Trafiksäkerhet

Interpellation 2007/08:250 av Nordén, Marie (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2007-11-30
Anmäld: 2007-12-03
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2007-12-12
Sista svarsdatum: 2007-12-14
Besvarad: 2007-12-18

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 30 november

Interpellation

2007/08:250 Trafiksäkerhet

av Marie Nordén (s)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Det har nu gått tio år sedan riksdagen fattade beslut om en nollvision i trafiken. Nollvisionen är det tredje transportpolitiska målet och lyder: Ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta.

Arbetet som följde beslutet ledde till många trafiksäkerhetshöjande åtgärder som fler mitträcken på särskilt olycksdrabbade vägavsnitt, radikalt fler fartkameror och införandet av så kallade två-plus-ett-vägar. Ny teknik underlättar och utvecklar trafiksäkerheten, till exempel farthållare som standard i många nya bilar, alkolåsen har blivit bättre och billigare och nu är införandet av ISA, det vill säga så kallade intelligenta säkerhetssystem, inom yrkestrafiken på gång på allvar. Arbetet som pågått de senaste tio åren har också lett till en ökad medvetenhet hos allmänheten, mycket på grund av de många viktiga insatser som vidtagits av myndigheter och inte minst av våra folkrörelser. Att jobba med attitydförändring är sällan en fråga som statliga myndigheter är bäst lämpade för. Här behövs ideella krafter genom folkrörelser, organisationer och engagerade människor som tillsammans med myndigheter och med ekonomiskt stöd från staten har möjlighet att arbeta nationellt och lokalt.

Antalet dödade i trafiken har minskat stadigt fram till i år när kurvorna stigit uppåt igen. Nästan 400 har mist livet i trafiken hittills i år. Särskilt har mc- och mopedolyckor med dödlig utgång ökat. Det är naturligtvis mycket nedslående att så många tvingats sätta livet till i trafiken. Och det faktum att vi just detta år, när målet om högst 270 trafikdödade skulle vara uppfyllt, i stället nås av sämre besked än tidigare är djupt oroande.

Antalet förare som kör bil påverkade är skrämmande högt. Omkring 125 personer dödas varje år i alkoholrelaterade trafikolyckor och andelen trafikdödade förare med alkohol i blodet har stigit med 40 procent. Nu behövs kraftfulla och omedelbara åtgärder för att stoppa den negativa utvecklingen. Frågan om alkolås är utredd och vi vet att konkreta förslag finns att ta ställning till. Förhoppningen är naturligtvis att Sverige skulle vara ett föregångsland även i denna fråga, precis som vi har varit i trafiksäkerhetsarbetet i övrigt.

Regeringen har utropat 2007 till trafiksäkerhetsår. Snart är året slut och inga besked har kommit om vad Vägverket eller andra organisationer fått för resurser till att öka trafiksäkerheten. Tvärtom har jag nåtts av beskedet att NTF fått minskade anslag från staten. Att skära ned på stödet till folkrörelsearbetet när det gäller trafiksäkerhet finner jag svårförenligt med att staten samtidigt utropat detta år till särskilt trafiksäkerhetsår.

Flera med mig känner en stor oro över att regeringen tar flera steg tillbaka i trafiksäkerhetsarbetet och inte är beredd att ta de beslut som är nödvändiga för att vända trenden. Sverige har på många sätt varit ett föregångsland internationellt och vår nollvision har fått mycket positiv uppmärksamhet från andra länder.

Jag vill därför fråga infrastrukturministern:

Vad har statsrådet gjort för att öka trafiksäkerheten detta år?

Vad tänker statsrådet göra för att vända trenden vad gäller det ökade antalet dödsolyckor i trafiken?

Hur avser statsrådet att gå vidare med nollvisionsarbetet?

Vilka åtgärder ser ministern som nödvändiga i det framtida trafiksäkerhetsarbetet?

Debatt

(18 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2007/08:250

Webb-tv: Trafiksäkerhet

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2007/08:46 Tisdagen den 18 decemberProtokoll 2007/08:46 15 § Svar på interpellationerna 2007/08:250 och 271 om trafiksäkerhet

Protokoll från debatten

Åsa Torstensson (C)

Anf. 164 Åsa Torstensson (C)

