UD-rapporter om mänskliga rättigheter
Interpellation 2015/16:540 av Kerstin Lundgren (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-04-08
- Överlämnad
- 2016-04-11
- Anmäld
- 2016-04-12
- Sista svarsdatum
- 2016-04-25
- Svarsdatum
- 2016-06-07
- Besvarad
- 2016-06-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Regeringen har presenterat sin utrikespolitik som feministisk, aktiv, orädd och konstruktiv. Så lät det senast i utrikesdeklarationen för 2016. Regeringen hävdar även att Sveriges engagemang för en bättre och rättvisare värld, inklusive mänskliga rättigheter, folkrätt och jämställdhet, är en drivande kraft bakom kandidaturen till FN:s säkerhetsråd. Centerpartiet delar viljan att Sverige ska få en plats i FN:s säkerhetsråd, men det får inte innebära att vår viktiga röst för mänskliga rättigheter tystnar.
Utrikesdepartementet sammanställer varje år rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i världens länder. Sedan 2002 är rapporterna offentliga och kan läsas på regeringens webbplats för mänskliga rättigheter. Rapporterna baseras på information från Sveriges ca 100 utlandsmyndigheter runt om i världen. Enligt hemsidan ska rapporterna spegla regeringens ambition att arbetet för mänskliga rättigheter ska vara en central del av Sveriges och EU:s utrikespolitik.
Dock verkar arbetet med granskningsrapporterna ha stagnerat sedan regeringen tillträdde. Rapporterna för 2013 avser länderna i Asien och Oceanien. År 2012 gjordes rapporter för Nordamerika, Latinamerika och Karibien, 2011 för länderna på Balkan, i Nordafrika, Mellanöstern, Östeuropa och Centralasien. Rapporterna för övriga länder avser år 2010. De senaste granskningsrapporterna presenterades under våren 2014, sålunda under alliansregeringen.
Man kan inte låta bli att undra om potentiellt kritiska landrapporter, som kan irritera medlemsstater i FN:s generalförsamling, inte intresserar utrikesministern just nu.
Jag vill därför fråga utrikesminister Margot Wallström:
- Varför har regeringen inte sammanställt rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i världens länder för 2014 eller 2015?
- Har den svenska kampanjen för en plats i FN:s säkerhetsråd bidragit till en självcensur i den svenska utrikesförvaltningen?
- Finns det risk att regeringen frångår sina utrikespolitiska principer för att vinna röster i kampanjen för en plats i FN:s säkerhetsråd?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:540
Webb-tv: UD-rapporter om mänskliga rättigheter
Dokument från debatten
- Tisdag den 7 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:114
- Protokoll 2015/16:114 Tisdagen den 7 juniProtokoll 2015/16:114 Svar på interpellation 2015/16:540 om UD-rapporter om mänskliga rättigheter
Protokoll från debatten
Anf. 1 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Svar på interpellationer
Fru talman! Ärade ledamöter! Kerstin Lundgren har frågat mig varför regeringen inte har sammanställt rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i världens länder för 2014 eller 2015.
Sveriges röst för en bättre efterlevnad av mänskliga rättigheter världen över är viktig. Mänskliga rättigheter är därför en hörnsten i den svenska utrikespolitiken och kommer fortsätta att vara det med oförminskad kraft. Regeringen är aktiv inom ramen för både EU och FN men lyfter också mänskliga rättigheter genomgående i våra bilaterala relationer.
I ett svar på en skriftlig riksdagsfråga nyligen, som just rörde Utrikesdepartementets MR-rapportering av enskilda länder, redogjorde jag för skälen till att publicering av landspecifika rapporter om mänskliga rättigheter skjutits på sedan 2014. Låt mig utveckla några av de saker som jag redogjorde för då.
