Telia Soneras investeringar i Ryssland
Interpellation 2004/05:446 av Larsson, Maria (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-03-08
- Inlämnad
- 2005-03-08
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2005-03-17
- Sista svarsdatum
- 2005-03-22
- Besvarad
- 2005-04-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 8 mars
Interpellation 2004/05:446
av Maria Larsson (kd) till näringsminister Thomas Östros om Telia Soneras investeringar i RysslandMedierna har i dagarna granskat hur statligt ägda företag dragit ned sin verksamhet i Sverige, och i stället gjort omfattande investeringar i utländska bolag. Denna utveckling väcker frågan om vad syftet med det statliga ägandet är. Den väcker också frågor kring vilka regler som ska gälla för dessa företag, till exempel när det gäller miljö, sociala villkor och företagsetik.
Vattenfalls nyligen uppmärksammade investeringar i utländska kolkraftverk pekar på att affärsintressen lätt tar överhanden över de övriga uppdragen från ägaren, i detta fall att bidra till omställningen till mer miljövänlig energiförbrukning.
Ett fall som inte uppmärksammats lika mycket är Telia Soneras investeringar i telekommarknaden i bland annat Ryssland.
I tidningen Affärsvärlden, nr 1@3 den 19 januari i år beskrivs Telia Soneras engagemang i Ryssland. Bolaget, där svenska staten är den största enskilda ägaren, är sedan 2001 delägare i den ryska mobiloperatören Megafon. Megafon är landets tredje största mobiloperatör och den enda som har givits en licens att verka i hela Ryssland.
Telia Sonera har gjort delar av sin investering i Megafon genom ägande i sin ryska samarbetspartner Telecominvest. Telecominvest skapades när ett antal ryska telekombolag privatiserades i mitten av 1990-talet, och fungerar i dag som ett holdingbolag. Aktiemajoriteten i Telecominvest kontrolleras av den Bermudaregistrerade investmentfonden IPOC.
Vem som egentligen står bakom IPOC är dock oklart. En relativt okänd dansk advokat, Jeffrey Galmond, har nyligen trätt fram och hävdar att han äger bolaget. Det har dock förekommit många uppgifter i internationella medier om att den främsta förmånstagaren till IPOC är den ryske telekomministern Leonid Reiman, som var den person som var ansvarig för privatiseringen av Telecominvest.
Revisionsbyrån Price Waterhouse Coopers gjorde i oktober 2004 en genomgång av IPOC:s verksamhet, och fann att bolagets struktur och transaktioner tyder på att det använts för att tvätta pengar.
Sedan dessa uppgifter framkommit har Telia Soneras ledning hållit låg profil i frågan. Företagets ledning har inte tillkännagivit vilken vetskap man haft om ägarförhållandena i Telecominvest, vad ledningen nu gör för att klarlägga vem som står bakom IPOC, eller hur ledningen förhåller sig till de framförda misstankarna om ekonomisk brottslighet och korruption.
Regeringen har tidigare markerat att "den statliga bolagssfären ska tillämpa nolltollerans när det gäller fusk, mygel, mutor och annat oetiskt beteende". Detta bör rimligen gälla oavsett om företagen verkar inom eller utom Sveriges gränser.
Jag vill därför fråga näringsministern:
Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit, och vilka ytterligare åtgärder avser han att vidta, för att skaffa sig kännedom om vilka företag och personer som ytterst kontrollerar aktiemajoriteten i Telia Soneras, och därmed indirekt svenska statens, ryska partner Telecominvest?
Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit för att säkerställa att Telia Sonera inte är berört av de misstankar om penningtvätt och korruption, som riktats mot Telecominvest?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att de lagar och riktlinjer som statliga företag berörs av upprätthålls även vid investeringar i bolag i andra länder?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:446
Webb-tv: Telia Soneras investeringar i Ryssland
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:110 Fredagen den 22 aprilProtokoll 2004/05:110 6 § Svar på interpellation 2004/05:446 om Telia Soneras investeringar i Ryssland
Protokoll från debatten
Anf. 16 Thomas Östros (S)
Herr talman! Maria Larsson har ställt ett antal frågor om Telia Soneras investering i det ryska telekomföretaget Megafon. Frågorna är ställda mot bakgrund av en artikel i Affärsvärlden den 19 januari i år.
Regeringen har på de områden som interpellanten tar upp - mutor och oetiskt beteende - på ett väldigt tydligt och konkret sätt visat vad som gäller för de statligt ägda bolagen.
