Utjämningssystemet
Interpellation 2024/25:604 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-04-11
- Överlämnad
- 2025-04-14
- Anmäld
- 2025-04-15
- Svarsdatum
- 2025-05-06
- Besvarad
- 2025-05-06
- Sista svarsdatum
- 2025-05-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Den svenska välfärdsmodellen ger oss god omsorg när vi blir äldre, en bra utbildning för våra barn och vård efter behov. En grundbult i vårt välfärdssystem är att alla ska få samma möjligheter – oavsett vem manär och var man växer upp.
För att skapa likvärdighet i hela landet har Sverige ett utjämningssystem mellan kommuner och regioner. Trots dagens system är skillnaderna mellan kommuner och regioner alltjämt stora. Tuffast är det för de minsta kommunerna i glesbygd, men det är också tufft för de kommuner som har lägre skattekraft eller stora socioekonomiska utmaningar. Alla kommuner, från norr till söder, ska kunna erbjuda en bra välfärd. Sverige tjänar inte på ökade klyftor och ojämlikhet; Sverige tjänar på sammanhållning.
I ljuset av detta har riksdagen utrett hur man kan förbättra utjämningssystemet. I juli 2024 tog civilminister Slottner emot slutbetänkandet från den parlamentariska utjämningskommittén. Förslaget har varit på remiss, och regeringen har tagit emot remissvaren. Den väntade propositionen kring Utjämningskommitténs förslag till nytt utjämningssystem finns dock inte med i regeringens plan.
Min fråga till statsrådet Erik Slottner är därför:
Vilket är skälet till att propositionen om utjämningssystemet inte finns med i regeringens plan, och hur ser den aktuella tidsplanen ut?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:604
Webb-tv: Utjämningssystemet
Dokument från debatten
- Tisdag den 6 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:109
- Protokoll 2024/25:109 Tisdagen den 6 majProtokoll 2024/25:109 (forts.) Svar på interpellation 2024/25:604 om utjämningssystemet
Protokoll från debatten
Anf. 87 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Jag får be om ursäkt till föregående debattörer för att jag inte skakade hand med dem. Men vi vinkar i luften i stället.
Fru talman! Eva Lindh har frågat mig vilket skälet är till att propositionen om utjämningssystemet inte finns med i regeringens plan och hur den aktuella tidsplanen ser ut.
Jag delar synen att alla kommuner ska kunna erbjuda en bra välfärd. Samtidigt har många kommuner, särskilt de mindre, utmaningar exempelvis när det gäller en åldrande och minskande befolkning och även när det gäller kompetensförsörjning. Kommunalekonomisk utjämning är en förutsättning för en likvärdig välfärd i hela landet. Det är viktigt att systemet hålls uppdaterat och att det utvecklas i takt med samhällsutvecklingen.
Utjämningssystemet har setts över av en parlamentariskt sammansatt kommitté. Bakgrunden till att kommittén tillsattes var ett tillkännagivande från riksdagen om att utjämningssystemet skulle ses över med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Kommitténs uppdrag var bland annat att göra en bred översyn av systemet och att föreslå åtgärder för att minska risken för negativa bieffekter av inkomstutjämningen på tillväxt.
Kommittén överlämnade sina förslag i juli, och förslagen remitterades därefter under fyra månader till en bred remisskrets, bland annat till samtliga kommuner och regioner. Det är viktigt för regeringen att ställningstaganden om Utjämningskommitténs förslag grundas på genomarbetade analyser. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.
Anf. 88 Eva Lindh (S)
Fru talman! Oavsett vem du är eller var du bor ska du kunna få en bra sjukvård, en bra utbildning och en bra omsorg. I en demokratisk välfärdsmodell har vi tillsammans ansvar för alla barn, alla sjuka och alla äldre.
Så är det inte i dag. Just nu står välfärden i en kostnadskris, och situationen är generellt svårare bland de befolkningsmässigt minsta kommunerna och de kommuner som har stora så kallade socioekonomiska utmaningar.
Förutsättningarna att möta den utmaningen skiljer sig mycket åt mellan kommuner och regioner. Det är därför vi har ett utjämningssystem.
Sverige behöver naturligtvis satsningar på välfärden som skapar ett mer sammanhållet och jämlikt samhälle. Alla kommuner och regioner ska kunna ha en bra välfärd. Vi måste prioritera mer jämlika förutsättningar i hela landet.
Fru talman! Jag ska göra en liten tillbakablick. I april 2022 kom hela riksdagen överens om att göra en ny översyn av hela det så kallade utjämningsystemet, det vill säga hur vi fördelar resurserna till kommuner och regioner. Det var faktiskt de partier som nu sitter i regeringen som var särskilt pådrivande för att det skulle ske just då.
