Trygghet för elitidrottare och kulturarbetare
Interpellation 2025/26:342 av Åsa Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2026-02-17
- Överlämnad
- 2026-02-18
- Anmäld
- 2026-02-19
- Svarsdatum
- 2026-03-03
- Besvarad
- 2026-03-03
- Sista svarsdatum
- 2026-03-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Den 20 juni 2023 överlämnades slutbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) till regeringen. Utredningen föreslår omfattande förändringar av dagens system för fastställande av sjukpenninggrundande inkomst (SGI), bland annat införande av historisk SGI, möjlighet att använda det mest fördelaktiga av historisk eller aktuell inkomst samt att konstnärspolitiska stipendier ska kunna ligga till grund för SGI. Dessa reformer har lyfts som betydelsefulla av flera remissinstanser, särskilt för grupper med oregelbundna inkomster, såsom kulturarbetare, elitidrottare, frilansare och egenföretagare.
Vid interpellationsdebatten den 23 april 2024 uppgav statsrådet att förslagen var omfattande och komplexa, att remisshanteringen avslutats i december 2023 och att analysen av både utredningen och remissvaren ännu pågick inom Regeringskansliet. Statsrådet meddelade också att hon ville avvakta resultatet innan hon tog ställning till den fortsatta hanteringen av förslagen.
Det har nu gått en betydande tid sedan utredningen lämnades och remissbehandlingen avslutades.
Mot denna bakgrund vill jag fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje:
Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av SGI-utredningens förslag?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:342
Webb-tv: Trygghet för elitidrottare och kulturarbetare
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 mars 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:81
- Protokoll 2025/26:81 Tisdagen den 3 marsProtokoll 2025/26:81 Svar på interpellation 2025/26:342 om trygghet för elitidrottare och kulturarbetare
Protokoll från debatten
Anf. 8 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av SGI-utredningens förslag.
För den som kanske sitter uppe på läktaren och lyssnar kan jag berätta att SGI i det här sammanhanget står för sjukpenninggrundande inkomst, som är beräkningsunderlaget för bland annat sjukpenning och föräldrapenning. Bara inkomster av eget förvärvsarbete kan ingå i SGI. Arbetsgivare och enskilda näringsidkare betalar sociala avgifter för att finansiera bland annat sjukförsäkring och föräldraförsäkring. På det sättet finns det en koppling mellan avgifter och förmåner.
SGI-utredningens betänkande Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) bereds just nu i Regeringskansliet. Ett av förslagen i utredningen har redan genomförts. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) lämnades lagförslag som möjliggör att medföljande familjemedlemmar till utsända statsanställda kan få tillbaka den SGI som de hade före utlandsvistelsen, om alla villkor är uppfyllda. Ändringen trädde i kraft vid årsskiftet den 1 januari 2026.
Även medföljande till biståndsarbetare och vissa andra omfattas av förändringen. Syftet är att stärka den sociala tryggheten för medföljande till statsanställda och att underlätta för Försvarsmakten att bemanna de befattningar som följer inte minst av Natointrädet. Det blir en liten men nog så viktig pusselbit i hur det svenska socialförsäkringssystemet hänger med och anpassas för det svenska Natomedlemskapet, som är oerhört viktigt för den svenska säkerheten.
En annan viktig pusselbit, fru talman, är att åldern 55 år som övre gräns för egenföretagare att kunna välja kortare karenstid i sjukförsäkringen har tagits bort, genom ett förslag av regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1).
Regeringen arbetar utöver detta för att förbättra och förenkla ramvillkoren för dem som startar, driver och utvecklar företag i Sverige. De offentliga trygghetssystemen ska enligt regeringens strategi för företag i kulturella och kreativa branscher (skr. 2023/24:111) ge goda villkor för enskilda som försörjer sig både som anställda och som egenföretagare, bland annat kulturskapare inom kulturella och kreativa branscher.