Regeringen har tagit ett helhetsgrepp om det viktiga arbetet med mänskliga rättigheter i utrikespolitiken. I likhet med vad regeringen aviserade i utrikesdeklarationen 2015 inleddes under förra året därför arbetet med att ta fram en ny skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer som kommer att överlämnas till riksdagen i sommar. Skrivelsen har förankrats brett genom konsultationer med bland annat det civila samhället och forskarsamfundet, och jag har även informerat riksdagens utrikesutskott om detta arbete den 20 oktober förra året.
Med denna skrivelse som grund kan sedan det omfattande och viktiga arbetet med att åter ta fram landspecifika rapporter inledas. Det är angeläget att nya rapporter tas fram - de är viktiga och uppskattade offentliga dokument som många använder sig av även utanför Regeringskansliet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Avsikten är att rapporterna på ett tydligare sätt än tidigare nu ska behandla alla de tre områden som skrivelsen berör: mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Som ett led i den feministiska utrikespolitiken kommer rapporterna också att än tydligare uppmärksamma situationen vad gäller efterlevnaden av mänskliga rättigheter för kvinnor och flickor.
Samtidigt som skrivelsen färdigställs inleds nu därför ett omfattande arbete med att ta fram landspecifika rapporter. Den förra regeringen valde att publicera MR-rapporter regionvis, vilket gör att de äldsta MR-rapporterna nu är från 2010. Den här gången kommer rapporter inte enbart att tas fram för en region i taget, utan vi väljer att publicera rapporter för alla världens regioner. Rapporterna kommer att skrivas under 2016 och publiceras under 2017.
Regeringen höjer således ambitionen i förhållande till vad som gjordes under alliansregeringen mellan 2011 och 2014 och återgår till att ta fram rapporter för alla världens regioner. Dessutom kommer rapporterna alltså att ha det bredare perspektivet av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer samt särskilt belysa situationen vad gäller efterlevnaden av mänskliga rättigheter för kvinnor och flickor.
Kerstin Lundgren har också frågat mig om den svenska kampanjen för en plats i FN:s säkerhetsråd har bidragit till en självcensur i den svenska utrikesförvaltningen och om det finns en risk att regeringen frångår sina utrikespolitiska principer för att vinna röster i kampanjen för en plats i FN:s säkerhetsråd.
Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd är byggd kring den substans-politik vi står för, och arbetet handlar om en dialog med FN:s medlemsstater om det globala samarbetet och om denna substans. Denna dialog är den stora behållningen av kandidaturarbetet oavsett om Sverige väljs in i säkerhetsrådet eller inte. Det är omöjligt att nå resultat i de stora globala frågorna om vi inte förstår utgångspunkterna för alla de andra länder med vilka vi måste hitta lösningar. Att ha samtalsytor är inte detsamma som att vara okritisk, och vi har inte tummat på våra utrikespolitiska principer för att vinna röster.
Förra gången Sverige satt som medlem i säkerhetsrådet, perioden 1997-1998, kunde vi agera som en garant för det folkrättsliga och humanitära perspektivet och bidrog till att det blev naturligt att ta upp frågor om internationell humanitär rätt och respekten för mänskliga rättigheter när olika kriser behandlades i säkerhetsrådet. Engagemanget för dessa frågor är inte bara en bärande del av vår utrikespolitiska identitet och den substans kandidaturen lutar sig på utan också en viktig del av varför vi vill sitta i säkerhetsrådet.
Det har inte förekommit någon uppmaning eller uppmuntran till självcensur i utrikesförvaltningen från ledningens sida. Tvärtom betonas ofta att vi bör fortsätta att prioritera vårt starka engagemang för mänskliga rättigheter och andra principfrågor. Regeringens faktiska politiska agerande i MR-frågor är bevis för detta. Likaså kommer vår hållning som säkerhetsrådsmedlem att bevisa att vi prioriterar detta perspektiv även i säkerhetsrådet med dess särskilda ansvar för global fred och säkerhet och som kan fatta beslut som är folkrättsligt bindande för 193 stater.
