Tillväxtprogram för svensk modeindustri
Interpellation 2006/07:466 av Astudillo, Luciano (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-04-03
- Anmäld
- 2007-04-04
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2007-04-13
- Sista svarsdatum
- 2007-04-23
- Besvarad
- 2007-04-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 3 april
Interpellation
2006/07:466 Tillväxtprogram för svensk modeindustri
av Luciano Astudillo (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Mötesplats Mode och Design har presenterat ett ambitiöst program för långsiktig tillväxt inom svensk modeindustri. Programmet har tillkommit efter ett initiativ av Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling.
Tillväxtprogrammet utgår från en förklaringsmodell som beskriver hur tillväxt kan stimuleras genom insatser inom forskning, utbildning, näringsliv och kultur samt genom samordning mellan sektorerna. Utgångspunkten har varit de förutsättningar, behov och utmaningar som svensk modeindustri står inför. Det gäller bland en god utveckling men också sjunkande priser och trängre detaljhandelskanaler. Nya designföretag har i dag svårt att etablera sig och bygga livskraftiga verksamheter på grund av strukturella problem med finansiering, produktion och distribution.
Analysen av branschvillkoren för modeindustrin är välgjord och pekar tydligt på insatser som kan ge tillväxt för branschen. Programmet för tillväxt av näringen är också mycket ambitiöst och förutsätter insatser från företagen, näringslivets organisationer och staten.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att staten ekonomiskt bidrar till det ambitiösa tillväxtprogrammet för svensk modeindustri och hur kommer stödet till branschen att samordnas?
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att förbättra utbildningen inom svensk modeindustri?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:466
Webb-tv: Tillväxtprogram för svensk modeindustri
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:100 Fredagen den 27 aprilProtokoll 2006/07:100 2 § Svar på interpellation 2006/07:466 om tillväxtprogram för svensk modeindustri
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Luciano Astudillo har frågat mig dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att staten ekonomiskt ska bidra till det tillväxtprogram som Mötesplats Mode och Design tagit fram för svensk modeindustri, dels hur detta stöd kommer att samordnas dels vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra utbildningen inom svensk modeindustri.
Jag anser att modeindustrin har utvecklats mycket positivt under de senaste åren. Det är mycket glädjande att den svenska modeindustrin är en näring med stark tillväxt och växande exportpotential.
Tillväxten och konkurrenskraften hos modeindustrin i Sverige, liksom hos så många andra näringar, kan främjas av specifika insatser, men framför allt av goda generella villkor för företagande och för ett gott entreprenörskap.
I den genomlysning av modeindustrins villkor som Rådet för arkitektur, form och design presenterade förra året dominerade också åtgärder för förbättringar av företagsklimatet i allmänhet och för de små och nystartade företagen i synnerhet bland enkätsvaren på frågan om önskvärda näringspolitiska åtgärder.
Jag är därför glad att kunna återknyta till det breda program för arbete och företagande som regeringen har presenterat.
Regeringen har initierat en rad olika reformer och åtgärder som förbättrar Sveriges företagsklimat och gör det enklare, roligare och lönsammare att starta och driva företag. Regeringens ambition är att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i.
För att öka sysselsättningen och tillväxten i hela landet har regeringen aviserat och genomfört en rad konkreta åtgärder. Bland annat förbättras rådgivnings- och finansieringsmöjligheterna för små och medelstora företag. Almis finansiering förstärks också, vilket innebär att Almi kan utveckla flera arbetsområden för att stärka småföretagens konkurrensförmåga inom flera branscher.
Av särskild betydelse för modeindustrin är den kraftfulla satsning på 100 miljoner kronor för att främja kvinnors företagande som nu sker. Modeindustrin är ju en av de näringar som har störst andel kvinnligt företagande. Många behöver hjälp med både finansiering och rådgivning.
Dessa och andra viktiga reformer och stora satsningar på ett generellt gott företags- och företagarklimat utesluter dock inte att regeringen också gör vissa satsningar inom strukturellt sett viktiga områden, som till exempel utbildning, forskning och utveckling, som är särskilt betydelsefulla för vissa näringar.
Vidare är en egen samordning inom näringarna, oavsett utfästelser om statligt stöd, ett viktigt led i att stärka den internationella konkurrenskraften hos näringarna och de enskilda företagen. Det kan ske till exempel genom närmare samarbete med inhemska aktörer som riskkapitalister, utbildnings- och forskningsinstitutioner med mera, genom egna kunskapsutbyten och genom att de internationella nätverken breddas.