I korthet var uppdraget som gavs i april 2022 att säkerställa att alla kommuner och regioner har likvärdiga ekonomiska förutsättningar att ge sina invånare en välfärd med hög kvalitet. Det handlade också om utveckling och andra frågor och om att se över hela systemet.
Det är naturligtvis en mycket viktig och avgörande utredning som berör oss alla. Utredningen visade också att relativt stora förändringar är nödvändiga för att säkerställa att systemet skapar just de likvärdiga förutsättningarna. De ska inte vara samma, utan likvärdiga.
I juli 2024 tog civilminister Erik Slottner emot slutbetänkandet från utredningen. Förslaget har nu varit på remiss, och regeringen har tagit emot remissvaren. Den väntade propositionen finns dock inte med i planen. Det är därför som jag och många med mig undrar: Vad hände?
Hela tiden under utredningstiden arbetade vi mot en inofficiell gemensam deadline för att vi skulle klara ett genomförande från den 1 januari 2026. Men nu finns som sagt inte ett spår av propositionen. Det är också därför som jag ställer frågan.
Just nu väntar många regioner och kommuner på någon typ av besked. Svaret från statsrådet är att förslagen nu bereds inom Regeringskansliet. Absolut, det förstår jag. Det förstår nog också en del andra. Men något mer besked borde statsrådet kunna ge.
Hur ser tidsplanen ut? Kommer det ens ett förslag om ett nytt utjämningsystem? Vi förtjänar att få något mer svar än bara att det bereds.
Nu är tidsplanen för kommuner och regioner att de jobbar med sin budget för kommande år. Det gör de nu. Någon typ av hint om vad som händer borde statsrådet kunna ge här nu i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(forts.)
Anf. 89 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Då återupptar vi interpellationsdebatten som handlar om skatteutjämningssystemet och vad som händer med den utredning som lämnades i juli förra året.
Jag förstår att frågan väcks. Det har tagit lite tid. Det var ett omfattande utredningsarbete som höll på under lång tid, och som jag sa i mitt interpellationssvar har det gått ut på väldigt bred remiss. Samtliga kommuner och regioner i Sverige, 310 stycken, samt många andra instanser har fått komma med synpunkter.
Som Eva Lindh vet har synpunkterna varit många. Det tar såklart tid att ta sig igenom så många synpunkter, och då tar beredningen extra lång tid. Dessutom är det avvägningar och ställningstaganden som ska göras. Det här får ju stor påverkan, både plus och minus, på enskilda kommuner och regioner. Det gäller nu att hitta ett system och lägga fram en proposition som blir så välavvägd och proportionerlig som möjligt, också gentemot de kommuner och regioner som på olika sätt drabbas eller gynnas. Innan vi gör det och går fram med en så stor proposition behöver vi helt enkelt tid.
Jag förstår att det nu efterfrågas när det kommer mer besked. Jag kan inte riktigt ge besked i dagsläget. Det jag kan svara är helt enkelt att beredningen pågår. Jag ger skälen till att beredningen tar längre tid än vanligt.
Jag kan lägga till att Tidöregeringen gav tilläggsdirektiv till utredningen, som Eva Lindh vet eftersom hon var ledamot i kommittén, om att ytterligare stärka tillväxtperspektivet och analysera problemen med skatter, alltså att det i högskattekommuner finns en stor klyfta mellan de invånare som betalar högst kommunalskatt och de som betalar lägst kommunalskatt och hur man kan minska den klyftan.
Vi måste också ta ställning till om vi tycker att kommittén gjorde ett tillräckligt utvecklat arbete och gav tillräckligt bra förslag i de här avseendena eller om regeringen vill lägga till ytterligare saker.
Det är sådana orsaker som ligger bakom att den här beredningen tar längre tid än en vanlig utredning.
Anf. 90 Eva Lindh (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Alla kommuner och regioner får ju otillräckliga resurser för att klara sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Men särskilt tufft är det för många kommuner i glesbygd eller på landsbygd, alltså små kommuner. De väntar nu – precis som alla andra, förstås – på att få ett besked.
Det tar tid. Jag satt ju själv i kommittén, och jag vet att det är ett komplicerat system med många avvägningar som ska göras. Det har jag full förståelse för. Det var också därför vi bad om att få längre tid för utredningen för att kunna hantera alla frågor. Nu fick vi bara två månader extra, vilket ju inte gjorde någon jättestor skillnad. Men det har gjorts en utredning som har getts till regeringen och som kommuner och regioner ändå har klarat av att svara på.
