Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Turkiets agerande i Afrin

Interpellation 2017/18:441 av Yasmine Posio Nilsson (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-19
Överlämnad
2018-03-19
Anmäld
2018-03-20
Svarsdatum
2018-03-26
Besvarad
2018-03-26
Sista svarsdatum
2018-04-10

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Turkiets agerande i Afrin(pdf, 101 KB)

Interpellationen

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Turkiska styrkor har nu tagit kontroll över Afrin i norra Syrien. Den turkiska aggressionen Operation olivkvist har pågått i två månader, och de senaste dagarna har turkiska markstyrkor gått in i staden. Offensiven är ett militärt angrepp på hela det kurdiska folket och den humanitära situationen är alarmerande. Turkiets flygbombningar har slagit ut el- och vattenförsörjningen, och minst 150 000 människor har flytt bara de senaste dagarna. Eskalerar situationen ytterligare är risken överhängande för ett folkmord.

Efter massakern i Srebrenica lovade vi varandra att någonting liknande aldrig skulle få hända igen. Men när omvärlden nu tiger still betraktar Turkiet detta som ett tyst medgivande. Det är uppenbart att det EU och FN hittills gjort inte på något sätt fått Erdoğan att respektera vare sig folkrätt, demokratiska principer eller mänskliga rättigheter.

I dagarna röstade EU-parlamentet om en resolution om Syrien. Resolutionen utgör ett viktigt ställningstagande, även om man kunde önska mer. Samtidigt ser vi en ovilja från EU att verkligen agera för att stoppa attackerna. Trots att man med rätta fördömer attackerna i Ghouta vågar man inte mer än uttrycka sin oro över "det upptrappade våldet" i Afrin.

Erdoğan var å sin sida snabb med att avfärda resolutionen och kommenterade omröstningen med att Turkiet inte kommer att lämna Afrin förrän "jobbet är gjort". Han har också lovat att allt Europaparlamentet säger i frågan kommer att gå in genom ena örat och ut genom det andra.

Målet med Turkiets attacker är att krossa självstyret i norra Syrien och förinta YPG och YPJ, som spelat en avgörande roll i kampen mot Daish/IS. Med Erdoğans retorik blir de som bidragit till att stabilisera norra Syrien och som planerar att gå till öppna och fria val i demokratisk anda likställda med terrorister. Som tack för sitt hyllade motstånd möts de av bomber och repression. Men inte nog med att den nordsyriska alliansen nu tvingas försvara sig mot Turkiet, attackerna innebär också att man tvingas retirera i kampen mot Daish/IS. Turkiet ger därmed det som är kvar av terroristerna i Daish/IS nytt spelrum.

Turkiet har en av Natos största arméer, och om inte omvärlden agerar med kraft kommer man att använda sina militära muskler för att ödelägga Afrin. Hittills har Ankara visat att man tycker sig kunna handla fritt. Bara en stark internationell reaktion kan förhindra ett folkmord i Afrin. Med bland annat FN:s resolution 2401 i ryggen finns all anledning att agera kraftfullt mot Turkiet. Det är Vänsterpartiets bestämda uppfattning att Sverige måste agera hårdare för att EU och FN ska fördöma Turkiets attacker och tvinga Erdoğan att omedelbart avbryta Operation olivkvist.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

1. Gör ministern ställningstagandet att regeringen har agerat tillräckligt, sett till att Turkiet nu har intagit Afrin?

 

2. Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att Sverige ska agera inom EU och FN för att förhindra ett folkmord i Afrin?

 

3. Vilka initiativ kommer ministern och Sverige att ta för att säkerställa leveranser av humanitärt och medicinskt bistånd till Afrin?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:441, Turkiets agerande i Afrin

Interpellationsdebatt 2017/18:441

Webb-tv: Turkiets agerande i Afrin

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Margot Wallström (S)
Anf. 1 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Svar på interpellationer

Herr talman! Ärade ledamöter! Vi är överens om att situationen i Syrien är fruktansvärd och att vi måste göra allt för att civila ska få andrum från krigets fasor. Det är med den utgångspunkten som vi lägger all kraft på att verka för ett eldupphör, för att stödja den FN-ledda politiska processen och för att bidra till att förbättra den humanitära situationen.

