Upphörande av verksamhetsbidrag för Winnet
Interpellation 2015/16:352 av Helena Lindahl (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-01-29
- Överlämnad
- 2016-02-01
- Anmäld
- 2016-02-02
- Svarsdatum
- 2016-02-23
- Besvarad
- 2016-02-23
- Sista svarsdatum
- 2016-02-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
I drygt 15 års tid har organisationen Winnet Sverige (Svenska Riksförbundet Nationellt Resurscentrum för kvinnor) arbetat med att bland annat öka kvinnors deltagande inom företagande och att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Detta är också något som genomförts i gränsöverskridande samarbeten för att modellen ska spridas också till andra länder.
Vidare har verksamheten ett underifrånperspektiv, och arbetet sker huvudsakligen via de regionala centrum som i dag finns över hela landet. För att arbetet ska kunna bedrivas mer kraftfullt och med långsiktighet i fokus har sittande regeringar, under de 15 år som föreningen varit aktiv, stöttat med årliga resurstillskott. Uppdraget har fortsatt med driftsbidrag ända fram till den 31 oktober 2015. Därefter har föreningens nationella ledning fått jobba hårt för att få information från Näringsdepartementet om orsaken till att verksamhetsbidraget upphävts. Detta har tyvärr mötts med tystnad.
Med tanke på att det fortfarande finns stora skillnader mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden och med tanke på att vi behöver öka andelen kvinnor som startar och driver företag i hela vårt land borde en erfaren förening som Winnet Sverige vara en viktig del i det fortsatta jobbet för ökad jämställdhet. Regeringen har dock aviserat att man i stället avser att rikta öronmärkta medel för ändamålet till regionerna.
Med anledning av det ovan nämnda vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
I vilken utsträckning har statsrådet och regeringen fört dialog med Winnet för dess fortsatta arbete med att bidra med synliggörande, kunskapsframställning och kunskapsunderlag kring arbetet för en jämställd regional tillväxt i syfte att öka kvinnors deltagande såväl i den demokratiska processen som på arbetsmarknaden och i näringslivet?
I vilken utsträckning har statsrådet och regeringen tagit del av de utvärderingar som gjorts av Sweco på uppdrag av Tillväxtverket under perioden 2013–2015?
På vilket sätt har statsrådet och regeringen analyserat konsekvenser av ett uteblivet verksamhetsbidrag för Winnet?
Debatt
(11 Anföranden)Interpellationsdebatt 2015/16:352
Webb-tv: Upphörande av verksamhetsbidrag för Winnet
Dokument från debatten
- Tisdag den 23 februari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:68
- Protokoll 2015/16:68 Tisdagen den 23 februariProtokoll 2015/16:68 Svar på interpellation 2015/16:352 om upphörande av verksamhetsbidrag för Winnet
Protokoll från debatten
Anf. 80 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Helena Lindahl har frågat mig i vilken utsträckning jag och regeringen fört dialog med Winnet för bland annat dess fortsatta arbete för jämställd regional tillväxt och i vilken utsträckning vi tagit del av de utvärderingar som gjorts av Sweco på uppdrag av Tillväxtverket. Vidare frågar Helena Lindahl på vilket sätt regeringen och jag analyserat konsekvenserna av ett uteblivet verksamhetsbidrag för Winnet.
Winnet Sverige är en nationell paraplyorganisation för ett antal av de ideella organisationerna resurscentra för kvinnor. Sedan mitten av 1990-talet har regeringen genom utgiftsområde 19 Regional tillväxt och Tillväxtverkets anslag finansierat resurscentras verksamhet.
Regeringen arbetar brett för att stärka jämställdheten i Sverige för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I regionerna har aktörer med regionalt utvecklingsansvar arbetat med handlingsplaner för jämställd regional tillväxt under 2012-2014 och bär nu ansvaret för jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet. Regeringen bedömer att det i dag finns en ändamålsenlig struktur för arbetet med jämställdhetsintegrering kopplat till regional tillväxt och att det är aktörer med regionalt utvecklingsansvar som ska ansvara för det fortsatta utvecklingsarbetet för en jämställd regional tillväxt, där bland annat företagsfrämjande är en viktig del.
