Transportinfrastrukturens betydelse för industrin
Interpellation 2015/16:368 av Edward Riedl (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-03
- Överlämnad
- 2016-02-03
- Anmäld
- 2016-02-04
- Svarsdatum
- 2016-02-23
- Besvarad
- 2016-02-23
- Sista svarsdatum
- 2016-02-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
När närings- och innovationsminister Mikael Damberg presenterade regeringens nyindustrialiseringsstrategi var det fyra områden som var i fokus: industri 4.0, hållbar produktion, kunskapslyft industri och testbädd Sverige. De nämnda fokusområdena är viktiga men statsrådet var märkbart förtegen om vikten av en god transportinfrastruktur i hela Sverige.
För att hela landet ska vara konkurrenskraftigt måste det vara möjligt att transportera varor och människor på ett snabbt, enkelt och relativt billigt sätt. Exempelvis är industrin i Norrland beroende av lastbil, tåg, båt och flyg. Tyvärr tycks regeringen har glömt dessa komponenter i sin nyindustrialiseringsstrategi.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Vad ämnar ministern och regeringen göra för att inkorporera transportinfrastrukturens betydelse i nyindustrialiseringsstrategin?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:368
Webb-tv: Transportinfrastrukturens betydelse för industrin
Dokument från debatten
- Tisdag den 23 februari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:68
- Protokoll 2015/16:68 Tisdagen den 23 februariProtokoll 2015/16:68 Svar på interpellation 2015/16:368 om transportinfrastrukturens betydelse för industrin
Protokoll från debatten
Anf. 133 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Edward Riedl har frågat mig vad jag och regeringen ämnar göra för att inkorporera transportinfrastrukturens betydelse i nyindustrialiseringsstrategin.
Sverige är en stark industrination där industrin, inklusive de industrinära tjänsteföretagen, skapar närmare 1 miljon jobb och står för större delen av vår export. Men svensk industri står också inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins omställningstakt, och det innebär särskilt för små företag en stor utmaning att hänga med i den snabba teknikutvecklingen. Digitalisering och automation innebär samtidigt nya möjligheter för lönsam och hållbar produktion i Sverige.
Med nyindustrialiseringsstrategin vill regeringen göra Sverige mer attraktivt för nya investeringar och underlätta den omställning av svensk industri som krävs av den allt snabbare tekniska utvecklingen.
Fokus för nyindustrialiseringsstrategin är att stärka företagens omställningsförmåga. Fyra fokusområden har pekats ut som avgörande: industrins digitalisering, hållbar produktion, kompetensförsörjning för industrins behov och attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer för industrins utveckling. Regeringen tar nu fram en handlingsplan med konkreta åtgärder inom dessa fyra områden för att stärka industrins omställningsförmåga och konkurrenskraft.
Utöver de åtgärder som regeringen kommer att vidta inom ramen för handlingsplanen är industrin naturligtvis fortsatt beroende av goda ramvillkor och grundförutsättningar för att kunna skapa, växa och exportera med bas i Sverige. Lagar, regler, skatter, energiförsörjning och infrastruktur är exempel på grundförutsättningar som kan användas som indikatorer på ett lands konkurrenskraft. Regeringen följer noga utvecklingen inom dessa områden och arbetar med dem inom ramen för andra processer än nyindustrialiseringsstrategin.
Transportinfrastrukturen är ett exempel. Den hanteras inom ramen för arbetet med den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.
Regeringen har redan investerat i ett ökat väg- och järnvägsunderhåll. Näringslivets behov av väl fungerande godstransporter och arbetspendling kommer att vara viktiga utmaningar i regeringens kommande arbete med bland annat den infrastrukturproposition som är planerad att lämnas till riksdagen till hösten.
