Ungdomsarbetslösheten i Östergötland
Interpellation 2024/25:274 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-10
- Överlämnad
- 2024-12-10
- Anmäld
- 2024-12-11
- Svarsdatum
- 2025-01-14
- Besvarad
- 2025-01-14
- Sista svarsdatum
- 2025-01-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Ungdomsarbetslösheten i Sverige är nu på mycket höga nivåer. Faktum är att arbetslösheten bland unga i Sverige är näst högst i hela EU. I Östergötland ökar ungdomsarbetslösheten i samtliga kommuner.
Det är svårt att inte få ett jobb och kunna påbörja ett självständigt liv. Många som är unga i arbetslöshet drabbas också av psykisk ohälsa. Om man är arbetslös som ung innebär det tyvärr också stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden under lång tid.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson:
- Anser ministern att ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett problem?
- Avser ministern att vidta några åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:274
Webb-tv: Ungdomsarbetslösheten i Östergötland
Dokument från debatten
- Tisdag den 14 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:55
- Protokoll 2024/25:55 Tisdagen den 14 januariProtokoll 2024/25:55 (forts.) Svar på interpellation 2024/25:274 om ungdomsarbetslösheten i Östergötland
Protokoll från debatten
Anf. 53 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om jag anser att ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett problem och om jag avser att vidta några åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten.
Unga är en konjunkturkänslig grupp på arbetsmarknaden och riskerar därmed att bli arbetslösa tidigt i en ekonomisk nedgång. Samtidigt har unga med fullföljd gymnasieutbildning ofta ett bra utgångsläge på arbetsmarknaden när konjunkturen vänder uppåt. Enligt regeringens senaste prognos i december 2024 kan en gradvis återhämtning på arbetsmarknaden påbörjas redan under 2025.
Unga i åldern 16-24 år som har varit arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen i minst tre månader under en fyramånadersperiod kan erbjudas en plats i jobbgarantin för ungdomar. Inom programmet erbjuds olika typer av insatser och stöd, till exempel arbetspraktik, arbetsträning, studie- och yrkesvägledning och arbetsmarknadsutbildning.
Den enskilt viktigaste insatsen för ungdomar för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är dock utbildning, eftersom det stärker individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har gjort satsningar på fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen för att förbättra tillgången till utbildning så att fler snabbt kan komma i arbete. Regeringen har en bra grund för att möta ungdomsarbetslösheten, och jag kommer att fortsatt noga följa frågan.
Anf. 54 Eva Lindh (S)
Herr talman! Unga i Sverige har en tuff situation just nu. Många känner oro för framtiden. Den psykiska ohälsan är hög. Bostadsbristen innebär att många unga inte kan flytta hemifrån.
Ungdomsarbetslösheten ligger på mycket höga nivåer. Om unga får jobb är det med allt sämre arbetsvillkor. Jag tror att de unga som lyssnar på den här debatten känner igen hur det är att sova med mobilen och se om de får något jobb den här dagen eller inte. Det är arbetsvillkor som är väldigt tuffa.
Herr talman! Ungdomsarbetslösheten i Sverige är nu på mycket höga nivåer. Faktum är att arbetslösheten bland unga i Sverige är näst högst i hela EU. I mitt län, Östergötland, ökar ungdomsarbetslösheten i princip i samtliga kommuner.
Det är svårt när man inte kan få ett jobb och påbörja ett självständigt liv, något som så många unga verkligen längtar efter. Och många unga i arbetslöshet har inte bara svårt att påbörja ett självständigt liv, utan de drabbas också av psykisk ohälsa på grund av att de inte får ett jobb.
Att vara arbetslös som ung innebär tyvärr stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden under väldigt lång tid. För ungdomar är det inte bara ett ekonomiskt problem: Det handlar om framtidshopp, om att känna sig behövd och om att bli delaktig i samhället. När unga inte har ett jobb att gå till och inte har en plats där de kan bidra med sina kunskaper och idéer innebär det inte bara förlorade möjligheter för de unga utan faktiskt också en förlust för vårt land, vårt län och vårt samhälle.
Det är ett svek mot de unga, för de behövs på arbetsmarknaden och i samhället. Det var därför jag ställde den här interpellationen till arbetsmarknadsminister Mats Persson. Jag undrar verkligen om regeringen tycker att det här är ett problem. Jag tycker att det är en kris, och under kriser måste man göra exceptionella insatser, i det här fallet för att minska ungdomsarbetslösheten.