Mot bakgrund av detta fattade regeringen den 10 december 2015 beslut om att Tillväxtverket ska utveckla arbetet för en jämställd regional tillväxt. Tillväxtverket ska avsätta 36 miljoner kronor per år under perioden 2016-2018, medel som framför allt ska fördelas till aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Det är således lika mycket medel som tidigare gått till resurscentra för kvinnor, det rör sig alltså varken om en neddragning av medel eller en nedprioritering av jämställdhet inom det regionala tillväxtarbetet, utan snarare en väsentlig satsning på det jämställdhetsarbete som nu ändamålsenligt bedrivs av aktörer med regionalt utvecklingsansvar.
Bakgrunden till regeringens beslut har kommunicerats med Winnet. Regeringen har även tagit del av Swecos utvärderingar respektive Tillväxtverkets redovisningar av uppdraget. Regeringen har inför sitt beslut gjort en samlad bedömning, utifrån resultat av utvärderingar på området samt nya strukturella förutsättningar i och med regionala handlingsplaner för jämställdhetsintegrering och att det är aktörer med regionalt utvecklingsansvar som fortsättningsvis ska ansvara för och utveckla jämställdhetsperspektivet inom det regionala tillväxtarbetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringens jämställdhetssatsningar ska leda till hållbara resultat genom att jämställdhet ska integreras i ordinarie verksamhet, exempelvis i beslutsprocesser, arbetssätt och rutiner. Det är ett kvalitets- och utvecklingsarbete som måste ske i ordinarie system hos aktörer som arbetar med att utveckla och stärka den regionala tillväxten.
Anf. 81 Helena Lindahl (C)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
När statsminister Stefan Löfven åker runt i världen brukar han ofta tala om för åhörare att Sverige nu har sin första feministiska regering. Det betyder väl i praktiken att man satsar mer på jämställdhet och kvinnors företagande än tidigare. Jag hoppas att det inte är bara antalet kvinnor i regeringen som han avser.
Dessvärre tycker jag att det finns lite problem med detta. De satsningar som tidigare har funnits och som har gett avtryck har regeringen tyvärr avyttrat - Ambassadörer för kvinnors företagande, Styrelsekraft och nu också Winnet.
Samtidigt som regeringen säger sig vara feministisk minskar antalet kvinnor som startar företag lavinartat. Det kanske egentligen inte är så konstigt med tanke på att ni hotar att strypa vinster i välfärden och har halverat RUT-avdraget.
Nu ger ni er på Winnet. Det är en riksorganisation som har sin verksamhet inte bara inom företagarområdet utan inom alla politikområden inom regional utveckling. Dessutom är det inte minst en gräsrotsorganisation.
Winnet har funnits i 15 år, har 80 medlemsorganisationer och drygt 8 000 medlemmar. Det är alltså inte någon liten grupp kvinnor som står med plakat utanför Ica och kräver jämställdhet. Det är mycket mer än så.
Nu har regeringen bestämt att Winnet inte ska få fortsatt stöd för sin verksamhet och att dessa slantar ska hamna hos Tillväxtverket och i förlängningen hos regionförbund och länsstyrelser, det vill säga hos offentlig sektor.
Ministern säger i sitt svar till mig: "Bakgrunden till regeringens beslut har kommunicerats med Winnet."
Det stämmer inte, om man frågar Winnet.
Redan den 23 januari 2015 kontaktade Winnets ledning ministrarna Bucht och Damberg för att försöka få till ett möte om hur man skulle kunna fortsätta arbetet med jämställd tillväxt. Flera gånger försökte man, men man fick inget svar.
I december blev det till slut ett möte. Men då låg regeringsbeslutet redan på agendan inför kommande regeringssammanträde. Det var alltså i praktiken redan beslutat men med noll kommunikation med dem som berördes, nämligen Winnet.
Detta är ett ganska märkligt sätt att gå till väga, och det är tydligt att man har velat osynliggöra Winnet. Enligt mig är det en ganska typisk härskarteknik.
Det naturliga hade varit om ni hade haft samtal med Winnet innan ni i praktiken beslutade er för att det inte skulle bli några mer verksamhetspengar till organisationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Varför ska man slå sönder ett nätverk som har jobbat i så många år och som också har varit så framgångsrikt i sitt arbete, både i Sverige och i andra länder?
Ert sätt att hantera situationen och alla dessa kvinnors arbete är enligt mig under all kritik, ministern.