Herr talman! Det är ett långt svar vi har fått av Åsa Torstensson, men dessvärre innehåller det mest ord och väldigt lite handling. Det är väl ganska säkert nu att NTF:s 100 000 timmar i frivilligt arbete kommer att försvinna när man drar in verksamhetsstödet, som regeringen planerar. Flera protesterar nu mot det indragna verksamhetsstödet, och jag är förvånad över att inte infrastrukturminister Åsa Torstensson själv är bekymrad över de signaler som kommer. I svaret pekar hon på att den utomordentligt starka ekonomiska utvecklingen i Sverige de senaste åren delvis förklarar varför antalet omkomna just nu ökar i trafiken. Nästan hela svaret är sedan inriktat på dem som befinner sig i bilar, på motorcyklar, i lastbilar eller liknande. Väldigt lite säger något om de oskyddade trafikanterna. Där har NTF en väldigt stor roll som opinionsbildare. I svaret pekar hon heller inte på vem som ska företräda dessa trafikanter i trafiksäkerhetsdebatten om man drar bort verksamhetsstödet från NTF. Svaret innehåller inte heller något om vem som ska bedriva opinionsbildning för en säker vägtrafik. Vem ska granska väghållarna, Åsa Torstensson? Går det att göra NTF mer oberoende, som Åsa Torstensson hävdar, genom att Vägverket i projektform ska upphandla samma tjänster av NTF? Då får NTF stå med mössan i hand hos Vägverket för att sedan få utföra tjänster samtidigt som man kritiskt ska granska och kanske till och med opinionsbilda mot samma vägverk som man ska få projektpengar av. Detta är obegripligt! Jag vet att den förra borgerliga regeringen hade samma inställning till NTF som den nuvarande, men jag blir i alla fall förvånad över att det nu är ett tidigare folkrörelseparti som Centerpartiet som bedriver den här verksamheten. Att Kristdemokraterna gör det är en sak, men Centerpartiet är något helt annat. Det visar att man går åt ett håll: Stureplanscentern är här! Avslutningsvis vill jag läsa upp ett brev från de fem pensionärsorganisationerna till infrastrukturminister Åsa Torstensson. Jag tänkte också göra det tillgängligt för kammaren. "Indraget verksamhetsstöd - ett angrepp på trafiksäkerhetsarbetet!" skriver man. "Vi fem pensionärsorganisationer i Regeringens pensionärskommitté protesterar mot Näringsdepartementets förslag att det verksamhetsstöd på 25 miljoner som årligen lämnas till NTF för att stödja frivilligorganisationen i deras trafiksäkerhetsarbete ska dras in. Vi ser detta, ur ett trafiksäkerhetspolitiskt perspektiv, som ett ogenomtänkt och ekonomiskt kortsiktigt förslag. I pensionärsorganisationernas arbete är trafiksäkerhet ett viktigt arbete som vi lägger ned mycket arbete på. Årligen genomförs ett stort antal studiecirklar, informationstillfällen, undersökningar av trafiksäkerhet vid övergångsställen, bältesmätningar, aktiviteter kring cykelhjälmar m.m. Ett frivilligt utfört arbete som har stor betydelse för de äldres trafiksäkerhet och där verksamhetsstödet fyller en viktig funktion." Brevet är underskrivet av Lars Wettergren från PRO, Mats Bergström från SPF, Birgit Karlsson, RTG, Lisbeth Eklund från SPRF och Sam Sandberg från SKPF. Min fråga till Åsa Torstensson är: Betyder det inte något att dessa äldre personer, som har ett livs erfarenhet, pekar på att detta är ett angrepp på trafiksäkerhetsarbetet?

Marie Nordén (S)

Anf. 165 Marie Nordén (S)

Herr talman! Jag kan instämma i vad alla mina kolleger har anfört här före mig. Jag vill understryka att nu när vi går mot helgerna är trafiksäkerheten också något som står i fokus. Människor reser och besöker varandra. Många anhöriga kommer oroligt att sitta och vänta på besked om resan gick bra, om man kom fram säkert. I några familjer kommer man att få besked om att det har skett en olycka, kanske också en allvarlig olycka. Därmed kommer trafiksäkerheten också att stå i fokus, utöver de känslor som kommer fram. Jag ska lägga ytterligare ett perspektiv utöver de som har framkommit. Jag hoppas att statsrådet också tar del av olika vetenskapliga dokument. Jag har fått del av ett från Stockholms universitet som heter Könsperspektiv på enskild väg: Trafiksäkerhet och mäns (o)synliga praktiker . Jag tycker att det är viktigt att man också tittar på maskulinitet och hur man adresserar mäns beteende i trafiken också i fråga om trafiksäkerhet. Regeringen bestämde 2001 att transportsektorn skulle bli mer jämställd. Det har skett en del arbete på det hållet. Det är tankar om ett jämställt transportsystem. Vi har haft betänkanden här i kammaren som har inkluderat det. Därför känns det dystert att titta på svaret från Åsa Torstensson. Regeringen har inte på något sätt lyft in det perspektivet i sitt arbete. Till det yttre kan det framstå som könsneutralt, men man har tvärtom lagt fokus på ett sätt som osynliggör att det är fler män som tar risker i trafiken och att man behöver jobba med könsmedvetenhet också för att inte förvärra situationen och för att förebygga att människor ska dö eller skadas i trafiken på grund av att vi har bristande könsglasögon. Vad som är problemets lösning är vi inte lika överens om även om vi kan definiera problemet, nämligen att trafiksäkerheten fortfarande inte är tillräckligt stor. Att köra eget motorfordon är på grund av dess maskulina symbolik ett lättillgängligt medel för män i allmänhet att producera maskulinitet och bli som en riktig man. Kön och bilar är dock en farlig kombination, vilket man bör kunna tala om som ett problem. Det borde inte vara besvärligt för regeringen att nämna detta och se det som är belagt i forskningen. Att alltför många unga män dör i trafiken är ett problem som det går att tala om både i jämställdhetsdiskussionen och i trafiksäkerhetsdiskussionen. Man borde kunna föra ihop dessa båda. Man talar inte om maskulinitet, om mäns praktik och makt som något problem. Då lägger man den frågan i skuggan, och då tappar den fokus när det gäller att integrera perspektiven för att öka trafiksäkerheten och medvetenheten. Nu drar man också in pengar från en organisation som skulle kunna hjälpa till att opinionsbilda på det här området. Den manliga normen som präglar trafiksäkerheten gör att vi får det svårare att jobba med jämställdhetsmålen som lades fast under förra mandatperioden, som jag hade hoppats att man skulle föra vidare under denna mandatperiod. Det borde inte längre vara möjligt att marginalisera betydelsen av maskulinitet i förhållande till trafiksäkerhet. Dessvärre lyser detta med sin frånvaro i svaret, men det går ju att återkomma i nästa inlägg från Åsa Torstenssons sida.