Jag tackar Mats Persson för svaret. I svaret säger ministern att när arbetslösheten är hög brukar den vara hög också för de unga. Vi vet att det brukar vara så, men det är ju inget som vi behöver tycka är okej. Jag menar att det krävs särskilda insatser för att få detta att ändras.
Arbetslösheten är, som jag har beskrivit, ett problem för de unga. Den är ett problem för samhället. Den är också ett problem nu när vi är i en lågkonjunktur, för i en lågkonjunktur behöver fler komma in i jobb. Också ur ett ekonomiskt perspektiv är detta viktigt.
Om vi socialdemokrater hade suttit i regeringsställning kan jag garantera att vi hade gjort särskilda insatser. Det ser inte jag att den här regeringen gör. Därför tycker jag att det är bra att vi kan debattera den här frågan i dag.
Anf. 55 Jessica Rodén (S)
Herr talman! Först vill jag tacka min kollega Eva Lindh för att hon uppmärksammar denna otroligt viktiga fråga. Tack också till statsrådet för att han är här i dag, så att vi har möjlighet att debattera detta.
Jag vill bidra med perspektiv från min hembygd, Sjuhärad, som ligger i Västra Götaland. Sjuhärad är en region med stolta arbetsmarknadstraditioner. Vi kallas för tygriket. Det är en påminnelse om vårt textila arv och den betydelse som textilindustrin har haft för vår region. Än i dag spelar textilindustrin en central roll i vår ekonomi, med starka inslag av småföretagande och gröna näringar. Våra företag i Sjuhärad visar på både innovation och uthållighet.
Sysselsättningsgraden i kommuner som Mark och Ulricehamn låg under 2023 på cirka 86 procent, vilket är långt över rikssnittet. Det är imponerande siffror som speglar en arbetsmarknad där företag och människor jobbar hårt för att skapa en bättre framtid. Men vi får inte blunda för de utmaningar som vi står inför. Borås, som är en viktig motor för både handel och textilindustri, har i dag en högre arbetslöshet än rikssnittet.
Det vi ser är att regeringens politik har gjort det svårare för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är en särskilt stor utmaning för en region som vår, där industrin är beroende av tillgång till kompetent arbetskraft.
Vi socialdemokrater tror på en politik som tydligt visar att man investerar i de unga och i framtidens jobb - inte en politik som slår undan fötterna för de unga.
Anf. 56 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Herr talman! Tack, deltagarna i interpellationsdebatten, för era inlägg!
Det är helt klart så att Sverige är ett land att vara stolt över. Sverige är ett land där folk jobbar, där vi har en mycket hög sysselsättningsgrad, där kvinnor inte är hemmafruar utan står till arbetsmarknadens förfogande men där matchningen mellan arbetsgivarna och arbetstagarna inte fungerar fullt så bra som den borde.
Ett grundproblem är att för många unga människor lämnar skolan utan fullständiga betyg. Om man inte har gymnasiebehörighet är det svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det är därför som regeringen lägger om utbildningspolitiken - för att på så sätt få fler unga att vara rustade för de krav som samhället och arbetsmarknaden ställer. Det är också därför som regeringen satsar stora pengar på yrkesutbildningar. Det här året kommer det att vara ungefär 120 000 platser på våra yrkesutbildningar runt om i Sverige.
Samtidigt har vi - och har haft - en mycket, mycket tuff ekonomisk situation. Vi är inne i en lågkonjunktur med höga räntor och med en svår omvärld. När vi nu ser att räntorna faller, eftersom regeringen och Riksbanken tillsammans har bedrivit en ansvarsfull politik, ser vi också hur småföretagare de kommande åren kommer att ha mer råg i ryggen när det gäller att anställa och att även anställa unga människor så att de kan få sitt första jobb och etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället.
Men min tydliga uppmaning till alla Sveriges ungdomar som inte har ett arbete och som vill jobba är: Ta de möjligheter som finns! Det finns gott om utbildningsmöjligheter i vårt avlånga land. Det finns goda möjligheter att utbilda sig till yrken och till lediga jobb, som gör att du kan försörja dig själv och stå på egna ben.
Anf. 57 Eva Lindh (S)
Herr talman! Det var ett kort svar från arbetsmarknadsministern. Jag hade hoppats att han skulle svara på mina två frågor. Jag hoppas att han gör det i nästa runda.