Anf. 82 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! När det gäller dessa kontakter med Winnet har de skett på Regeringskansliet vid ett flertal tillfällen.
Detta är faktiskt ett sätt att stärka jämställdhetsarbetet. Det är ett led i arbetet för den feministiska regering som Stefan Löfven har.
Helena Lindahl säger att det kvinnliga företagandet har minskat. Ja, därför måste detta arbete förstärkas. Därför måste också resurserna tillföras de regionala nivåer som jobbar med just jämställdhet och där man också har tagit fram dessa plattformar och handlingsplaner för att jobba med dessa frågor. Det var faktiskt ett uppdrag som den förra regeringen gav till den regionala nivån, alltså att ta fram handlingsplaner för att stärka jämställdhetsarbetet när det gäller tillväxt och företagande. Det är det som vi gör nu. Vi tillför dessa resurser. Det är inte meningen att jämställdhetsarbetet ska styras från Tillväxtverket här i Stockholm. Det ska styras ute i regionerna, där man på ett naturligt sätt i vardagen jobbar med tillväxtfrågor och där man också på ett naturligt sätt måste ha dessa aspekter och måste ha medel för att kunna göra detta på ett bra sätt.
Sedan kan det vara så att regionerna väljer olika sätt att arbeta med detta. De utvärderingar som är gjorda visar faktiskt att det är mycket stora skillnader mellan dessa nätverk och hur de har fungerat. Det visar sig generellt att de nätverk som har varit lokaliserade nära regioner som jobbar med tillväxt har fungerat bättre. Jag kan tänka mig att man på vissa regionala nivåer kommer att nyttja dessa resurser i arbetet, men det är inget som ska styras från Stockholm.
Detta är verkligen att stärka jämställdhetsarbetet ute i regionerna och inte att toppstyra det härifrån. De som har ansvaret för tillväxtarbetet, det vill säga regionerna, har också ett tydligt ansvar för jämställdhetsfrågorna.
Anf. 83 Helena Lindahl (C)
Fru talman! Min fråga till Sven-Erik Bucht blir då: Hur kan man stärka jämställdhetsarbetet genom att ta pengar från en ideell organisation, som har varit verksam i Sverige i 15 år och uppenbarligen fungerat bra, och i stället bygga upp något slags ny organisation inom den offentliga sektorn? Sven-Erik Bucht säger att det inte är att toppstyra, men det är det ju visst! Det är precis vad det är. Det kanske inte är att toppstyra från Stockholm, men det är ju att toppstyra från politiken eller tjänstemännen. Jag begriper faktiskt inte hur det ska ge mer jämställdhet.
I svaret jag får säger ministern att han har tagit del av till exempel Tillväxtverkets redovisning av Winnets uppdrag. Då antar jag att Sven-Erik Bucht också har läst att verket säger att det finns en tydlig tendens att jämställdhetsfrågan har kommit betydligt högre upp på agendan i de regioner där Winnet och regionerna har samverkat.
Dessutom vill jag påpeka att Winnet har bidragit med väldigt mycket värdefull kunskap till landsbygdsprogrammet. Man har också tagit fram en innovationsagenda, som statsrådet Mikael Damberg dessvärre inte har haft tid att ta emot. Vidare har man tillsammans med exempelvis ambassader bedrivit verksamhet i andra länder. I till exempel Östeuropa har man hjälpt till med att integrera den egna organisationsmodellen, det vill säga resurscentrum för kvinnor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu dissar den feministiska regeringen detta arbete genom att strypa tillgången på verksamhetsmedel. Det tycker jag är märkligt. I stället för att utveckla en befintlig organisation och verksamhet där 8 000 kvinnor är medlemmar tänker Bucht och regeringen ge pengarna till Tillväxtverket, som i sin tur ska fördela dem till regionförbund och länsstyrelser.
Jag ska ta upp ett citat ur ministerns svar på interpellationen: "Jämställdhet ska integreras i ordinarie verksamhet, exempelvis i beslutsprocesser, arbetssätt och rutiner. Det är ett kvalitets- och utvecklingsarbete som måste ske i ordinarie system hos aktörer som arbetar med att utveckla och stärka den regionala tillväxten."