Regeringen har agerat resolut alltsedan Turkiets Operation olivkvist inleddes i Afrinprovinsen. Vi har tagit upp frågan med turkiska företrädare vid ett flertal tillfällen och på olika nivåer. Sverige har varit aktivt i multilaterala forum i FN och EU. Vi har också uppmärksammat den folkrättsliga dimensionen av Turkiets agerande.

Både i Stockholm och i Ankara har Sverige framfört till turkiska företrädare att kraven på eldupphör och humanitärt tillträde i säkerhetsrådsresolution 2401 omfattar hela Syrien, inklusive Afrin. Vi har också betonat vikten av omedelbar deeskalering, respekt för folkrätten och skydd av civila.

Även om Turkiet kan hänvisa till säkerhetsintressen är det som sker i Afrin oacceptabelt. Det finns uppgifter om plundring och att människor tvingas på flykt. Detta agerande, som drabbar civila, fördömer vi. Alla stater har ett ansvar för att följa säkerhetsrådsresolution 2401.

Sverige har också drivit frågan i säkerhetsrådskontexten. Den 19 mars ägde ett möte rum för säkerhetsrådsmedlemmar med deltagande av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, prins Zeid Raad al-Hussein, som redogjorde för fruktansvärda kränkningar av mänskliga rättigheter som begåtts i Syrien. Från svensk sida gav vi uttryck för vår kraftiga oro över situationen för civila i Afrin.

I morgon, den 27 mars, står Syrien åter på agendan för FN:s säkerhetsråd. Vi får då möjlighet att återigen framföra vår syn på situationen i Afrin. Därtill för vi samtal med andra säkerhetsrådsmedlemmar om hur rådet måste agera med anledning av den fruktansvärda situationen i Syrien, inklusive Afrin.

Naturligtvis har vi även i EU-sammanhang lyft upp situationen. Det gjorde jag senast i rådet för utrikes frågor. Det är när vi agerar enat inom EU som vi kan få starkast genomslag. Vid förra veckans möte i Europeiska rådet enades medlemsstaterna om att Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande vid dagens EU-toppmöte med Turkiet ska ta upp frågan om Afrin med president Erdogan. Vi förväntar oss då att man inskärper att efterlevnad av resolution 2401 om eldupphör och humanitärt tillträde i Syrien även omfattar Turkiets militära operation.

Samtidigt som vi tydligt framför vår kritik måste vår dialog med Turkiet fortsätta, både bilateralt och genom EU. En isolering av Turkiet gagnar inte vare sig kurderna, situationen i Syrien eller de MR-försvarare, journalister och oppositionsföreträdare i Turkiet som sätter sitt hopp till omvärlden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är genom samtal och dialog som vi skapar möjligheter till påverkan.

Yasmine Posio Nilsson (V)
Anf. 2 Yasmine Posio Nilsson (V)

Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaren och för att hon nu fördömer det som sker.

Till viss del svarade utrikesministern på det jag frågade om i interpellationen. Huvudfrågan, som vi i Vänsterpartiet har lyft upp ett flertal gånger, gäller dock huruvida hon anser att regeringen har gjort tillräckligt för att få Turkiet att agera annorlunda. Vi i Vänsterpartiet menar att så inte är fallet.

Turkiska styrkor har nu tagit kontroll över Afrin i norra Syrien. Den turkiska aggressionen Operation olivkvist har pågått i mer än två månader, och de senaste dagarna har turkiska markstyrkor gått in i staden. Offensiven är ett militärt angrepp på hela det kurdiska folket, och den humanitära situationen är minst sagt alarmerande.

Flygbombningarna har slagit ut el- och vattenförsörjningen, och minst 150 000 människor har flytt bara den senaste veckan. Om situationen eskalerar ytterligare, vilket Staffan de Mistura hävdade att den gör när han rapporterade till säkerhetsrådet den 16 mars, är risken för ett folkmord överhängande.

Efter massakern i Srebrenica lovade vi varandra att någonting liknande aldrig skulle få hända igen. Men när omvärlden nu tiger still betraktar Turkiet uppenbarligen det som ett tyst medgivande. Det är tydligt att det som EU och FN hittills gjort inte på något sätt har fått Erdogan att respektera vare sig folkrätt, demokratiska principer eller mänskliga rättigheter.