Jag undrar fortfarande om statsrådet anser att det är ett problem att ungdomsarbetslösheten nu ligger på 24,4 procent - bland de högsta ungdomsarbetslösheterna i hela EU. Är det ett problem? Det andra jag undrar är: Vad kommer statsrådet att göra? Finns det en plan för att agera mer? Det behövs nu.
Sverige är i en lågkonjunktur. Finansministern berättade precis före jul att den ljusning som regeringen säger ska komma troligtvis inte kommer att komma nästa år heller, och arbetslösheten fortsätter att öka. Ska man då bara vänta och se? Det kanske vänder.
Politikens uppdrag är att agera och att skapa förutsättningar för att vända en lågkonjunktur till en högkonjunktur. Man ska satsa så att fler människor kommer i jobb. Det är en av de viktigaste politiska åtgärder som vi har att göra. Ett jobb är viktigt för den enskilde, för samhället och för ekonomin. Vad anser statsrådet behöver göras mer när det ser ut som det gör? Detta duger inte. Det är illa för ungdomarna och för hela Sverige.
Vad borde då denna regering göra? Satsa på skolan. Jag är helt överens om det som Mats Persson säger, men resurserna till skolan är nu i reala termer lägre. Statsrådet Mats Persson säger här att man satsar på andra utbildningar. Man tog ju tillbaka platser det första året. Sedan återinförde man lite platser, men det matchar inte det behov som finns. Samtidigt som vi har denna höga arbetslöshet har vi ett jättestort behov av personal på andra sidan. Det behövs utbildning för att få detta att gå ihop, för att företagen ska kunna rulla och för att människor ska kunna få ett jobb.
Det behövs alltså satsningar på skolan. Det behövs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det har inte den här regeringen. Man behöver dubbla antalet arbetsmarknadsutbildningar för att få människor i jobb och för att det ska bli bra för näringslivet.
Näringslivet undrar faktiskt också. De undrar vad regeringen har för jobbpolitik. Det är alltså inte så att det bara är vi socialdemokrater som tycker att detta är ett problem. Det är fler som tycker att det är ett problem. Därför behöver regeringen agera. Man ska inte bara stå och titta på - känslan är faktiskt att det är det man gör.
När jag var ung, på 90-talet, hade vi en väldigt hög ungdomsarbetslöshet i Sverige. Det är jättesvårt att jämföra 90-talet med i dag, men de som har gjort det säger att ungdomsarbetslösheten är ungefär lika hög i dag som den var på 90-talet. Då var detta ett jättestort problem - det borde vara det nu också - och man gjorde särskilda insatser.
Jag såg vad som hände med dem som då var unga med mig. Många av dem kom inte i arbete trots att de hade förutsättningar för att ta jobb. Jag är orolig för ungdomsgenerationen. De behöver ett jobb nu. Det är viktigt nu men också för hela deras framtid.
Anf. 58 Jessica Rodén (S)
Herr talman! Sjuhärad är, som jag sa, en plats där företagande och arbete går hand i hand med tradition och innovation. Vårt textila arv, som har gjort oss kända som tygriket, lever kvar än i dag i form av världsledande företag inom både industri och mode. Men det är också en bransch som är känslig för ekonomiska förändringar, och inflationen har slagit hårt mot företagen.
Stigande energipriser och råvarupriser har pressat småföretagen. Samtidigt har regeringen valt att dra ned på satsningar som skulle kunna stötta dessa verksamheter. När stöden till utbildning och kompetensutveckling minskar drabbas både våra unga och de företag som är beroende av kvalificerad arbetskraft. För en region som Sjuhärad, där många unga annars skulle kunna hitta jobb i textilindustrin eller andra växande branscher, är detta en signal om att de har lämnats i sticket.
Statsrådet hänvisar till att det är många unga som i dag inte klarar skolan. Då är det väldigt märkligt att detta är en regering som inte satsar på skolan för att ge barn och unga förutsättningar att få godkända betyg.
Forskning visar också att ofullständiga betyg i skolan och hur läsförståelsen är under skoltiden påverkar det psykiska måendet i 50årsåldern. Detta är alltså otroligt viktiga frågor. Var är den aktiva arbetsmarknadspolitiken?
(forts.)
Anf. 59 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Tack till interpellanterna för era inlägg!