Anf. 2 Kerstin Lundgren (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!
Jag vill inledningsvis säga att svaret har försenats på grund av mig, för jag kunde inte när utrikesministern kunde. Nu har vi gemensamt hittat en tid. Jag tycker att det var en bra ordning, så tack också för viljan att försöka hitta gemensamma tider!
(Utrikesminister MARGOT WALLSTRÖM (S): Ingen orsak!)
När det gäller svaret på min interpellation är jag dock fortfarande lite fundersam. Vad är skälet till att man inte fortsätter att publicera rapporter om mänskliga rättigheter? Skälet till att ta fram en ny skrivelse till riksdagen kan inte hindra att man 2014-2015 arbetar med fortsatt region-rapportering. Jag skulle gärna vilja veta skälet till att det bryts. Arbetet skulle annars ha kunnat fortsätta för att kunna ta vid innan regeringen drog igång det andra arbetet 2015.
Jag vet inte, fru talman, om skrivelsen innebär en ny strategi för arbetet, eftersom den nuvarande strategi som Sida arbetar utifrån - frihet från förtryck - syftar till att stärka det genom mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokrati och rättsstatens principer.
Det är precis dessa frågor som utrikesministern faktiskt nämner för en kommande skrivelse eller strategi. Det har hetat lite olika under resans gång.
Jag är därför fortfarande nyfiken. Varför stannar regeringen upp med regionrapporteringen? Jag vill vi inte vara konspiratorisk, men det är en händelse som ser ut som en tanke att arbetet och skrivelsen kommer att rapporteras till riksdagen i juli månad, som jag tror att det har sagts. Då är riksdagen inte samlad, men det är också efter omröstningen om en plats i säkerhetsrådet. Den skrivelsen är naturligtvis inte avgörande i detta sammanhang, men det är ändå lite grann en händelse som ser ut som en tanke.
Man kan också fundera på vilken region det var som stod i tur att lyftas fram. Var det Afrika - inte Nordafrika men Afrika i övrigt - som var näst i tur? Var det måhända skälet till att man från regeringens sida inte ville gå vidare med regionredovisning, vilket hade varit naturligt att vi hade fått se?
När det gäller frågan om självcensur kommer den signalen inte bara från luften, utan den kommer från det som rör sig där ute. Där och inom UD sägs det att det rapporteras in men att ingenting händer därför att det inte finns något intresse för kritiska rapporter just nu. Det går att läsa om och på andra sätt ta del av den typen av signaler som finns där ute. Det är naturligtvis viktigt att så inte är fallet. Men det finns inga tydliga motbevis genom en tydlig och stark röst från utrikesministern när mänskliga rättigheter kränks. Det kan också vara ett skäl till att man lyfter fram den frågan.
Anf. 3 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Fru talman! Jag är väldigt trött på dessa konspiratoriska påståenden, som helt saknar grund, Kerstin Lundgren. Tycker verkligen Kerstin Lundgren och de andra att vår röst saknas? Titta på de uttalanden som vi gör, och titta på hur vi agerar i Genève, i FN och i EU. Det är vi som många gånger är den enda rösten som står upp för mänskliga rättigheter och för demokrati och som argumenterar mycket starkt för denna position. Vad menas egentligen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ni inleder vartenda kritiskt inlägg om den svenska FN-kandidaturen med att ni stöder den. Sedan undergräver ni allt förtroende genom att påstå att vi skulle ge avkall på våra principer. Det är helt nonsens, och det är direkt felaktigt.
I varje sammanhang står vi upp och talar om mänskliga rättigheter. Det är bara att följa debatten i sociala medier, så ser man att vi inte är osynliga eller tysta. Det är tvärtom en mycket livlig debatt som ofta har sin grund i att vi står upp för mänskliga rättigheter. Ni måste sluta med att undergräva denna kampanj genom att påstå saker som tas helt ur luften.