Anf. 134 Edward Riedl (M)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Precis som ministern nämner är Sverige ett av världens rikaste länder just tack vare den svenska exportindustrin och de framgångar vi har haft genom åren. Handel med andra länder är grunden för hela vårt välstånd. Det är det som gör att vi har väl fungerande skola och sjukvård och ett omfattande välfärdssystem i vårt land. Det är också grunden till att många människor söker sig till vår del av världen. Allt det är bra, och allt det är jag och ministern helt överens om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som ministern glömmer att nämna när det gäller utmaningar för den svenska exportindustrin är Sveriges geografiska läge. Många utmaningar är lika för många länder, men Sveriges har en geografisk position i utkanten av Europa. Vi är dessutom ett avlångt och glest befolkat land, vilket gör att infrastrukturutmaningarna är särskilt viktiga om vi ska fortsätta att skörda framgångar med svenska företag.
Vi har också många fördelar. Vi har obefintlig korruption och utbyggda välfärdssystem - ja, mycket sådant som gör att man gärna vill göra investeringar i vårt land.
Vi har också relativt väl utbyggd infrastruktur, dock med stora utmaningar framför sig. Jag ställde min interpellation till ministern för att jag menar att dessa utmaningar borde vara en naturlig del av en nyindustrialiseringsstrategi.
Herr talman! Jag tycker att näringsministerns strategi är ett bra initiativ. Men jag saknar som sagt infrastrukturen som en naturlig del av detta arbete. Fungerande infrastruktur är grunden. Persontrafik prioriteras väldigt lätt före godstrafik i vårt land. Människor som inte tar sig till jobbet på morgonen blir arga och uppretade, och det blir många artiklar i tidningarna. Gods som inte kommer fram skrivs det betydligt mindre om, men det är precis lika allvarligt för den svenska ekonomin.
Dessutom slås näringsministerns goda ambitioner sönder av hans ministerkollegor i regeringen. Det spelar ingen roll om man har en minister som tycker att detta är viktigt om man har andra ministrar som jobbar i precis motsatt riktning.
Infrastrukturministern vill införa flygskatt, kilometerskatt och annat som kommer att försvåra kraftigt för svensk industri. Energiministern vill höja effektskatten, och vi vet precis vad det kommer att leda till för svensk industri. Finansministern vill höja skatten på arbete, och utrikesministern skapar fler ovänner än vänner när hon far runt i världen. Allt detta skapar utmaningar för svensk exportindustri.
Herr talman! Tror näringsministern att hans ministerkollegor och deras politik kommer att bidra till det som näringsministern vill uppnå med sin strategi?
Anf. 135 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Det gläder mig att vi har en debatt om nyindustrialiseringsstrategin i kammaren. Regeringens nya strategi Smart industri är efterlängtad av svensk industri. Av en slump presenterades den i kammaren på dagen tre år efter det att den förre statsministern i Davos förklarade att den svenska industrin var "basically gone".
I industristrategin konstaterar vi att industrin är ryggraden i svensk ekonomi. 77 procent av svensk export kommer från industrin och de tjänstenära företag som är kopplade till industrin. Det är närmare 1 miljon människor som går till jobbet varje dag tack vare svensk industri.
Därför är det viktigt att vi kan skapa en diskussion i Sverige, gärna brett över de politiska gränserna och partierna, om hur viktig svensk industri är.
Många andra länder har jobbat med strategiska satsningar och program kopplade till sin industri. Det handlar inte bara om Tysklands 4.0-program, som gäller digitaliseringen av tysk industri. USA har jobbat med ett program för att utveckla sin industri. Holland har jobbat med ett program snarlikt det svenska på temat smart industri. I Storbritannien diskuterade man att bara jobba med forskning och utveckling, finansdistrikt och någon form av tjänstesektor men insåg att det var ett felaktigt val och att man måste behålla kompetens för produktion, forskning och utveckling i landet. Många av våra konkurrentländer har alltså jobbat strategiskt med sin industri.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu står vi inför en fjärde industriell revolution. Digitaliseringen förändrar förutsättningarna för svensk industri väldigt mycket. Det gäller även globalt. Då är det på tiden att vi har en strategi för att hjälpa och underlätta för industrin att möta framtiden och öka omställningstakten. Det är därför vi har tagit fram denna strategi.
