Unga med aktivitetsersättning
Interpellation 2025/26:82 av Jessica Rodén (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-20
- Överlämnad
- 2025-10-21
- Anmäld
- 2025-10-22
- Svarsdatum
- 2025-11-04
- Besvarad
- 2025-11-04
- Sista svarsdatum
- 2025-11-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Regeringens budget visar att samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för unga med aktivitetsersättning fortsätter att försämras. Av drygt 26 000 unga med aktivitetsersättning fick endast 1 180 en gemensam kartläggning under 2024, och för dem som fick det tog det i genomsnitt nästan tre år innan den genomfördes.
Unga med aktivitetsersättning har sällan en arbetsgivare att återgå till, vilket gör myndigheternas samverkan avgörande för att de ska kunna närma sig arbetsmarknaden. När stödet brister riskerar dessa unga att fastna i långvarigt utanförskap.
Mot denna bakgrund vill jag fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje:
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka antalet gemensamma kartläggningar mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för unga med aktivitetsersättning?
- Hur avser ministern och regeringen att säkerställa att dessa kartläggningar sker i tid och leder till att fler unga kan närma sig arbete eller studier?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:82
Webb-tv: Unga med aktivitetsersättning
Dokument från debatten
- Tisdag den 4 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:26
- Protokoll 2025/26:26 Tisdagen den 4 novemberProtokoll 2025/26:26 Svar på interpellation 2025/26:82 om unga med aktivitetsersättning
Protokoll från debatten
Anf. 53 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka antalet gemensamma kartläggningar mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för unga med aktivitetsersättning. Jessica Rodén har även frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att dessa kartläggningar sker i tid och leder till att fler unga kan närma sig arbete eller studier.
Fru talman! Arbetslinjen är central i regeringens politik, och människor som har behov av stöd för att komma i arbete ska ges ändamålsenliga insatser. Det är självklart. För mig är det av yttersta vikt att unga med aktivitetsersättning som har förutsättningar att närma sig arbete och som har ett helt arbetsliv framför sig ges stöd och insatser i syfte att möjliggöra egenförsörjning.
Regeringen gav i regleringsbrevet för 2025 Försäkringskassan i uppdrag att vidta åtgärder för att utveckla arbetet med att löpande utreda förutsättningarna för arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser för personer med aktivitetsersättning och att då sådana förutsättningar finns initiera insatser.
Syftet med uppdraget är att stärka arbetet med att ge personer med aktivitetsersättning möjligheter att närma sig arbete. I uppdraget ingick dessutom att myndigheten skulle utveckla sin samverkan med kommunerna för att följa upp att unga som uppbär aktivitetsersättning och som finns i kommunernas dagliga verksamhet ges möjligheter att närma sig lönearbete när förutsättningar finns. Uppdraget omfattade också de personer som inte längre kan uppbära aktivitetsersättning på grund av att de har fyllt 30 år och därför beviljats sjukpenning i särskilda fall.
Fru talman! I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) föreslog regeringen att Försäkringskassans anslag skulle förstärkas med 31 miljoner kronor 2025 för att löpande utreda förutsättningarna för arbetsförberedande och arbetslivsinriktade insatser för personer med aktivitetsersättning samt initiera insatser. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Från 2026 och framåt beräknar regeringen att 28 miljoner kronor årligen ska avsättas för detta.
Fru talman! Jag har höga förväntningar på att Försäkringskassan utvecklar sitt arbete med att ge unga personer med aktivitetsersättning goda möjligheter att närma sig arbete. Jag kommer att följa frågan mycket noga – tro mig!
(Applåder)
Anf. 54 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka socialförsäkringsministern för svaret och för möjligheten att debattera denna viktiga fråga.
Aktivitetsersättning är ett stöd som beviljas unga personer mellan 19 och 29 år när deras arbetsförmåga är nedsatt under en längre tid på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Syftet är att ge ekonomiskt stöd under en period när man samtidigt ska kunna delta i rehabilitering, studier eller andra aktiviteter som på sikt kan leda till egenförsörjning och någon typ av arbete.
Det handlar ofta om unga människor som står långt ifrån arbetsmarknaden men som många gånger har vilja och stor potential. För dem kan det samordnade stödet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, vården och kommunen vara helt avgörande för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden eller våga ta nästa steg.
Samtidigt som vi står och pratar om detta har Sverige bland Europas högsta ungdomsarbetslöshet. Det ställs enorma krav på våra unga i dag: De ska vara produktiva, flexibla och anställbara. För unga personer som har en funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa innebär detta att de halkar ännu längre efter. Det blir ännu svårare, och de hamnar ännu längre ifrån arbetsmarknaden.
Dessutom visar regeringens egen budget att stödet till denna grupp brister. Antalet gemensamma kartläggningar mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen minskar, och för de unga som får en sådan kartläggning tar det i genomsnitt nästan tre år innan den genomförs. Tre år kan vara en oändlighet i en ung människas liv, fru talman, och under den tiden står det helt still. Man kanske inte får någon plan eller samlad hjälp, och man riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap.