Jag ser därför positivt på den samlande kraft som Mötesplats Mode och Design utgör och hoppas på en fortsatt breddning och fördjupning av den samverkan mellan olika aktörer inom och runt omkring modeindustrin som inletts. Som man också understryker i tillväxtprogrammet är myndigheter och andra offentliga aktörer viktiga deltagare i detta.
Anf. 2 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Den svenska designern Behnaz Aram föddes 1978 i Iran och flyttade under 80-talet till Sverige. Hon är delvis utbildad i London. Hennes första stora avtryck på den svenska modescenen gjorde hon med sin svartvita scarf i ökenstil. Scarfen var en storsäljare. Hon har också designat herrkostymer. Arams kostymer användes bland annat på Stockholmsoperan i baletten
Ossuarium
2006. Aram är en av flera unga människor som drivs av en dröm att skapa något eget och att sätta ett avtryck.
Jag är lite besviken på svaret. När jag hör Maud Olofsson svara är det lätt att falla in i en allmänpolitisk debatt om småföretagens villkor. Vi ser nu att räntan sticker i väg, vilket inte alls är bra för småföretagen. Jag vill inte stå här och påminna Maud Olofsson om att det faktiskt var den borgerliga regeringen som höjde avgifterna för småföretagen vid årsskiftet. Samma dag som Anders Borg presenterade vårpropositionen gick Företagarförbundet ut med ett pressmeddelande och sade att regeringens företagarpaket inte innehöll några presenter till landets småföretagare.
Herr talman! Jag vill ändå försöka undvika partipolitiskt käbbel. Faktum är att jag tror att detta är första gången som vi här i Sveriges riksdag på ett seriöst sätt får möjlighet att diskutera modebranschen i Sverige. Låt oss därför försöka hålla oss till de branschspecifika behoven och kanske beröra hela den kreativa ekonomin, upplevelseindustrin, som vi ser växa.
Synen på mode har sakta förändrats. Från att mode bara har setts som överflödskonsumtion och förknippats med skeva skönhetsideal ser vi en växande trend att mode blir en kulturyttring och skapar arbetstillfällen. Det tycker jag är bra.
Jag är övertygad om att modebranschen kan bidra till många fler arbetstillfällen än vad den gör i dag, trots att vi inte har mycket kvar av den textilindustri som fanns förr i landet. Mode kan bli ett sätt att marknadsföra Sverige internationellt, precis som har skett med svensk design.
Jag vill också att vi försöker se sambanden. Att vi har ett brett och rikt offentligt finansierat kulturliv är viktigt för att skapa förutsättningar för fler att följa Aram i spåren. Att det ges möjlighet för fler unga människor att prova på att skapa och designa, som jag har förstått görs till exempel på ungdomsgården Lava i Kulturhuset här i Stockholm, är det som gör att vi kanske får fler som vågar spänna bågen också i morgon.
Det finns massor som det offentliga kan göra för att stötta just denna bransch. Detta är nämligen en bransch som handlar om forsknings-, utbildnings-, näringslivs- och kulturpolitik. Hur möter det officiella Sverige det, alltså att det är så tvärsektoriellt? Mötesplats Mode och Design är en viktig part i detta sammanhang. Vi har åtta mötesplatser, bland annat musik, data och turism. Det är fler som driver på utvecklingen. Hur ser vi till att de blir långsiktigt livskraftiga? Hur säkerställer vi att utbildningarna har rätt kvalitet? Hur ger vi företag möjlighet att exportera? Har Maud Olofsson en vision för svenskt mode? Det har nämligen jag.
Anf. 3 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag måste först säga att jag tror att svensk modeindustri har en stor potential, och det har vi redan sett. Det finns fantastiskt många duktiga företagare som har varit framgångsrika inte bara i Sverige utan också utomlands och som också tjänar pengar, vilket jag tycker är den stora delen.
När man tittar på många av dessa företag ska man komma ihåg att det är svårt med lönsamheten. Det är en väldigt tuff bransch. Jag som har jobbat mycket med kvinnors företagande har sett många entusiastiska kvinnor som har fantastiskt goda affärsidéer men som har svårt att komma ut på marknaden därför att marginalerna i småföretagandet är så tuffa och som också har tvingats lägga ned eller avstå från sin satsning just därför att småföretagsvillkoren är så tuffa. Jag tror också att det är därför som modeindustrin själv pekar ut att man vill att vi vidtar åtgärder som gör det enklare att vara den lilla företagaren. Om man inte kan få börja som liten kan man heller aldrig bli stor.
