Utbetalningar från a-kassan och ökad arbetslöshet
Interpellation 2024/25:394 av Serkan Köse (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-05
- Överlämnad
- 2025-02-06
- Anmäld
- 2025-02-10
- Svarsdatum
- 2025-02-21
- Besvarad
- 2025-02-21
- Sista svarsdatum
- 2025-02-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Under 2024 ökade utbetalningarna från a-kassan kraftigt jämfört med föregående år, enligt Sveriges a-kassor. Samtidigt har antalet personer som får ersättning stigit markant, vilket pekar på en försämrad arbetsmarknadssituation.
Arbetsförmedlingen rapporterar en fortsatt ökning av arbetslösheten, samtidigt som antalet nyanmälda lediga platser har minskat betydligt. Denna utveckling visar på en tydlig försvagning av arbetsmarknaden och en brist på nya jobbmöjligheter för de arbetslösa.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att bromsa den ökande arbetslösheten och skapa fler jobbmöjligheter?
Debatt
(12 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:394
Webb-tv: Utbetalningar från a-kassan och ökad arbetslöshet
Dokument från debatten
- Fredag den 21 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:75
Protokoll från debatten
Anf. 35 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! har frågat mig vad jag och regeringen tänker göra för att vända utvecklingen avseende arbetslösheten samt om jag kan redogöra för inriktningen och innehållet i regeringens arbetsmarknadspolitik.
Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bromsa den ökade arbetslösheten och skapa fler jobbmöjligheter.
Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar reformer inom framför allt tre områden. Det handlar om att fortsätta stärka hushållens köpkraft, om reformer för en ökad tillväxt och om att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete.
Regeringens strategi för att få fler i sysselsättning är inriktad på att aktivera arbetslösa och på att prioritera kostnadseffektiva åtgärder, insatser som ger kunskaper i svenska språket och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen.
I 2025 års budgetproposition gör regeringen satsningar som innebär sänkt skatt på arbete och omfattande satsningar på utbildning. Regeringen har också ökat Arbetsförmedlingens resurser för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och ge bättre stöd till arbetssökande.
Regeringen har en bra grund för att möta arbetslösheten och följer och analyserar hela tiden utvecklingen på arbetsmarknaden för att kunna föra en effektiv arbetsmarknadspolitik vars insatser ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.
Anf. 36 Patrik Björck (S)
Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När jag skrev interpellationen hade jag tillgång till decemberstatistiken för svensk arbetsmarknad. Det har sedan gått lite tid, och det har blivit sämre. Det är det tragiska.
Oavsett hur man mäter har Sverige hög arbetslöshet. Vi vet alla att det är slöseri med resurser. Det är ett slöseri som drabbar både samhället, enskilda människor och svensk ekonomi. Det slår hårt mot både löntagare och företag. Arbetslösheten växer, antalet konkurser slår nya rekord och det är hög arbetslöshet och låg tillväxt. Detta har den politik som regeringen nu för lett till.
Jag frågade vad regeringen tänker göra för att vända utvecklingen, och jag frågade om regeringens arbetsmarknadspolitik. Det tragiska, fru talman, är att regeringen inte gör något för att vända utvecklingen. Regeringen för precis den politik som har lett dit där vi är. Om man fortsätter att göra som man alltid har gjort kommer det att bli som det alltid har varit. Borgerlig politik kommer alltid att leda till ökade konkurser och högre arbetslöshet. Det är ett tragiskt faktum.
Det enda sättet att ändra på detta hade varit om Liberalerna hade kunnat hjälpa oss socialdemokrater att bilda regering för att föra en aktiv arbetsmarknadspolitik, en aktiv näringspolitik och en aktiv politik för att öka hushållens konsumtionsmöjligheter. Så är dock inte fallet.
Fru talman! Vi ska titta lite närmare på svaret. Det handlar om att stärka hushållens köpkraft, säger arbetsmarknadsministern. Men matpriserna ökar nu. Matpriserna är det som verkligen tynger hushållen, och de ökar. När det gäller reformerna för ökad tillväxt slår konkurserna nu rekord. Arbetsmarknadsministern säger att arbetslinjen ska återupprättas så att fler kommer i arbete, fast det går ju precis tvärtom.