Regeringen har vidare i regleringsbrevet för 2026 gett Försäkringskassan ett uppdrag om analys av SGI-beslut avseende förhållandet till inkomstuppgifter. Försäkringskassan ska analysera förhållandet mellan fastställd SGI och inkomstuppgifterna från den försäkrade respektive de inkomstuppgifter som arbetsgivaren lämnat till Skatteverket.
Syftet är att klargöra hur handläggningen av SGI fungerar och hur förutsättningarna för maskinella beslut ser ut i olika situationer. Uppdraget är avgränsat till inkomst av anställning. En översiktlig delredovisning gällande förhållandet mellan fastställd SGI och inkomstuppgifter ska lämnas till Regeringskansliet senast den 22 maj 2026. Det är ganska snart, nu i vår. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars 2027.
Ett arbete pågår även inom Regeringskansliet gällande regeländringar inom SGI. Regeringens bestämda uppfattning och bedömning är att förutsebarheten måste öka.
Anf. 9 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Tack, Anna Tenje, för svaret!
Vilka fantastiska insatser vi har fått se i de nyligen avslutade olympiska spelen! Våra svenska elitidrottare har tagit rekordmånga medaljer, fått mängder av människor att glädjas tillsammans framför skärmarna och gett oss alla stolthet.
Men bakom framgångarna finns en verklighet som alldeles för ofta tyvärr förblir osynlig. Våra elitidrottare saknar trygghet i socialförsäkringssystemet. När de blir sjuka eller ska bli föräldrar syns det här väldigt tydligt, och flera drar sig för att bilda familj därför att socialförsäkringssystemet är så osäkert för dem.
Med nuvarande regelverk räknas inte stipendier eller prestationsbaserade inkomster som sjukpenninggrundande inkomst. Det påverkar förstås eventuell föräldrapenning eller sjukpenning när den aktiva är skadad eller sjuk eller får barn. Detta har Riksidrottsförbundet påpekat länge. Det gör det extra svårt för elitidrottare att få samma trygghet som vi andra.
Fru talman! Vi socialdemokrater tillsatte den utredning som brukar kallas SGI-utredningen när vi hade regeringsmakten. Den skulle bland annat föreslå ändringar på det här området, men utredningen hann inte bli klar innan Anna Tenje och Tidöregeringen tog över ansvaret. Sedan dess har det inte hänt särskilt mycket, tyvärr, vilket framgår av statsrådets svar.
Fru talman! Den här problematiken är inte unik för idrottens värld. I det moderna arbetslivet jobbar allt fler som kombinatörer, det vill säga kombinerar egna projekt, frilansuppdrag, uppdrag hos arbetsgivare eller stipendiestöd med en traditionell anställning. Det är verkligheten för många skådespelare, filmskapare, scenkonstnärer och andra. Fackförbundet Scen & Film och organisationen Klys har upprepade gånger under flera år förtjänstfullt lyft fram att regeringen borde ta tag i åtminstone några av SGI-utredningens förslag för att ge kombinatörer bättre trygghet.
Fru talman! Om vi vill ha ett levande kulturliv, om vi vill ha trygghet även för människor som inte har en traditionell tillsvidareanställning och om vi vill ha människor som satsar på sin elitidrott och även framgent kan ge oss stora internationella framgångar, då måste tryggheten stärkas.
Möjligheten att göra skillnad här har Anna Tenje just nu, men hittills har vi inte sett särskilt mycket av det. Vi jublar när Sverige tar OS-medaljer, och vi applåderar skådespelarna på scenen. Men när elitidrottaren skadar sig eller kulturarbetaren blir förälder sviktar tyvärr tryggheten, och det håller inte.
I ett modernt arbetsliv med kombinatörer, frilansare och andra måste sjukförsäkringen spegla verkliga inkomster. Trygghet ska inte bero på anställningsform. Den ska gälla alla som arbetar och bygger Sverige starkt. Det tycker i alla fall vi socialdemokrater.