Eva-Lena Jansson (S)

Anf. 166 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! Julen är, tillsammans med midsommar och påsk, årets värsta trafikolyckshelg. Den vanligaste dödsorsaken vid midsommar är fyllekörning på morgonkröken av en ensam bälteslös ung man. Under julhelgen är den värsta kombinationen tillfällig blixthalka och julstress. Enligt NTF omkom elva personer under julen förra året. Året dessförinnan miste 17 personer livet. NTF hoppas att folk i år ska tänka på att ha bilen i bra skick innan de ger sig ut i jultrafiken och ha god tid på sig för resan. Vintertrafiken är svår. Förutsättningarna för att köra bil i trafiken är annorlunda på vintern jämfört med sommaren. Just i dag har det sett lugnt ut på vägarna, i alla fall här i huvudstaden. Enligt Trafik Stockholm har trafiken flutit på hela dagen. Några svåra incidenter har inte rapporterats. Det var ett helt annat läge för en dryg månad sedan. Då drabbades Sverige av årets första riktiga vinterväder med tungt snöfall och blixthalka. Med vintervädret kom trafikkaos som ett brev på posten. Riksväg 73 drabbades hårt. Tusentals människor satt fast i timmar i bilar och bussar, utan varken mat eller vatten. En stor del av skulden till dramat läggs på tunga fordon med slitna sommardäck som fastnade i snödrivorna. Det är angeläget att svenska och utländska lastbilar och andra tyngre fordon som kör på våra vägar utrustas ordentligt för svensk vinter. Många andra länder med ett klimat som liknar vårt kräver till exempel snökedjor och vinterdäck. Kan det vara en idé att Sverige också kräver vinterutrustning för tung trafik, så att folk slipper sitta och frysa i timmar i sina bilar?

Carina Hägg (S)

Anf. 165 Carina Hägg (S)

Désirée Liljevall (S)

Anf. 166 Désirée Liljevall (S)

Åsa Torstensson (C)

Anf. 167 Åsa Torstensson (C)

Herr talman! Jag måste säga att jag är mycket förvånad över Socialdemokraternas agerande, återigen, gentemot NTF. Jag är förvånad över bristen på förmåga att ta till sig RRV:s kritik från 1999, där man mycket tydligt beskriver att det varken är effektivt eller formellt lämpligt att reglera organisationsstöd direkt via Vägverkets regleringsbrev. Återigen förklarar man att NTF uppenbarligen inte kommer att klara av att vara den aktör som får resurser från Vägverket på grund av bra verksamhet. 25 miljoner i organisationsstöd och 27 miljoner i direkta centrala stöd får man redan i dag utifrån att man med bra projekt söker och erhåller detta. Det är precis det som RRV hänvisar till. Någon ställde frågan: Hur ska de kunna vara självständiga om de måste söka bidrag hos Vägverket? Det är precis så det är i dag, och det var precis det som Riksrevisionsverket hänvisade till. Det är lämpligt att NTF har en mer självständig roll. Därför är projektmedel via Vägverket att föredra. Då kan man just lyfta in fler som har en bredare syn, och andra kan vara involverade och konkurrera med bra projekt för att man ska erhålla nya viktiga trafiksäkerhetsåtgärder. Jag håller med Carina Hägg om vikten av att också ha ett könsperspektiv på trafiksäkerheten. Det är därför som jag har varit väldigt tydlig med detta, och det är därför som vi också går före och lägger in ett utvidgat riskkunnande i teorin, eftersom män, unga killar, är mycket mer riskbenägna än vad tjejer är. Det handlar om just det som Carina Hägg efterlyser, attityder till alkohol, till övriga droger, till att använda bilbälte och till att köra för fort. Därför lägger vi fram förslag på ökad riskutbildning. Det gör vi av den anledningen att vi vill att fler ska köra som kvinnor. De dödsolyckor som har inträffat i år visar vikten av att man i nollvisionsarbetet ständigt analyserar vad det är för dödsolyckor. Nu har vi nämligen, tyvärr, fått ett ökat antal oskyddade trafikanter som har omkommit. Det är gående, cyklister, mopedister och motorcyklister, och det sker i tätbebyggelse, vilket gör att vi naturligtvis ständigt måste se över vilket fokus det är och ständigt måste möta nya beteenden och unga människors förändrade attityder till riskerna i trafiken.

Marie Nordén (S)

Anf. 168 Marie Nordén (S)