På varje punkt i detta svar beskriver man bara ett önsketänkande. Det är det som är så allvarligt.
Arbetsmarknadsministern hänvisar också till budgeten. När budgeten presenterades – det är visserligen några månader sedan nu – konstaterade Finanspolitiska rådet, som är tillsatt för att granska regeringens ekonomiska politik, att analysen av budgeten inte fungerar. Man tvivlar på effekten av de skattesänkningar som föreslås i budgetpropositionen. Det är inte en effektiv åtgärd om man vill skaffa mer jobb, säger ordföranden i Finanspolitiska rådet.
Om man läser det lite mer finstilta i rådets genomgång av budgeten står det att bristande matchning mellan arbetsgivares behov och arbetslösas kompetenser tycks vara en viktigare förklaring till arbetslösheten bland konkurrenssvaga grupper. Det gäller i synnerhet med avseende på utbildning, eftersom arbetssökande ofta saknar de specifika kompetenser som arbetsgivare efterfrågar.
Man är också tveksam till att regeringens budget kommer att leda till någon förbättring på arbetsmarknaden. De saker det pekas på i svaret fungerar alltså inte i verkligheten.
Jag ställde också en fråga om regeringens arbetsmarknadspolitik. Den kom inte riktigt fram i svaret, men man kan titta på regeringens planerade arbete. I höstas fick vi propositionslistan. Höstlistan var nästan tom på förslag från Arbetsmarknadsdepartementet. Det fanns två förslag. Då tänkte jag att det väl skulle komma en massiv offensiv på vårlistan, men i vårlistan som kom alldeles nyss fanns det ett enda förslag från regeringen på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är inte tillräckligt.
Anf. 37 Serkan Köse (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Det har nu gått 857 dagar sedan Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna tog över ansvaret för arbetsmarknadspolitiken – 857 dagar. Liberalernas Mats Persson styr Arbetsmarknadsdepartementet, och Sverigedemokraterna leder arbetsmarknadsutskottets arbete i riksdagen. Tillsammans har de format en politik som har lett till mer osäkerhet, färre möjligheter och en svagare arbetsmarknad.
Efter 857 dagar kan regeringens och Sverigedemokraternas misslyckande sammanfattas i en mening: De har övergett arbetsmarknaden, abdikerat från sitt ansvar och lämnat de arbetslösa i sticket. Sverige står nu med den högsta arbetslösheten på tio år, om vi bortser från pandemin. Vi närmar oss 600 000 arbetslösa. Långtidsarbetslösheten har bitit sig fast, och 173 000 människor har varit utan arbete i mer än ett år.
Ungdomsarbetslösheten skenar iväg, och snart är var tredje ung människa i vårt land arbetslös.
Byggsektorn är i kris. Fler företag går omkull, och konkurserna har ökat med över 30 procent, fru talman. Samtidigt har bostadsbyggandet kollapsat efter att regeringen bland annat avskaffat investeringsstödet för hyresbostäder. Detta har lett till att färre bostäder byggs, att tusentals byggjobb försvunnit och att byggnadsarbetare i dag är arbetslösa.
Mitt i allt detta har Sverige också den svagaste tillväxten i hela EU. Vår ekonomi står still medan andra länders ekonomi rör sig framåt.
Trots denna utveckling står Mats Persson här i dag och försöker övertyga oss socialdemokrater om att regeringen har en strategi för att få fler i arbete. Men vi ser inte en regering som styr eller agerar. Mats Persson, var är arbetslinjen? I varje debatt med statsrådet hävdar han att regeringen står för arbetslinjen.
Fru talman! Jag vill föregå den debatten och kan konstatera att regeringen också här ger en förenklad bild där man inte riktigt tar arbetslinjen på allvar. Vad är arbetslinjen när arbetslösheten ökar, Mats Persson? Färre får utbildning, och fler människor lämnas utan stöd.
Om regeringen stod upp för en verklig arbetslinje skulle den investera i utbildning, jobbskapande och trygghet i omställning, inte föra en politik som skär ned på möjligheterna för arbetslösa att komma in i arbete.