Min fråga till Anna Tenje är om hon tycker att det är rimligt att elitidrottare, kulturarbetare, kombinatörer och andra som inte har en traditionell anställning inte har samma rätt till social trygghet som vi andra.
Anf. 10 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Tack till ministern för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga här i dag!
SGI är alltså fundamentet i vår sjukförsäkring. Den avgör vilken ersättning du kan få vid sjukdom, den påverkar din föräldraförsäkring och den är helt avgörande när det gäller arbetsskadeförsäkringen.
Arbetsskadeförsäkringen ska alltså kompensera för inkomstbortfall när någon skadas i sitt arbete, men den bygger på att det finns en fastställd inkomst att jämföra med. Utan en stabil SGI påverkas hela ersättningen.
Systemet hänger inte alltid med i hur människor faktiskt arbetar. Jag vill lyfta fram skådespelare som går från produktion till produktion, musiker som varvar turnéer med undervisning, tekniker och scenarbetare som arbetar intensivt under en föreställningsperiod och sedan står utan uppdrag ett tag och journalister, illustratörer och författare som kombinerar korta anställningar med uppdrag, kanske i egen firma, eller en projektanställning. Det är alltså människor som kombinerar olika typer av inkomster för att kunna försörja sig på sitt yrke. De betalar skatt, de arbetar och, som sagt, de betalar in till våra gemensamma försäkringar.
Många kulturarbetare vittnar om hur svårt det är att få sin SGI fastställd när inkomsten kommer från flera olika håll och varierar kraftigt över året. Systemet är byggt för en jämn månadslön från en och samma arbetsgivare, inte för projektanställningar, frilansuppdrag, stipendier eller egen verksamhet i kombination. Konsekvensen blir att SGI:n kan bli låg, svajig eller i värsta fall noll, trots att personen har arbetat och haft inkomster över tid. Det innebär att man betalar för en försäkring som man inte har möjlighet att ta del av. Man riskerar alltså att hamna utanför det skydd man själv har varit med och finansierat. Och när SGI:n blir osäker slår det mot hela trygghetskedjan – mot sjukpenning, föräldrapenning och arbetsskadeersättning.
Fru talman! Arbetsskadeförsäkringen i sig behöver moderniseras. Antalet beviljade livräntor har minskat över tid. Regelverket är komplext, inkomstberäkningarna är svåra att förstå och många upplever att det är svårt att förutse sin rätt till ersättning. Jag vet att ärendet bereds på Regeringskansliet, så vi ska inte grotta ned oss i det. Men om SGI:n inte fungerar för kulturarbetare och andra med projektbaserat arbete och om arbetsskadeförsäkringen samtidigt är konstruerad för ett mer linjärt arbetsliv, då bygger vi ju trygghetssystem för gårdagen.
Kulturen är inte ett särintresse. Den är en del av vårt samhälle, vår demokrati och vår ekonomi. Vi kan inte ha ett system som bygger på att människor ska skapa, bidra och ta risker men som inte ger dem skydd när något händer. Trygghetssystemen är en del av arbetsmarknadens infrastruktur. De ska ge människor mod att arbeta, utvecklas och bidra. Just därför behöver SGI:n bli förutsägbar också för kulturarbetare.
Anf. 11 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag vill börja med att be om ursäkt. Jag tackade faktiskt inte interpellanten för interpellationen. Det är brukligt att man gör så.
Jag vill också säga att det är trevligt att även Jessica Rodén deltar i den här debatten så att vi får ännu lite mer liv och rörelse.
Jag måste erkänna, fru talman, att när ledamoten Åsa Eriksson började tala om de fantastiska insatserna trodde jag för en liten stund att det var beröm till regeringen hon ville ge. Men hon landade i de fantastiska framgångarna under OS, och där är vi definitivt helt överens. Det var fantastiskt att se bedrifterna och framgångarna där. Det gäller inte minst de svenska damerna, för de vann ju faktiskt medaljligan.