Jag tänker att det är bra att få något mer och tydligare besked, för jag tolkar civilministern som att det ändå kommer någon typ av nytt förslag. Det är bra att veta, för även där har det ju funnits osäkerhet. Kommer man bara att lämna utredningen som gjordes och kommitténs arbete och inte göra någonting alls? Då är ju det ett besked.
Om det är så att det arbetas på och kommer någon typ av förslag är det förstås bra att veta på ett ungefär när. Om jag nu har tolkat det här rätt håller regeringen på att ta fram någon typ av förslag, så det vore fint om statsrådet kunde säga det och ge någon indikation på om det kommer att ske i år eller nästa år. Det skulle faktiskt vara väldigt bra för alla de kommuner och regioner där lokalpolitiker just nu sitter med väldigt tuffa avvägningar – om man ska behöva göra mer nedskärningar eller hur man ska ta sig an den tuffa ekonomi och de svåra utmaningar som de flesta kommuner och regioner ändå har.
Samtidigt som vi väntar vill jag göra ett inpass. Vi vet som sagt, och det såg också utredningen, att skillnaderna och behoven är större än många trodde. Många kommuner kämpar verkligen hårt. Alla kämpar, men en del kämpar alldeles extra hårt. Då är det märkligt att man under väntan tog bort det stöd som vi socialdemokrater införde, som var särskilt riktat till de gles- och landsbygdskommuner – de minsta kommunerna – som har det allra tuffast. Vi hade en särskild peng, ett särskilt stöd, och det vi tyckte var viktigt var att förlänga det åtminstone under väntetiden.
Nu blir det ju ännu svårare och tuffare för just de här kommunerna. De människor som bor i glesbygd och på landsbygd och i de här små kommunerna får ju en välfärd som utarmas ännu mer. Därför tycker jag att det var ett högst märkligt beslut man fattade.
Jag tycker att det är bättre att göra satsningar på till exempel Boxholm, Vadstena, Valdemarsvik, Ydre och Ödeshög i Östergötland för att de kommunerna ska kunna klara en bra välfärd än att satsningarna ska gå till skattesänkningar för framför allt rika män i storstäder.
Anf. 91 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Nu ska det sägas apropå det sista här att utjämningssystemet kompenserar för gleshet och litenhet. Det är två komponenter som det faktiskt kompenserar för.
Jag tycker inte att det är någon jättebra styrning att utöver det lägga på en massa extra bidrag som ytterligare kompenserar för detta. Jag tycker att det är bra om det vi kompenserar för vad gäller strukturella förutsättningar och skillnader görs inom skatteutjämningssystemet. Jag tycker att det är väldigt välkommet om det görs.
Jag tittade efter precis före den här debatten och noterade att de kommuner som hade störst överskott förra året, de med bäst ekonomi per invånare, faktiskt var kommuner med mellan 30 000 och 50 000 invånare. Det var alltså inte de största kommunerna som hade bäst ekonomi, inte heller de minsta, utan det var mellanskiktet med mellan 30 000 och 50 000 invånare. Vad det beror på vet jag inte, men jag noterar det med extra stort intresse.
Jag kan absolut ge besked om att utredningen inte ligger i någon byrålåda. Jag har också hört rykten och farhågor om att vi har lagt den i byrålådan och inte vill gå vidare med någonting. Så är det inte.
Jag är också mycket väl medveten om att den parlamentariska kommitté som lade fram det här var enig. Det stärker också på något sätt incitamenten och motivationen – och argumenten för, ska jag säga – att gå fram med någonting. Det tycker jag att det gör; det måste jag säga. Det vore märkligt att inte gå fram med någonting när en parlamentarisk kommitté som riksdagen har beställt är enig, så vi kan nog räkna med att det kommer att göras.
Men beskedet är att det fortfarande bereds, och det beror som sagt på att det är väldigt många olika frågor som ska avvägas. Olika förslag vi väljer att gå fram med får konsekvenser. Det finns väldigt många synpunkter från olika håll, och de spretar. Många kan ha goda argument. Det finns många goda argument för respektive synpunkt, och där måste vi göra en klok avvägning. Därför bereds frågan fortfarande, och inga beslut är fattade än.
Eftersom det även kom en del allmänna kommunalekonomiska synpunkter i Eva Lindhs inlägg vill jag säga att ekonomin i kommunerna nu ser bättre ut. År 2024 var det tuffaste året, men det var ändå ett totalt överskott i kommunsektorn på 6 miljarder kronor. Det var ett minus i regionerna men ett plus för kommunerna. Nu när vi går in i 2025 ser utsikterna mycket bättre ut.