Det är ett lagom byråkratiskt svar, om ni frågar mig. Det betyder ju att länsstyrelsen och regionförbund ska få pengar för att göra det de redan borde göra. Ska man dela ut 36 miljoner per år i tre år för att jämställdhet ska bli en naturlig del i de beslut som tas inom offentlig sektor? Det begriper jag mig inte alls på. Det låter tyvärr som att det kommer att bli en toppstyrning av jämställdhetspolitiken, och det beklagar jag.
Med tanke på att Socialdemokraterna är sprungna ur en folkrörelse är detta väldigt underligt, måste jag ändå säga. Ni om någon borde väl veta värdet av gräsrotsarbete, eller hur?
Anf. 84 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Statsrådet Sven-Erik Bucht står här och skryter om att regeringen arbetar brett, och jag måste ge honom rätt i det. Varje insats som har inneburit satsningar på att kvinnors företagande ska öka har regeringen konsekvent sett till att plocka bort, bit för bit. Det kan handla om kvinnors ambassadörskap, Styrelsekraft och Winnet, men det handlar också om att ge sig på förutsättningar för företagande i branscher där kvinnor generellt sett är mer verksamma. Ja, regeringen jobbar tyvärr brett - på att ta bort varje del som faktiskt stöder kvinnor i deras företagande.
Det är också intressant att konstatera att ministern i svaret utgår ifrån att det finns en ändamålsenlig struktur för arbetet med jämställdhetsintegrering. Det är ju ingen ny struktur som sätts på plats och ges 36 miljoner, utan det är redan existerande strukturer. De har funnits länge och haft ansvaret ett bra tag - och visat sig inte vara vuxna ansvaret när det gäller jämställdhetsfrågorna. Det är just därför Winnets ansvar och område har utökats under tidens lopp. Man har fått riktade insatser som har blivit en kraft som faktiskt har sett till att man måste ta även den delen i sitt uppdrag på allvar.
Resurserna man nu ger de instanser som redan tidigare hade uppdraget finansieras med de pengar som har kommit 80 föreningar med 8 000 medlemmar till del. Det är föreningar som har varit en viktig del i att se till att de som har uppdraget faktiskt tar med kvinnors företagande i arbetet. Jag tycker att det är dåligt hanterat. Jag tycker att det är illa hanterat, och jag tycker att det vore en skam om regeringen fick komma undan med den här typen av insatser med så kort varsel för de ändrade förutsättningarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Dessa 80 föreningar står just nu inför att behöva säga upp både personal och lokaler, för det som inte har kommunicerats är att det är stora förändringar på gång. Jag tycker att detta är oerhört illa hanterat och oerhört illa skött. Det gäller en organisation som under lång tid har jobbat mycket konsekvent och strukturerat med viktiga frågor, och den har fortfarande ett uppdrag att göra. Jag tycker att detta är skamligt.
Anf. 85 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet; det har varit intressanta debattinlägg här. "Toppstyrt" har varit ett av begreppen som har använts, alltså att det är så det har fungerat. Sanningen är dock att det är precis tvärtom. Det är ju bottom-up, det vill säga nedifrån och upp, detta har växt fram. Det talades om gräsrotsnivå här tidigare.
Tidigare år fanns det en märkt pott för att stärka jämställdhetsarbetet och synliggöra det. Det är det som är skillnaden. Det ska inte styras från Stockholm, utan Tillväxtverket har delat ut pengar just för att stimulera extra mycket så att jämställdhetsdiskussionen hålls synlig och så att ett antal saker kan göras. Syftet med bidraget är att genom verksamheter på lokala och regionala resurscentrum för kvinnor förbättra kvinnors villkor och förutsättningar genom det regionala tillväxtarbetet. Verksamheten ska bidra till hållbar tillväxt och stärka kvinnors företagande.
Ett nyckelbegrepp har varit mötesplatser för kvinnor. Det har varit en del i det hela. Man har också haft idéforum för tillväxt och entreprenörskap, sysselsättning och utbildning. Nätverksorganisationer för kvinnor har handlat om företagande och att lära av varandra, och underifrånperspektivet har blandats med det lokala perspektivet - det som ofta kommer in även när det gäller landsbygdsfrågorna, vilket också har nämnts här.