Vi är också helt överens om att en välfungerande SGI är oerhört viktig för stora delar av socialförsäkringen. Regeringen har vidtagit flera åtgärder när det gäller detta. Men framför allt bereder vi nu vidare förslag och frågor om större förändringar av SGI:n, och där har vi inte landat ännu.
Jag tror egentligen inte, fru talman, att det råder särskilt stor oenighet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna eller för den delen regeringen och oppositionen när det gäller behovet av att ta ett bredare grepp om den här frågan. Samtidigt har vi haft den här diskussionen tidigare, och i den tidigare interpellationsdebatten som jag hade med ledamoten Åsa Eriksson redogjorde jag för att de förslag som kommer i utredningen är komplexa och i vissa delar definitivt svårbegripliga.
Detta bekräftades under remissomgången och då av remissinstanserna. Till exempel anser Försäkringskassan, som är ansvarig myndighet, att det är osäkert hur mycket av handläggningen som faktiskt kan automatiseras, att regelverket är mycket komplext och kan skapa problem för handläggningen samt att regelverket leder till minskad förutsebarhet för de försäkrade, det vill säga kulturarbetarna och elitidrottarna som vi talar så varmt om här i dag. Det är något som skulle kunna verka tvärtemot de syften som utredningen hade till att börja med.
Inspektionen för socialförsäkringen, som är ansvarig myndighet för att kontrollera de här delarna, och Företagarna och Svenskt Näringsliv avstyrker också utredningens olika förslag.
Ett annat exempel är att fackförbundet TCO i grund och botten ser positivt på de principiella utgångspunkterna i förslaget men ändå gör bedömningen att det inte vore lämpligt som grund för framtida lagstiftning. Bland annat pekar TCO på de oklarheter som återstår och att regelverket framstår som mycket tekniskt komplicerat.
Även från arbetsmarknadens parter finns det omfattande kritik.
Att de ansvariga myndigheterna och expertmyndigheterna avstyrker utredningens förslag har såklart bidragit till att regeringen behövt se över frågan ytterligare. Att frågan nu bereds vidare efter remissinstansernas synpunkter ser jag därför som ett mycket naturligt steg, och eftersom frågan är så komplex och så omfattande är det inte något som görs i en handvändning. Det kräver tid och måste också få ta tid för att det ska bli rätt och riktigt från början, givet att detta handlar om hundratusentals hårt arbetande människors trygghet.
Anf. 12 Åsa Eriksson (S)
Fru talman och Anna Tenje! Statsrådet säger att regeringen bereder frågan vidare, och det är ju ett standarduttryck när en fråga inte är prioriterad eller när partierna i regeringsunderlaget kanske inte kan komma överens – vad vet jag?
Det är färre än 200 dagar kvar till valet, så Anna Tenje har färre än 200 dagar på sig att komma med några förslag som kan göra skillnad för Sveriges elitidrottare, kulturarbetare och andra kombinatörer, om hon menar allvar med att hon vill förbättra tryggheten för dem.
Det har gått tre och ett halvt år. Jag menar att man om man hade velat gå vidare med något eller några av förslagen i SGI-utredningen antingen hade kunnat lägga fram en proposition eller – om man inte är nöjd med förslagen som de ser ut i utredningen – åtminstone ha tillsatt ytterligare en utredning som jobbar vidare med det man inte är helt nöjd med. Frågan är ju om regeringen har någon ambition att faktiskt göra skillnad för de här människorna. Jag ser inte det, tyvärr.
Den socialdemokratiska ideologin bygger på att vi står tillsammans. Vi bygger samhället tillsammans, och vi tar hand om varandra även vid sjukdom och föräldraskap och tryggar att ingen ska stå ensam när livet svänger. Det här gäller även elitidrottare, kombinatörer och kulturarbetare. Vi menar att ett tryggare SGI-system som speglar verklighetens arbetssätt och inkomster stärker både individen och samhället som helhet. Det säkerställer också att vi även i framtiden kan ha ett levande kulturliv, framgångsrika elitidrottare och många framgångsrika kombinatörer.
