Utebliven granskning av gangsterrappen

Interpellation 2021/22:248 av Tobias Andersson (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-07
Överlämnad
2022-01-10
Anmäld
2022-01-11
Svarsdatum
2022-01-20
Besvarad
2022-01-20
Sista svarsdatum
2022-01-25

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)

 

Gangsterrappens betydelse för de kriminella nätverken i Sverige har aktualiserats på nytt i efterdyningarna av avrättningen på rapparen Einár. Efter mordet kommunicerade polisen ut att de hade särskild bevakning på sex personer i Stockholmsområdet, varav hela tre var rappare – två var med Einár under mordnatten.

Det har funnits de som gjort sitt yttersta för att försvara och fortsatt legitimera gangsterrappen även efter mordet, men stark kritik har också väckts, däribland från inrikesminister Mikael Damberg, som bland annat uttryckte följande:

Det som är farligt tycker jag, det är att det finns en subkultur bland unga människor där man glorifierar den här gangsterkulturen.

Jag kan endast instämma i Mikael Dambergs kommentar. Det går inte att blunda för att gangsterrappen i såväl Sverige som andra länder har en nära relation till de kriminella nätverken, till gangsters. Det är med andra ord inte endast som så att gangsterrappen glorifierar gangsterkulturen genom att erbjuda någon form av oskyldig beskrivning av gangstermiljön. Gangsterrappare har i många fall själva visat sig vara en aktiv del av gangstermiljön, högst inblandade i grova brott vilka de även refererar till i sina låtar.

Detta har i praktiken inneburit att såväl texter som musikvideor har blivit verktyg för kriminella grupperingar att föra ut sina budskap – budskap som för de initierade antingen har tydlig koppling till redan begångna brott eller syftar till att hota andra grupperingar. Att vissa rappare livnär sig på såväl intäkter från musiken som intäkter från kriminalitet är troligt. Sannolikt innebär även musiken ett stärkt varumärke, vilket kanske underlättar de kriminella aktiviteterna.

Senast någon musik problematiserades i samma utsträckning som gangsterrappen görs i dag fick Brå i uppdrag att utvärdera densamma för att därigenom generera ett bättre kunskapsläge. Rapporten presenterades 1999 och både berörde och hette Vit maktmusik (Brå 1999:10). Vitmaktmusiken synades i sömmarna, och i rapporten återfanns allt från åtgärderna i skolan till industrin kring musiken. Denna överblick möjliggjorde en bättre förståelse av situationen, och någonting snarlikt vore önskvärt även i detta fall.

En rapport över gangsterrappen behöver inte syfta till att presentera förslag på lagförändringar utan snarare erbjuda en överblick över området. Förhoppningsvis skulle det kunna underlätta samhällets kollektiva ansträngning att motarbeta att ungdomar förleds in i kriminalitet med gangsterrappen som en bidragande orsak. Givet detta föreslog Sverigedemokraterna just en sådan granskning.

Jag riktade under hösten en interpellation till Mikael Damberg utifrån hans uttalanden och Sverigedemokraternas förslag, men den besvarades aldrig eftersom statsministern avgick. När Magdalena Andersson återkom som statsminister utsågs Jeanette Gustafsdotter till kulturminister.

Torsdagen den 1 december fick Jeanette Gustafsdotter en fråga, i en av sina första intervjuer, om Sverigedemokraternas förslag att utreda gangsterrappen likt hur Brottsförebyggande rådet utredde vitmaktmusiken på 90-talet. På denna fråga svarade kulturministern följande: Absolut titta på det och se om det leder till brott.

Ett tydligt besked från ministern. Dessvärre backade kulturministern senare från detta, och när jag ställde en skriftlig fråga i ärendet blev svaret att den granskning ministern initialt stod bakom inte var aktuell.

Mot denna bakgrund önskar jag fråga kulturminister Jeanette Gustafsdotter följande:
 

  1.  Hur kom det sig att ministern ändrade uppfattning och inte längre verkar för en granskning?
  2.   Avser ministern att vidta några andra åtgärder för att komma till rätta med den problematik som ministern, Mikael Damberg och jag har tillstått?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2021/22:248, Utebliven granskning av gangsterrappen

Interpellationsdebatt 2021/22:248

Webb-tv: Utebliven granskning av gangsterrappen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 108 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)

Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig hur det kom sig att jag ändrade uppfattning och inte längre verkar för en granskning av gangsterrappen. Tobias Andersson har vidare frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att komma till rätta med den problematik han menar sig se.

