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Syftet är att bistå med fördjupade granskningar av verksamheter som kan antas ha kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer och på så sätt förhindra att offentliga medel fördelas till sådana verksamheter.
Dessa initiativ visar tydligt att regeringen tar frågan på största allvar.
Anf. 35 Jonas Andersson (SD)
Fru talman! Jag vill inleda med att tacka Jakob Forssmed för att han är här i dag och får svara på frågorna i min interpellation.
Det finns en mer generell frågeställning i min interpellation som rör problemet med att statsbidrag går till islamism i civilsamhället. Men det som föranledde mig att skriva den här interpellationen är en händelse tidigare i år i en moské där den islamiska församlingen i Kristianstad är verksam och där en imam under fredagsbönen öppnade upp för misshandel av kvinnor. Närmare bestämt talade imamen på temat ”olydiga kvinnor” om när och hur han menar att man får slå sin fru.
Enligt medierapporteringen ska imamen ha sagt att mannen först ska varna kvinnan, sedan vägra att dela säng med henne och till sist slå henne. Händelsen fick stor medial spridning och är relevant att lyfta upp här i riksdagen eftersom den visar på en baksida med islamiseringen av Sverige.
I synnerhet är frågan relevant eftersom statsbidrag finns med i bilden genom Myndigheten för stöd till trossamfund. Mer exakt erhåller Förenade Islamiska Föreningar i Sverige flera miljoner kronor om året genom Myndigheten för stöd till trossamfund. Församlingen i Kristianstad, där man predikar om kvinnomisshandel, är i sin tur medlem i Förenade Islamiska Föreningar i Sverige, som alltså får statsbidrag.
Fru talman! Jakob Forssmed nämner att han fått information om att en utredning har inletts med anledning av vad som har uttalats i moskén. Det är förstås ett steg i rätt riktning.
Jag förstår att statsrådet kan vara begränsad i att kommentera enskilda ärenden hos myndigheter, men jag tänkte ändå kosta på mig att tala lite mer om frågan.
Det är helt avgörande att händelser som den i Kristianstad leder till handling. Den sortens beteende har inte i Sverige att göra och ska inte komma i närheten av skattebetalarnas pengar. Vi behöver med både ord och handling slå stenhårt mot islamismens framfart i Sverige.
Jakob Forssmed belyser i sitt svar på min interpellation flera av de bra saker som Tidöpartierna tillsammans har gjort under den här mandatperioden för att säkra att statsbidrag till civilsamhället går till vad som är tänkt och att islamister, fuskare och kriminella håller sina fingrar borta från skattebetalarnas pengar.
Jag tänker då på propositionen om demokrativillkor vid statsbidrag till civilsamhället, där vi tillsammans såg till att ett förslag beslutades av riksdagen som var betydligt vassare än det förslag som den tidigare socialdemokratiska regeringen lade fram.
Jag tänker också på den stödfunktion inom Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, vid Brottsförebyggande rådet som har inrättats för att stödja arbetet mot våldsbejakande extremism. Det är förstås också något som är väldigt positivt.
I de här delarna vill jag tacka statsrådet för gott samarbete under mandatperioden. Tidöpartierna har gjort och gör fortsatt mycket. Men vi måste ständigt hålla garden uppe. Vi kan inte sitta lugnt i båten. Vi behöver vara vaksamma när islamister och andra destruktiva krafter försöker hitta nya sätt att utöva inflytande och nya sätt att tillskansa sig skattebetalarnas pengar.
Fru talman! Eftersom jag nämnde demokrativillkoren vid statsbidrag till civilsamhället i min interpellation och statsrådet gjorde detsamma i sitt svar tänkte jag stanna till där. Det är snart ett år sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft. Det jag undrar är hur Jakob Forssmed ser på resultatet hittills. Är villkoren, enligt statsrådet, så skarpa som behövs för att säkerställa att inga statsbidrag hamnar i fickorna på islamister?
För Sverigedemokraterna står det i varje fall klart att de inte är vassa nog om det skulle visa sig att organisationer som inrymmer verksamhet där man i moskéer uppmanar till kvinnomisshandel ens kommer nära statsbidrag.
Anf. 36 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Problemen med dessa muslimska organisationer i Sverige är många. Många av dem har lyfts upp tidigare med socialministern, men jag får upprepa min kritik och återigen lyfta upp rätt uppenbara problem.
Bortsett från skandalerna kring moskéer och deras ständiga kopplingar till diktaturer och islamistiska organisationer finns det en återkommande brist på transparens.
