Utredning om trafikverkens framtid
Interpellation 2007/08:821 av Hultqvist, Peter (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-08-07
- Anmäld
- 2008-08-14
- Besvarad
- 2008-08-21
- Sista svarsdatum
- 2008-08-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 7 augusti
Interpellation
2007/08:821 Utredning om trafikverkens framtid
av Peter Hultqvist (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Regeringen har den 26 juni beslutat att tillsätta en utredning kallad Översyn av myndigheter och verksamheter inom transportområdet. Detta ska betraktas i ljuset av att regeringen tidigare gett direktiv om samordning av administrativ verksamhet inom Vägverket och Banverket, utrett och fattat beslut om inrättandet av en ny transportstyrelse, aviserat bolagisering av Banverket Produktion och Konsult samt Vägverket Produktion och Konsult. Redan väl fungerande statlig verksamhet utreds och utsätts för ett förändringsarbete som är mycket omfattande och berör tusentals anställda och flera orter.
I anslutning till det nya utredningsuppdraget presenterar EU-parlamentarikern Anders Wijkman (kd) en rapport där han kräver sammanslagning av Vägverket, Banverket, Luftfartsverket och Post- och telestyrelsen. Kenneth Hultgren, pressekreterare hos infrastrukturminister Åsa Torstensson, säger i en tidningskommentar att ett scenario, som på förhand inte är otänkbart, är ett nytt infrastrukturverk. Regeringspartier och deras tjänstemannaföreträdare bidrar på detta sätt till att ge en bild av vart utredningsarbetet syftar.
Inrättandet av ett nytt så kallat infrastrukturverk flyttar hela det strategiska utvecklings- och framtidsarbetet från nuvarande Banverket och Vägverket. De reduceras i ett sådant scenario till att bli rena driftsenheter. Deras betydelse reduceras kraftfullt vilket självklart får effekter för sysselsättningen i Borlänge.
Det finns också anledning att betänka att det omfattande utredandet om verkens framtida organisation skapar en stor oro inom verksamheten. Mycket energi och kraft går åt till organisationsförändringarna i stället för att utveckla verksamhetens kvalitet. Självfallet ser sig också många duktiga medarbetare i en osäker framtid om efter nya arbetsuppgifter.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att inte målet med utredningsarbetet ska uppfattas som förutbestämt, kvaliteten i infrastrukturverkens verksamhet försvagas genom det omfattande utredandet, och för att värna nuvarande lokaliseringars tyngd i framtiden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:821
Webb-tv: Utredning om trafikverkens framtid
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:137 Torsdagen den 21 augustiProtokoll 2007/08:137 5 § Svar på interpellation 2007/08:821 om utredning om trafikverkens framtid
Protokoll från debatten
Anf. 10 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Peter Hultqvist har, mot bakgrund av myndighetsöversynen inom transportområdet, frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att inte målet med utredningsarbetet ska uppfattas som förutbestämt. Han har vidare frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kvaliteten i infrastrukturverkens verksamhet inte ska försvagas genom det omfattande utredandet och för att värna nuvarande lokaliseringars tyngd i framtiden.
Bakgrunden till frågan är att regeringen den 26 juni 2008 beslutade om ett kommittédirektiv till en särskild utredare med uppdrag att se över myndigheter och verksamheter inom transportsektorn.
Målet för svensk statsförvaltning är att den ska vara rättssäker, effektiv och medborgarorienterad. Det ligger därför i varje regerings uppdrag att hela tiden utvärdera de myndigheter som lyder under regeringen.
Jag har, precis som Peter Hultqvist beskriver, tagit initiativ till ett antal översyner av de många myndigheter som finns på transportområdet. Transportsektorn står inför nya utmaningar och då måste en ansvarsfull statsförvaltning överväga hur man bäst möter dessa. Syftet är att pröva det offentliga åtagandet och att skapa en ändamålsenlig och effektiv organisation för statens uppgifter inom transportområdet.
Även om dessa myndigheter i mångt och mycket är väl fungerande får man inte blunda för att det finns frågor som kanske kan hanteras på ett bättre sätt. Jag tänker bland annat på infrastrukturplaneringen, där det finns en stor enighet om att sektoriseringen behöver minska och att det transportslagsövergripande synsättet behöver utvecklas. Ett annat område är anläggningsmarknaden som präglas av bristande konkurrens och låg produktivitetsutveckling. Vägverket och Banverket är stora beställare av investerings- och underhållsentreprenader, och hur de agerar har stor betydelse för marknadens funktion.
Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare som ska analysera dessa och andra frågor. Som framgår av direktiven till utredaren kan han föreslå organisatoriska eller andra lösningar. Huvudsaken är att det är lösningar som på bästa sätt stöder ett effektivt utförande av statens uppgifter inom transportområdet. Utredningen ska bedrivas i fortlöpande dialog med de myndigheter och utredningar som berörs. När förslagen har lämnats ska regeringen inhämta synpunkter i ett normalt remissförfarande. Jag vill inte föregripa utredarens arbete eller remissinstansernas synpunkter genom att förorda eller avfärda olika förslag.
Oron bland de anställda tar jag på stort allvar. Därför är det viktigt att utredaren får till stånd ett bra informationsutbyte med myndigheterna. Tyvärr bidrar Peter Hultqvist till att sprida obefogad oro med sina spekulationer.
Anf. 11 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Tack för svaret, men tyvärr ger det ingen djupare klarhet i fråga om regeringens avsikter. Enbart i allmänna ordalag beskrivs de inriktningar som utredningsarbetet kan ha. Visserligen får öppenheten i utredningsdirektiven anses som en fördel. Det kan innebära att farhågor om att utredningsresultatet är förutbestämt kan tonas ned.
Tyvärr har representanten för regeringsalliansen själv bidragit till spekulationer och oro. I nära anslutning till att regeringen fattade beslut om sin senaste utredning presenterade EU-parlamentarikern Anders Wijkman en rapport där en sammanslagning av Vägverket, Banverket, Luftfartsverket och Telestyrelsen föreslås.
När regeringens utredningsdirektiv presenterades gav Åsa Torstenssons egen pressekreterare Kennet Hultgren i Borlänge Tidning bilden av att ett inte otänkbart scenario är ett nytt infrastrukturverk som skulle ta ansvar för hela planeringsverksamheten på trafikområdet och vara en del i en sammanslagning av bland annat Banverket och Vägverket.
Erfarenheterna från det tidigare utredningsarbetet, som ledde fram till inrättandet av den nya Transportstyrelsen, är att regeringen redan före utredningsarbetet har en klar uppfattning om hur det hela ska sluta. Så upplevdes det i alla fall inom de statliga verken, vilket ministern kanske skulle ta sig en funderare på. Är det rimligt att från regeringens sida ha ett arbetssätt eller en metod som gör att det känns som att slutresultatet är förutbestämt? Leder det till bästa möjliga samarbete och kvalitet under utredningsarbetet?
Nu vill jag för min egen del säga att jag har det största förtroendet för Nils-Gunnar Billinger, som är utredare när det gäller översynen av myndigheter och verksamheter inom transportområdet. Han är en person med integritet som jag hoppas får arbeta på ett öppet och icke förutbestämt sätt. Det finns också många kompetenta medarbetare inom verken som förhoppningsvis kan bidra till att mildra och tona ned alltför vidlyftiga regeringsambitioner.
Självklart är det så att det återkommande utredandet inom transportsektorns statliga administration skapar oro och ineffektivitet. Detta sker inom verksamheter som redan nu uppfattas ha varit och är föremål för ständigt återkommande förändringsarbete. De omfattande utredningar som suger kraft ur organisationen kan inte motiveras med ministerformuleringar enligt Åsa Torstenssons modell. Även om dessa myndigheter i mångt och mycket är väl fungerande får man inte blunda för att det finns frågor som kan hanteras på ett bättre sätt.
"Kanske kan" är ett något vagt motiv för att dra i gång en utredningsapparat som enligt ministerns egen pressekreterare kan leda till ett nytt infrastrukturverk. Om jag vore i Åsa Torstenssons kläder skulle jag också undvika att recensera trafikverkens verksamhet med ord som "i mångt och mycket väl fungerande". "I mångt och mycket väl fungerande" är en lite för slapp analys av förhållandena i denna viktiga, professionellt fungerande verksamhet.
Det här visar också att det finns en lös grund för regeringens agerande. Förändringar för deras egen skull är aldrig bra. Förändringar enbart för att visa handlingskraft är heller inte bra. Däremot kan en förändring byggd på klara motiv och tydliga mål vara bra, men det kräver betydligt mer av förarbete och dialog innan arbetet startar. Olust i organisationen och kraft som tas från annat för medborgarna viktigt kvalitetsarbete är ingen bra grund att stå på.
Ser inte ministern problemen som dagens återkommande utredande skapar?
Anf. 12 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag skulle vilja backa tillbaka lite med anledning av att vi har haft ett antal diskussioner i kammaren, Peter Hultkvist och jag, utifrån transportsektorn och de förändringar som i dag sker och kommer att ske mycket tydligt och starkt i hela transportsektorn. Det är därför som jag mycket tydligt har valt att ta tag i det offentliga och myndighetssidan vad gäller att också möta det ökade förändringstrycket på transportsektorn och de nya utmaningarna.