Kulturens frihet är en grundläggande princip inom kulturpolitiken. En fri och oberoende kultursektor är grundläggande för varje framgångsrikt demokratiskt samhälle. De av riksdagen antagna nationella kulturpolitiska målen slår fast att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Detta verkställs genom att styrningen på kulturområdet är organiserad enligt principen om armlängds avstånd. Det innebär att myndighetsinstruktioner och stödordningar är reglerade så att politiker inte tar beslut om konstnärligt innehåll i fördelning av kulturstöd eller beslutar vilka vetenskapliga perspektiv som används i arbetet på kulturarvsinstitutionerna.

Principen om armlängds avstånd är viktig att slå fast och värna och även att stärka och utveckla. Det är en högt prioriterad kulturpolitisk fråga för mig som kulturminister. Just denna ambition är skälet till att regeringen gav Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att se över hur principen om armlängds avstånd efterlevs i praktiken, vilket resulterade i rapporten  fri är konsten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill återigen förtydliga att grundförutsättningen är att konsten och kulturen ska vara fri och att politiken ska ha en armlängds avstånd från innehållet. Jag råder inte över, och ska heller inte i min roll som kulturminister råda över, innehållet i enskilda kulturyttringar. I fall där kopplingar till brottslig verksamhet misstänks eller förekommer finns det andra instanser och myndigheter som utreder och hanterar dessa ärenden.

Som kulturminister är det viktigt att vara lyhörd för de diskussioner som förs i samhället. Min uppgift är att skapa goda förutsättningar för kulturverksamheter och för konstnärer att verka i hela landet, se till att konsten kommer fler till del samt att värna den konstnärliga friheten.


Anf. 109 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag tackar för svaret från ministern.

Gangsterrappens betydelse för de kriminella nätverken i Sverige har aktualiserats på nytt i efterdyningarna av avrättningen av rapparen Nils Grönberg, även känd som Einár. Att det finns en uppenbar koppling mellan svensk gangsterrap och gängkriminalitet är numera ett faktum.

Det har dock funnits de som har gjort sitt yttersta för att försvara och fortsatt legitimera gangsterrappen även efter mordet. Men stark kritik har också väckts primärt från mitt eget parti där vi länge var ensamma om att uppmärksamma problematiken kring det offentligas glorifiering av ofta grovt kriminella gangsterrappare. För detta anklagades vi för både det ena och det andra. Föga förvånande anammade Socialdemokraterna sedan vårt narrativ när dåvarande inrikesministern kom med kritik som var snarlik den som Sverigedemokraterna hade yttrat.

Det går inte längre att blunda för att gangsterrappen i såväl Sverige som andra länder har en väldigt nära relation till kriminella nätverk.

Trots att våra meningsmotståndare samt representanter för public service maniskt och ansvarslöst upprepat att gangsterrappen inte glorifierar gangsterkulturen utan snarare erbjuder någon form av oskyldig verklighetsbeskrivning av gangstermiljön blir det inte mer sant för att det upprepas.

Gangsterrappare har många gånger själva uttalat att de är en del av gangstermiljön. Vi har i domar sett att så är fallet, och det går att styrka att flertalet av dessa så kallade artister är djupt engagerade i grov kriminalitet och även refererar till detta i sin musik. Detta har i praktiken inneburit att musiken blir ett verktyg för kriminella grupperingar att föra ut sitt budskap, budskap som för de initierade antingen har tydlig koppling till redan begångna brott eller syftar till att hota andra grupperingar med nya brott.

Sannolikt innebär även musikaliska framgångar ett stärkt varumärke, vilket i sin tur kan underlätta de kriminella aktiviteterna därefter.

Senast som någon genre i Sverige problematiserades i samma utsträckning som gangsterrappen i dag fick Brå i uppdrag att utvärdera densamma. Syftet var att generera ett bättre kunskapsunderlag. Rapporten presenterades 1999, och fokus låg då på vitmaktmusiken. Vitmaktmusiken synades i sömmarna, och i rapporten återfinns allt från åtgärder i skolan till en beskrivning av industrin kring musiken. Detta innebar att man bättre kunde förstå situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En sådan rapport behöver inte nödvändigtvis syfta till att presentera förslag på lagförändringar utan skulle snarare presentera en överblick av gangsterrappen i dag. Förhoppningsvis skulle det sedan underlätta för samhällets kollektiva ansträngning, vilket behövs, att motarbeta att ungdomar leds in i kriminalitet med gangsterrappen som en bidragande orsak.

Givet detta föreslog Sverigedemokraterna just en sådan granskning, något som den då nytillträdda kulturministern Jeanette Gustafsson stöttade i en av sina första intervjuer. Det var ett tydligt besked från ministern som hon dessvärre valde att backa från därefter.