Vi kan titta på Förenade Islamiska Föreningar i Sverige, som lyfts upp i interpellationen. På den organisationens hemsida står det inte vilka som sitter i styrelsen eller vem som representerar organisationen. Det står inte ett ord om vilka föreningar som är medlemmar i den här muslimska riksorganisationen. Det är inte så lätt att granska den här muslimska organisationen.
Det här problemet är återkommande. Det är få muslimska organisationer som är öppna med vilka som sitter i deras styrelser och vilka moskéer som är anslutna till dem. Man borde nog ställa frågan varför det är så, särskilt med tanke på vilka kopplingar nästan alla moskéer har. Det handlar om kopplingar till diktaturer och islamistiska organisationer.
Det som står på Förenade Islamiska Föreningars hemsida är deras adress. Det är precis samma adress som Stockholms moské har och som Islamiska förbundet i Sverige, en organisation med kända kopplingar till Muslimska brödraskapet, har.
Detta att en muslimsk organisation döljer sig bakom en annan muslimsk organisation är också ett återkommande tema. Det är rätt märkligt. Varför kan man inte stå för vem man är? Vad vill man dölja?
Sveriges Muslimska Förbund är en annan organisation som av Myndigheten för stöd till trossamfund anses vara ett statsbidragsberättigat trossamfund. Även här framgår det inte på hemsidan vilka som sitter i styrelsen eller vilka medlemsföreningarna är. Det finns inte ett enda namn på en representant på Sveriges Muslimska Förbunds hemsida.
Problemet här är att dessa muslimska organisationer faktiskt får ta del av skattemedel. Man får som muslimsk organisation göra en hemsida och inte berätta någonting om vem som står bakom organisationen. Det är tillåtet. Men om man vill dölja sig från allmänheten borde man inte få ta del av skattemedel.
Jag tror inte heller att vi skulle bli särskilt överraskade över alla de extrema uttalanden som dyker upp här och där i olika moskéer om de muslimska organisationerna var mer öppna med vilka som sitter i deras styrelser. Varje gång någon av dem har trätt fram har man direkt sett kopplingarna till någon islamistisk organisation eller till någon islamistisk diktatur i Mellanöstern.
Det är precis dessa kopplingar som de här muslimska organisationerna döljer när de inte är transparenta gentemot allmänheten. Det är inget annat än en skandal att sådana organisationer med sådana kopplingar som på detta sätt döljer sig från allmänheten fortsätter beviljas skattemedel.
Anf. 37 Sara Gille (SD)
Fru talman! Ministern säger att uppmaningar till våld aldrig ska accepteras. Ändå är det precis det som har skett i Sverige.
Det här är ett synsätt där kvinnan förväntas lyda mannen och där vissa imamer till och med använder Koranen som ett argument för att en man har rätt att slå sin hustru om hon inte gör som han säger. Sådana idéer hör inte hemma här i Sverige. De kommer aldrig att kunna samexistera med ett samhälle som bygger på frihet, lag och jämställdhet.
Det som nu har avslöjats i denna moské är samma mekanismer som vi har sett i Iran, i Afghanistan, i Qatar och i stora delar av Mellanöstern, där den religiösa lagen används som ett sätt att kuva kvinnor. Den som tror att dessa värderingar mirakulöst försvinner när de flyttar in i svenska lokaler förstår helt enkelt inte vad vi pratar om. Vi har haft moskéer där predikanter legitimerat våld, där kvinnors frihet begränsats och där islamism tillåtits ta plats under radarn medan staten har fortsatt betala ut sitt stöd.
När ministern hänvisar till en starkare demokratikravsförordning och till myndighetens pågående utredning missar han den centrala poängen. Sverige har byggt upp ett system där religiösa samfund betraktas som neutrala aktörer trots att flera av dem drivs av värderingar som står i direkt konflikt med svensk lag och med de principer som håller vårt samhälle samman.
Fru talman! Det finns research från Brå, Säkerhetspolisen, EU:s antiterrororgan och flera europeiska regeringar som beskriver hur islamistiska organisationer systematiskt använder västländer för att få ekonomiskt stöd och en organisatorisk plattform. Muslimska brödraskapet är kanske det mest kända exemplet. Deras strategi bygger på långsam infiltration genom föreningsliv, skolor och trossamfund.