Förslaget i vårbudgeten om förlängning av momsinbetalningsperioden är en sak som är bra för de riktigt små företagen eftersom det innebär att man inte behöver betala in momsen förrän man själv har fått in pengarna i kassan på företaget.
Vi gör också en översyn av hur vi kan hitta olika korsbefruktningar mellan de konstnärliga utbildningarna och företagandet. Jag tror att vi behöver en större korsbefruktning mellan olika kompetenser. Innovationsbron gör nu en inkubator tillsammans med Konstfack. Syftet med det är att koppla ihop företagande, konstnärer och konstutvecklare så att vi kan få denna korsbefruktning att fungera och leda till kommersiella produkter. Här tycker jag att en mycket spännande sak som vi har anledning att följa upp är: Kan vi dra några slutsatser av det och utveckla det på ett positivt och bra sätt?
Jag vill också säga att den satsning på kvinnors företagande på 100 miljoner per år som den här regeringen genomför, plus de satsningar som Almi gör och de krav som vi ställer på Almi att rikta in sin rådgivning och finansiering till kvinnliga företagare, kommer att vara en stor hjälp. Jag vet att många av dem som drar i gång sin verksamhet behöver finansiell hjälp och har svårt att låna pengar därför att man har lite dålig kunskap om just modeindustrin. Man behöver rådgivning för att göra goda affärsplaner. Man behöver rådgivning för att komma ut på marknaden, och man behöver Exportrådets hjälp om man vill exportera. Det är precis hela den kedjan av åtgärder som regeringen nu bygger upp.
Sedan gör vi rätt rejäla saker för att marknadsföra Sverige. Visit Sweden har sin roll att spela, Exportrådet jobbar med upplevelseindustrin. Där är modeindustrin en del av satsningarna. Jag tycker att det är väldigt bra att se att modeindustrin är med som en del av upplevelseindustrin med tanke på de många som kan vilja komma till oss och också företag som vill sälja utomlands. Det är ett lite nytt sätt att tänka. Från min sida stöder jag den här satsningen och den här breddningen mycket starkt, för vi ser vad de som vill komma till Sverige vill uppleva här. Mode, textil, design och så vidare är också en del av det svenska varumärket som vi ska vara väldigt stolta över.
Anf. 4 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Allmänt kan jag konstatera att bilden av regeringens småföretagarpolitik är tvådelad. Företagarpaketet innehöll som sagt inte några presenter till småföretagen. Det sade Företagarföreningen själv samma dag som Anders Borg presenterade det. Vi ser också att räntan sticker i väg, och det är inte alls bra för småföretag. Det är det som kan vara marginalen.
Jag tänker inte gå i fällan och prata allmänpolitik kring småföretagen. Där har vi lite olika strategier. Jag är beredd att lyssna på en del av de positiva och bra argument som Maud Olofsson ändå presenterar. Det ska göras mer för att underlätta för företagen - absolut.
Låt oss konkret prata om modebranschen och upplevelseindustrin. Det finns ett nätverk för upplevelseindustrin, de åtta mötesplatser som jag nämnde. Hur får vi långsiktigt finansiellt stöd till dem så att de kan leva kvar och stärka sin position och därmed hjälpa andra som är i behov av råd och stöd?
När det gäller utbildningspolitiken har det under lång tid funnits kritik av att matchningen är väldigt dålig mellan utbildning och arbetsmarknad. Säkert är det så. Men jag vill inte göra det så enkelt för mig och för oss. Samtidigt är det så att allt fler unga människor ställer högre krav på det arbete som de ska syssla med i framtiden. Många är till och med beredda att avstå ekonomiskt för att jobba med någonting som de tycker är roligt och kreativt, som så att säga har ett större innehåll. Där kan samhället gå in och förbättra utbildningarna och bredda dem. Att vara en bra kreatör behöver inte betyda att man är en bra entreprenör.
Nu i höst sätts ett pilotprojekt i gång i de tre storstäderna för att stötta kreatörer i att skaffa sig bättre kunskap i företagande. Jag hoppas att Maud Olofsson följer det här pilotprojektet och ser till att det får leva vidare och kanske expandera framöver om det ger lyckat resultat.