Utredningen av Transportstyrelsen var det ju, trots Peter Hultqvists kritik som riktas till mig, en socialdemokratisk regering som valde att tillsätta på beställning av riksdagen. Den gav ett mycket gediget och bra underlag som regeringen valde att gå vidare med.
Det påverkar naturligtvis de myndighetsstrukturer som då är kvar. Det är då ganska logiskt, Peter Hultqvist, att jag och regeringen väljer att gå vidare och analysera myndighetsstrukturerna utifrån att Transportstyrelsen tillträder med nya uppgifter från den 1 januari 2009, samtidigt som vi ser ett ökat krav på en mycket smidigare samverkan mellan våra olika transportslag. Det innebär också att infrastrukturen, planeringen av infrastrukturen och verken som ansvarar för detta måste samverka på ett mycket tydligare sätt än vad som hitintills gjorts. Anledningen är, som jag ser det, klimatutmaningen. Man måste hitta tydliga transportkedjor som gör att planeringen möter klimatutmaningen på ett riktigt och framåtsyftande sätt.
Jag ser precis som Peter Hultqvist fram emot Billingers utredning. Jag hade inte tillsatt Billinger om jag inte haft stor tilltro till att det blir ett mycket bra planeringsunderlag att utgå från när fortsatta beslut ska tas i frågan.
Anf. 13 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Det var lite onödigt av ministern att ge sig på att försöka beskriva hur detta med direktiven till utredningen om Transportstyrelsen gick till. Vi hade en riksdagsmajoritet bestående av de borgerliga partierna och Miljöpartiet som under förra mandatperioden gick emot Socialdemokraterna och fattade ett beslut om att regeringen skulle ta detta initiativ. Man följde upp ett riksdagsbeslut som Socialdemokraterna röstade emot. Gör därför inte en beskrivning av detta som att Socialdemokraterna tog initiativ till inrättande av en transportstyrelse! Däremot har vi riktat allvarlig kritik mot hela det tankesättet. Det är viktigt att ha någon form av saklighet i botten när man beskriver skeenden.
I sitt första inlägg beskrev ministern i allmänna ordalag bakgrunden till detta. Jag menar att behovet av investeringar i järnväg och väg är stort. Dessa båda transportslag måste ha sin andel av kakan. De kompletterar varandra. I grunden är alltihop ekonomiska resursfrågor. Problemen med investeringsmedel, kvaliteter i verksamheten och att lösa olika kommunikationsproblem är inte i första hand organisatoriska.
Genom att lägga så stor tyngdpunkt på organisatoriska scheman, sammanslagningar och teoretiska modeller kring generellt tänkande som ska överflygla specialinriktningar inom dessa verk ger man en bild av att detta löser någon sorts djupgående problem. Om det hela slutar med en ny supermyndighet är risken stor att den blir svåröverblickbar, svårstyrd och byråkratisk. Dessutom kommer man att under resans gång ha förlorat en massa personal och kompetens.
Det handlar i grunden om resurser via statens budget. Det avgör nivån och effektiviteten i investeringar på väg och järnväg. Det är där problemen sitter, och de går inte att utreda och organisera bort. Här använder man tiden till fel saker.
Banverket och Vägverket är stora, väl fungerande verksamheter. Det finns inget som säger att en sammanslagning av dem kommer att leda till något bättre.
I sitt första inlägg berörde ministern också anläggningsbranschens behov av vitalisering. Innebär det att vi i steg 1 ska ha Banverket Produktion och Vägverket Produktion i en bolagiserad statlig form för att i steg 2 sedan privatisera? Är det så strategin ser ut så att Peab, Skanska och NCC kan stå som intresserade spekulanter på statens produktionsverksamhet och därmed slå ut viktiga huvudkonkurrenter? Jag tror inte att det leder till någon prispress i sammanhanget.
Jag vill också påminna om att Vägverkets och Banverkets produktionsverksamhet kostnadsmässigt ligger på branschindex i dag, trots prishöjningar på olja och stål och att de flesta projekt ligger i överhettade storstadsregioner.
Det är viktigt att ha dessa detaljer klara för sig. De bygger den verklighetens helhet som ska styra besluten - inte den här typen av mer svepande, generella uttalanden.
Jag vill också passa på att inbjuda ministern till Borlänge och träffa personalen på Vägverket och Banverket och dessutom kommunledningen. Det vore välgörande eftersom denna typ av förändringsarbete skapar oro och spekulationer, bland annat om hållfastheten i lokaliseringarna. Det skulle vara bra om man kunde få till stånd ett samtal mellan ministern och dem som är berörda.