Den kan dock inte ses i ett vakuum. Det har Edward Riedl rätt i. Det finns ju många faktorer som påverkar industrins förutsättningar. En fråga som vi ännu så länge inte har diskuterat i denna debatt är energipolitiken. I Sverige har vi ingen långsiktig energiöverenskommelse över blockgränserna, vilket skapar enormt stor osäkerhet för industrins möjligheter att göra långsiktiga investeringar. Det handlar också om att energimarknaden har förändrats i grunden på ganska få år. Energipriserna är mycket låga, vilket gör att hela marknadslogiken har förändrats på energimarknaden.
Dessa frågor måste svensk politik ta i, och därför har statsministern tillsatt en energikommission som hanterar den frågan och leds av Ibrahim Baylan.
Om jag skulle fråga svensk industris företrädare vilken fråga som vi i de politiska partierna i denna kammare måste ta itu med och komma överens om skulle deras första svar bli energipolitiken, därför att den är så viktig för industrins långsiktiga utveckling i detta land.
Jag säger inte att energipolitiken är oviktig - den är extremt viktig för svensk industri - men ska jag parallellköra det i denna strategi för smart industri? Nej, vi har en tydlig process för hur vi hanterar energipolitiken tillsammans med partierna i denna kammare.
På samma sätt har vi under en lång rad år hanterat infrastrukturpolitiken i planperioder. Regeringen och jag har inte uppfattat att det finns något intresse från denna kammare av att vi ska hantera infrastrukturfrågorna på något annat sätt än genom långsiktig strategisk planläggning av infrastrukturprojekt för att skapa långsiktighet.
Därför har vi heller inte valt att bryta ut frågan och lägga in den enbart i detta projekt, utan den ligger där. Det kommer att bli viktiga beslut, som jag kan återkomma till senare. I ett avlångt land som Sverige spelar infrastrukturen självfallet en roll för att hålla ihop landet och vår infrastruktur så att vi kan ha kontakt med resten av världen.
Anf. 136 Edward Riedl (M)
Herr talman! Jag kan instämma i det ministern säger - att man självfallet inte kan paketera in allt i alla strategier. Det skulle bli helt ohanterligt.
Men om man nu pratar om hur man ska ha en nyindustrialisering i Sverige kan jag tycka att det är rimligt att nämna just infrastrukturen, som är en del av det som svensk industri har som extra stor utmaning jämfört med sina konkurrenter, inte minst ute i Europa. Det hade varit bra om man hade nämnt det, även om vi är helt överens om att infrastrukturen inte ska hanteras i den ordningen. Den borde ha nämnts.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan vill jag bara säga: Jo, jag nämnde energipolitiken, vad näringsministerns ministerkollegor i regeringen gör och att näringsministern har en ganska positiv ansats vad gäller svensk industri, medan infrastrukturministern vill införa flygskatt och kilometerskatt och energiministern vill införa en effektskatt. Där är vi återigen.
Jag håller med om att vi självfallet borde ha en långsiktig överenskommelse i Sverige om hur vi ska säkra exportindustrins behov av billig, säker och icke-klimatpåverkande energi. Där är kärnkraften i grunden det vi i så fall borde komma överens om. Men vi kan se att regeringen gör precis tvärtom, det vill säga driver en politik som kommer att omöjliggöra kärnkraft i detta land. Till och med fackförbund som är närstående till socialdemokratin har framfört precis samma form av kritik.
Problemet är att de andra ministrarna i regeringen gör precis tvärtemot det som näringsministern vill åstadkomma, det vill säga lägger krokben för svensk industri. Det är det som jag tycker är tråkigt.
Nyindustrialiseringsstrategin är välkommen, men den saknar viktiga komponenter. Den saknar också stöd bland näringsministerns övriga ministerkollegor. Det är det som är problemet.
