utomhuspedagogik

Interpellation 2001/02:208 av Andersson, Yvonne (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-01-28
Anmäld: 2002-02-05
Besvarad: 2002-02-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 28 januari
Interpellation 2001/02:208
av Yvonne Andersson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om utomhuspedagogik

Utomhuspedagogik har visats vara av stor betydelse för vissa elever. Framgångsrik forskning och utveckling av denna pedagogik har främst gjorts vid Linköpings universitet. Där bedrivs också kurser inom området såväl i form av tillvalskurser för blivande lärare som i form av 40-poängskurser på grundutbildningsnivå. Det bedrivs också fortbildningsverksamhet över hela landet.

Utomhuspedagogiken är ett komplement till klassrums- och textbaserat lärande. Genom den kan förståelsen öka för att utemiljön är en viktig del och en bas för lärande. Utemiljön är en ständigt aktuell kunskapskälla och där finns ett rikt material för såväl historiska analyser som av studier av nutid och framtid inom olika ämnesområden.

Många barn mår dåligt av olika skäl i dagens skola vilket begränsar inlärningen. Eleverna är olika och vi måste se till att det finns olika metoder så att varje elevs behov kan tillgodoses. Utomhuspedagogiken kan vara en väg att nå dem som har det svårt på olika sätt.

Vad avser utbildningsministern göra så att fler barn får möjlighet att lära i utomhusmiljö?

Debatt

(5 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:208

Webb-tv: utomhuspedagogik

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 67 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Yvonne Andersson har frågat mig vad jag avser att göra så att fler barn får möjlighet att lära i utomhusmiljö. Ansvarsfördelningen på skolområdet innebär att staten formulerar övergripande mål och resultatkrav medan kommunen har det direkta ansvaret för verk- samhetens bedrivande. Det finns inte några hinder i skolförfattningarna för att bedriva undervisning utomhus. Kommuner och andra skolhuvudmän har således i dag alla möjligheter att lägga in sådana inslag i utbildningen. Jag anser att frågan om lärande i utomhusmiljö hänger nära samman med frågan om fysisk aktivitet och rörelse. Flera undersökningar visar att barn och unga rör sig mindre och att övervikten ökar. Det måste betraktas som mycket angeläget att på olika sätt stimulera till ökad rörelse och fysisk aktivitet inom skolan. Att förlägga undervisning utomhus är ett naturligt sätt att få barn och ungdomar att röra sig mer i skolan. Jag håller också med Yvonne Anders- son om att undervisningsinslag utomhus i många fall kan ha goda pedagogiska effekter. Andra argument som ofta förs fram till stöd för utomhuspedagogiken är minskad risk för vissa allergier och goda möjlig- heter till undervisning i miljökunskap. Regeringen står bakom flera satsningar för att stimulera till ökad fysisk aktivitet i skolan. Bland dessa kan nämnas det fysiska aktivitetsår, benämnt Sätt Sverige i rörelse 2001, som Folkhälsoinstitutet på uppdrag av regeringen genomförde under föregående år. Ett av fokusområdena för denna satsning var barn och ungdomar i skolan. Inom ramen för detta håller en ny nationell kursplan i utomhuspedagogik på att tas fram. Kursen ska vända sig till personal verksam i förskolan och skolan och arbetet ska baseras på aktu- ell kunskap om människans relation till olika fysiska miljöer. Syftet är att skapa mer rörelseintensiva lär- miljöer i alla skolans ämnen. Regeringen har även anslagit medel från Allmän- na arvsfonden till olika utvecklingsprojekt. Ett exem- pel på detta är det s.k. Bunkefloprojektet som är ett hälsoprojekt i samverkan mellan föreningslivet och skolan. Eleverna i Bunkeflo har fysisk rörelse på schemat varje dag och i projektet studeras vilken inverkan detta har på socialt beteende, studieresultat m.m. Inom ramen för detta projekt har det även star- tat ett nätverk som syftar till att ta till vara och sprida positiva effekter av en ökad fysisk aktivitet i skolan. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att stimulera till lokal utveckling när det gäller barns och ungdomars fysiska aktivitet och rörelse i skolan. En positiv effekt av detta är förhoppningsvis att använ- dandet av utomhuspedagogik ökar. Jag vill också betona att det är av central betydelse att fysisk akti- vitet och rörelse är integrerade i hela skoldagen och inte bara sker inom ramen för ämnet idrott och hälsa. Ansvaret för en skolas pedagogiska inriktning vi- lar helt på skolan själv och på skolans huvudman. Jag anser det viktigt att det finns ett rikt utbud av pedago- giska profiler på olika skolor så att föräldrar och barn i så stor utsträckning som möjligt har möjlighet att välja en inriktning som passar deras intressen och behov. Då Yvonne Andersson, som framställt interpella- tionen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Er- ling Wälivaara i stället fick delta i överläggningen.