Det har handlat om genusperspektiv och jämställdhetsperspektiv och om opinionsskapande, liksom om samverkan med myndigheter, organisationer och andra aktörer. Det har handlat om att öka kvinnors inflytande i samhället och arbetslivet och om jämställda villkor. Det har handlat om att bidra till god utveckling av lokala resurscentrum och nätverk för kvinnor, liksom om bidrag till kontakter mellan dessa resurscentrum. Det har handlat om att öka kvinnors delaktighet nationellt och internationellt. Man har också skrivit ett antal rapporter det inte har funnits kraft till att skriva på andra ställen, och man har varit med och deltagit i demokratifrågor - inte minst när det gäller Östersjöstrategin.
En regering kan ju göra det den tycker att den behöver göra för att stärka någonting. Jag tar upp det citat som även Helena Lindahl från Centerpartiet hänvisade till tidigare. "Regeringens jämställdhetssatsningar ska leda till hållbara resultat genom att jämställdhet ska integreras i ordinarie verksamhet, exempelvis i beslutsprocesser, arbetssätt och rutiner. Det är ett kvalitets- och utvecklingsarbete som måste ske i ordinarie system hos aktörer som arbetar med att utveckla och stärka den regionala tillväxten."
När jag läser det här tänker jag att den sittande regeringen och statsrådet med andra ord har ansett att arbetet som tidigare gjorts vid de här resurscentrumen nu är överflödigt. Ska jag tolka det som att det inte längre behövs och att jämställdheten nu kommer att gå framåt på ett annat sätt, eftersom man nu tar bort det?
Anf. 86 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Alla projekt måste utvärderas. Så har också gjorts med det här projektet ett antal gånger.
Projektet startade på 90-talet, och det har hänt väldigt mycket sedan dess. Den regionala nivån fanns inte alls på det sättet när det här startade en gång i tiden. Den regionala nivån har fått en betydligt större roll i dag för att utveckla regionerna, inte minst när det gäller tillväxt och företagande.
I de utvärderingar som har gjorts sägs det, precis som Helena Lindahl säger, att det har fungerat bra på vissa ställen men att det fungerat mindre bra på andra.
Regeringen har gjort en sammanvägd bedömning utifrån att regionerna har jobbat med att ta fram handlingsplaner för hur man kan arbeta med jämställdhetsarbete konkret i vardagen. Handlingsplanerna ligger till grund för det sammanvägda ställningstagandet att stärka jämställdhetsarbetet genom att se till att regionerna har dessa medel. De som har ansvaret för regional utveckling och tillväxt måste också tydligt ta ansvaret för jämställdhetsfrågor och har även resurserna för det.
Sedan tror jag, som jag sa i mitt förra inlägg, att där det har fungerat bra finner jag det inte alls för otroligt att man kommer att ha en samverkan. Men det är ändå så att det måste bestämmas i regionerna, inte av Tillväxtverket här i Stockholm, hur pengarna ska fördelas och hur de ska nyttjas. Vi måste tordas ge regionerna det ansvaret.
Det har hänt så väldigt mycket. Regionerna sitter alltmer i förarsätet när det gäller utvecklingsfrågor och måste hela tiden ha med jämställdhetsfrågorna i sina bedömningar kring tillväxtfrågor.
Anf. 87 Helena Lindahl (C)
Fru talman! Tack, ministern, för förklaringen!
Det jag egentligen tycker är tråkigast med ert beslut att avveckla stödet till Winnet är att ni inte har kommunicerat det med dem. Det är de som berörs av det.
De ville ha ett möte redan i januari i fjol där de ville diskutera: Hur kan vi utveckla den här verksamheten? Finns det någonting som ni tycker att vi mer skulle kunna göra? Då tycker jag att man ska ta den handen.
Har man jobbat i 15 år har man nog bidragit till någonting. Annars skulle man nog aldrig ha fått vara kvar i 15 år, eller hur? Och självklart är nog Winnet medvetna om att vissa regionala organisationer har funkat jättebra och andra kanske mindre bra. Men det är inte en orsak till att gå bakom ryggen på Winnet och fatta beslut i slutna rum utan att träffa Winnet förrän den dag då man har fattat interna beslut. Det är absolut inte okej. Det är inte ens demokratiskt på en fläck.