Det som hade varit bra med att nämna infrastrukturen i strategin är att vi kanske en gång för alla hade kunnat lyfta fram godstrafikens värde. Som jag nämnde i mitt förra inlägg är det ofta så i debatten att när persontrafiken inte fungerar blir det mycket rubriker därför att många människor drabbas. Det kommer väldigt nära på det sättet.
Men det är minst lika allvarligt när godset inte kommer fram, för det gör att arbetstillfällen hotas i vårt land. Därför borde man ha haft med den typen av perspektiv i strategin. Jag tycker att det är lite synd.
Anf. 137 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag är glad över att Smart industri väcker ett så positivt gensvar och att även Moderaterna tycker att det är bra att vi jobbar med en strategi för industrin.
Jag kan konstatera att vi nämner infrastruktur på s. 25 i strategin därför att det är en viktig förutsättning för industrins utveckling. Jag delar helt bilden av att det är en grundförutsättning som måste finnas på plats.
I regeringen har vi valt att inte vänta med att agera när det gäller infrastruktur. Vi har satsat extra pengar på underhåll. Vi har växlat upp det generella underhållet med 1,2 miljarder kronor per år för att vi ser att vi har underinvesterat under lång tid i Sverige. Det gäller både persontransporter och godstransporter, som lider av dåligt underhåll.
Vi har dessutom valt att lägga 400 miljoner kronor mellan 2016 och 2019 på ökat vägunderhåll för bärighet, tjälsäkring och beläggning, som berör inte minst de vägar runt om i Sverige som har stor betydelse för till exempel skogsindustrins möjligheter att agera.
Därtill lägger vi under samma tidsperiod 400 miljoner kronor på ökat järnvägsunderhåll på landsbygden. Risken är att de annars inte får ta del av den nivåhöjning på 1,2 miljarder kronor som vi har levererat.
Infrastrukturen är definitivt ett prioriterat område som regeringen tittar på därför att vi har underinvesterat i infrastruktur. Den tidigare regeringen valde att sänka skatter i stället för att investera i infrastruktur på det sätt som man hade behövt göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det fanns en tidigare finansminister som sa att vi har överinvesterat i järnväg i Sverige. I dag känns det som ett uttalande som ligger ganska långt ifrån både verkligheten och den bild vi har av situationen i det svenska järnvägssystemet.
Jag kan konstatera att det finns infrastrukturprojekt som är enormt viktiga för norra Sverige och som har genomförts tidigare. Botniabanan är ett sådant exempel. Vi är väldigt stolta över att vi tillhörde en regering som drev igenom den trots en del motstånd. Vi har nu sagt att vi ska gå vidare och börja med Norrbotniabanan, förhoppningsvis under denna mandatperiod.
Det var knappt att moderata ministrar tog begreppet Norrbotniabanan i sin mun under den förra mandatperioden. I regeringen har vi ett annat perspektiv än den förra regeringen när det gäller behovet av järnvägsinvesteringar men också när det gäller de investeringar som betyder otroligt mycket för godstransporternas utveckling över tid.
När det gäller effektskatten behöver vi kanske inte polemisera den alltför mycket. Det viktigaste nu är att skapa någon form av enighet om att det är viktigt att skapa en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken.
Energiministern har inte sagt eller föreslagit att vi ska införa nya effektskatter i Sverige på högre nivå. Det har snarare varit väldigt tydligt att med de förändrade förutsättningarna på marknaden är effektskatten en av de frågor som måste diskuteras inom ramen för Energikommissionen.
Innan Moderaterna blir alltför uppspelta över denna fråga kan man konstatera att den förra regeringen höjde effektskatten mer än den sittande regeringen. Om man vill diskutera ansvaret för att vi har hamnat i den situation vi är i dag tror jag att man måste se sig själv i spegeln och fundera lite över om alla beslut ledde till den utveckling man tänkt sig.