Herr talman! Det finns ett brett stöd och en bred politisk enighet kring nollvisionen och trafiksäkerhetsarbetet. Jag är glad åt att regeringen har anammat den socialdemokratiska ambitionen i sitt arbete. Precis som ministern sade måste vi hitta nya lösningar och se vad det är som har gått fel just i den olyckan. Nollvisionsarbetet har hittills fokuserat främst på fysisk utformning och teknisk utveckling. Självklart ska vi fortsätta att försöka hitta nya tekniska lösningar för att få säkrare vägar men också för att vi ska kunna få hastighetsbegränsningar som är anpassade efter väglaget, framkomligheten och hur situationen ser ut. Men man har inte lagt så mycket fokus på just trafikanternas beteende när det gäller deras del i det delade ansvaret. Hur beter man sig i trafiken? Det handlar om aktiviteter som utbildning för och information till trafikanter för att de ska få en ökad insikt om trafikens faror. Det handlar om en acceptans för trafiksäkerhetsfrågor i samhället i stort och om motivation för att man själv ska bidra till att öka trafiksäkerheten och ändra sitt beteende. Det måste prioriteras i större utsträckning. NTF borde ha en stor roll i det här. Jag känner en stor oro över att regeringen är beredd att montera ned den organisation som faktiskt skulle kunna spela en väldigt stor roll i nollvisionens steg två, som man skulle kunna kalla det. Jag kan inte heller förstå varför regeringen är ovillig att ge NTF respit och möjlighet att söka nya finansieringsformer innan man börjar dra in stödet. Det har gått väldigt snabbt från besked till att det ska sättas i sjön. Jag tycker faktiskt inte att det räcker att man säger: Ja, men ni får tre år på er. Den dialog som ministern har utlovat i anföranden tidigare i samband med till exempel NTF:s kongress har uteblivit, precis som NTF:s ordförande säger i veckan i en artikel. Jag undrar om regeringen är beredd att ta konsekvenserna av att NTF måste sänka sina ambitioner på flera viktiga områden. Det kommer att innebära att fler barn kommer att bli utan trafikundervisning i skolan. Det kommer att bli fler allvarliga olyckor med tunga fordon. Mopedtrimningen kommer att öka, och fler ungdomar kommer att skadas och dödas i trafiken. Bilbältesanvändningen kommer att minska, och antalet äldre som skadas och dödas som oskyddade trafikanter kommer också att öka. Precis som Eva-Lena Jansson nämnde här tidigare är man orolig inom pensionärsorganisationerna. Inom alla de här områdena har NTF en väldigt central roll och bedriver ett väldigt värdefullt arbete. NTF är en stark och viktig folkrörelse som regeringen av rent ideologiska skäl - vi kan inte tolka det på något annat sätt - väljer att strypa. Det är precis det man gör när man säger: Vi tar 25 miljoner ur er ficka. Vi tycker inte att ni ska ha de här pengarna. De ska ut på konkurrensutsättning i stället. Man är inte heller beredd att säga hur deras arbete ska ersättas. Man ska inte inbilla sig att det inte blir ett kompetenstapp när man skär ned deras verksamhet. Då undrar jag: Tycker Åsa Torstensson att NTF bedriver ett bra och viktigt arbete? Varför vill ministern skära i en väl fungerande verksamhet?

Eva-Lena Jansson (S)

Anf. 169 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! Jag fick inget svar på mina frågor som jag ställde. Hur säkerställa allt det folkrörelsearbete som frivilliga i dag lägger ned? Hur tänker Åsa Torstensson säkerställa att de hundratusentals timmar som läggs ned i dag av frivilligorganisationer ska fortlöpa när man drar ned i verksamhetsstödet till NTF? Jag fick inget svar. I stället kommer Åsa Torstensson med nya frågor till oss. När det gäller interpellation vet jag att det är en debatt. Jag hoppas i alla fall få svar på frågorna som vi ställer här. Hur kan NTF fortsätta att vara en oberoende aktör och opinionsbildare om man samtidigt varje år ska få gå till Vägverket, en av de organisationer man ska granska, och söka pengar? Hur oberoende är man då, Åsa Torstensson? Det skulle jag vilja veta. Jag har uppfattat att NTF kommer att få stå med mössan i handen hos Vägverket för att få pengar till att kritiskt granska Vägverket. Det är väldigt svårt att vara oberoende då. När det gäller marknadslösningen och privatiseringen som den här regeringen präglas av på alla politikområden förstår inte jag hur det ska kunna lösa frivilligarbetet. Du är inne lite på det i svaret på slutet, men jag förstår inte hur man skulle kunna lösa frivilligarbetet. Precis som Marie Nordén tidigare har nämnt finns det saker som NTF pekar på att man inte kommer att kunna göra under 2008. Man måste minska på sina ambitioner när det gäller bättre trafiksäkerhetsundervisning i skolan. Har statsrådet informerat även skolminister Jan Björklund om att den undervisningen kommer att försvinna? Att det är ett trafiksystem som är bättre anpassat för äldres förutsättningar, har statsrådet gett det svaret till de pensionärsorganisationer som har skrivit till Åsa Torstensson? Man uppmanar henne att tänka om och återta förslaget om indragning av verksamhetsstödet till NTF. Det är frågor som jag skulle vilja ha svar på. När det gäller att förbättra hastighetsefterlevnaden inom yrkestrafiken pekar du på nya hastighetsbegränsningar, men du talar inte om ifall det blir nya hastighetskontroller. Det finns i dag ett arbete med NTF där man samarbetar med organisationer, bland annat Seko och Transport, där man har information för de medlemmarna när det gäller att förbättra trafiksäkerheten. Hur har statsrådet tänkt att se till att det efterlevs när man drar in pengarna till NTF? När det gäller minskad mopedtrimning är det de privata aktörer som nu ska komma in och på något sätt ta över NTF:s opinionsroll som säljer mopederna i affärerna och samtidigt frågar om de ska borra hål i cylindern så att man kan köra snabbare med dem? Är det de privata aktörerna som statsrådet tänker sig ska minska mopedtrimningen i stället för NTF som opinionsbildare som lokalt på många ställen tar en diskussion med de lokala mopedförsäljarna för att få bort mopedtrimningen? Det framgår inte av svaret vilka det är som ska ta över de 100 000 frivilligtimmarna som nu den borgerliga regeringen faktiskt vill få bort. Och åter igen: Investering på 25 miljoner i NTF:s verksamhet är en lönsam affär. Det ska ses i ljuset av att beloppet motsvarar 750 meter ny motorväg. Så visst är det lönsamt med trafiksäkerhet. Varför inser inte regeringen det, Åsa Torstensson?