Vi har på UD inte resurser att driva två parallella spår. Redan när vi startade talade vi om att vi tänker ta oss an mänskliga rättigheter, strategin och sättet att arbeta med rapporterna på ett helt nytt sätt. Vi kan inte driva två parallella spår. Det har vi inte folk och resurser till att göra. Nu lägger vi om detta och hittar nya modeller, och vi kommer att göra det för alla regioner samtidigt. Det är klart att det kommer att ta kraft och energi. Det kommer att kräva att vi konsulterar alla länder och att vi får nya rapporteringssystem. Det är det som vi förbereder. Vi har dessutom utsett en ambassadör för mänskliga rättigheter. Vi jobbar mycket aktivt på alla områden med MR-frågorna.
Därför tycker jag att ni någon gång måste nöja er med de svar som vi ger. Det handlar om, precis som jag har beskrivit, att vi lägger om hela rapporteringssystemet. Det kommer att kräva att vi använder resurserna på ett klokt sätt och förbereder på ett gediget och professionellt sätt också på UD. Vi kan inte upprätthålla så att säga två parallella system, utan nu ställer vi om detta. Det kräver att vi förbereder ordentligt.
Vi frångår inte våra utrikespolitiska principer för säkerhetsrådskandidaturens skull. Allt det som vi gör är ju till nytta för våra utrikespolitiska kontakter. Därför är det bra att vi kan ha en dialog med alla de länder som vi i dag diskuterar med. Och vi glömmer aldrig bort varifrån vi kommer eller vad som är grundläggande principer för vår säkerhets- och utrikespolitik. Detta hävdar vi, och det tycker jag att man kan följa mycket noga både i EU-sammanhang och i andra sammanhang. Detta är en hörnsten och en omistlig del av vår kandidatur.
Som jag sa har vi också utsett en särskild ambassadör för mänskliga rättigheter, och detta kommer med oförminskad kraft att vara en central del i vår utrikespolitik.
Anf. 4 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för detta. Jag hoppas verkligen att de mänskliga rättigheterna kommer att vara, precis som de har varit, en viktig del i den svenska rösten.
Ibland har vi fått kritik. Även utrikesministern har fått kritik när hon var tydlig och kritiserade Saudiarabien. Det blev en tydlig motreaktion. Det är klart att det visar att när Sveriges röst är tydlig och kritisk mot länder blir andra störda. Det är en del av rollen. Därför är det viktigt att inte någon får bilden av att Sverige kommer att vara tyst, eller vara en tystare aktör, i säkerhetsrådet för mänskliga rättigheter utan våga kritisera, våga vara tydlig och våga vara öppen - inte bara i enskilda möten bakom stängda dörrar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag blev förvånad. I min enfald trodde jag att det fortfarande var arbete på gång.
På UD:s egen hemsida kan man läsa om UD:s rapporter om mänskliga rättigheter. Där står följande:
"Utrikesdepartementet sammanställer varje år rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i världens länder. Sedan 2002 är rapporterna offentliga och kan läsas här på regeringens webbplats för mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet granskade under 2013 läget för de mänskliga rättigheterna i länderna i Asien och Oceanien (ASO). Rapporterna för ASO offentliggjordes i maj 2014."
Vidare kan man läsa: "Regeringens webbplats för mänskliga rättigheter har i genomsnitt över 30 000 besök per månad."
I lärarhandledningen för gymnasieskolan om mänskliga rättigheter 2014 lyfter man också fram dessa MR-rapporter och hänvisar till dem, och man talar om att de finns att ladda ned på regeringens hemsida. Sidan har årligen en kvarts miljon besökare.
Men detta har, som sagt, inte uppdaterats efter 2014. Många gymnasielärare, unga och andra som går in och söker efter årliga uppdateringar av de rapporter som utlovats blir frågande inför detta. Det har nämligen inte kommit något nytt, vilket naturligtvis är intressant.