Min fråga till kulturministern är därför varför hon backade från sitt uttalande. Fick hon inte behålla det för den socialdemokratiska regering som hon nyligen ingått i?


Anf. 110 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)

Fru talman! Jag tackar Tobias Andersson för att han har ställt denna fråga till mig. Det gör att jag än en gång får möjlighet att förtydliga mig. Jag har aldrig haft uppfattningen att gangsterrappen ska utredas. När frågan kom var det min andra dag på jobbet. Jag kan ha uttryckt mig klumpigt. Min mening var inte, och kommer aldrig att vara, att utreda denna fråga.

Som jag tidigare har nämnt är det mitt ansvar att värna om principen om armlängds avstånd och att värna den konstnärliga friheten. Att utreda konstnärligt innehåll är inte min uppgift och således inte heller något som jag har ställt mig bakom.

Problem i samhället förekommer, och regeringen arbetar hårt för att vända på varje sten för att minska segregationen och bekämpa den hänsynslösa brottslighet som i dag hotar hela samhällsgemenskapen.

Med risk för att jag upprepar mig finns det alltså andra väl fungerande instanser och myndigheter som utreder om brott förekommer. Med detta sagt är det min uppgift som kulturminister att värna den konstnärliga friheten. Min uppgift är inte att censurera enskilda musiker och deras musik. Vi lever i ett demokratiskt samhälle med yttrandefrihet som grund. Det är fastställt i grundlagen.


Anf. 111 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Det går nästan att tro att Jeanette Gustafsson argumenterar mot sig själv när hon bemöter de uttalanden som nu kom från mig men som tidigare har kommit från henne.

Även om ministern här i debatten menar att hon aldrig haft uppfattningen att detta bör utredas var det väldigt lätt för den som tog del av intervjun att förledas att tro att det var en uppfattning som ministern hade mot bakgrund av de uttalanden som hon då gjorde, bland annat att det är viktigt att kolla vad gangsterrappen leder till. Det var någonting som ministern valde att säga i intervjun.

Detta efterföljdes sedan av att om detta leder till brott måste vi göra någonting åt det, vilket ministern upprepade i intervjun.

Om man som simpel tittare studerar detta och försöker bilda sig en uppfattning om vad ministerns uppfattning var i frågan är det lätt att förledas att tro, även om det nu enligt ministerns svar i denna kammare är en direkt felaktig uppfattning som ingen tittare borde ha fått, att ministern hade den uppfattning som hon beskrev i intervjun att hon hade då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är inte alltid lätt att hänga med, och jag får be om ursäkt om jag har förletts att tro någonting annat. Men jag vill delvis skylla på ministern att så råkade bli fallet.

Hur som helst är det naturligtvis så att politiken ska ha en armlängds avstånd till kulturen. Den rapport som ministern själv berör i sitt svar,  fri är konsten, och som togs fram kritiserade just detta. När det kommer till armlängds avstånd hade man tre kommentarer. Den första löd: Delar av den statliga bidragsgivningen styrs och implementeras med negativ påverkan på den konstnärliga friheten. Den andra löd: Principen om armlängds avstånd är inte möjlig att fullt ut tillämpa på regional och kommunal nivå. Den tredje löd: På framför allt regional nivå, men även på kommunal nivå, sker målstyrning som riskerar att påverka den konstnärliga friheten negativt.

Fru talman! Redan i dag tycks det alltså finnas förbättringspotential sett till diskussionen om armlängds avstånd, den princip som ministern redan upprepat ett flertal gånger under denna interpellationsdebatt. Jag betackar mig alltså för kritik mot Sverigedemokraterna i den frågan, när regeringens egen rapport i frågan kritiserade regeringen och andra offentliga instanser i Sverige.

Dessutom är det naturligtvis skillnad på yttrandefrihet, alltså rätten att som musiker ge uttryck för vad man nu önskar, och att det offentliga därefter väljer att spela det hela, delar ut priser till personer som dömts för brott och låter dem spelas dag ut och dag in och få Stimpengar. Jag tycker i alla fall inte att yttrandefriheten slår fast att Sveriges Radio måste spela musik i vilken man hånar mordoffer eller där man hotar att begå nya mord när man själv eller personer i ens omgivning kanske tidigare har varit misstänkta för mord. Det finns faktiskt exempel, fru talman, där mordvapen och fordon som brukats vid mordtillfället har figurerat dagarna i anslutning till mordet i inspelade musikvideor för etablerade gangsterrappare.