Ministern säger att det blir mer regionalt och lokalt förankrat och mindre styrt från Stockholm om regionerna får mer att säga till om och får 36 miljoner per år för att jobba med jämställdhet. Men ursäkta, Winnet är väl om någon en gräsrotsorganisation med både lokal och regional förankring. Mycket mer gräsrot kan man knappast få i offentlig sektor. Ska länsstyrelser och regionförbund få 36 miljoner per år för att, som jag sa tidigare, jobba med jämställdhet i beslut? Det ska de väl för sjutton göra i alla fall, och har de inte gjort det tidigare blir jag då verkligen beklämd. Jag tror inte att man behöver 36 miljoner per år för att göra det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Åter till Winnet: Jag tycker att det är jättetråkigt, som jag sa tidigare, att man går bakom ryggen på 8 000 kvinnor som är medlemmar där. Tycker ni att det är okej att osynliggöra en organisation och alla dess medlemmar på det här sättet? De förtjänar mer, Sven-Erik Bucht.
Anf. 88 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! I alla politiska uppdrag ingår alltid att göra avvägningar, att välja väg. Pengarna räcker inte till allt - det hade ju varit roligt om de gjorde det. Men det är bara att acceptera att så är det.
Jag tycker att det är riktigt olyckligt när en organisation som Winnet får betala för ett uppdrag som redan borde ha varit gjort och på ett bättre sätt. Jag är också oroad över vad det innebär för den här organisationen på lokal och regional nivå, för genom att så snabbt rycka undan de ekonomiska möjligheterna att jobba vidare eller att ändå ha en period av omställning riskerar man att den slås sönder.
Det som är styrkan i en gräsrotsorganisation är att det är väldigt många som finns med underifrån och trycker på och granskar både de beslut som vi fattar här i riksdagen och de beslut som fattas på regional nivå. Och de behöver granskas. Det är inte bara så att vi har att fatta kloka beslut, utan de beslut vi fattar behöver också granskas. Där finns NGO:er på många ställen som en oerhört viktig kraft, särskilt när det gäller jämställdhetsfrågorna.
I kampen om pengarna känns det som att med den feministiska regeringen finns det en stor blind fläck, och det är alla frågor som rör kvinnors företagande. Alla insatser och åtgärder som på något sätt stärker kvinnors företagande har systematiskt och konsekvent plockats ut. Det här är bara ytterligare en pusselbit i det pusslet, och jag tycker att det är väldigt olyckligt.
Anf. 89 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Jag tycker att mina företrädare här i talarstolen uttryckte väldigt bra vad det handlar om, en process som känns väldigt olycklig och inte har kommunicerats på ett bra sätt. Som sagt, har man kontakt i januari är det ändå ett antal månader därefter. Det blir då problematiskt när pengar dras undan så snabbt och på ett sådant sätt att man inte ens hinner förbereda sig för att vara med om en sådan resa.
Har man jobbat i över 15 år har man gjort en hel del saker. Visst, det har växt fram regioner och det ser annorlunda ut, och en regering bestämmer hur den vill använda sina pengar.
Grejen är att det är NGO:er och på de lokala och regionala gräsrotsnivåerna som man har tagit fram dataunderlagen vilka har blivit rapporter som har synliggjort kvinnors förutsättningar på ett bra sätt. Man har jobbat fram bättre processer och tankar som har fört kvinnor framåt, inte minst inom företagandet.
Jag avrundar med att konstatera att statsrådet nu sagt att han anser att det här arbetet i stort sett är överflödigt, eftersom man nu tar en annan väg, vilket vi i dag kan konstatera är fallet.
Anf. 90 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Det handlar faktiskt om att stärka jämställdhetsarbetet ute i regionerna. Det ni förfäktar här är att regeringen här i Stockholm ska säga: Så här ska medlen delas ut till regionerna. Regionerna ska inte själva få ta det ansvaret. Det är det ni säger när ni vill fortsätta att ha den centraliseringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I stället fick regionerna ett uppdrag att ta fram dessa handlingsplaner som de har jobbat med - mycket förtjänstfullt. Och vi måste tordas ge regionerna ansvaret att också hantera de här sakerna.
Jag och regeringen är feministisk. Vi tror att regionerna kan driva jämställdhetsarbete på ett bra sätt. Jag är övertygad om att de kommer att nyttja de duktiga krafter som finns i regionerna på ett bra sätt för att öka jämställdhetsintegrering, framför allt i tillväxtfrågor, så att fler kvinnor kan starta företag.
Jämställdhetsfrågorna måste också tas med mycket tydligare i statistiken på regional nivå. Det har inte fungerat.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.