Jag tittade på den rapport som kom om Etiopien 2010. Det är en ganska omfattande rapport om mänskliga rättigheter. Jag utgår från att den rapporten har använts och uppdaterats i någon form eftersom regeringen återkommande har varit i Etiopien och mött representanter för Etiopien. Då vore det värdefullt om vi riksdagsledamöter, men också de 30 000 som varje månad besöker webbplatsen - gymnasieungdomar med flera - hade möjlighet att få en uppdaterad version och inte bara en äldre version från 2010. Så hade det kunnat vara om man hade fortsatt med den regionala redovisningen, vilket inte har skett. Jag beklagar det.
När det gäller den tredje punkten, om risk för att man frångår MR-frågorna för att vinna röster i kampanjen inför omröstningen till säkerhetsrådet, kan jag säga att vi har en tidigare erfarenhet när det gäller MR-rådet. En av de signaler som kom var att de inte röstade för att vi var för starka MR-förespråkare. De var därför rädda att få en in en svensk röst i detta sammanhang. Det skulle kunna vara så att en och annan har gett ett råd till regeringen om att tala lite tystare på detta område. Annars kanske fler blir irriterade än välvilligt inställda när det kommer till kritan vid omröstningen till en plats i säkerhetsrådet.
Anf. 5 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Fru talman! Jag tycker nog att man får komma med något slags bevis för att det är så. Annars tycker jag att oppositionen får sluta med att påstå sådana här saker. Det är ju helt hämtat ur luften. Gå ut och fråga vilket land som helst i Genèvesammanhang, i FN-sammanhang eller i EU om Sveriges röst om mänskliga rättigheter och demokrati har tystnat!
När det gäller migrationsfrågan och flyktingfrågan var det en enda statsminister som lyfte frågan om mänskliga rättigheter, och det var den svenske. Det var Stefan Löfven. Vi var en helt ensam ropande röst i de här frågorna när denna viktiga och helt avgörande fråga diskuterades. Det var Stefan Löfven, och det var Sverige. Vi har fortsatt att vara aktiva i alla dessa frågor. Det är bara att gå ut och titta på Facebook och andra sociala medier och i det vi publicerar. Läs mina tal, eller lyssna på vad vi säger på presskonferenser och i debatter! Har vår röst om mänskliga rättigheter tystnat? Ni måste sluta med de där påståendena, som är helt hämtade ur luften och som jag vill tillbakavisa med kraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu säger jag det för fjärde eller kanske femte gången: Vi inledde förra året arbetet med att ta fram en ny skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den ska överlämnas till riksdagen i sommar. Det kräver mycket resurser av ett UD som redan är svårt utsatt för påfrestningar även när det gäller arbete med nya frågor som pandemier och annat. Vi kan inte hålla på med flera parallella processer.
Nackdelen med den förra regeringens strategi var, som jag har sagt, att man tog en region i taget. Sedan dröjde det väldigt länge innan man fick en uppdaterad strategi. Nu tänker vi ta alla världens regioner och alla världens länder och försöka ställa samman det. Det kräver att vi samlar våra resurser och inriktar dem på att göra en ny produkt. Under tiden har vi utsett en MR-ambassadör, och vi jobbar mycket aktivt med frågorna. De landspecifika rapporterna ska ges ut för samtliga regioner samtidigt, och det kräver att vi jobbar med det samlat och inte håller på med flera parallella processer.
Den som vill söka information i olika frågor och om olika länder kommer att kunna hitta sådan på UD:s hemsida. Vi kommer att ge större utrymme åt demokrati och rättsstatens principer, och vi tillför dessutom specifikt frågan om flickors och kvinnors situation runt om i världen. Det är klart att det kommer att kräva en större arbetsinsats; det krävs att vi organiserar om det hela och tittar på vilken form och vilket format det ska ha. Vi fortsätter att prioritera det starka engagemanget för mänskliga rättigheter och andra principfrågor. Vårt faktiska agerande i MR-frågor är bevis för detta. På samma sätt kommer vår hållning som säkerhetsrådsmedlem att bevisa att vi prioriterar detta perspektiv också i säkerhetsrådet.