Det skapas någon bild här nu av att ekonomin i kommunerna är väldigt dålig. Jag håller inte med om det. Den är fortfarande ansträngd, och det är fortfarande ett tufft ekonomiskt läge. Vi ser också att ekonomin i omvärlden är orolig. Det är väldigt svårt att veta hur prognoserna kommer att se ut framöver. Det gör det svårare att lägga en kommunal budget, för det påverkar så mycket hur skatteunderlaget utvecklas, hur antalet arbetade timmar utvecklas och hur tillväxten och ekonomin utvecklas. Det är såklart tufft för kommunerna att veta de ekonomiska förutsättningarna. Men på totalen ser det ekonomiska läget ändå bättre ut år 2025 än det gjorde år 2024. Många kommuner har också upparbetat en resultatutjämningsreserv som man kan använda i de fall man går med underskott.
Anf. 92 Eva Lindh (S)
Fru talman! Jag tackar civilministern! Jag vet i alla fall mer nu än jag gjorde innan. Det är alltid bra, så jag tackar för det. Då vet vi att det finns ett arbete på gång. Om man inte hör något är det klart att man tänker att det finns en risk att det inte har blivit någonting av det. Det är bra att kommuner och regioner och flera av oss som är intresserade vet detta.
Jag vill ändå säga att vi har ett utjämningssystem som inte är helt utjämnande. Det kanske inte är någon av oss som vill ha en total utjämning, men vi tycker ändå att det finns för lite utjämning och att det behövs mer utjämning. Det var därför Socialdemokraterna också lade till de här pengarna till de kommuner som kämpar och har det tuffast.
De minsta kommunerna kanske inte är 30 000 utan upp till 30 000. Precis som statsrådet vet klarar dessa kommuner sig ibland hyfsat, beroende på läge, gleshet och landsbygd. Jag tror att många ändå ser att gleshetsindexet behöver väga tyngre, eftersom dessa skillnader ändå finns. Så det är bra att detta inte ligger i byrålådan.
Jag har läst alla remisser som har kommit in. Jag har själv varit lokalpolitiker, och det är klart att många lokalpolitiker inser att det är tufft om man tappar. Det förstår vi. Ändå handlar det också om huruvida den regering som då sitter vid makten kan skjuta till pengar. Utredningen ska ju inte kosta mer pengar, det vill säga att vi ju inte hade mer pengar att fördela. Det skulle ju vara kostnadsneutralt.
Det utredningen har gjort handlar om hur man fördelar pengar. Man kan ju ge mer statsbidrag i generella statsbidrag, och det har vi i Socialdemokraterna visat att man kan göra. Detta vore bra.
Anf. 93 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Även den här regeringen har visat att vi kan ge mer pengar till kommunsektorn. Vi har permanent höjt de generella statsbidragen med 16 miljarder hittills under den här mandatperioden. Vi har också höjt de riktade statsbidragen. Nu ingår ju inte de riktade statsbidragen i utjämningssystemet, men väl de generella. Vi får se vilken nivå vi väljer att lägga statsbidraget på i den kommande budgeten i höst.
För mig är det viktiga nu att vi inte får nya parametrar som hämmar tillväxt. Det tycker jag är väldigt viktigt. Vi uppmuntrar snarare och bygger in system som gör att det faktiskt lönar sig att bedriva tillväxtarbete. Det tycker jag är en viktig parameter. Därav det tilläggsdirektiv vi gav.
Jag tycker också att det är viktigt att vi inte bygger in system som motverkar kommunsammanslagningar. Som Eva Lindh vet vill jag se kommunsammanslagningar i Sverige. Kommunerna är förmodligen för många. Det finns för många kommuner med alldeles för liten befolkning för att klara av det välfärdsuppdrag man har och de uppdrag man har kring brottsförebyggande arbete, kompetensförsörjning, strategiskt arbete, klimatanpassningar och civilt försvar etcetera.
I dag kan man se parametrar i skatteutjämningssystemet där man förlorar på att slå samman kommuner. Det tycker jag är väldigt olyckligt.
Det finns alltså vissa saker jag tycker är viktiga. När vi nu ska göra parametrarna så rättvisa som möjligt för att jämna ut strukturella skillnader mellan kommunerna är det viktigt att vi inte bygger in mekanismer som exempelvis motverkar tillväxt eller kommunsammanslagningar. Det är två viktiga parametrar för mig i det här arbetet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.