Men vad har Mats Persson gjort? Mats Persson säger att regeringen återupptar arbetslinjen – vilket står i svaret – men Mats Persson har skurit ned på den aktiva arbetsmarknadspolitiken.
Mats Persson påstår att regeringen har stärkt Arbetsförmedlingen, men i praktiken har myndigheten försvagats och fått färre resurser. Mats Persson talar om satsningar på utbildning, men regeringen har skurit ned på vuxenutbildningen som är en av de viktigaste insatserna för att hjälpa arbetslösa till jobb.
Fru talman! Den enda reform som Mats Persson har levererat är att försämra tryggheten för arbetslösa. I stället för att ge stöd till dem som förlorar jobbet har regeringen försämrat akassan. Efter 100 dagar kommer arbetslösa att tvingas in i fattigdom i osäkra, lågavlönade jobb i stället för att få en verklig chans till omställning, utbildning och att komma tillbaka i arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Och inte nog med det, fru talman – regeringen har dragit ned på vuxenutbildningen och kompetensutvecklingen, vilket gör det svårt för många att komma tillbaka i arbete. Regeringens, Mats Perssons och Sverigedemokraternas facit efter 857 dagar är inga jobbskapande reformer, inga konkreta insatser för att rusta människor för arbetsmarknaden och inget ansvarstagande för de konsekvenser deras politik har lett till.
Fru talman! Den här regeringen med Mats Persson har haft två och ett halvt år på sig att presentera en politik som tar arbetslösheten på allvar, men i stället har Mats Persson abdikerat från sitt ansvar. När tänker statsrådet Mats Persson ta sitt ansvar och agera?
Anf. 38 Eva Lindh (S)
Fru talman! Jag tackar interpellanterna, mina partikollegor Björck och Köse, som på ett utmärkt sätt har beskrivit läget med arbetslösheten. Jag tackar också statsrådet för svaret.
Jag vill ta upp tre sammanhängande fokus på frågan om arbetslösheten. Det är djupt bekymmersamt när vi ser att arbetslösheten fortsätter att öka. Det är bekymmersamt av flera olika skäl, och det är dem jag vill särskilt lyfta fram.
Först och främst är det de arbetslösa. Det blev tydligt när Serkan Köse tog upp ungdomsarbetslösheten. Jag var själv ung på 90-talet, och då var arbetslösheten ungefär lika hög som den är i dag. Konsekvenserna för de unga var att de tragiskt nog aldrig riktigt kom in på arbetsmarknaden.
Varför säger jag detta? Många av oss kanske inte riktigt inser magnituden av dagens arbetslöshet. Den här regeringen verkar inte tycka att arbetslösheten är något större problem.
Men de människor som är arbetslösa är en resurs för samhället, arbetsmarknaden, som vi inte tar till vara. Det är det perspektivet som vi måste ha med oss när vi pratar om jobbpolitik. Det handlar oftast inte om människor som inte kan bidra. En del kan inte jobba, men det är inte dem vi pratar om här. En del kan inte arbeta av ett eller annat skäl, men jag lyfter fram dem som kan arbeta och som faktiskt har kraft att vara med och bidra. Det finns unga som inte kommer in på arbetsmarknaden. Människor med funktionsnedsättning skulle mycket väl kunna ha en plats på arbetsmarknaden med rätt stöd.
Vad får detta för konsekvenser? De människor som står till arbetsmarknadens förfogande, som vill komma in på arbetsmarknaden, behövs på arbetsmarknaden. Samtidigt som vi ser att arbetslösheten ökar finns en enorm kompetensförsörjningsbrist. Människor tänker att det är märkligt, och visst är det märkligt. Ibland skulle det vara fråga om enkla insatser för att ge människor, de arbetslösa, en utbildning, en kompetens så att de kan ta ett jobb. Det skulle innebära att vi gör något åt kompetensförsörjningsbristen och arbetslösheten. Vad skulle det innebära? Jo, någonting bättre inte bara för de enskilda personerna utan också för hela samhället – framför allt ekonomin.
Den SD-styrda regeringen behöver verkligen hjälp med tillväxten. Den är enormt dålig just nu. En av orsakerna är att det går alldeles för många arbetslösa som inte kan bidra till den ekonomiska tillväxten, som vi så väl behöver. Vad har statsrådet för ny politik för att komma till rätta med detta?