I den statliga ägarpolicyn uppmanas bolagen att ha en väl förankrad och gemensam etisk värdegrund i form av en etikpolicy. Dessutom var min företrädare tydlig med att nolltolerans mot fusk, mygel och mutor gäller i alla statliga bolag. Att denna nolltolerans alltjämt gäller är ett budskap som jag självfallet skriver under på.
Vad närmare gäller Telia Sonera är det ett börsnoterat bolag, och den svenska staten äger drygt 45 % av aktierna. Som den största ägaren är staten med och bestämmer de övergripande målen för företagets verksamhet, såsom att företaget ska uppfylla marknadsmässiga avkastnings- och utdelningskrav i sin affärsverksamhet.
Den operativa verksamheten är dock bolagets styrelses och lednings ansvar. Denna beslutsordning gäller såväl privata som helägda eller delägda statliga aktiebolag, och är i detta fall en direkt följd av att riksdagen valde att bolagisera Televerket.
Styrelsens och ledningens ansvar för Telia Sonera innefattar därför åtagandet att förvalta och utveckla ägandet av dess intressebolag. Såväl Megafon som Telecominvest är intressebolag. I de tvister som pågår om ägandet av aktierna i Megafon är varken Megafon, Telecominvest eller Telia Sonera involverade som parter.
Telia Sonera har i linje med regeringens önskemål en antagen etikpolicy som tydligt anger att bolaget inte bedriver verksamhet som förutsätter brott mot lagstiftning eller mot företagets policy. Vidare framgår också tydligt att man inte vare sig lämnar eller tar emot betalningar av något slag som är olagliga eller oetiska i landet där verksamheten bedrivs.
Det är styrelsens och ledningens ansvar att säkerställa att bolaget bedriver sin verksamhet i överensstämmelse med de lokala lagarna och reglerna samt sin egen etikpolicy. Jag har fortsatt förtroende för styrelsens sätt att sköta sitt arbete och utgår från att verksamheten bedrivs väl inom de ramar som lagar och regler sätter.
Anf. 17 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret! Näringsministern och regeringen har alltså inte vidtagit några åtgärder för att skaffa sig kännedom om vilka partner som Telia Sonera har i Ryssland. Näringsministern har inte heller vidtagit några åtgärder för att säkerställa att Telia Sonera inte ska beröras av de misstankar om penningtvätt och korruption som omger dess ryska partner.
Näringsministern avser inte heller att vidta några ytterligare åtgärder för att säkerställa att de lagar och riktlinjer som statliga företag berörs av upprätthålls även vid investeringar i bolag i andra länder. Jag är lite förvånad över ointresset. Eller vill näringsministern inte smutsa ned händerna i detta som inte ser riktigt rent ut?
Jag menar att när man är så pass stor och kraftig ägare som man är i Telia Sonera får man inte vara riktigt så naiv. Regeringen har ju huvudansvaret att utöva ägarstyrningen, och där har det ju brustit i de statliga bolagen. Det har vi sett många redovisningar av. De investeringar som man har gjort i Ryssland är stora, och de är strategiskt viktiga för Telia Sonera.
Menar näringsministern att man aldrig gör den här typen av bedömningar när man gör strategiska investeringar? Sonderar man inte terrängen med sina huvudägare? Är det det normala förhållandet att man inte gör någon kontroll? Jag tycker att det vore av intresse att få veta det.
Vet näringsministern, har han undersökt, tittat på, vem som står bakom Ipoc och First National Holdings? Har näringsministern läst den här rapporten som innehåller väldigt många anmärkningsvärda och intressanta saker? Anklagelserna om penningtvätt är ganska allvarliga. De här anklagelserna bestyrks av en av världens kanske främsta experter på området, Jonathan GA Philips som jobbar på Pricewaterhouse Coopers i London. Jag skulle gärna vilja veta hur mycket näringsministern har tagit reda på. Är det här helt ointressant? Kan ett statligt bolag med ett så starkt statligt ägande som Telia Sonera har, agera helt fritt utan att man i Regeringskansliet vet någonting om vad de har för sig?
Det är den ena delen som jag vill ha ytterligare belyst av näringsministern.
Jag tycker inte att det stämmer som näringsministern säger i svaret att varken Telia Sonera eller Telecominvest på något sätt är inblandade i de rättsliga striderna. Vi har ett nytt aktieägaravtal från den 9 mars i år. Där förbinder sig faktiskt Telia Sonera för att arbeta för att lösa tvisterna till Ipocs fördel. Det står till exempel så här i det avtalet: Parterna förbinder sig att hindra att direkta eller indirekta konkurrenter såsom Alfa Group får eller behåller ett ägarintresse i Megafon. Parterna tar starkt avstånd från Alfa Groups försök att ogiltigförklara aktieägaravtalet och uppmanar Alfa att ta tillbaka dessa krav. Ipoc och TCI drar tillbaka sina krav mot Telia Sonera som är föremål för ett skiljedomsförfarande i Stockholm just nu.