Vi hade en liten debatt före pausen, och debatten om ungdomsarbetslöshet är viktig därför att det är ett växande problem. Vi ser att arbetslösheten ökar och att sysselsättningen minskar därför att vi är inne i en lågkonjunktur. Inte minst bland många av de unga människor som inte kommer in på arbetsmarknaden, som inte får in en första fot i samhället och som inte kan försörja sig själva är detta naturligtvis ett väldigt stort problem. Det är därför regeringen vidtar många olika åtgärder för att förbättra sysselsättningen och trycka tillbaka arbetslösheten.
Tillsammans med Riksbanken har regeringen bedrivit en ansvarsfull ekonomisk politik som gör att vi nu ser att räntorna sjunker, vilket gör att de ekonomiska motorerna kommer igång. Parallellt med det har regeringen gjort stora investeringar i utbildning, inte minst när det gäller yrkesutbildningar. Under det här året kommer 120 000 svenskar att kunna gå en yrkesutbildning. Det finns gott om möjligheter att utbilda sig inom flera av de bristyrken vi ser i det svenska samhället. På punkt efter punkt genomför nu regeringen en rad olika reformer för att förbättra ekonomin, få ned räntorna och se till att det finns möjligheter för svenskar att utbilda sig och ta de lediga jobb som finns.
Småföretagare runt om i vårt land - i Sjuhäradsbygden, i Östergötland eller någon annanstans - skriker efter kompetent arbetskraft men kan inte hitta det eftersom alltför många lämnar skolan utan fullständiga betyg och eftersom vi har haft för få yrkesutbildningar i Sverige. Nu gör regeringen historiskt stora satsningar som skapar väldigt stora möjligheter för väldigt många människor, inte minst ungdomar.
Anf. 60 Eva Lindh (S)
Fru talman! Vi har den högsta arbetslösheten i Sverige på tio år. Ungdomsarbetslösheten är den näst högsta i hela EU. Den här regeringen borde agera.
Jag är verkligen orolig för den här generationen ungdomar. Många kommer inte in på arbetsmarknaden, och när de kommer in är det på jobb med väldigt dåliga arbetsvillkor.
Jag är också orolig för samhället. Vi behöver de unga på arbetsmarknaden och för att bidra i samhället.
Det är också så att jag är orolig för ekonomin. Den här regeringen gör inte tillräckligt för att ta tag i lågkonjunkturen. Det behövs, och att få igång jobben är en av de viktigaste insatserna man kan göra för att också få igång ekonomin.
Jag har också förstått att arbetsmarknadsministern i sitt sista anförande brukar påtala - eller han tycker - att Socialdemokraterna är ett bidragsparti och att regeringen står för arbetslinjen. Inget kan vara mer fel. Socialdemokraterna är ett arbetarparti. Vi har varit det och kommer alltid att vara det. I det ligger inte bara att vi står upp för arbetares villkor. Vi står också upp för, och tycker, att den viktigaste frågan handlar om att alla som kan arbeta också ska arbeta. Det är därför vi tycker att det här är viktigt.
Det som behöver göras är att satsa på skolan - både på den grundläggande skolan och på yrkesutbildningar - och att föra en aktiv arbetsmarknadspolitik och satsa det man kan för att få Sverige ur lågkonjunkturen. Detta görs inte, men jag tackar ändå för debatten i dag.
(Applåder)
Anf. 61 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Tack, Eva Lindh, för interpellationen!
Jag håller med om att det är viktigt att vi i bred enighet gör det vi kan för att pressa tillbaka arbetslösheten, få igång ekonomin och se till att den svenska tillväxten ökar. En bra förutsättning för det är att räntorna nu sjunker väldigt kraftigt, väldigt snabbt. Det gör att företag kommer att investera och anställa, och hushållen kommer att börja konsumera i högre utsträckning. Detta kommer att pressa tillbaka arbetslösheten.
Vi behöver se till att fler människor har möjlighet att gå en utbildning. Vi behöver också se till att vi har en skola som har högre förväntningar på eleverna, ordning och reda och tydliga kunskapskrav, där lärarna har befogenhet att agera i klassrummet mot stökiga elever och där den som behöver få mer hjälp kan få mer hjälp. På det sättet kan vi också pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten, för skolan är det viktigaste för att en ung människa ska kunna försörja sig själv och hitta ett arbete.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.