Anf. 39 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar interpellanterna.
Låt mig börja med att konstatera att jag tror att Sverige mår bra om vi i riksdagen har ett förhållningssätt där vi vill varandra väl och inte tror att vår politiska motståndare vill någon illa. Jag har full tilltro till att Socialdemokraterna vill väl och att så många arbetslösa som möjligt kan hitta ett arbete. Sedan ska vi i riksdagen ha respekt för att de olika partierna har olika syn utifrån ideologi och värderingar på hur lösningarna ser ut.
Jag misstänker inte att Socialdemokraterna vill illa. Naturligtvis hoppas jag att oppositionen kan ha samma förhållningssätt till regeringen, det vill säga att regeringen inte vill illa utan att regeringen har mycket höga ambitioner på att få fler människor att gå från arbetslöshet till jobb.
I linje med detta är det också viktigt att vi är ärliga med att lågkonjunkturen inte har sin grund i Sveriges riksdag eller hur olika politiska partier har röstat, utan lågkonjunkturen har sin grund i det krig som förs i Europa och den ekonomiska kris som finns i flera europeiska länder, inte minst i Tyskland, som också påverkar den svenska ekonomin kraftigt. Det märks för många svenskar när räntorna går upp och det är dyrt att handla sin matkorg på Ica, Coop eller Hemköp.
Vi befinner oss i ett stämningsläge och ekonomiskt läge som har sin grund i faktorer i andra länder, och vi har här ett ansvar att göra det bästa vi kan för att göra det så bra som möjligt för svenska folket.
Regeringens uppfattning är att det i detta läge med en utdragen lågkonjunktur samtidigt finns många lediga jobb. Det finns 115 000 lediga jobb där arbetsgivare inte hittar rätt kompetens. Det är därför viktigt att satsa på yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb, som är inriktade på ett yrke. Det ska vara utbildningar där man lär sig ett yrke på jobbet. Det kan vara i vård och omsorg, i industrin eller i hantverksyrken eller motsvarande yrken där det i dag finns stor brist på arbetskraft. Det ska vara fråga om en relativt kort utbildning, och utbildningen ska i mångt och mycket ges på en arbetsplats. På det sättet kan man komma in i ett sammanhang, stå på egna ben och försörja sig.
Fru talman! Samtidigt är det viktigt att konstatera att systemet i dag är för slappt. Det finns i dag tomma utbildningsplatser därför att människor inte går de utbildningar de kan gå – de utbildningar som samhället säger att man ska gå. Det betyder inte att människor är lata eller slappa, utan det betyder att systemet är för slappt. Det skapar en passivitet, som i sin tur gör att människor fastnar i långvarigt passivt bidragsberoende. De går år efter år och tar passivt emot ett bidrag, som skattebetalarna som går upp varje morgon och går till jobbet är med och betalar, men de arbetslösa gör ingen motprestation för att få bidraget. Det är inte rimligt.
Det är därför regeringen lägger om politiken och inför aktivitetskrav så att de arbetslösa måste göra något för att få bidrag. Våra myndigheter ska ställa högre krav på de arbetslösa så att de går de utbildningar som erbjuds. De får många möjligheter, men de har också en skyldighet att göra sitt yttersta för att ta de jobb och utbildningar som erbjuds.
Anf. 40 Patrik Björck (S)
Fru talman! Jag hyser stor respekt för Mats Persson och regeringen, och jag hoppas att han inte tror något annat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har olika syn och olika politik. Jag försökte säga att den olika politiken leder till olika resultat. Borgerlig politik leder ofelbart alltid, och har alltid gjort det, det är ett faktum, till sämre tillväxt, ökade konkurser och högre arbetslöshet. Det är inte för att Mats Persson vill illa eller att borgerliga politiker vill illa, utan det är för att borgerlig politik inte kan leverera. Det är ett historiskt faktum.
Vår politik leder till högre tillväxt, lägre arbetslöshet och bättre företagande.