Fru talman! Statsrådet tog upp TCO:s remissvar som en anledning till att förslagen inte har genomförts än. TCO är ju en centralorganisation som upprepade gånger har framfört behov av förändringar för medlemmar i deras olika fackförbund som jobbar som just kombinatörer. De trycker alltså också på och vill att regeringen ska agera i frågan.
Den sjukpenninggrundande inkomsten måste vara både förutsebar och rättvis för alla som arbetar. Det tycker jag att regeringen borde hålla med om och agera på. Vi socialdemokrater motionerade i riksdagen om att regeringen borde gå vidare med lagstiftning och proposition och inte låta frågan vila.
Som min kollega Jessica Rodén sa är det inte rimligt att personer som betalar in till försäkringen ska stå utan skydd när de blir sjuka eller föräldrar. Det ska vara enkelt att räkna ut sin SGI, och den ska vara förutsebar. Man ska ha tillgång till trygghetssystemen som alla andra.
Fru talman! Jag försöker än en gång ställa frågan: Tycker Anna Tenje att det är rimligt att idrottare, kulturarbetare och kombinatörer inte har samma tillgång till socialförsäkringssystemet som människor som har en anställning? Och om hon inte tycker att det är rimligt, kommer hon då att göra någonting under de här sista 195 dagarna – eller vad det nu är – hon innehar statsrådsposten, för att öka tryggheten?
Anf. 13 Tredje vice talman Kerstin Lundgren
Jessica Rodén avstod sitt andra inlägg. Ordet går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.
Anf. 14 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Fru talman! Ibland är man så klargörande i sitt inledningsanförande och i det andra replikskiftet att ledamoten nöjer sig med det. Jag är mycket tacksam för det.
För att återgå till frågan: Jag tror precis som jag tidigare sa att våra partier Socialdemokraterna och Moderaterna, eller för den delen oppositionen och majoriteten, delar den problembild som ledamoten tar upp i sin interpellation. Det råder nog ingen som helst tvekan om det. Jag tror att det finns en väldigt stor vilja i den här kammaren att nå fram till en lösning på den problematik vi talar om här i dag.
Det är också så att jag önskar att utredningens förslag hade varit perfekta från början och att remissinstanserna och partierna i den här kammaren då hade kunnat vara helt överens om de här frågorna. Det vore den helt klart enklaste vägen framåt, men verkligheten är inte alltid sådan.
I det här fallet har utredningens förslag fått mycket kritik från remissinstanserna för att vara mycket tekniskt komplicerade och oklara. Ansvarig myndighet varnar för minskad förutsebarhet och problem med handläggningen, vilket, fru talman, var en av de delar som skulle lösas med de nya förslagen. Själva lösningen i utredningens förslag är i sig alltså kontraproduktiv för det som egentligen skulle lösas. Detta är alltså varningssignaler som verkligen behöver tas på allvar.
Ingen – vare sig elitidrottare, kulturarbetare eller för den delen några andra som skulle omfattas av det nya systemet – skulle på något vis gynnas om man som Socialdemokraterna föreslår i sin budget gick vidare med en proposition i enlighet med de förslag som ligger.
Jag har hört och tagit del av synpunkter från såväl idrottsförbund som branschorganisationer för kulturarbetare. I det stora hela kokar deras önskemål ned till en historisk SGI. Det är något som också lyfts fram i utredningens förslag, men problemet med den utformning som föreslås i utredningen är just att flera tunga remissinstanser avstyrker den. Det vore helt enkelt ansvarslöst att som Socialdemokraterna föreslår gå vidare med dessa förslag utan att adressera de både relevanta och tunga invändningar som har väckts.