Carina Hägg (S)

Anf. 170 Carina Hägg (S)

Herr talman! Jag tackar för att Åsa Torstensson i sitt svar lyfter fram att hon har ambitioner när det gäller jämställdheten inom den här sektorn som hon är ansvarig för. Men dessvärre finns det ingenting i det skriftliga svaret som antyder det. Det finns ingenting som bekräftar det vi hörde från talarstolen. Men vi får hoppas att vi får se mer av det framdeles. Det finns väldigt mycket av floskler inom trafiksektorn som att alla har tillgång till frihet genom rörlighet. Alla har inte det. Det är fortfarande könsskillnader när det gäller vilka som har bil, vilka som kör bilen och i vilken ålder man slutar köra bil. Här finns klara könsskillnader som också har bärighet på hur man betraktar riskfaktorer. Problem som risktagande måste diskuteras som bekönade i trafiksäkerhetspolitiken. Jag vill ta något från Res jämt för att understryka det: "Mäns risktagande hänger samman med synen på sig själva som självständiga individer som bara inordnar sig när de själva vill medan kvinnor har en större förmåga att tänka kollektivt och inordna sig". Vidare står det i samma dokument Res jämt : "Mäns trafikbeteende har ofta varit skadligt för transportsystemet och samhället. Trafik är ett socialt system, vi ska dela på en yta, utan att hota varandra och viktiga värden i samhället. För att det ska fungera måste alla inordna sig och främja ett långsiktigt hållbart system". Jag tycker att det är väldigt viktigt att ha med det här. Det är klart att utvecklingsoptimism, framtidstro och tekniska lösningar är sådant som man måste titta på. Jag välkomnar det som vi har sett i den vägen så här långt. Men vi kan inte sätta hela hoppet till tekniska uppfinningar, att det i framtiden ska kunna lösa de problem vi ser i dag. Vi ska ha dem också, och tekniken ska underlätta den individens frihet genom rörlighet oavsett kön. Förbättrade vägar i kombination med tekniska innovationer ska minska dödligheten på vägarna och riskerna med förarna. Men vi måste lyfta in de sociala maktordningarna, inte minst könsrollerna, och våga utmana dem också inom trafikområdet. Är statsrådet beredd att utmana könsrollstänkandet inom trafikområdet i syfte att minska olyckorna?

Désirée Liljevall (S)

Anf. 171 Désirée Liljevall (S)

Herr talman! Precis som jag nämnde i mitt förra inlägg är det viktigt att trafiken på svenska vägar är utrustad för svenskt klimat. Jag pratade om tunga fordon. Nu vill jag gå över till vanliga bilar. Man kan till exempel fråga sig vilken typ av däck vanliga bilar ska utrustas med på vintervägarna för att vara trafiksäkra. Talar vi om dubbdäck eller friktionsfria däck? Jag tycker att det är en viktig fråga, för den handlar om både trafiksäkerhet och om miljö. Vägverket anser att man som bilist bör överväga att använda friktionsdäck och inte dubbdäck om man huvudsakligen kör inne i städer. Skälet är att dubbdäck ger upphov till cancerframkallande partiklar. Det är självklart att vi inte minst av omtanke om våra barn och barnbarn måste vidta åtgärder också mot detta miljöproblem. Om man har en bil med antisladdsystem och kör med friktionsdäck av god kvalitet med ett bra mönsterdjup har man ett trafiksäkert fordon också för de flesta vinterförhållanden. Men varje bilist måste själv bedöma vilka däck som är säkrast för de vägar där han eller hon kör. Det är tyvärr så, herr talman, att alla däck inte håller måttet. De hårdnar efter en tid och ger ett mycket dåligt fäste. Det förekommer direktimporterade däck som blir stenhårda vid kyla och därför är direkt olämpliga i vårt klimat. Det stora problemet när det gäller vinterkörning är att alltför många väntar för länge med att byta till vinterdäck. Jag anser att det ska vara krav på vinterdäck vid vinterväglag redan från den första november. Delar ministern min uppfattning?

Christina Axelsson (S)

Anf. 172 Christina Axelsson (S)