Vi vill nog alla lika väl. Det är bara det att vi tänker rätt, och Mats Persson tänker fel. Detta handlar inte om bristande respekt. Det vill jag vara tydlig med. När det gäller att Finanspolitiska rådet skulle brista i respekt för regeringen när man säger att regeringens politik inte kommer att leda till fler jobb tolkar jag inte det som respektlöst av Finanspolitiska rådet utan som en seriös bedömning av regeringens misslyckade politik.
Fru talman! Jag vill verkligen framhålla att jag har stor respekt för Mats Persson. Jag tror absolut inte att han vill illa. Men han gör illa. Det är bara att se sig omkring. Matpriserna stiger, jobben blir färre, konkurserna blir fler och tillväxten ligger i botten jämfört med övriga Europa.
Det är såklart inte bara Sverige som drabbats av en global konjunkturnedgång. Det hör man ju. En global konjunkturnedgång kan inte drabba bara Sverige. Den globala situation som Mats Persson pekar på drabbar ju alla länder. Men den svenska regeringen är sällsynt dålig på att hantera den.
Vid en konjunkturnedgång och problem i omvärlden ska man satsa på en aktiv näringspolitik, på en aktiv arbetsmarknadspolitik och på en aktiv utbildningspolitik för att motverka resultatet av den globala konjunkturnedgången. Men det gör inte regeringen. Regeringen är passiv.
Då kommer vi till ett annat sätt att se på världen. Mats Persson förklarar problemet på svensk arbetsmarknad med att människor är för slappa och för passiva och att det är det som orsakar konkurser, konjunkturnedgång och ökad arbetslöshet. Jag vänder mig mot det synsättet, fru talman.
Det finns säkert enstaka individer som är passiva och slappa. Det är jag helt övertygad om. Problemet är att det inte påverkar svensk ekonomi, men om en regering är slapp och passiv påverkar det hela Sveriges och alla människors ekonomi och liv, fru talman. Även den som är hårt arbetande, även den som sliter för att få det att gå ihop, även den som gör sitt bästa för att förbättra sin ställning på arbetsmarknaden drabbas av regeringens passivitet och slapphet.
Ja, vi ska ställa krav på den enskilda individen. Men vi måste ställa ännu hårdare krav på regeringen. Just nu gör den ingenting.
(Applåder)
Anf. 41 Serkan Köse (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Jag är också av uppfattningen att regeringen inte vill illa, och jag har också stor respekt för Mats Persson. Det vi diskuterar och kritiserar är Mats Perssons och regeringens passivitet. Vi förväntar oss mer, att regeringen och Mats Persson ska agera när situationen ser ut som den gör på svensk arbetsmarknad.
Mats Persson nämnde i sitt svar att man vill satsa på yrkesutbildningar för att få fler människor i arbete. Vi delar den uppfattningen. Men om vi tittar på konsekvenserna av Mats Perssons politik kan vi se att yrkesutbildningarna har minskat. Trots arbetsgivarnas skriande behov av kompetens får allt färre arbetslösa gå en yrkesutbildning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Mats Persson säger att man satsar på utbildning, men i verkligheten får arbetslösa färre möjligheter att skaffa sig kompetens för de jobb som finns. Antalet personer som går en arbetsmarknadsutbildning är på historiskt låga nivåer, och regeringen gör ingenting för att ändra på detta.
Mats Persson talar om Arbetsförmedlingen i sitt svar. Verkligheten är att Arbetsförmedlingen har försvagats. Antalet kontor har minskat, från att finnas i 170 kommuner till att finnas i 81 kommuner i Sverige. I andra kommuner i Sverige har Arbetsförmedlingen ingen fysisk närvaro alls i dag.
Det senaste vi har fått höra är att man också tänker lägga ned ett antal statliga servicekontor ute i landet. 29 servicekontor ska läggas ned under perioden 2025/2026. Man hänvisar i stället de arbetslösa till digitala möten, oavsett om de har behov av personlig hjälp eller inte.
Fru talman! Det här drabbar särskilt personer som är långt ifrån arbetsmarknaden och unga personer med funktionsnedsättning. Hur ska människor få stöd att hitta jobb när det inte finns en fysisk plats att vända sig till?