Fru talman! Det här är officiella analyser framtagna av säkerhetstjänster. Problemet är större än enskilda individer. Det handlar om islamistiska normer som i sin mest extrema form legitimerar våld, kränker kvinnors frihet och utmanar demokratins fundament. Staten ska inte främja religiösa miljöer som sprider kvinnofientliga läror. Bidragen måste frysas vid första indikation, och utländsk finansiering måste stoppas omedelbart.
Fru talman! Vi vill se total transparens, fullständig kartläggning av nätverk och snabba, kännbara sanktioner. Sverige ska inte vara en fristad för ideologier som förtrycker kvinnor och splittrar samhällen.
Jag skulle vilja fråga ministern om ministern kan garantera att staten aldrig mer kommer att finansiera miljöer som sprider shariabaserade tolkningar där män uppmanas att utöva våld.
Anf. 38 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Tack, Jonas Andersson, för interpellationen och för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna!
Jag tillhörde också dem som offentligt reagerade mycket kraftigt på de här uttalandena. Den här typen av uttalanden från imamer, predikanter eller andra ska naturligtvis inte förekomma i religiösa miljöer i Sverige. Vi får förstås inte under några omständigheter acceptera det.
Jag är också glad över de skärpningar som vi tillsammans mellan Tidöpartierna är helt överens om: ett nytt, skarpare regelverk för bidragsgivning, som också har lett till att flera organisationer som tidigare har fått stöd nu nekas det på grund av att de inte uppfyller de krav som ställs. Det är väldigt angeläget att det här blir skarpa verktyg som verkligen fungerar. Vi kommer naturligtvis att följa upp att så också blir fallet.
Det är viktigt att vi har ett stöd till trossamfund. Det är vi också överens om mellan Tidöpartierna, för det är en viktig del av religionsfriheten att kunna utöva den på ett bra och rimligt sätt. Det handlar också om att kunna få stöd för viktig verksamhet både för de enskilda medlemmarna och för samhället i stort. Ett trossamfund gör betydande, bra och viktiga insatser. Detta är förstås någonting vi följer.
I det sammanhanget vill jag, förutom de skarpa demokrativillkoren, särskilt lyfta fram inte minst stödfunktionen vid CVE. Den syftar ju till att bli bättre på att identifiera det som Sara Gille och andra pekade på här. Om det finns tecken på att islamistisk extremism eller andra typer av extremism agerar på olika sätt behöver vi också vässa våra verktyg för att ha möjlighet att motarbeta detta.
Det är precis det vi gör genom den här stödfunktionen, genom arbetet på CVE över huvud taget och inte minst också genom den utredning vi nu har tillsatt och som ska leverera sina förslag om att stoppa utländsk finansiering av verksamhet som har kopplingar till islamistisk extremism, annan våldsbejakande extremism eller antidemokratiska miljöer. Det är angelägna förändringar vi nu genomför, och det är bra att vi kan genomföra detta i bred enighet.
När det gäller företrädare och i vilken mån man finns på webbsidor är det klart att det delvis är upp till organisationerna att välja vad de publicerar, men i kontakterna med myndigheten behöver man naturligtvis redovisa vilka som är företrädare.
Det är klart att det kan finnas olika skäl till att man inte publicerar det. Jag ifrågasätter inte att det skulle kunna vara på det sätt som sägs här, men det kan också finnas säkerhetsskäl och annat som gör att man inte vill publicera allas namn i olika sammanhang. Vi vet ju att det tyvärr förekommer attacker mot personer inom det muslimska civilsamhället i Sverige.
Det finns moskéer och andra som utsätts för attacker. Det har skett i år. Jag har haft skäl att ringa församlingar som har blivit utsatta för attentat. I det ljuset kan det finnas skäl till att man inte vill publicera namn. Man får nog vara lite varsam innan man ställer krav på att alla som finns i vissa miljöer också måste publicera sina namn på webben. Däremot är det väldigt angeläget att myndigheterna i kontakterna vet vilka som företräder olika organisationer. Det ska det inte råda någon som helst tvekan om.
Anf. 39 Jonas Andersson (SD)
Fru talman! Jag tackar Jakob Forssmed för svaret. Jag vill återigen tacka för det goda samarbete vi har haft under mandatperioden när det gäller de här frågorna.
Jag skulle vilja ge lite mer bakgrund till det här med Förenade Islamiska Föreningar i Sverige, som församlingen i Kristianstad tillhör – där man alltså öppnade för kvinnomisshandel.