I dagarna röstade EU-parlamentet om en resolution om Syrien. Resolutionen utgör ett viktigt ställningstagande, även om man kunde önska mer. Samtidigt ser vi en viss ovilja från EU att verkligen agera för att stoppa attackerna. Trots att man med rätta fördömer attackerna i Ghouta vågar man bara uttrycka oro över det upptrappade våldet i Afrin. Erdogan var å sin sida väldigt snabb med att avfärda resolutionen och menade att allt som Europaparlamentet säger i frågan kommer att gå in genom ena örat och ut genom det andra.

Målet med Turkiets attacker är att krossa självstyret i norra Syrien och förinta YPG och YPJ, som spelat en avgörande roll i kampen mot IS/Daish. Med Erdogans retorik blir de som bidragit till att stabilisera norra Syrien och som planerar att gå till öppna och fria val i demokratisk anda likställda med terrorister.

Som tack för sitt hyllade motstånd möts de av bomber och repression. Men inte nog med att den nordsyriska alliansen nu tvingas försvara sig mot Turkiet, attackerna innebär också att man tvingas retirera i kampen mot IS/Daish. Turkiet ger alltså nytt spelrum till det som är kvar av terroristerna i IS/Daish.

Turkiet har en av Natos största arméer, och om inte omvärlden agerar med kraft kommer man att använda sina militära muskler för att ödelägga hela Afrin. Hittills har Ankara visat att man tycker sig kunna handla helt fritt. Bara en stark internationell reaktion kan förhindra ett folkmord i Afrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I lördags kom jag hem från en av de resor som riksdagen anordnar för oss ledamöter för att vi ska kunna fördjupa våra kunskaper om FN. På plats kunde jag i säkerhetsrådets sal följa när en första redovisning av 2401 diskuterades. Jag vill passa på att nämna att Sverige tillsammans med Kuwait gjort ett fantastiskt jobb med resolutionen, för den fokuserar inte enbart på Ghouta utan på hela Syrien. Därför har omvärlden alla möjligheter att även kritisera det som Turkiet gör. Till och med Ryssland har skrivit på resolutionen, så det är ingen liten bedrift som Sverige och Kuwait har gjort som pennhållare.

Med detta sagt vill jag återigen fråga utrikesminister Margot Wallström: Anser regeringen att den har agerat tillräckligt för att förhindra det som har hänt?

Margot Wallström (S)
Anf. 3 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jag tror att man ständigt måste ställa sig den frågan: Har vi gjort tillräckligt? Vad mer kan vi göra? Så länge vi ser lidandet och alla övergrepp som sker i hela Syrien men också nu när vi diskuterar Afrin måste vi fråga oss: Vad mer kan vi göra? Vi är fullt upptagna varje dag på Utrikesdepartementet med att fråga: Hur kan vi leda frågan vidare? Jag hörde inga förslag på exakt vad vi kan göra.

Vi måste agera långsiktigt för att skapa förutsättningar för fred och försoning i Syrien. En fredlig politisk lösning i landet är vad vi vill ha. Vi har inga militära maktmedel. Vi kan inte gå in med bomber, flygplan eller annat. Det är inte den lösningen vi förespråkar, utan vi förespråkar en politisk lösning. Därför måste vi verka både i EU och i FN.

Just nu är vägen framåt det som vi har arbetat både effektivt och hårt, vill jag påstå, för att åstadkomma, med resolutionen om eldupphör. Det menar vi är ett första steg. Just nu handlar det om att rädda liv och lindra nöd med hjälp av resolutionen. Som Yasmine Posio Nilsson vet och har hört är implementeringen alldeles undermålig. I stället har man i skydd av detta begått fler övergrepp och vidtagit fler militära åtgärder.

Men vi fortsätter att verka bilateralt, genom både EU och FN, för en politisk lösning, landsomfattande eldupphör och fullt humanitärt tillträde. Hittills har det egentligen bara skett på några ställen i Syrien, men det är alldeles otillräckligt.