Vi har nämnt byggsektorn tidigare. Mats Persson var med och avskaffade investeringsstödet. Det har lett till färre byggstarter och tusentals förlorade jobb. Tusentals arbetstillfällen kunde ha skapats med fortsatt investeringsstöd. Men regeringen valde att skrota det. Resultatet är att bostadsbyggandet har störtdykt och att arbetslösheten bland byggnadsarbetare ökar för varje dag.
Arbetslöshetsförsäkringen har jag nämnt tidigare. Den har försämrats. Återigen: I stället för att ge människor en väg tillbaka till jobb har regeringen sänkt ersättningen och ökat pressen på de arbetslösa. Den som blir av med jobbet i dag får inte den trygghet och omställningstid som behövs för att hitta ett nytt arbete. Arbetslösa stressas i stället in i osäkra jobb eller tvingas söka arbeten som inte ens finns.
Fru talman! När vi kritiserar regeringens arbetsmarknadspolitik och passivitet får vi ofta höra samma ursäkter: att det beror på konjunkturen och inflationen och att det är tuffa tider. Men låt oss vara tydliga. Under pandemin, mitt i den globala krisen, var arbetslösheten lägre än i dag. Andra länder har investerat i utbildning och kompetensutveckling för att få människor i jobb. Sverige har gjort det motsatta. Sverige har den svagaste tillväxten i hela EU. Det är resultatet av regeringens politik, inte av en ofrånkomlig ekonomisk utveckling.
Jag frågar igen eftersom jag inte riktigt fick svar: När tänker statsrådet Mats Persson agera? När får vi se de konkreta lösningarna för att vända utvecklingen? Och när tänker Mats Persson sluta skylla ifrån sig och inte bara skylla på en konjunktur eller en ekonomisk utveckling?
Det handlar också mycket om regeringens prioriteringar. Vi önskar bland annat att regeringen har en aktiv arbetsmarknadspolitik för att skapa förutsättningar för människor att kunna ta sitt första jobb.
Anf. 42 Eva Lindh (S)
Fru talman! Alla vi politiker vet hur det kan vara. Det blir inte alltid precis som man vill, världen blir inte alltid som vi vill och vi påverkas inte alltid precis som vi önskar. Det håller jag helt med om. Och inte heller jag betvivlar Mats Perssons vilja med sitt uppdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men där någonstans, efter att man kan konstatera att omvärlden påverkar oss, finns det en skillnad i vad vi ser och vad vi gör av det. Min och vår syn är att det innebär att vi måste aktivera oss ännu mer. Det måste till en aktiv jobbpolitik för att komma till rätta med de svårigheter som ett land, en kommun och en region möter. Man måste vara aktiv.
När arbetslösheten nu ökar alltmer, vilket inte alls förväntades utifrån den här regeringens bedömningar, efterfrågar vi därför att man måste ändra kurs och göra mer för att få fler i arbete. Det är nämligen det företagen efterfrågar. De behöver mer personal med den kompetens som efterfrågas. Arbetslösa söker jobb. Och vår tillväxt, vår ekonomi, behöver fler som är i arbete så att vi verkligen får igång ekonomin. Då kan man inte bara svara med att ge morötter till dem som redan har och piska till dem som inte har.
Det krävs en aktiv jobbpolitik. Det är det vi efterfrågar. Vad är statsrådets svar på detta?
Anf. 43 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Låt mig börja med frågan om andra länder. Jag tycker att det är en väldigt intressant aspekt. Hur kommer det sig att andra länder har andra arbetslöshetsnivåer än vad vi har i Sverige? Sanningen är ju den att vi i Sverige kan vara väldigt stolta över att vi har en oerhört hög sysselsättningsgrad. En väldigt stor andel av befolkningen tillhör arbetskraften. I andra länder har man hemmafruar och andra som inte aktivt söker arbete. Men i Sverige gör man det, och i Sverige jobbar de allra flesta människor.
Det som inte fungerar i Sverige är kopplingen mellan människors kompetens och de behov som företagen och arbetsgivarna har. Det är därför vi i den här utdragna lågkonjunkturen kan ha ett läge där vi har 115 000 lediga jobb samtidigt som de arbetslösa inte lyckas ta dem eftersom de inte har den kompetens som efterfrågas.