Herr talman! Frågan var uppe när vi hade trafikutskottets budgetdebatt på lucia. Jag vill påminna ministern om vad ministern då svarade. Då var det tal om rapporten från dåvarande Riksrevisionsverket. Den hade då legat på regeringens bord sedan 1999. Ministern sade då att den socialdemokratiska regeringen borde ha tagit tag i rapporten då, om man i dag vill säga att man värnar om NTF:s fortsatta verksamhet. Jag var då tvungen att ta mig an rapporten och titta på vad den innehöll. Minnet är bra men kort, brukar jag säga. Jag kommer inte ihåg alla rapporter som har delgivits ända tillbaka till 1999. Av sammanfattningen framgår att en målmedveten fortsatt satsning på NTF:s nätverk och opinionsgrupper på sikt kan påverka trafikanternas värderingar av trafiksäkerhetsfrågor så att alla omfattar nollvisionen. I sammanfattningen framgår också att medierna och NTF har en viktig uppgift att fylla då det gäller att påverka dels myndigheterna, dels trafikanterna för att förverkliga nollvisionens grundidé. Jag tror att ministern håller med mig om att det står så där eftersom jag har tagit det direkt ur rapporten. Men vad har då den socialdemokratiska regeringen gjort som inte har gjort så mycket enligt statsrådet Åsa Torstensson? Jag vill upplysningsvis berätta att rapporten har hanterats under år 2000. Det förstår jag eftersom rapporten lades fram den 15 december 1999. Sedan var det 14 dagar runt jultid. Vägverket gavs i uppdrag att se över och genomföra eventuella förändringar. När rapporten skrevs hade man tittat bakåt. Det var vad Riksrevisionsverket hade gjort. År 1998 fick NTF 65 miljoner från regeringen. Då gjordes detta om. I oktober 2000 lämnade Vägverket ett finansieringsförslag till regeringen, och det innebar dels ett verksamhetsstöd till NTF via regleringsbrev till Vägverket, dels ett projektbidrag som förhandlades fram mellan Vägverket och NTF. Efter beslut av regeringen i enlighet med Vägverkets förslag har finansieringssituationen funnits sedan 2001. Jag vill därför här ge ministern chansen till att revidera uppfattningen att den socialdemokratiska regeringen inte har gjort något åt detta och att vi borde ha tänkt på det för åtta år sedan. Det gjorde vi. Vi tänkte på det för åtta år sedan. Det vi tänkte är det som fortfarande gäller i dag. Är det inte lite egensinnigt, Åsa Torstensson, att konkurrensutsätta NTF med tanke på trafiksäkerheten?

Peter Hultqvist (S)

Anf. 173 Peter Hultqvist (S)

Herr talman! I mitt tidigare värv i Borlänge kommun var jag inblandad i nollvisionsarbetet. Det gällde användande av cykelhjälmar, trafikundervisning i skolan, bra samarbete med NTF, bra samarbete med Seko och ansvariga tjänstemän på Vägverket. Det här är viktig verksamhet. Den förebygger många skador och krockar, och det leder till bättre trafikkunnande samt bättre vett och beteende i trafiken. Det gäller framför allt cykelhjälmar. Trafiksäkerhetsfrågor är viktiga och måste hela tiden jobbas med i kampanjmässiga former med nya uppslag, idéer och nya varianter på det mesta. En av de mer uppmärksammade trafikkampanjerna i svensk historia, som kanske inte alla kommer ihåg nu, var med Anita och Televinken. Det var NTF som låg bakom det hela. NTF hade programtid i Sveriges Television på den tiden. NTF har funnits sedan 1934 och kom till på initiativ av dåvarande kommunikationsministern. NTF har alltid haft ett statligt grundstöd. Det är ingen stor post i regeringens budget - jag tror att det handlar om 25 miljoner kronor i dag - men den betyder mycket i NTF:s olika länsförbund och deras möjligheter att driva igenom olika typer av aktiviteter i verksamheten. Det är en så liten summa i statens budget att den är i stort sett marginell, men den har ändå stor betydelse. Denna lilla summa, som är något slags grundfinansiering i verksamheten, blir föremål för någon sorts hantering som plötsligt får djupgående ideologiska dimensioner i sammanhanget. Ministerns svar började högtravande om marknadens aktörers ansvar för trafiksäkerheten och så vidare. Den typen av perspektiv, dimensioner, ideologiska funderingar och eventuella djupsinnigheter blir plötsligt viktigare än det lilla grundstödet som har så pass stor betydelse. På någon sorts ideologiskt altare offras organisationen. Det finns ingen som kan säga något om man kan lyckas få ihop finansieringen på annat sätt. Staten har ingen garanti. Jag vet inte om statsrådet kan utfästa några garantier. Det skapas nu ett nolläge, och nu ska NTF under en successiv avvecklingstid på tre år bygga upp något annat. Frågan är sedan hur attraktivt det är att ge sig in i trafiksäkerhetsarbetet eftersom marknadens aktörer kanske har helt andra infallsvinklar, dimensioner och sätt att betrakta hur trafiksäkerhetsjobbet ska gå till. De vill gärna knyta det till sina egna produkter. NTF har en mer fristående, öppen och folkrörelsemässig roll och står i sammanhanget för det opinionsbildande arbetet. Det var en uppdelning som en gång gjordes mellan dåvarande Trafiksäkerhetsverket och NTF. NTF skulle då stå för den pläderande informationen, och TSV skulle stå för sakinformationen. Sedan dess har naturligtvis mycket hänt och utvecklats. Det här kommer att få negativa effekter för undervisningen i skolan. Det kommer att få negativa effekter för en rad andra saker där det drivs aktiviteter. Det kommer att komplicera förhållandena när det gäller att upprätthålla jobbet. Det är småpengar, och det är onödig klåfingrighet. Det är fråga om någon sorts ideologi som egentligen inte skulle behöva praktiseras på området. Jag hoppas ministern gör en omprövning av allt detta. 25 miljoner kan ordnas på något sätt.