Erling Wälivaara (Kd)

Anf. 68 Erling Wälivaara (Kd)

Fru talman! Också nu tackar jag för att jag får va- ra här och ta emot interpellationssvaret eftersom Yvonne Andersson inte har möjlighet att närvara i kväll. Jag tackar också ministern för svaret. Vi delar många av de åsikter som framkommer i det här svaret också. Utomhuspedagogiken är nästan självklar när det gäller miljö och idrott. Men när det gäller andra äm- nen kan en stor del av undervisningen också ske i naturliga miljöer, t.ex. biologi, historia och t.o.m. matematik. Jag ska inte föra en lång debatt här. Men vore det inte lämpligt, skolministern, att utreda möj- ligheterna till utomhuspedagogik i översynen av läro- planen?

Willy Söderdahl (V)

Anf. 69 Willy Söderdahl (V)

Fru talman! Det här är en fråga som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. För tre och ett halvt år sedan var jag naturskolelärare i Sölvesborgs kommun. I svaret säger utbildningsministern att det inte finns några hinder i skolförfattningen för att bedriva utomhuspedagogik. Det är riktigt. Skolförfattningen ger tvärtom mycket goda möjligheter till detta. Flera kommuner har också utnyttjat det, och jag kommer som sagt från en sådan. I svaret tar utbildningsministern upp det positiva sambandet mellan utomhuspedagogik och fysisk aktivitet. Men utomhuspedagogik handlar ju också om så mycket annat, som Erling Wälivaara sade. Det finns ett 60-tal naturskolor i landet. De är organisera- de i någonting som kallas för Naturskoleföreningen. De sysslar med utomhuspedagogik och är lite exper- ter på det. De har en devis som talar om att lära in ute. Man börjar med upplevelser. Man ska uppleva med alla sina sinnen. När man gör det upptäcker man någonting. Man upptäcker sambanden och blir för- undrad. Man kan bli fantastiskt förundrad över hur fin en vitsippa är eller att en groda kan hoppa så långt. Det ger frågor, och det ger också en lust att vilja lära mer. Där kommer nästa steg. Då söker man efter förståelsen och undrar varför gör den det och varför händer detta. Genom att arbeta på detta sätt får varje barn en in- sikt och en ekologisk förståelse. När man har fått insikten vill man också börja göra någonting och påverka. Det är bl.a. därför jag står här nu. Det blir resultatet av min insikt i de här frågorna. Därför und- rar jag hur utbildningsministern ser på dessa övriga aspekter av utomhuspedagogik.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 70 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Efter Willy Söderdahls inlägg tror jag att vi alla känner oss lite övertygade om det här fak- tiskt är en bra idé, men jag tror inte att någon av oss vill reglera den centralt. Men att använda utomhus- miljön för att stimulera elevers intresse för många olika ämnen tror jag är en väldigt god idé. Jag är inte beredd att centraldirigera detta men ser gärna att den här typen av verksamhet utvecklas framöver.

Willy Söderdahl (V)

Anf. 71 Willy Söderdahl (V)

Fru talman! Jag tackar för det positiva svaret att utbildningsministern ser att det finns möjligheter i detta. Naturskolorna jobbar inte bara med miljöun- dervisning och det som jag nu försökte beskriva, utan i denna verksamhet är man samtidigt inne på grupp- dynamik. Vad är det som händer i en grupp när man har dem ute i naturen? Det är helt annat än det som händer inne i skolsalen. Man kan jobba med samar- bete och könsroller på ett mycket naturligt sätt. De barn som inte hävdar sig i skolsalen kan få visa fram- fötterna och göra saker som ingen trodde att de kunde - på gott och ont ibland tänkte jag säga. Dessutom är naturskolorna mycket delaktiga i fortbildning av personalen dels när man har grupper- na ute, dels i ren personalutbildning. Jag vet att de också är aktiva där högskolorna och lärarutbildning- arna finns. Dessa lärocentrum utnyttjar ofta att natur- skolan finns i närheten och kommer ut med lärarkan- didaterna. Det är också positivt. Jag tror inte heller att man ska centraldirigera detta. Jag vill lyfta fram att de här resurserna finns. Hur utnyttjar vi dem för att de ska komma fler till del än bara de kommuner som nu har nappat på detta? Hur kan man utnyttja den resurs som faktiskt finns i landet i den nationella kursplan som man tar fram i utomhuspedagogik?

Intressenter

Frågeställare

Andersson, Yvonne (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

utbildningsminister Thomas Östros Socialdemokraterna