Det är också därför det är så väldigt viktigt att vi satsar på utbildning. Socialdemokraterna pratar ofta om en specifik utbildningsform inom ramen för arbetsmarknadsutbildning, men det som är relevant är att titta på alla utbildningar. Det är klart att det som är mest relevant för den som inte har ett arbete är vilka utbildningar man kan söka. Sanningen är att det finns över 120 000 yrkesutbildningar som man kan söka det här året – inom vården, industrin, hantverksyrken och annat. Det finns olika typer av utbildningar man kan söka. Om man säger att vi inte satsar på utbildning i Sverige, med de stora investeringar som regeringen har gjort i yrkesutbildningar, tycker jag inte att det är en rättvisande bedömning. Sedan är det riktigt att det är låga nivåer för den här specifika utbildningsformen hos Arbetsförmedlingen, men det finns många andra utbildningar där utbyggnaden är mycket kraftig och där man också i större utsträckning fyller sina platser.
Fru talman! Här finns något som vi politiker gemensamt, oavsett färg, inte har lyckats med. Det gäller alltså både politiker med röd partibeteckning och borgerliga politiker. Vi har höga ambitioner på det här området. Men sanningen är att Arbetsförmedlingen varje år lämnar tillbaka ganska mycket pengar som vi i riksdagen har beslutat om men som inte kommer till användning därför att det är tomma utbildningsplatser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Då kommer jag tillbaka till att vi har ett systemfel. Regeringen ändrar detta nu; vi tog beslut om det för någon vecka sedan. Hur kommer det sig att vi fram till nu har haft ett läge där kommunerna och Arbetsförmedlingen inte har kunnat prata med varandra? Man vet inte om någon som ska vara på komvux de facto är på komvux och därmed fullgör sin utbildning. Hur kommer det sig att man år efter år kan leva på bidrag utan att behöva göra en motprestation och gå en utbildning för att få bidraget? Det ändrar vi nu från regeringens sida. På punkt efter punkt ser vi till att fler människor kan gå utbildningar och att fler människor också genomför de utbildningar som ges.
Fru talman! Allra sist vill jag säga att det i det här konjunkturläget är viktigt att stötta hushållen. Det är viktigt att inse att en låda tomater kostar hiskeligt mycket. I detta läge är det viktigt att vi stärker hushållen. Det är också därför regeringen nu sänker skatten för alla hårt arbetande människor, så att den som går upp på morgonen vet att man får mer pengar att röra sig med. På det sättet kan de ekonomiska hjulen komma igång, och vi kan få upp efterfrågan i ekonomin. På det sättet kan vi också få upp tillväxten, få upp sysselsättningen och pressa tillbaka arbetslösheten.
Anf. 44 Patrik Björck (S)
Fru talman! Att det är en hög sysselsättningsgrad i Sverige är helt rätt. Det beror på ett mångdecennielångt hårt arbete från svensk arbetarrörelse och från Socialdemokraterna. Vi har bedrivit en politik där vi ställt krav på att vuxna människor som kan jobba ska jobba, och vi har fått en hög sysselsättningsgrad.
Många gånger har vi haft hjälp av Liberalerna, som hette Folkpartiet på den tiden, i arbetet för att bygga den struktur och det samhälle där vi har hög sysselsättningsgrad. Jag kan sträcka ut en hand till Mats Persson. På den tid när Liberalerna/Folkpartiet förstod sig på arbetsmarknadspolitik kunde vi ofta genomföra reformer tillsammans för jämställdhet, föräldraförsäkring och annat som byggt den här möjligheten till en hög sysselsättningsgrad. Vi är överens om att det är bra.
Problemet är att man i SCB:s senaste rapport från i februari konstaterar att sysselsättningen fortsätter att minska. Man kan inte bara säga att vi har hög arbetslöshet och hög sysselsättning. Sysselsättningen minskar naturligtvis från en nivå som är högre än många andra länders. Men vi socialdemokrater tycker inte att vi ska jämföra Sverige med andra länder när det gäller sysselsättningsnivå. Den minskar, och det är ett problem.