Åsa Torstensson (C)

Anf. 174 Åsa Torstensson (C)

Herr talman! Jag lyssnar med spänning på Socialdemokraterna som gång efter annan vill avveckla NTF. Jag tror inte att NTF vill ha det förhållningssättet i frågan. Jag ser själv med spänning fram emot precis det som RRV pekade på, nämligen vikten av att ha effektiva styrsystem så att staten får ut bra projektverksamhet i syfte att stärka trafiksäkerheten i landet. Det var det som var poängen med RRV:s synpunkter på olämpligheten av att ha direkt organisationsstöd. Pengarna kommer att finnas till trafiksäkerhet. Jag ser med stor tillförsikt fram emot att NTF, med just sin erfarenhet, har med sig ett engagemang som gör att man i de nya resurserna erhåller nya projektmedel. Det är precis på samma sätt som de får söka andra resurser även på den regionala nivån. Jag ser också med spänning fram emot andra aktörer som kanske likt Carina Hägg jobbar med frågor om attityder kopplade direkt till könsperspektivet. Det gäller skillnader mellan mäns och kvinnors beteende i trafiken. Det ska vara på ett tydligt sätt, kanske på ett helt nytt sätt än vad som sker i dag. Det intressanta arbete som Vägverket gör med SMC och motorcyklistorganisationen är oerhört intressant. Det handlar i allra högsta grad om direktattityder. Det görs tillsammans med en organisation som naturligtvis har en närhet till sina motorcykelanvändare. Det är det som är poängen, att vara självständig från regeringens regleringsbrev. Det är mindre lämpligt men också mindre effektivt att ha styrda organisationsstöd. Syftet är att få ut bra säkerhetsarbete, bra projekt, som minskar dödsolyckorna och i arbetet riktar sig mot nollvisionen. Till skillnad mot Socialdemokraterna har jag lyssnat på NTF och deras argument för till exempel nya hastighetsgränser i syfte att minska dödsolyckorna. Det valde Socialdemokraterna tidigare att inte lyssna på. Er kritik är lite ihålig. Jag har mycket stark tilltro till det lokala och regionala arbetet, som är kärnan i ett frivilligarbete. Med ett bra arbete har man fortsatt möjlighet att erhålla projektresurser. Men det öppnar också för andra på ett öppet sätt att vara med och söka pengar ur dessa projektmedel.

Marie Nordén (S)

Anf. 175 Marie Nordén (S)

Herr talman! Nej, jag tycker inte alls att våra argument klingar illa. Jag kan lova ministern att NTF inte tycker att den process som regeringen har inlett på något sätt är spännande. Jag vet att de nu känner en stor besvikelse över det besked som man har fått från regeringen, precis på samma sätt som andra som jobbar med trafiksäkerhetsfrågor känner en stor besvikelse över den låga ambitionen och det trista beskedet om alkolås som kom i somras, till exempel. Man känner besvikelse och rädsla. Ministern må tycka att det här är spännande, men det är hon tämligen ensam om. Jag vill prata lite grann om det arbete vi har framför oss. Vi är alla en del i det här viktiga arbetet. I dag äger framför allt Vägverket frågan om att komma med förslag till regeringen och sedan till riksdagen om hur vi ska nå fram till nollvisionen. Samtidigt vet vi att frågan är mycket större än så. Anser inte ministern att även utbildningssystemet, sjukvården, polisen och rättsväsendet borde involveras i arbetet i mycket större utsträckning och känna ett gemensamt ansvar när vi arbetar tillsammans med nollvisionen? Det har under sommaren gjorts en oberoende granskning av den svenska nollvisionen och vårt arbete av tre av de främsta trafiksäkerhetsforskarna i världen tillsammans med Världsbanken. Rapporten kommer inom kort, men deras arbete presenterades på ett seminarium förra veckan. Här finns det många bra förslag, som jag hoppas att ministern är beredd att ta till sig. Ett av dem är just att vi borde ta ett större grepp om trafiksäkerhetsarbetet och att vi borde involvera fler i det här. Jag tycker att en trafiksäkerhetskommission borde tillsättas där vi samlar aktörer som redan i dag är aktiva i arbetet men också vissa som inte är det men borde vara det. Jag hoppas att det här förslaget är ett av dem som ministern vill fundera över. Jag lovar att jag kommer tillbaka om ungefär ett år för att höra med ministern vad som har hänt och vad regeringen har gjort.

Eva-Lena Jansson (S)

Anf. 176 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! Jämfört med min partikamrat Marie Nordén är jag betydligt mer avvaktande till vad jag tror att Åsa Torstensson kommer att göra. Det räcker att se sig om i det här rummet och se avsaknaden av borgerliga riksdagsledamöter för att förstå att trafiksäkerhetsfrågan inte är prioriterad. Den är inte prioriterad av den borgerliga regeringen och inte heller av de borgerliga riksdagsledamöterna. Annars hade de varit här - det är jag ganska säker på. Åsa Torstensson höll ett tal om uppgradering av det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet i anslutning till NTF:s kongress i april i år. Då sade hon bland annat: Jag vill vara med och uppgradera NTF:s ideella arbete. Det ni gör är oerhört viktigt, inte minst när det gäller att skapa delaktighet och medansvar hos trafikanterna. Och så drar man in verksamhetsstödet på 25 miljoner till NTF. Det betyder att Åsa Torstensson har ändrat sig sedan april. Därför måste jag ställa frågan: Anser statsrådet nu att NTF:s verksamhet inte duger? Jag vill hävda att det inte finns något motsatsförhållande mellan att ge verksamhetsstöd till NTF och att NTF kan jobba med genusfrågor när det gäller trafiksäkerheten. Det finns inget som helst motsatsförhållande där. Jag har fortfarande inte fått något svar, herr talman, hur NTF skulle kunna vara fristående när man ska yrka pengar från Vägverket som man sedan ska kritiskt granska i trafiksäkerhetsförhållandet. Det har Åsa Torstensson fortfarande inte svarat på. Jag har fortfarande inte fått reda på hur de 100 000 timmar i frivilligarbete som NTF genom nätverk eller medlemsorganisationer är med och medverkar till ska säkerställas när regeringen, utan någon som helst dialog med vare sig NTF eller dess medlemsorganisationer, nu drar in verksamhetspengarna. Jag är mycket bekymrad över trafiksäkerheten.