Det är också sant att många designföretag i dag har svårt att etablera sig och bygga upp en livskraftig verksamhet. Det finns flera strukturella problem, allt från finansiering till produktion och distribution. Det gäller hela kedjan. I rapporten
Mode Svea
konstateras att ett av tre företag blev äldre än tre år. Det är inte alls bra. Jag hoppas att vi kan få se fler som kan leva vidare, utvecklas och bli stora märken som på så sätt kan marknadsföra Sverige.
Det jag efterlyser är helhetsgreppet, allt från utbildning och företagande till riskkapital och exportstöd. Hur fångar vi in den här ganska annorlunda ekonomin, den kreativa ekonomin, i det här fallet i fråga om mode? Hur stöttar vi alla unga skapare och visionärer? Man skulle kunna fundera på klusterverksamhet till exempel eller inkubatorer så att man har en inkubator kopplad till mode.
Det finns en hajp just nu kring mode som jag tycker att vi ska ta vara på. Det gör att det är lättare att få loss riskkapital just nu. Det är många som ser den här branschen som spännande och ny, men vi måste också se till att fler får möjligheten att komma i gång. Där känner jag att det inte finns någon strategi för att möta detta, utan det är allmän småföretagarpolitik, spretigt. Det är just det vi måste komma åt. Det ska inte spreta så där när samhället möter upp de här behoven.
Anf. 5 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tror möjligen att jag har lite mer erfarenhet från eget företagande och företagandet på det här området än interpellanten. Det jag ser är att väldigt många aldrig kommer i gång. Det är min erfarenhet från detta. Det är många duktiga som har egna designidéer som aldrig kommer i gång därför att småföretagsvillkoren inte är tillräckligt bra.
Jag försökte beskriva detta i mitt svar. Delvis handlar det om generella villkor. Det är precis det som modeindustrin själv har sagt. Sedan handlar det om att göra specifika saker. Jag pekade på några delar som vi redan gör som stöd för modeindustrin. Jag säger inte att det inte går att göra mer. Naturligtvis kan man alltid göra mer, och vi kommer att göra mer.
Jag tycker att det är viktigt att se att mångfalden inom modeindustrin faktiskt har minskat under de senare åren därför att de stora kedjorna och de stora märkena är så pass starka. Då måste vi fundera över hur de små företagen kan komma fram. Vad har de för ställen att sälja på och marknadsföra sig?
Jag har själv varit aktiv inom någonting som heter Handelsgården i Umeå som har många kvinnliga företagare som bland annat jobbar inom mode- och designindustrin. Det är rätt så tuffa villkor därför att marginalerna är så små och serierna så få. Men de behöver bättre generella småföretagsvillkor, och det är precis det som regeringen gör både i den budget som vi lade fram i höstas och i den budget som vi lade fram i vår.
Jag tycker inte att Luciano Astudillo ska stå här och säga att räntan sticker i väg och spekulera om ränteutvecklingen. Det är faktiskt Riksbankens sak att hålla i räntan. Det vi ska ägna oss åt är att hålla i statens finanser och se till att plus och minus går ihop. Det är väl inget trevligt resultat, för att nu titta tillbaka på vad den socialdemokratiska regeringen har lämnat efter sig, att över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden. Det kostar väldigt mycket för svensk ekonomi. Nu gör den här regeringen någonting åt det, och företagandets villkor är ett sätt att möta detta utanförskap och göra det möjligt för människor att komma in på arbetsmarknaden.
Lärlingsutbildningen, som vi föreslår i vårbudgeten, kan vara ett sätt där unga designer och modeskapare får möjlighet att komma in på företag som är lite mer etablerade. Vi säger att vi är beredda att betala lärlingspeng till de här företagen, och det kan ge en möjlighet att få prova på och få praktiska erfarenheter. Erfarenheten av en hel del av våra utbildningar är att man behöver ännu mer praktiskt kunnande för att kunna gå vidare.
Det är viktigt att säga att de mötesplatser som interpellanten pekar på i dag stöttas av KK-stiftelsen, som ger resurser till de här mötesplatserna. Det är statens sätt att finansiera det. Den finansieringen förlängs nu genom ett beslut. Vi ser år 2009 som det år då vi ska utvärdera det som har hänt. Det finns den typen av direkta stöd och satsningar till just modeindustrin.
Det sista som jag vill ta upp är att vi behöver fler kluster, fler inkubatorer, och det är precis den strategin som den här regeringen har. Den inkubator som jag refererar till och som finns på Konstfack är ett sätt att hjälpa till att hitta mötesplatser. Innovationsbron har precis det uppdrag som vi vill att den ska ha, nämligen att koppla ihop olika kompetenser på olika områden, ta med småföretagare och ge dem möjlighet att finna sig en miljö som är kreativ för att sedan kunna växa och sälja produkterna på marknaden.