Vi stöder förstås också den outtröttlige Staffan de Mistura, som är FN:s Syriensändebud. Han rapporterade senast på vårt utrikesministermöte att han har att kämpa mot en sorts obönhörlig militär attackplan som så att säga fortfarande rullar fram.

Turkiet har åberopat olika skäl för att intervenera militärt i norra Syrien. Bland annat har de hänvisat till rätten till självförsvar i enlighet med FN-stadgans artikel 51. Men denna självförsvarsrätt i FN-stadgan åtföljs av en rad villkor. Ett sådant villkor är att våldet ska vara nödvändigt och proportionerligt och att det ska finnas tydliga och rättsligt fastställda krav. Mot bakgrund av vad vi vet är vår bedömning att Turkiets agerande gentemot den turkiska gruppen YPG inte kan rättfärdigas genom en referens till självförsvarsrätten. Det är viktigt att säga att vi inte tiger still; det gör vi inte. Vi har verkligen uttalat oss, och vi agerar i de internationella relationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Både i ett nationellt och i ett regionalt perspektiv är det dessutom mycket oroande att Turkiets relationer med kurderna fortsätter att försämras. Vi menar att en återupptagen fredsprocess skulle få positiva konsekvenser också i Syrien och i regionen som helhet. Man måste fortsätta att hävda att det vore vägen framåt, inte våldet.

Yasmine Posio Nilsson (V)
Anf. 4 Yasmine Posio Nilsson (V)

Herr talman! Jag vill återigen tacka utrikesminister Margot Wallström för svaret. Men jag vill borra djupare i den flathet som vi i Vänsterpartiet menar att omvärlden visar mot just Turkiet och Erdogan.

Som jag har nämnt tidigare var jag på plats i säkerhetsrådets sal när generalsekreterare António Guterres lämnade en rapport i vilken det mesta som lyftes fram gällde situationen i Ghouta. I ett kortare stycke lyftes även Turkiets attacker mot Afrin fram. Det som var bra var att Guterres menade att FN och dess sändebud gör allt för att samla alla inblandade till bords för att diskutera och implementera resolution 2401.

Även Kuwait talade mest om Ghouta. Det som var bra i detta anförande var att även Turkiet nämndes som en part, vilken uppmanas att fördubbla sina ansatser för att anta och följa resolution 2401. De övriga länderna fokuserade mest på Ryssland och i viss mån på Syrien. Jag menar att just detta osynliggörande av Turkiets agerande leder till att Erdogan ändå vågar fortsätta sin aggression mot kurderna i Afrin. Och bara några dagar efter detta möte tog Turkiet kontrollen över staden.

Vi i Vänsterpartiet har i tidigare interpellationsdebatter lyft fram de orsaker som vi menar ligger bakom omvärldens undfallenhet att agera mot Turkiet. En är att Turkiet är ett Natoland, kanske det näst viktigaste Natolandet rent militärt. Det är ingen slump att ingen svensk Natoanhängare är med i denna debatt. Tystnaden från den borgerliga sidan är alltjämt rådande. De som gärna talar om att bekämpa terrorismen lyser med sin frånvaro när det gäller att skydda och stå upp för dem som med sina liv som insats bekämpat IS/Daish. En annan är att Turkiet i dag får betalt av EU för att hålla flyktingar kvar i Turkiet. Den utpressningssituation som man nu försatt sig i när Erdogan är den som bestämmer om det kommer flyktingar till EU eller inte har begränsat EU:s handlingsutrymme. Vi i Vänsterpartiet har vid ett otal tillfällen påpekat denna situation och även motionerat om att vi ska sluta med det tysta medgivande som alla de miljarder EU betalar till Turkiet innebär.

Vi har ett flertal gånger visat på den eskalering av våld mot oliktänkande som sker. Det viktigaste oppositionspartiet HDP är på väg att krossas. Det är 5 000 anhängare, inklusive partiledarna, som sitter fängslade för att de talat om en fredlig lösning när det gäller den kurdiska frågan. På kort tid har mer än 500 personer fängslats för att de visat stöd för Afrin och riktat kritik mot Turkiet. En av demokratins stora fördelar, yttrandefriheten, är alltså så svag i Turkiet att en tweet där någon ifrågasätter Turkiets bombningar i Afrin kan få denna person fängslad.