Detta är en stor del av vår styrka, skulle jag säga. Man tillsätter en utredning och hoppas på att få riktigt bra förslag. Sedan skickas förslagen ut på en remissrunda. Då får man in relevanta synpunkter från alla håll och kanter för att därefter kunna göra en sammanvägd bedömning och kunna stöta och blöta om detta är en väg framåt eller inte.
Jag måste säga att man behöver lyssna på de synpunkter och kloka inlägg som kommit från många remissinstanser om att det här riskerar att bli mycket komplicerat och svårt och definitivt inte ge den förutsebarhet som jag är säker på att den tidigare regeringen hade i åtanke när man tillsatte utredningen och som jag håller med om behöver komma på plats.
Fru talman! För att vara tydlig och svara på interpellantens fråga: Jag har nu tagit del av remissinstansernas synpunkter. Flera av dem verkar högst rimliga, och det är ganska allvarliga invändningar som jag anser behöver tas om hand innan man kan gå vidare med större förändringar av SGI-regelverket. Frågan är som sagt komplex och mycket omfattande, och jag har mycket stor respekt för den.
Status just nu när det gäller den här frågan är att viljan definitivt kvarstår. Det är 194 dagar kvar till valet. Det är oceaner av tid. Kammaren kommer att få se att det kommer många förslag och många lösningar på stora problem fram till valdagen – och efter det har jag definitivt för avsikt att få fyra år till.
Anf. 15 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Det är ju likt Anna Tenje att prata fint om vad hon vill göra, men vi ser tyvärr inte lika mycket verkstad.
Jag vill tro på Anna Tenje när hon säger att hon delar Socialdemokraternas inställning att alla ska ha tillgång till våra trygghetssystem – även elitidrottare, kulturarbetare och kombinatörer. Men om nu viljan är så stor att rätta till det här – vilket jag vill tro att den är – varför har då inte mer gjorts? Om jag minns rätt kom svaren från remissinstanserna in för ungefär två år sedan. Varför har inte statsrådet agerat? Om man menar allvar menar jag att det också måste synas att man går vidare och gör någonting för att rätta till problemen.
Jag frågar än en gång: Kommer Anna Tenje att leverera någon lösning på problemet under de här sista – om det nu är 194 – dagarna fram till valet? Det kan kanske kännas som oceaner av tid. Jag tycker själv att det känns som ganska kort tid för att få till en förändring, men för alla de människor som verkligen behöver en förbättrad tillgång till trygghetssystemen hoppas jag att jag har fel så att de kan ha en ekonomisk trygghet när de blir sjuka eller skadade och så att de vågar skaffa barn och bilda familj.
För sista gången i dag: Kommer Anna Tenje att presentera ett förslag till lösning på problemet under den här mandatperioden?
Anf. 16 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Fru talman! Återigen ett stort tack till interpellanten och till de andra ledamöter som deltagit i debatten om den här frågan!
Jag vet att det är många som följer frågan noga, och liksom alla andra är jag väldigt mån om att detta ska lösa sig på bästa möjliga sätt för så många som möjligt. Men det ska lösas på ett enkelt och förutsägbart sätt och med hjälp av en lösning som gör att det blir bättre, inte komplicerar och gör det hela svårare.
Ingen hade önskat mer än jag att det via utredningen hade kommit bra förslag som man kunde gå vidare med mycket snabbare – förslag som remissinstanserna sa ja till och som verkligen bejakades, men nu var fallet inte så. Nu behöver vi helt enkelt ta in det som remissinstanserna beskriver som problem, vilket de gör på ett mycket bra sätt, så att man vet vad nästa steg är. Detta är nämligen en stor och komplex fråga, och det är viktigt att det blir rätt och rättvist – och att vi får till en lösning.
Det är 194 dagar kvar till valet, vilket är många dagar att komma med många kloka förslag och beslut på. Den chansen kommer jag inte att försitta.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.