Man tar och man ger. Telia Sonera bedömer detta så viktigt att man kommer att utöka sin personalstyrka och utse en person som placeras på Megafon. Det här är i allra högsta grad att vara involverad. Tycker inte näringsministern det?
Till sist skulle jag vilja ställa en fråga. Om det är så att de rättsprocesser som nu är på gång i väldigt många olika hörn av världen skulle visa att det finns ekonomisk brottslighet och att det blir en fällande dom, kommer det att påverka regeringens ägarstyrning av Telia Sonera? Kommer man att uppmana Telia Sonera att avbryta samarbetet med sina ryska partner i sådana fall? Jag tror att det är av stort värde och vikt att veta om regeringen ämnar agera vid ett sådant förhållande.
Anf. 18 Ingegerd Saarinen (Mp)
Herr talman! Det är oerhört viktigt att de statliga företagen går före på olika sätt och är etiska föredömen, miljömässiga föredömen och föredömen i alla de etiska frågor som vi tycker är viktiga. Det måste vara ett skäl till att ha statligt företagande att staten ska visa vägen i dessa frågor. Givet detta, som jag tror att vi är överens om, blir det väldigt underligt när man ser att Telia Sonera är väldigt djupt inblandat i en företagsamhet i Ryssland och andra stater där det finns starka misstankar om både korruption och penningtvätt.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att regeringen utnyttjar sin möjlighet att styra företagen på olika sätt. Det är ganska självklart att man ska försöka få svar på de här elementära frågorna. I det här fallet gäller det till exempel vem som står bakom Ipoc. Det borde vara en självklar fråga att besvara. Vad gör regeringen för att säkerställa att det inte har skett något tvivelaktigt i relationerna med Ipoc? Detta vill vi också att regeringen ska visa. Det finns oklarheter i det här fallet. Jag tycker att det är väldigt viktigt att Thomas Östros anstränger sig för att lyfta fram och klargöra hur den här saken ser ut så att inga tvivel råder om den etiska styrningen av de statliga företagen.
Anf. 19 Thomas Östros (S)
Herr talman! Det råder inget tvivel om att regeringen och riksdagen är väldigt bestämda när det gäller kraven på de statliga bolagen. Det får inte förekomma några som helst oegentligheter. Det får inte förekomma att man deltar i någon typ av olaglig eller oetisk verksamhet. Men tolkningen av detta kan inte innebära att ett delägt börsbolag som Telia Sonera inte får vara aktivt på marknader som den ryska. Ingegerd Saarinen var nästan på väg att hamna i den positionen. Jag menar att det är mycket olyckligt för ett bolag som Telia Sonera.
Telia Sonera är ett mycket framgångsrikt bolag på de nordiska marknaderna, och man expanderar också mycket kraftigt i Ryssland, Turkiet och andra delar av östra Europa och Eurasien. Tanken bakom fusionen mellan Telia och Sonera, att börsnotera Telia en gång i tiden och bolagisera Televerket var ju att skapa möjligheter att bli ett framgångsrikt telekombolag inte bara i Sverige utan också internationellt.
Våra krav är mycket bestämda på de etiska riktlinjer som Telia Sonera har och på den praktik som de levererar. Men man får inte glömma att vi nu talar om ett börsnoterat aktiebolag.
Det Maria Larsson vill se - och det skulle försätta henne i väldigt märkliga situationer om hon skulle ha ansvaret för statliga bolag, vilket vi naturligtvis utgår ifrån att hon inte får - är att man ger sig in i direkt operativa frågor. Maria Larssons inlägg måste snarast tolkas så att den svenska staten nästan ska vara involverad i de rättsliga tvister som pågår. Det är Telia Soneras styrelses och lednings ansvar att se till att man bedriver verksamheten med mycket högt ställda etiska krav. Jag utgår från att styrelsen arbetar med det mycket aktivt. Det för vi också fram i den dialog vi för med styrelsen när vi hör oss för om utvecklingen för Telia Sonera. Det är mycket bestämda och tydliga riktlinjer från vår sida om högt ställda etiska krav.