Under den senaste interpellationsdebatten om Afrin för ungefär en månad sedan lyfte Margot Wallström fram att vi i Sverige gör en massa saker, speciellt då detta debatteras så ofta här.

Då vill jag bara påminna om att anledningen till att detta debatteras så ofta är att vi i Vänsterpartiet lyfter fram ämnet till debatt. Det har vi gjort för att vi har sett vilka signaler de tysta medgivandena har sänt och att Turkiet hela tiden fortsatt att eskalera sitt våld. Varje gång har vi efterfrågat tydligare fördömanden och att EU-länderna ska sluta betala sådana oerhört stora summor till Turkiet för att de ska slippa ta sitt humanitära ansvar när det gäller asylrätten. Varje gång har vi fått till svar att regeringen gör så mycket, att det kommer att ge effekt och att pengarna har gått till flyktingarna. Ändå har Turkiet trappat upp våldet och intagit Afrin. Häromdagen kom uppgifter om att de pengar som oavkortat skulle gå till flyktingarna även går till att bygga muren på gränsen till Syrien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar därför om utrikesminister Margot Wallström på fullt allvar menar att det som regeringen har gjort har gett effekt.

Margot Wallström (S)
Anf. 5 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är självklart så att det inte bara hänger på vad Sverige gör. Jag tycker nog att vi kan stå för allt det som vi gör även när det gäller kontakterna med inte minst oppositionen och alla som strider för mänskliga rättigheter i Turkiet. Det är dit våra pengar går - till stöd till oppositionella och till dem som verkligen behöver vår uppmuntran.

Jag vet inte om slutsatsen från Vänsterpartiets sida är att vi helt ska stänga kontakterna med Turkiet och dra in dessa pengar. Men det kommer att drabba i första hand dem som just nu är i behov av vårt stöd och vår hjälp och att man inte stänger dörren till Turkiet. Vi behöver fortsatt ha denna kontakt och kunna tala direkt med Turkiet och ha en dialog.

Det möte som börjar i kväll i Varna är viktigt för att man ska kunna påpeka detta och för att man ska kunna resonera direkt och framföra kritik mot Turkiet. Det viktiga instrument som EU har inrättat handlar om pengar som går framför allt till FN-organen och till flyktingarna för att förbättra deras situation. Turkiet har tagit emot 3,4 miljoner syrier som har drivits på flykt på grund av kriget. För detta förtjänar faktiskt Turkiet ett erkännande. Man måste kunna skilja på dessa saker. Vi måste ständigt se till att våra pengar går till rätt saker. Om det inte sker måste vi se till att det rättas till.

Det som vi gör i övrigt handlar om humanitära insatser. Där är vi en mycket stor aktör. Vi stöder en humanitär fond med 25 miljoner kronor för gränsöverskridande humanitära insatser från Turkiet in till Syrien, inklusive Afrin. När det gäller medicinskt bistånd ger vi ett stöd på 35 miljoner kronor till Världshälsoorganisationen. Det andra går via Sida. Sida har också beredskap att snabbt göra utbetalningar genom sin krismekanism.

Jag tror helt enkelt att man måste använda alla dessa olika verktyg på en och samma gång. Men vi kommer inte ensamma att kunna få slut på kriget i Syrien. Vi måste agera gemensamt med andra EU-länder och i FN och fortsätta denna väg framåt. Jag tycker inte att vi vare sig har varit tysta eller kan sägas ha tillhört dem som inte har agerat. Men vi kan alla se att det inte räcker. Ryssland har en helt avgörande roll. Det är också de som avgör om det ska kunna ske flygattacker och annat, och det är med Rysslands acceptans som dessa attacker görs. Man kan därför inte bortse från Rysslands roll i det som sker i Syrien. Därför är det mycket viktigt att säkerhetsrådet fortsätter att ha detta högst upp på sin dagordning. Nu har detta krig pågått längre än andra världskriget, och den nöd och det lidande som detta krig har skapat är nästan obegripligt stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi fortsätter också att jobba med Turkiet därför att vi vet att fängslandet av oppositionella, yttrandefrihetsförespråkare och MR-aktivister tyvärr fortsätter. Det är därför som det behövs en återupptagen fredsprocess också i Turkiet.