Det finns ingen motsättning här. Det är i säkerhetsrådet vi vill ha ytterligare en plattform för att driva dessa frågor. Då får man inte vara rädd, och det tycker jag att jag själv har bevisat. Det handlar då inte bara om en fråga, utan gång på gång. Jag står också återkommande här för att offentligt redovisa vår syn på olika frågor i interpellationsdebatter och frågestunder. Det vill jag gärna fortsätta med, och det tänker jag också göra.
Vi för dialog, och vi har nya samtalsytor. Dem ska vi använda till att driva dessa principfrågor.
Anf. 6 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Tack, utrikesministern! Jag hoppas att det blir en framgång i säkerhetsrådsomröstningen och att Sverige kommer att vara en stark röst som också är offentlig. Det är en av våra klassiska roller: att ta den offentliga positionen och även att kritisera. Det var precis vad utrikesministern gjorde, vilket jag tycker var helt rätt, när det gäller Saudiarabien och det sätt på vilket de hanterar - eller trampar på och stenar - mänskliga rättigheter.
På samma sätt tycker jag att det är viktigt att Sverige har en tydlig röst och att ingen tvekar när det gäller att vi är beredda att använda rösten också offentligt. Det är en sak att som utrikesminister möta sina kollegor i stängda rum och en annan sak att ta den offentliga debatten och vara tydlig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta har varit ett av skälen till att våra MR-rapporter har varit viktiga. De har gått igenom. När jag ser på vad det står om Etiopien, till exempel, kan jag läsa om kvinnors rättigheter och hur illa ställt det är med just detta. Exempelvis könsstympas 74 procent av kvinnorna och flickorna. Jag läser om den omfattande handel med kvinnor som sker framför allt med länder i Mellanöstern. Det finns mer att läsa här. När det gäller barnens rättigheter handlar det också om hur de trampas på. Dessa är några av de områden som utrikesministern anknöt till i sitt svar. Fler sådana - oerhört viktiga - områden är rätten till utbildning, rätten till arbete, minoriteters rättigheter, rättsstatsprincip och rättssäkerhet.
Det hade varit värdefullt med en uppdatering av läget. Inte minst när statsministern och utrikesministern med flera åkt många gånger till Etiopien och Addis Abeba hade det varit viktigt att ha med sig en tydlig röst också på detta område.
Anf. 7 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Fru talman! Vi har ju en tydlig röst! Vi tar upp de här frågorna i våra kontakter med alla dessa 192 länder. Det har också statsministern gjort vid alla besök, i bilaterala och i multilaterala forum. Detta är själva poängen med att vi åker dit och att vi engagerar oss, både i EU-sammanhang och i FN-sammanhang. Vi gör det för att kunna föra fram vår röst. Vi gör det även genom alla våra offentliga uttalanden och genom våra tal.
Mycket av detta, inte minst handlingsplanen för feministisk utrikespolitik, går att läsa på vår hemsida. Det går att följa precis allt som vi prioriterar och det vi menar måste vara ett offentligt budskap. Allt jag säger är också ett offentligt budskap och ett väldigt tydligt uttryck för vår politik och för våra prioriteringar. Jag tror inte att någon kan säga att vi har varit tysta eller att vi inte skulle ha fört fram våra åsikter.
Nu är det hög tid. Det är tre veckor kvar. Jag hoppas att vi kan lägga partikäbblet åt sidan och ställa upp bakom kandidaturen - inte genom att samtidigt försöka undergräva tilltron utan genom att säga att detta är viktigt. Det är viktigt för att vi ska kunna föra fram Sveriges röst också vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.