När vi har en sådan situation tycker jag att man åtminstone skulle kunna granska kopplingarna mellan musiken och gängmiljöerna. Det borde inte vara ett kontroversiellt förslag. Jag föreslår inte någon censur. Jag föreslår inga ingrepp i yttrandefriheten. Låt oss alltså lämna det därhän i debatten. Men kan kulturministern åtminstone instämma i att problematiken finns så att vi därefter kanske kan ha en diskussion om huruvida vi inte borde ta reda på mer om den?


Anf. 112 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)

Fru talman! Jag vill först bara påminna Tobias Andersson om att jag heter Gustafsdotter, inte Gustafsson.

Ja, det är stor skillnad på att förledas att tro och att veta. Jag hoppas att jag i och med denna interpellation, som jag än en gång är tacksam för eftersom jag fått en chans att förtydliga mig, har varit tydlig med vad Kulturdepartementet gör och vad jag som kulturminister står för.

När det gäller rapporten Så fri är konsten stämmer det att det fanns en del kritik. Bland det första jag gjorde var att ändra i de delar i regleringsbrevet som gjorde inte att man ändrade sig utan att det fanns en risk att man ändrade sig efter skrivningarna. Detta är i dag ändrat i regleringsbrevet.

När det gäller vad medierna spelar och inte spelar - i det fall Tobias Andersson hänvisar till Sveriges Radio - är det faktiskt upp till dem att ta ställning till vad de spelar och vad de väljer att prisa på olika sätt. Jag har från början sagt att armlängds avstånd ska råda mot innehållet i både konsten, kulturen och, som i detta fall, public service. Så enkelt är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Yttrandefriheten är en förutsättning för det svenska kulturlivet, oavsett om det är kultur, konst eller medier. Att diskussioner och debatt förekommer om yttrandefrihetens gränser är dock viktigt.


Anf. 113 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Tack, återigen, för svaret från Jeanette Gustafsdotter!

Ministern har faktiskt själv givit uttryck för att hon har identifierat en koppling mellan gangsterrap och gängmiljö. Antingen försvann den kopplingen efter intervjun, enligt kulturministern och regeringen. Eller så fanns den inte, utan det var bara ett missförstånd i kontexten. Som kulturministern nämner är det svårt för mig att veta. Jag kan endast bilda mig en uppfattning av vad kulturministern själv säger.

Mot den bakgrunden är det lätt att tro att det kan ha varit så som kulturministern i dag säger, alltså att hon kanske uttryckte sig lite plumpt - det var andra dagen på jobbet, vilket hon försvarat sig med tidigare - och att det var därför som jag och många andra som tog del av intervjun förleddes att tro att hon var av den uppfattning som hon uttryckte. Men det skulle också kunna vara så att när kulturministern kom tillbaka till departementet efter intervjun, eller kanske direkt efter intervjun när pressekreteraren stod intill och slet sig i håret, fick hon en uppläxning om att hon inte fick uttrycka stöd för sverigedemokratiska politiska förslag. Så skulle det också kunna vara. Det är lätt att misstänka detta.

Jag ser egentligen flera olika scenarier som kan ha skett. Det kan också vara så att kulturministern ändrade sig självmant direkt efter, men det ser jag som osannolikt. Jag tror att det ligger närmare till hands att andra var mindre nöjda med kulturministerns uttalande och att kulturministern därför behövde göra en så kallad pudel och helt enkelt säga: Nej, jag uttryckte mig fel. Jag sa förvisso någonting, men det tycker jag inte. Det var ett misstag. Och sedan fick hon hålla fast vid det.

Oavsett vilket hade en granskning inte varit problematisk sett till yttrandefriheten. Det handlar ju endast om att förbättra kunskapsläget. Varför vill inte kulturministern förbättra kunskapsläget?


Anf. 114 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)

Fru talman! Jag poängterar detta återigen: De kulturpolitiska målen slår fast att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Det mest grundläggande i Sveriges kulturpolitik är kulturens frihet. Principen om armlängds avstånd är viktig att slå fast och värna, och även att stärka och utveckla. Diskussioner och debatt om yttrandefrihetens gränser måste få förekomma, och det är viktigt för mig som kulturminister att följa dessa.

Min uppgift är att skapa goda förutsättningar för kulturverksamheter och konstnärer att verka i hela landet och se till att konsten kommer fler till del. För att arbeta med denna fråga är det viktigt att vi ser den i hela dess komplexitet. Det är av största vikt att regeringens styrning av kulturpolitiken utformas på ett sådant sätt att vi inte styr det konstnärliga innehållet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.