Men man kan inte ta juridiska tvister per definition som intäkt för att Telia Sonera har gjort något skumt. De är involverade i bolag där vissa av delägarna befinner sig i juridiska tvister i Ryssland på grund av att det finns två olika delägare som strider om samma ägandeandel i det bolaget.
Om Maria Larsson menar att om ett bolag där finska och svenska staten finns involverade som delägare, och där det också finns väldigt många övriga aktieägare, måste dra sig undan en sådan marknad om andra delägare hamnar i tvist med varandra, blir det väldigt svårt för ett bolag att över huvud taget existera på marknader där den här typen av tvister kan förekomma.
Våra krav på Telia Sonera är högt ställda. Styrelsen och ledningen har hela ansvaret för att se till att man uppfyller dessa etiska krav. Rykten och spekulationer räcker inte. Ledningen måste naturligtvis arbeta mycket aktivt för att ta reda på fakta och grunderna för detta. Det utgår jag ifrån att ledningen jobbar med.
Anf. 20 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Den operativa ledningen ligger självklart på företagsledningen. Det är utgångspunkten för hela vårt resonemang - åtminstone för mitt.
Jag menar att med det stora statliga ägandet i Telia Sonera - även om vi inte är majoritetsägare är det ett väldigt stort aktieinnehav - måste man ta ansvar för den del av skattemedlen som man har satt in i Telia Sonera.
Jag har inte fått svar på någon av de faktafrågor jag ställde. Regeringen är väl inte så naiv att man säger att detta får ledningen sköta, vi bryr oss inte om det, vi har fullt förtroende för dem.
Jag menar att regeringens uppgift är att skaffa sig så mycket kunskap som möjligt om vad som har hänt, hur ägarbilden ser ut och om det finns några risker förenat med detta. Med den involvering i det nya avtalet som är så uppenbar kommer ju frågan upp på dagordningen.
Det här måste man ha svar på. Man måste väl ha tänkt inför framtiden. Vad skulle hända - det är naturligtvis en hypotetisk fråga - om det blir en fällande dom och vi tydligt kan se att Telia Sonera är involverat eftersom man har lovat att ömsesidigt stödja sina partner och fått lite lättnader för det? Man har lagt ned ett skiljedomsförfarande. Det är att vara indirekt involverad.
Vad händer om det blir en fällande dom? Om det skulle bli en fällande dom finns det då någon anledning att ompröva att man har affärspartner som är inblandade i korruptionsskandaler?
Hur är förhållningssättet från regeringen?
Det talas mycket om vikten av etisk policy. Vi har debatterat detta många gånger eftersom vi kristdemokrater hävdar att det måste finnas en särskild anledning för staten att äga bolag och att staten måste vara ett föredöme i sitt ägande - i allt sitt ägande. Det är självklart därför jag aktualiserar den här frågan.
Hur är det med implementeringen? Det står i svaret från näringsministern att man förutsätter att bolaget inte bryter mot lagstiftning eller mot företagets policy och att man har antagit en etikpolicy. Det är jätteviktigt, men den måste också vara något värd.
Hur arbetar regeringen med att implementera den etiska policyn i Telia Sonera, men även i andra bolag, för att se till att det finns någon relevans bakom orden? Ord betyder väldigt lite och klingar väldigt ihåligt och tomt om det inte finns någon tillämpning och något faktiskt arbete med den etiska policyn i vardagen.
Det är naturligtvis en fråga för ministern att svara på.
Vet ministern vem som står bakom Ipoc? Det har jag inte fått svar på. Har man försökt ta reda på det från Regeringskansliets sida? Är man beredd att bryta samarbetet med sina ryska partner om det visar sig att det finns korruption och mutor i botten? Är Telia Soneras möjlighet till vinstgivande verksamhet i Ryssland mycket viktigare, så att man över huvud taget inte kommer att befatta sig med frågan utan fortsätta att hävda att det är en ledningsfråga för Telia Soneras styrelse?
Anf. 21 Ingegerd Saarinen (Mp)
Herr talman! Jag och Miljöpartiet anser givetvis att de statliga företagen ska kunna verka i andra länder än i Sverige. Det är inte minst viktigt med tanke på att svenska företag - även statliga företag - många gånger kan vara en viktig partner för utvecklingen i andra länder. De kan komma med goda bidrag på många olika sätt. Det vore naturligtvis inte bra att hindra dem att verka i andra länder.
Därifrån till det som ser ut att gälla i det här fallet där Telia Sonera är involverat med ett bolag där det finns tecken på både korruption och penningtvätt är steget långt.
Jag tycker att det finns starka skäl för regeringen att undersöka vad som händer och ta reda på så mycket som möjligt om det och offentliggöra resultaten.