Jag ska också säga att det för övrigt är så galet att bekämpandet av islamism har behövt bli en så stor fråga i Sverige. Jag tänker exempelvis på de äldre – de som växte upp på 50- och 60-talen. Jag tror inte att de personerna i sin vildaste fantasi kunde tänka sig att den här typen av frågor skulle bli så här stora.
Men för att återgå till ämnet: Förenade Islamiska Föreningar i Sverige får miljonbidrag av Myndigheten för stöd till trossamfund. Min hemkommun är Linköping. Vi har just nu en omfattande debatt om ett moskébygge i staden som framför allt SD vänt sig emot, men även KD har i olika delar vänt sig emot det lokalt.
Ett avgörande skäl till detta är att det är helt uppenbart att stiftelsen som samlar in pengar har sökt ekonomiskt stöd från utländska stater. Man skriver nämligen i sina egna förvaltningsberättelser att man har varit vid utländska ambassader och gjort det. Det här är också någonting som lokalpressen har rapporterat om. Som vi vet handlar utländska stater i det här sammanhanget inte om västerländska demokratier, utan det handlar generellt sett om diktaturer i andra världsdelar.
Det är Islamiska Förbundet i Linköping som har tänkt bedriva verksamhet i den här moskén. Gissa vilken moderorganisation man har! Det är såklart Förenade Islamiska Föreningar i Sverige – som även församlingen i Kristianstad är medlem i. Man är alltså av allt att döma med och möjliggör utlandsfinansierade moskéer i våra städer. Det finns alltså ytterligare tvivelaktigheter kopplade till Förenade Islamiska Föreningar i Sverige.
Fru talman! Förenade Islamiska Föreningar i Sverige har tidigare varit uppmärksammat i medier för olika islamistkopplingar, bland annat genom förtroendevalda som man har. Till exempel har föreningens tidigare ordförande Mohamed Temsamani, som också hade förtroendeuppdrag i Miljöpartiet, omskrivits i medierna för kopplingar till det islamistiska nätverket Muslimska brödraskapet.
Temsamani hade nämligen praktiserat för Frihets- och rättvisepartiet i Egypten för ett antal år sedan. Det är ett parti som är väldigt starkt knutet till just Muslimska brödraskapet. Han har också uppmärksammats för att ha ryckt ut till försvar av den tidigare bostadsministern Mehmet Kaplan, som fick avgå på grund av just islamistkopplingar.
Att civilsamhällesorganisationer finansierade med statsbidrag i mångmiljonklassen har kopplingar till Muslimska brödraskapet är dessvärre faktiskt inget nytt. En organisation som länge har pekats ut av forskare för just den typen av kopplingar var studieförbundet Ibn Rushd, som fram till ganska nyligen fick cirka 30 miljoner kronor om året i statsbidrag genom Folkbildningsrådet.
En framgång för Tidöpartierna den här mandatperioden är att vi har skärpt kontroll och uppföljning gällande statsbidraget till folkbildning så pass mycket att det faktiskt har lett fram till att Ibn Rushd inte längre får några statsbidrag. Man meddelade därefter att man avvecklar sin verksamhet.
Fru talman! Frågan är när statsbidragen till alla andra organisationer med kopplingar till islamism och Muslimska brödraskapet dras in, precis som för Ibn Rushd. Det är hög tid att statsbidraget till Förenade Islamiska Föreningar i Sverige också stoppas. Det är ju helt uppenbart att man har islamistkopplingar, och det som har framkommit här är såklart extremt allvarligt. Det är vi överens om. Men det är också bara toppen på isberget.
Sverigedemokraterna har länge motionerat i riksdagen om att utreda Muslimska brödraskapets etablering i Sverige och om andra förslag för att motverka att den här typen av islamistiska nätverk ska bita sig fast i civilsamhället i Sverige.
Jag tänkte fråga Jakob Forssmed hur han ser på Muslimska brödraskapets framfart i Sverige. Vad vill statsrådet göra ytterligare för att sätta stopp för detta islamistnätverk?
Anf. 40 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag inte håller med statsrådet om att trossamfund som tar del av skattemedel ska kunna gömma sig från allmänheten. Man borde åtminstone kunna berätta vilka medlemsförsamlingarna är så att folk faktiskt kan granska de här organisationerna och se de kopplingar som den föregående talaren bland annat pratade om.
De muslimska organisationer som nu inte riktigt vill berätta vilka de är men som ändå får ta del av skattemedel har inte alltid varit så här slutna. De som är lite äldre kommer ihåg begreppet det muslimska civilsamhället. Det var muslimska organisationer som i dag får bidrag – minus Ibn Rushd, som har blivit nedlagd.