Jag hör i ministerns svar att regeringen nu, sista året på mandatperioden, har gett ett nytt uppdrag till Försäkringskassan och tillfört medel för att utveckla stödet. Jag tycker att det är jättebra.
Jag tror att ministern och jag delar synen på målet – att fler unga ska komma i arbete och kunna stå på egna ben. Men vi kanske har olika syn på vägen dit. Vi socialdemokrater menar att vägen till arbete börjar med trygghet och samordning och inte med att varje individ själv ska försöka navigera mellan myndigheter och regler. För oss handlar inte arbetslinjen om att pressa människor utan om att ge människor kraften att växa.
Regeringen talar gärna om arbetslinjen, men för att den ska fungera måste samhället också ta ansvar för att människor får en väg in i arbetslivet. Jag tycker att det är bra att regeringen nu agerar, men det kan vara för sent för många av de unga som redan har fått vänta alldeles för länge på stöd.
Min fråga till ministern kvarstår därför. Hur ska regeringen säkerställa att de åtgärder som nu vidtas verkligen leder till att fler unga får stöd i tid?
Anf. 55 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Fru talman! Stort tack till Jessica Rodén för interpellationen!
För mig är det självklart att samhället ska ge stöd till alla de unga som får aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som trots sin sjukdom eller funktionsnedsättning har förutsättningar att närma sig arbetsmarknaden och ett arbete. Det gäller nämligen unga människor, som har ett helt arbetsliv framför sig och som har så mycket att ge både sig själva, arbetsplatserna och vårt samhälle.
Regeringen arbetar därför på mycket bred front med denna viktiga fråga. Låt mig bara nämna några saker och några av de åtgärder som regeringen har vidtagit på området den senaste tiden.
Först och främst, fru talman, har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att utveckla arbetet med unga med aktivitetsersättning och personer med sjukpenning i särskilda fall. Regeringen har även föreslagit en partiellt vilande aktivitetsersättning vid studier samt förlängd prövotid för studier med bibehållen aktivitetsersättning från sex till tolv månader. Detta tror jag kan ha mycket stor betydelse.
Regeringen har tillfört Försäkringskassan medel för att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning. Förstärkningen till Försäkringskassan kommer att innebära att den har möjlighet att utveckla sitt arbete med att löpande identifiera unga med aktivitetsersättning som kan ha förutsättningar att ta del av antingen arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser.
Fru talman! Det handlar om att ge unga med aktivitetsersättning möjlighet att delta i insatser som redan finns att tillgå. Insatser kan ges exempelvis inom ramen för samordningsförbunden, som interpellanten har varit inne på, eller inom det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som omfattar 700 miljoner kronor per år.
Allt det som jag har radat upp nu betyder att regeringen avsevärt förbättrar möjligheterna för de unga som uppbär aktivitetsersättning och som har förutsättningar att närma sig arbete. Stöd ges till dem som behöver det för att återfå arbetsförmågan.
Anf. 56 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Jag hör verkligen engagemanget hos ministern, och det gläder mig. Att fler människor ska kunna delta i arbetslivet är ett mål vi bägge kan skriva under på.
Vi socialdemokrater pratar gärna om den aktiva välfärden, och jag tycker att det är någonting som Tenje är inne på här. Vi tror inte på ett samhälle där man lämnas ensam när livet tar emot, utan vi ska tillsammans försöka hjälpa varandra. Vi klarar oss bättre när vi gör saker tillsammans. Vi vet att människor inte blir friska eller arbetsföra av att regler skärps. Att få stöd, rehabilitering och möjligheter är vägen framåt.
Det är jättebra att regeringen har gett Försäkringskassan uppdrag för att nå den här målgruppen. Det beklagliga är att det har dröjt till mandatperiodens sista år. Under denna tid har alltför många med aktivitetsersättning hamnat i kläm, speciellt nu när arbetslösheten bland unga är så hög. För den som redan har svårt att komma in på arbetsmarknaden är konkurrensen nu stenhård. Många av dessa unga behöver mer stöd, inte mindre, om de ska få chansen att delta. Annars riskerar vi att skapa en grupp som hamnar permanent utanför.
Att värna sjukförsäkringen handlar inte om att gömma människor. Det handlar om att se dem och ta ansvar för att de får rätt insatser i tid.
Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som håller ihop, där välfärden är vägen framåt och inte en återvändsgränd. Vi ser att det kräver en fungerande samverkan mellan myndigheterna, förebyggande insatser redan i skolan och ett samhälle som ser unga personer med funktionsnedsättning som en resurs och inte som en kostnad. Jag tycker mig höra att också statsrådet tar den här frågan på allvar. Vi har inte råd att förlora fler år eller fler unga.
Anf. 57 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag ska inte upprepa de åtgärder regeringen vidtagit som jag redan har nämnt och som jag förstår att också interpellanten tycker är bra.