Det viktigaste att fokusera på nu och som industrin förväntar sig av oss är att det svenska parlamentariska systemet lyckas komma överens om hur vi ska hantera de kortsiktiga energipolitiska utmaningarna och framför allt sätta en spelplan för en långsiktig utveckling där vi har både ett elöverskott och tillräckligt med energi till konkurrenskraftiga priser men också genomför den nödvändiga omställning av energisystemet i hållbar riktning som både Sverige och världen kommer att behöva göra.
Anf. 138 Edward Riedl (M)
Herr talman! Det refereras ofta till den tidigare finansministern Anders Borg och hans uttalande om järnvägen. Man kan konstatera att under de år som Anders Borg var finansminister mer än fördubblades underhållet av den svenska järnvägen.
Det är bra att regeringen fortsätter att tillföra ytterligare resurser för att komma till rätta med den underhållsproblematik vi har, som är en gammal skuld som både blå och röda regeringar dessvärre bär ansvar för. Det är bra.
Tyvärr sker den typ av resursförstärkningar som den regering näringsministern nu sitter i gör till priset av att man höjer drivmedelsskatter. Det är höjda bensin- och dieselskatter, och man vill införa kilometerskatt. Det är en del av finansieringen av det underhåll som det pratas om hela tiden. Allt sådant försvårar för svensk exportindustri, särskilt basindustrin uppe i Norrland, som jag kommer ifrån.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är jätteglad över att näringsministern tar upp Norrbottniabanan. Det är ett av mina favoritämnen, så låt oss prata om den också i denna debatt. Det är jättebra om vi kommer igång och om regeringen avsätter pengar. Ingen kommer att bli gladare än jag. Jag kanske kan bjuda näringsministern på en liten tårtbit vid lämpligt tillfälle om detta skulle ske.
Det har kommit många olika besked från olika ministrar i regeringen. Återigen: En regering ska tala med en röst, men det talas med väldigt många röster. Ena dagen ska Norrbottniabanan börja byggas på en gång. Nästa dag kommer den inte att börja byggas under den här mandatperioden. Nu ska den förhoppningsvis börja byggas, men det är väldigt många olika besked.
Vi pratar om samma fråga och samma regering. Det är många besked, men jag kommer som sagt att bli väldigt glad om Norrbottniabanan börjar byggas. Då kommer jag att bjuda på en liten tårtbit. Men låt oss vänta tills det sker. Jag har inte sett några pengar ännu. Jag har sett fagra löften och goda ambitioner, men än så länge har regeringen inte avsatt några pengar till detta.
Anf. 139 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag är glad att vi är överens om att Smart industri behövs som strategi för Sverige. Det är enormt viktigt för vår ekonomi, för vår exportindustri och för finansiering av välfärden. Vi har tappat lite tempo. Många andra länder har haft strategier för att stödja och utveckla sin industri i samverkan. Sverige kom lite efter, men vi har goda förutsättningar att lyckas.
Infrastruktur är definitivt en viktig fråga för industrin. Jag kommer att fortsätta att jobba för det, både med underhållsfrågorna i regeringen och med frågan om Norrbotniabanan. Jag kan bara konstatera att det är en socialdemokratiskt ledd regering som igen kommer att göra de stora investeringarna i Norrland. Det är inte moderatledda regeringar som har gjort det. Ni har aldrig gjort det, och ni kommer inte att göra det, för ni har en helt annan prioritering.
Skillnaden mellan den här regeringen och den förra regeringen är att vi talar om att vi ska genomföra det och att vi börjar redan den här mandatperioden. Det är vår målsättning. Vi ska klara av det. Skillnaden mot den förra regeringen är att ni inte skulle genomföra det. Det var inte prioriterat. Ni fick aldrig igenom det för Anders Borg, för alla pengar skulle gå någon annanstans. Då tar man inte industrins utveckling på allvar. Då tar man inte norra Sveriges utveckling på allvar. Det är skillnaden mellan den här regeringen och den förra regeringen.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.