Anf. 14 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Uppenbarligen är Peter Hultqvist och jag inte överens om behovet av att regeringen ständigt ser över den offentliga sidan så att den är så effektiv som möjligt och att vi använder våra skattemedel på det mest effektiva sätt man kan kräva. Det är precis det arbete jag nu gör med en bred översyn av de myndigheter som ligger inom transportområdet. Det är oerhört avgörande att vi ser vad det är för förändringar som hela transportsektorn står inför. Vi måste ha en myndighetsstruktur som möter behovet av att se att olika transportslag har ett starkt behov av att ha smidiga lösningar där väg och järnväg på rätt ställe prioriteras. På det sättet skapar vi smidiga transportflöden.
I grunden handlar all infrastrukturplanering om pengar. Det förtar dock inte ansvaret att varje skattekrona som läggs på en väg eller järnväg ska vara så optimalt utnyttjad som möjligt. Jag ser framför mig att vi kan få svar på om vi har rätt organisation eller om det krävs förändrade strukturer.
Det är också viktigt att se det planeringsunderlag som vi har att hantera. Det är ett resultat av ett gediget arbete i olika regioner runt omkring i Sverige. Där pekar många aktörer på att den sektorsvisa planeringen som sker i dag är ett problem. Kommuner, länsstyrelser och näringslivsföreträdare efterlyser ett mycket tydligare samlat trafikverk.
Jag ser fram emot det arbete som ska pågå fram till den 1 april. Syftet är att vi ska få en modern och effektiv organisation som möter de utmaningar som transportsektorn står inför.
Anf. 15 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Det måste i alla offentliga verksamheter finnas ett ständigt pågående utvecklings- och förändringsarbete. Inom trafikverken finns det hela tiden ett sådant pågående utredningsarbete inom organisationen för att hitta bättre lösningar.
Jag är kritisk till den metod som regeringen använder. Det är ständigt nya utredningar som känns förutbestämda när de tillsätts. Jag beklagar att ministern i sitt senaste inlägg betonade att det efterlyses ett samlat trafikverk. Ministern glider redan innan utredningen har startat in i en terminologi - efter att inledningsvis ha försökt ha ett öppet förhållningssätt - där hon på något vis direkt bekräftar sin egen pressekreterares uttalande i tidningen om att detta kan leda till ett nytt infrastrukturverk. Problemet är just detta att man upplever saker som förutbestämda. Jag beklagar att det kom upp i debatten.
Vi ska ha smidiga lösningar. Det kan till och med vara så när man utreder, slår ihop - när storskaligheten är huvudlinjen, vilket tycks vara regeringens modell - och sedan summerar resultatet att det är mer svårstyrt och mer byråkratiskt och till och med dyrare än vad det var innan man började.
Det känns ibland på något vis som att det förändringsarbetet görs för sin egen skull. Det är väldigt mycket förutbestämt hur det ska sluta. Regeringen är fast vid sina egna modeller och förutsättningar.
Det arbetet borde ha börjat i en annan ända, exempelvis med en informell och rätt så omfattande dialog med dem som arbetar inom verken och deras ledningar.
Anf. 16 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag har i den här debatten utgått från att Peter Hultqvist är mycket medveten om att på grund av den nya Transportstyrelsen från den 1 januari kommer inte dagens trafikverk att se likadana ut. Det är därför oerhört logiskt att vi just har tillsatt en utredning för att samlat se över de olika myndigheterna. Vi ska därefter ta ställning till vad som är relevant att gå vidare med. Myndigheterna står redan i dag under förändring med det beslut som nu är fattat om en ny transportstyrelse.
Fru talman! Det är inte så att jag glider över till ett konstaterande att ett samlat trafikverk kommer att vara resultatet. Jag har deltagit i många olika debatter och diskussioner av den anledningen att jag ser vikten av att vi har planeringsprocesser framöver som mycket tydligare är trafikslagsövergripande och transportslagsövergripande. Det kommer att ställa förändringskrav på de offentliga myndigheterna att ha helt andra organisationer och strukturer. Därav är det ganska logiskt att vi också har ett utredningsuppdrag som Nils Gunnar Billinger är ansvarig för.
Fru talman! Ibland blir jag inte riktigt klok på Socialdemokraternas angreppssätt. Ibland är det inte bra att vi går vidare utan att ha reella utredningar och utredningsunderlag innan vi fattar beslut. Men i dag var det ett felaktigt arbetssätt med ett gediget underlag med en självständig utredare som ska lämna ett förslag till regeringen. Detta var inte tillfyllest. Det är en mycket märklig debatt jag nu kan skönja att Socialdemokraterna för.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.