En sak jag ändå skulle vilja lyfta särskilt är just uppdraget till Försäkringskassan att utveckla sin samverkan med kommunerna för att följa upp unga som uppbär aktivitetsersättning och redan finns i kommunernas dagliga verksamhet, så att de också ges möjlighet att närma sig lönearbete där förutsättningarna finns. Detta upplever jag är en grupp som har fått stå tillbaka under längre tid. Uppdraget omfattade även personer som inte längre kan uppbära aktivitetsersättning då de fyllt 30 år och därmed beviljas sjukpenning i särskilda fall. Uppdraget redovisades den 16 juni 2025.
När jag läser redovisningen finns det vissa saker som jag blir lite oroad över men som också kan förklara en hel del. Det gäller inte minst att Försäkringskassan, trots att det är över två år sedan pandemin officiellt ansågs vara över, fru talman, fortfarande gör bedömningen att det finns vissa begränsningar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som pandemin medförde. Det är en ganska stor eftersläpning där.
Detta påverkar också fortfarande rehabiliteringsprocessen för de individer som uppbär aktivitetsersättning. Det handlar bland annat om möjligheten att erbjuda arbetsplatsförberedande insatser och arbetsträning på en annan arbetsplats än hos den egna arbetsgivaren.
Här tror jag att det offentliga Sverige kan göra mycket mer. Erfarenheten från både kommuner och regioner är enligt mig att man kanske inte gör tillräckligt. Här finns det en undanträngningseffekt som jag tror att vi behöver tala om.
Försäkringskassan anger att den ökade medelstilldelning som man nu fått ta del av betyder mycket. Det innebär att handläggare kan rekryteras. Under perioden april–september 2025 tillkom glädjande nog 44 nya försäkringsutredare i handläggningen.
Av dessa åtgärder förväntar sig Försäkringskassan övergripande effekter. Det handlar bland annat om att fler som lämnar aktivitetsersättningen eller sjukpenningen i särskilda fall ska gå ut i arbete eller studier. Det är mycket glädjande. Den målgrupp som är aktuell för insatser för att närma sig arbete eller studier kommer även att kunna lämna sjukförsäkringen efter en kortare tid med ersättning än i dag. Man bedömer också att det är färre personer som haft aktivitetsersättning som uppbär sjukpenning isärskilda fall. Detta är mycket glädjande indikationer.
Allt detta är positivt och väl i linje med regeringens intention med just de här tillskotten.
Anf. 58 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Jag vill avsluta med att tacka socialförsäkringsministern för debatten. Jag uppskattar att vi delar ambitionen att fler människor ska kunna delta i arbetslivet.
Det är glädjande att ministern också nämner den målgrupp som har daglig verksamhet. Det är en målgrupp som har potential att göra mer och vill mer.
De unga med aktivitetsersättning som vi pratar om i dag har ofta kämpat i många år. Att vi redan tidigare under deras liv kan göra insatser som kan få effekter senare under livet gör att de kanske inte ens behöver ta del av den här ersättningen.
Ministern nämnde också den viktiga Finsamlagstiftning som finns i dag och där kommuner, regioner, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar. Den är otroligt viktig. Kanske vi skulle behöva se över om vi kan bredda den lagstiftningen så att vi kan nå fler målgrupper och jobba mer aktivt.
Jag tackar för debatten.
(Applåder)
Anf. 59 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag tackar Jessica Rodén så mycket för den här utmärkta interpellationen och de frågor jag fått. Det är väldigt positivt att det är många som delar det här engagemanget. Inte minst när det gäller unga människor som har hela livet och ett helt arbetsliv framför sig får det extremt stora implikationer när vi inte gör det vi kan.
Jag har nu stor tilltro till den nya socialtjänstlagen. Jag har stor tilltro till att det överlag kommer att ställas högre krav på alla myndigheter och berörda parter att ta initiativ och sätta till medel betydligt tidigare. Jag möter väldigt många människor som aldrig skulle ha behövt hamna där de har hamnat om man hade gjort rätt saker från början.
Här finns det mycket att göra för att inte fler ska behöva hamna där, men framför allt för att fler trots sin sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna vara med och bidra – inte bara ha egen försörjning utan också kunna delta aktivt i samhället på ett betydligt bättre sätt.
Att ge upp dessa människor redan i ung ålder ser jag som ett oerhört stort svek. Vi får aldrig gömma och glömma människor i statistiken. Detta är som sagt unga människor som har hela livet framför sig och en väldigt god möjlighet att vara med och delta, om de får den hjälp och det stöd som jag anser att vi från samhällets sida är skyldiga att ge dem för att de ska kunna förverkliga sig själva.
Detta är ett arbete som inte bara ger egenmakt och egen försörjning utan också gör att man kan vara med och delta i samhället. Och detta, fru talman, ligger som sagt helt i linje med den arbetslinje som vi från regeringens sida ser och förverkligar varje dag.
(Applåder)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.