Mats Persson säger att man jobbar ”på punkt efter punkt” och tar upp ett exempel. Det är också det enda exemplet i propositionslistan. Att man ska förbättra informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna är gott och väl. Men man kan inte säga ”på punkt efter punkt” om man bara har en punkt. Detta vill jag vända mig mot.
Man talar om att man arbetar med budgeten och så vidare. Finanspolitiska rådet som analyserar det här, inte utifrån partipolitiska förutsättningar utan utifrån strikt ekonomiska, säger att regeringens politik inte kommer att leda till högre sysselsättning.
Anf. 45 Serkan Köse (S)
Fru talman! Mats Persson har varje gång han haft tillfälle varit med och dragit ned på resurserna till den aktiva arbetsmarknadspolitiken – 2019, 2021 och framåt har man röstat på budgetar som inneburit nedskärningar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Man har halverat programmen och insatserna från 2018 till i dag. Man har också dragit ned förvaltningsanslaget till Arbetsförmedlingen. Sedan har man skjutit till ett par miljoner för att på något sätt kompensera, men det har inte räckt. Arbetsförmedlingen har själv i sitt budgetunderlag till regeringen krävt väldigt många miljoner för att klara av sitt uppdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I ett läge där man kapar väldigt mycket av stödet till en myndighet och där kontor får läggas ned blir det väldigt svårt att förvänta sig att den ska göra ett bra jobb. Ett medskick till statsrådet är att han bör titta på hur han kan se till att stärka resurserna till vår statliga myndighet så att den kan klara av sitt uppdrag. Det svar vi får är att man inte kommer att klara av det här. Som jag nämnde tidigare lägger man ned kontor. Och inte nog med det – nu lägger man också ned Statens servicecenter, där Arbetsförmedlingen finns med. Då är frågan: Vart ska människor vända sig?
Fru talman! Låt mig också säga någonting om situationen för unga. LO gör en årlig undersökning som kallas för Ungdomskollen. I den kan man läsa något som är väldigt oroväckande och som jag tror att vi alla behöver ta till oss. Ungdomsarbetslösheten ökar, men det som är mest oroväckande är att pessimismen gror bland unga. Många unga människor känner hopplöshet. Det här är någonting som jag tycker att statsrådet behöver ta till sig. Hur ska vi vända det här? En tredjedel av de unga säger sig känna hopplöshet inför framtiden. Det är det här debatten handlar om: att se till att våra unga får en framtidstro. Det är också det jag vill skicka med statsrådet.
Jag tackar för debatten.
Anf. 46 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Jag tackar för debatten. Samtidigt vill jag uttrycka en stor besvikelse över hur Socialdemokraterna har agerat de senaste åren. Det faktum att man i sin skuggbudget slaktar de subventionerade anställningarna gör mig väldigt bekymrad. Om det hade blivit verklighet skulle det ha inneburit att färre människor kunnat få möjlighet att komma ut på en arbetsplats och få ett jobb. Det skulle vara ett dråpslag. Att man i sin politik höjer bidragen och gör det mer lönsamt att leva på bidrag i stället för att arbeta gör mig väldigt besviken, liksom att man inte lever upp till regeringens stora infrastruktur utan skär i vägunderhållet. Det är klart att det är saker som skulle påverka tillväxten, göra Sverige svagare och öka arbetslösheten. Det här gör mig väldigt besviken. Jag hade gärna sett att vi kunnat hantera den typen av frågor i bred politisk enighet. Men dessvärre är så inte fallet.
Det är viktigt att vi gemensamt i riksdagen nu gör vårt yttersta för att pressa tillbaka arbetslösheten, inte minst för att det gäller många människor. Det är ingen skam att bli arbetslös. Det kan i princip hända vem som helst när det är ett tufft ekonomiskt läge och turbulenta tider i vår omvärld.
Det är viktigt att vi nu erbjuder många utbildningar, och det gör vi. Det är också viktigt att människor med de möjligheter de får från samhället tar sitt eget ansvar och lever upp till de skyldigheter som finns och går de utbildningar som erbjuds. Med detta har vi en bra grund att kunna vända utvecklingen så att fler människor kan hitta ett arbete och bryta sysslolösheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.