På den tiden var de dock öppna med vilka de var. Det var ju en annan tid, då det inte fanns lika mycket kunskap om den islamistiska ideologin. Det var vanligt att politiker besökte moskéer och träffade dessa islamister. Vi hade islamisten Mehmet Kaplan som minister i en rödgrön regering ett tag. Han hade sin bakgrund i det muslimska civilsamhället.
Det muslimska civilsamhället försvann som begrepp när skandal efter skandal visade att de organisationer som det muslimska civilsamhället bestod av fick sin ideologi från Muslimska brödraskapet. Men samma organisationer som utgjorde det muslimska civilsamhället finns ju kvar i dag. De är delar av paraplyorganisationer – trossamfund, som de nu kallar sig – och får bidrag från Myndigheten för stöd till trossamfund.
Det här skulle förtydligas om organisationer som Förenade Islamiska Föreningar i Sverige eller Sveriges Muslimska Förbund berättade vilka som sitter i deras styrelser och vilka deras medlemsföreningar är. De döljer nämligen detta.
Anf. 41 Sara Gille (SD)
Fru talman! Ministern framhåller att staten inte ska stödja organisationer som kränker människors frihet och rättigheter. Men verkligheten ser annorlunda ut; den visar att just sådana miljöer faktiskt har kunnat växa i Sverige under lång tid. Det handlar om religiösa normsystem där kvinnans underordning är central, där våld mot kvinnor rättfärdigas och där islamistiska idéer ges utrymme med religionen som täckmantel.
Fru talman! Att uppmana män att slå kvinnor är inte bara brottsligt utan även ett uttryck för ett synsätt som saknar plats i ett modernt samhälle. Det är också ett synsätt som vi har sett återkomma i moskéer, muslimska föreningar och skolor där konservativa islamiska normer styr. Länder som Frankrike och Österrike har redan vidtagit betydligt hårdare åtgärder mot islamistiska miljöer, just därför att ideologin är organiserad, strategisk och oförenlig med västerländska värden.
Reaktionen måste vara omedelbar: Frys alla medel! Frys alla bidrag och stäng dörren! Dra åt regelverket så hårt att dessa miljöer inte längre kan använda svensk välfärd som finansieringskälla! Svårare än så är det inte. När tänker regeringen införa ett omedelbart stopp för alla bidrag till religiösa miljöer där religiöst motiverade kränkningar av kvinnor förekommer, och när får svenska folket se verkliga konsekvenser för imamer och organisationer som legitimerar våld?
Anf. 42 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Jag tackar återigen för interpellationsdebatten.
Som jag nu har förklarat flera gånger har jag ingen annan uppfattning än att den här typen av uppmaningar inte är acceptabla.
Jag kan också konstatera att vi alltså är överens med Sverigedemokraterna om ett regelverk för hur bidragen ska ges samt på vilka grunder. Vi är också överens om att frågan behöver hanteras på det sätt vi gör i Sverige, alltså på ett rättssäkert och bra sätt, för att organisationer eller församlingar som ägnar sig åt olika typer av förtryck eller kränkningar av människor inte ska få del av statligt stöd. Det är det vårt arbete, som vi är överens med Sverigedemokraterna och de andra Tidöpartierna om och som det även finns ett brett stöd för i Sveriges riksdag, syftar till.
Vad gäller en del andra frågor som har dykt upp i interpellationsdebatten vill jag säga att jag inte känner till förhållandena i Linköping närmare, vilket gör det svårt för mig att ge mig in i en diskussion om det. Däremot kan man på ett generellt plan säga att detta är skälet till att vi har tillsatt utredningen om den finansiering av till exempel organisationer, byggnationer eller annat som kommer från utländska statsmakter och går till verksamhet som skulle kunna vara islamistisk extremism eller annan extremism.
Vi vet också att detta hänger nära ihop med religionsfriheten. Det är inte så att den typen av pengar alltid kommer utan några krav, utan det skulle kunna vara så att man ställer krav exempelvis på vad som ska sägas i de här moskéerna och på annat sätt styr över människors religionsfrihet. Det är allvarligt i sig, och det är också en bakgrund till att den här utredningen har tillsatts.