Vi kommer att fortsätta att engagera oss fullt ut. Jag tycker att det är en styrka att vi ofta har gott stöd i Sveriges riksdag.

Yasmine Posio Nilsson (V)
Anf. 6 Yasmine Posio Nilsson (V)

Herr talman! Tack, utrikesminister Margot Wallström!

Vi i Vänsterpartiet har aldrig ansett att pengar till humanitär hjälp och civila organisationer ska strypas, utan det handlar om de miljarder som vi ger till Turkiet för att hålla flyktingarna borta.

Jag tar tacksamt emot ditt svar att Sveriges engagemang ska fortsätta oförtrutet och att regeringen kommer att ta vara på varje möjligt tillfälle att verka för att kraven om eldupphör i resolution 2401 efterlevs samt att målet för resolution 2254 så småningom uppnås.

Nu hoppas jag att regeringen också tar till sig den kritik som inte bara vi i Vänsterpartiet har riktat mot EU-miljarderna och agerar med tyngd mot EU när det gäller just detta. Det vore ett bra sätt att följa den stolta traditionen i svensk utrikespolitik att stå upp mot stormakter som begår övergrepp mot mindre regioner och länder.

Vi var många som jublade tillsammans med befolkningen i norra Syrien när al-Raqqa befriades. Det var kurderna i området som gjorde det. Nu skulle ett nytt demokratiskt system byggas, med fria val, lika rättigheter för kvinnor och män och inflytande för alla i området, inte bara majoritetsbefolkningen. Vi såg tillsammans med folket i norra Syrien fram emot detta unika som var på väg att hända i ett område som sällan förknippas med öppenhet, yttrandefrihet och jämställdhet.

Nu krossas dessa så nära förestående drömmar till grus när Turkiet har tagit över Afrin. Nu när Turkiet skändar kvinnor, tvingar människor på flykt och klottrar "Türkiye" på stadens husfasader behövs vårt stöd som allra mest. Vi får inte vända ryggen mot dessa modiga människor, som bekämpat IS/Daish med sina liv som insats.

Vi kommer att fortsätta tala på manifestationer. Vi kommer att fortsätta gå med i demonstrationer. Vi kommer att fortsätta kräva att omvärlden tydligt tar ställning mot Turkiets angrepp på Afrin.

Margot Wallström (S)
Anf. 7 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Herr talman! Tack så mycket, Yasmine Posio Nilsson, för interpellationen! Detta är även fortsättningsvis den kanske viktigaste utrikespolitiska frågan att driva. Kriget i Syrien är en av vår tids värsta konflikter, och såväl mänskligt lidande som stora flyktingströmmar följer i dess spår. Låt mig bara vara tydlig med vi i att regeringen gör allt som står i vår makt för att lindra krigets fasor. Det kommer vi också att fortsätta att göra.

Jag har inte hört särskilt många nya idéer om vad man kan göra. Vi har ju det politiska spåret. Vi har ett humanitärt spår. Vi har de direkta diplomatiska och politiska kontakterna, som vi måste fortsätta att använda fullt ut. Vi har hela tiden understrukit vikten av respekt för folkrätten och skyddet av civila. Det är så vi har verkat i FN, till exempel.

Dessa behov är väldigt akuta. Tillträdet till de behövande i Afrin måste förbättras omedelbart om vi ska kunna vara aktiva. Vi fortsätter att stödja den FN-ledda politiska processen för att finna en politisk lösning. Vi för också samtal med andra medlemmar i säkerhetsrådet om hur vi ska agera i förhållande till Afrin för att vara så effektiva så möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även i våra kontakter med Turkiet kommer vi att kräva att folkrätten och mänskliga rättigheter respekteras. Dialog och engagemang med såväl regering som oppositionella och civilsamhälle tror vi förblir det allra bästa sättet att bevaka dessa frågor och att vända den negativa utvecklingen i Turkiet.

Jag uppskattar verkligen det engagemang som Yasmine Posio Nilsson visar och även det stöd som jag vet finns i Sverige, inte minst bland alla kurder som bor här och som förstås oroar sig dagligen och stundligen för vad som händer på detta område.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.