Mycket av det som Luciano Astudillo efterfrågar har regeringen redan vidtagit åtgärder för. Men jag medger att det kan finnas mycket mer att göra, och jag är beredd att lyssna på alla goda idéer i det sammanhanget.
Anf. 6 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Jag tar med mig det sista, för jag tror att det viktiga beskedet att ge är att vi kommer att göra mer inte minst för den här branschen och använda den för att på ett mycket mer offensivt sätt marknadsföra Sverige och visa att svensk design och svenskt mode är en viktig del av Sverigebilden. Det är ett spännande sätt att jobba med denna bransch och med andra delar av upplevelseindustrin.
Jag har inte haft möjlighet att träffa modedesignern Aram. Jag hoppas få göra det snart, för jag gillar verkligen vad hon har skapat. Jag har kollat runt lite, och det är spännande kreationer.
Det jag drivs av i den här frågan är att det är många unga människor som vill ha ett jobb med större innehåll och som drivs av drömmar om att vara med och skapa och vara egna företagare. Det är inget konstigt med det. Det är väl bra. Gör man pengar på det är det väldigt positivt också, kan jag tycka. Problemet är, precis som Maud Olofsson säger, att villkoren är tuffa. Många är till och med beredda att avstå ekonomiskt för att klara företaget.
Det är säkert så att Maud Olofsson, i och med det faktum att jag är ganska ung och hon är lite äldre, har mer erfarenhet av småföretagande. Jag har också studerat ett par år, så jag har inte hunnit med att starta så många företag i mitt liv. Men jag har många vänner som gör det. Och jag ser hur den här branschen utvecklas i min hemstad Malmö och här i Stockholm på Söder, så här finns mycket att göra.
Visst - småföretagarpolitiken är bra, men bilden är som sagt lite delad. Det är en del saker som Maud Olofsson lyfter fram här som kan vara positivt för småföretagen framöver, men det finns också den risk som vi ser nu, att räntan sticker i väg. Det är så att småföretagen har fått en avgiftshöjning sedan årsskiftet. Och Företagarförbundet sade faktiskt att det var väldigt lite i det paket som presenterades i vårpropositionen.
Jag tar med mig det viktiga beskedet om att titta mer på den här branschen och stötta den framöver.
Anf. 7 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag begär naturligtvis inte att Luciano Astudillo, som är mycket yngre än jag, ska ha samma erfarenhet. Det är faktiskt inte meningen heller, utan vi ska dela med oss av de olika erfarenheter vi har.
Modeindustrin och modebranschen är jätteviktig. Men det räcker inte med branschvisa satsningar, utan det måste till generella satsningar. Min erfarenhet som näringsminister så här långt är att företagarna är otroligt nöjda med den företagarpolitik som vi nu bedriver, och vi kommer att fortsätta den.
Ett område som jag ansvarar för är regelförenklingsområdet. Inte minst inom detta område finns det rätt mycket att göra. Många av företagarna är skapande och kreativa människor, som har svårigheter med en del av den byråkrati som det svenska samhället står för. Kan vi underlätta för dem att ägna sig åt det kreativa skapandet - att designa och utveckla sina produkter - och de dessutom kan tjäna lite pengar på det har vi gjort något gott för dem.
Jag har nog en mer tydlig syn att det måste finnas lönsamhet i de här företagen, annars kan de inte överleva. Vi ska inte lura in några människor i modebranschen eller i någon annan bransch att starta företag om det inte finns en chans till lönsamhet. Det som staten kan göra är att minska kostnaderna för att driva företag och minska kostnaderna för att anställa, så att det blir fler som vågar. Då kommer de kreativa unga människorna också att vilja starta företag inom svensk modeindustri.
Jag tycker att det är bra om vi kan fortsätta att ha en dialog om detta. Modeindustrin bryter ju lite grann mot gamla mönster. Sverige är en stark verkstadsnation som har starka basindustrier med starka företrädare, medan det i den här branschen är kvinnor, ofta småföretagare, och de finns utspridda över hela landet. Det är viktigt att lyfta fram.
Som statsråd och partiledare får jag rätt många frågor om mode. Jag tror att jag kan bidra till att öka intresset för svensk modeindustri genom att själv prata om den och själv vara en förebild i de sammanhangen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.