Jag tror möjligen att ledamoten Nima Gholam Ali Pour missförstod mig lite. Det är självklart så att man behöver vara öppen och transparent i kontakten med myndigheterna och därmed det allmänna. Det behöver man också vara redan i dag, enligt regelverket. Jo, så är det; man behöver skicka in till myndigheten vilka församlingar och föreningar som ingår i det aktuella trossamfundet. Den ansökan blir också en allmän handling, så transparensen finns redan i dag genom det regelverk som gäller och som vi är överens om.
Det jag sa var att det kanske är svårt att reglera exakt vad som ska skrivas på olika organisationers hemsidor – särskilt när det gäller personuppgifter, som jag uppfattade att ledamoten ville se. Men i kontakten med myndigheterna ska transparens gälla kring vilka församlingar det handlar om, och så är det också i dag.
Anf. 43 Jonas Andersson (SD)
Fru talman! Jag vill återigen tacka Jakob Forssmed för svaret.
Något jag kanske inte tycker har framkommit tillräckligt ordentligt gällande händelsen i Kristianstad där en imam öppnade för våld mot kvinnor är att det han har sagt alltså inte är hans eget påhitt. Det han har sagt om hur man får slå kvinnor är något som står i en sura, det vill säga i en del av Koranen. Jag tänker inte börja rabbla passager från islams urkund här i kammaren, men det är ändå värt att ha det sagt så att man förstår vad detta bottnar i.
Mot den bakgrunden är det kanske inte så osannolikt att uttalanden som det i Kristianstad kan förekomma då och då i Sverige. Att tanken att kvinnomisshandel är okej sprids på det här sättet är ytterligare en aspekt av problemet med islamiseringen av Sverige.
De organisationer som tar emot statsbidrag från Myndigheten för stöd till trossamfund har kopplingar till en rad olika trosuppfattningar – så är det ju – och problem kan förstås förekomma här och var. Ingen är helt utan fel. Men, fru talman, jag vill ändå påstå att det muslimska civilsamhället, som mottar statsbidrag, sticker ut när det gäller tvivelaktigheter och en speciell problematik.
Det kan handla om det jag var inne på innan, det vill säga utländsk finansiering av moskébyggen. Många moskébyggen som är på gång i Sverige har den här kopplingen. Det kan också handla om kopplingar till islamistiska nätverk – vi var inne på Muslimska brödraskapet här tidigare. Vidare kan det handla om olika demokratifientliga uttalanden, som att öppna upp för just kvinnomisshandel. Det kan också handla om krav på särlagstiftning i Sverige, alltså sharia, vilket Sveriges Muslimska Förbund redan för många år sedan öppnade upp för.
Därför undrar jag avslutningsvis vad Jakob Forssmeds bedömning är av varför det är just kring det muslimska civilsamhället som vi ser så många demokratiproblem av det här slaget. Och vad vill statsrådet göra åt den saken?
Anf. 44 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Herr talman! Vad gäller åtgärder mot olika former av extremism, inklusive islamistisk extremism, har jag redogjort för alla de åtgärder vi nu vidtar. Det är kraftfulla åtgärder som ger oss verktyg som vi inte har haft i Sverige tidigare, och jag är glad att vi har kunnat ta fram dem i bred enighet. Det är naturligtvis så att uppmaningar till våld inte har någon plats i Sverige. Vi tar dessa frågor på största allvar, och vi bör se dem i ljuset av de förändringar vi nu genomför.
Jonas Andersson nämnde olika exempel som visar att de här villkoren och kraven behövs. Det gäller muslimska organisationer, men det finns även exempel på andra organisationer där vi har sett rätt stora problem. Vi har haft problem med den rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige, och det har också varit problem kring en del andra organisationer som man till exempel har kunnat misstänka att stater använder för att kunna övervaka människor eller på olika sätt kränka deras religionsfrihet, yttrandefrihet och trosfrihet. Vi har sett detta när det gäller en del organisationer som nu har nekats bidrag, till exempel shiasamfund i Sverige som Iran har pekat ut som organisationer som har bedrivit spionage mot människor på olika sätt.
Det är angeläget med ett rikt och levande civilsamhälle. Det gäller inte minst trossamfund, som gör betydande insatser för människor – både medlemmar och icke-medlemmar – när det gäller att ge stöd i olika skeden av livet och när det gäller gudstjänster, diakoni och annat. Men det är också viktigt för oss som samhälle att vi drar en tydlig gräns mot extremism och då inte minst mot dem som uppmanar till våld på olika sätt. Det ska vi fortsätta göra, och nu får vi instrument på plats för att klara det.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.