Christina Axelsson (S)

Anf. 177 Christina Axelsson (S)

Herr talman! Jag vill för protokollet markera att jag inte har fått något svar från infrastrukturministern om hon har insett att den socialdemokratiska regeringen faktiskt tog sig an Riksrevisionsverkets rapport 1999. Men sedan gäller det också det här med effektivitet, som ministern talar om. Jag tycker inte att NTF blir mer effektivt för att man också måste söka medel för dem som sitter och ska söka medel. Jag undrar vilken opinionsbildning som marknaden kommer att ge. Fordonsindustrins utvecklingsarbete när det gäller teknik, säger ministern i sitt svar. Hon säger också att man kan lämna över hela eller delar av körkortsprovsverksamheten till privata aktörer. Tror ni att det gör att barnen kommer att gå på de vita strecken över gatan? Det tror inte jag. Nej, det är inte vi socialdemokrater som lägger ned NTF, som ministern påstår. Det är den moderatledda regeringen, som vill se till att konkurrensutsätta den ideella verksamhet som finns och de organisationer som verkar inom det här området med flera. Vi ser att det här är liksom en tråd som går genom regeringens politik för de frivilligorganisationer vi har, att försöka göra det lite svårare. Man talar om bredd, men man talar inte om djup och man talar inte om spets. Det är tråkigt, för vi har alltid vinnlagt oss om att vara överens vad gäller trafiksäkerhetsarbete. Men det är tydligen slut nu, med den moderatledda regeringen.

Peter Hultqvist (S)

Anf. 178 Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag förstod på ministern att lösningen på problemet var, förutom förhandlingarna och avtalen med Vägverket, att man skulle söka resurser på den regionala nivån. Sedan var det andra aktörer, som man trodde fanns. Det är klart att de finns - de finns redan: Seko, Transport, mc-klubbar och alla möjliga som har samarbete med NTF redan i dag. Men är det inte bättre att NTF får behålla sitt grundstöd än att förvänta sig att de som man samarbetar med traditionellt sett, och förmodligen samarbetar med i framtiden om det finns någon överlevnad, ska gå in och kompensera regeringens bortdragna pengar? Det är egentligen det du säger i praktiken. Det som du säger är en mer komplicerad väg till att försöka klara trafiksäkerhetsarbetet än den man har i dag. Hur det än är och hur man än vrider på saker och ting är pengar fundamentet för att man ska kunna genomföra saker och ting, framför allt när det handlar om kampanjer och attitydpåverkan. NTF har inga problem med självständighet. Det skulle vara oerhört intressant att höra hur den osjälvständigheten i så fall ser ut. Jag tror inte att man upplever det så inom NTF. Det är möjligt att du har lyssnat på NTF i vissa avseenden, men de har inte bett om att få det här bidraget borttaget eller nedtrappat och avvecklat på tre år. Det är pengarna som är den viktiga frågan i dag. Där finns det inte något om att en regering har lyssnat på NTF. Detta är inte ett dugg spännande. Det här är egentligen bara något som leder till ökat krångel och mer komplicerade turer för att få ihop pengar. Andra organisationer ska kompensera regeringens nedskärningar. Det här slår negativt mot trafiksäkerhetsarbetet. Det är bättre att tänka om och inse att det här blev fel.

Åsa Torstensson (C)

Anf. 179 Åsa Torstensson (C)

Herr talman! Marie Nordén efterlyste fler aktiva inom trafiksäkerhetsarbetet. Äntligen, säger jag. Det är precis det som är syftet med att skapa ökade möjligheter för fler att på ett öppet, konkurrerande sätt ta del av de projektmedel som finns till trafiksäkerhetsarbetet. Riksrevisionsverket sade inte någonting om NTF:s effektivitet och att NTF skulle bli effektivare. Det var de statliga resurserna till trafiksäkerhet som skulle användas på ett effektivare sätt. Därför är det mindre lämpligt att formellt ha riktade organisationsstöd. Det är inte en styrka för en frivilligorganisation. Frivillighet innebär att man har ökad självständighet. Jag förstår att de debattörer som har varit uppe inte diskuterar trafiksäkerhet i sig. Det är uppenbarligen inte det som är poängen, utan det är NTF:s organisationsstöd. NTF har över 60 miljoner kronor i offentliga statliga resurser i dag. 25 miljoner av dessa är ett direkt riktat organisationsstöd. Det tillkommer den som har bra trafiksäkerhetsprojekt att skapa möjligheter att än tydligare jobba med trafiksäkerhetsfrågor. Riksrevisionsverket kritiserade att detta inte används på ett effektivt sätt, men det gör den här regeringen. Till skillnad mot de debattörer som har varit uppe har jag en stor tilltro till kärnan i NTF, det lokala och regionala frivilligarbetet. Jag tror att de kommer att vara vinnare i projektansökningar för bra trafiksäkerhetsprojekt.

Intressenter

Frågeställare

Marie NordénSocialdemokraterna

Besvarad av

Åsa TorstenssonCenterpartiet