Jag står bakom Maria Larssons två första frågor.
Om det befinns att misstankarna är korrekta och det har förekommit oegentligheter utgår jag ifrån att involveringen i det här upphör, så den tredje frågan ställer jag faktiskt inte.
Anf. 22 Thomas Östros (S)
Herr talman! Jag återupprepar: Vi har mycket höga krav på vad statligt ägda bolag sysslar med och den etik och den praktik som de utför.
Maria Larsson har, vad jag förstår - i ett fall där det pågår tvist - bestämt sig för vilka fakta som är på bordet, vem som är skurk och vem som inte är det, och så vill hon att regeringen ska agera. Våra krav på bolaget är mycket högt ställda och tydliga, men vi agerar naturligtvis inte bara på rykten. Vi följer vad som sker i de rättsliga tvister som pågår. Vårt krav på bolaget är att ta reda på fakta. Det Maria Larsson gör är ju inte seriöst.
Vårt krav på styrelsen är naturligtvis att om man får information och fakta på bordet som tyder på att någon av deras partner skulle syssla med oegentligheter måste man omedelbart ta itu med det. Det är självklart.
Låt oss inte i riksdagens kammare utdöma skyldiga innan dom har fallit i olika mål. Det skulle inte accepteras om det var ett svenskt bolag. Så ivrig får man inte bli, Maria Larsson, då gränsar man till ett beteende som alls icke är lämpligt när det gäller att hantera tvister och misstankar.
Telia Sonera är ett framgångsrikt bolag i Ryssland. Man är naturligtvis utsatt för en ganska svår miljö när andra delägare i det bolag där man själv är delägare tvistar om en ägarandel. Det är naturligtvis ingen lätt situation. Det i sig kan inte, menar jag, vara grund för att man totalt drar sig tillbaka från Ryssland. Det verkar vara Maria Larssons huvudsakliga strategi. Kraven på att man agerar tillsammans med respektabla välskötta bolag är höga också från ägarens sida.
Jag utgår från att bolagets vd och bolagets styrelse ser till att hela tiden arbeta aktivt med denna fråga och räta ut alla frågetecken, om det finns några.
Anf. 23 Maria Larsson (Kd)
Herr talman! Näringsminister Thomas Östros kör sin vanliga teknik genom att säga att den han debatterar med inte vet något och att han själv vet allt.
Sanningen är att vi inte har fått ett enda svar på om Thomas Östros har läst rapporten, tittat på Ipocs ägarbild och satt sig in i ärendet. Det verkar dessvärre inte så.
Det jag har krävt är att regeringen ska ta reda på så mycket som möjligt och inhämta fakta för att kunna skaffa sig en handlingsberedskap inför det som eventuellt kommer att hända. Trots allt vackert tal om etik är det inte självklart för Thomas Östros att från riksdagens talarstol säga att om vi i vårt ägande i Telia Sonera är beblandade med partner som döms för korruption, mutor och skandalbrott är det en självklarhet att vi bryter med dessa partner.
Huruvida det betyder att man drar sig tillbaka från Ryssland eller inte är en annan sak. Det kan ju finnas andra partner.
Att inte göra ett klart ställningstagande och säga att vi kommer att försöka påverka bolag - som vi naturligtvis inte styr helt och hållet, men där vi har en stark ägarsituation - att inte göra affärer med eller tillsammans med ett företag som döms för mutor tycker jag är anmärkningsvärt.
Thomas Östros har ju ett svar till på sig att klargöra detta. Jag hoppas att det klargörandet kommer. Det vore skamligt att gå ifrån den här debatten utan att ta ställning och säga att i de bolag där vi har ett ägande vill vi naturligtvis inte att man samarbetar med partner som är dömda för mutbrott. Om så sker - varken Thomas Östros eller jag vet om det kommer att bli fällande domar - kan man inte fortsätta att agera som om ingenting har hänt. Det måste kunna vara en viljeyttring från den här debatten.
Anf. 24 Thomas Östros (S)
Herr talman! Jag bedömer det senaste inlägget som mycket allvarligt. Här säger en riksdagsledamot i Sveriges riksdags kammare att en av dessa partner är dömd för mutbrott. Så är icke fallet. Det är ett skamligt sätt att debattera. Självklart kräver svenska staten som en av delägarna i börsbolaget Telia Sonera av detta bolag att man samarbetar med hedervärda bolag som följer lagar och regler.
Det måste finnas någon sans och vett i en riksdagsledamots sätt att debattera. Att påstå innan dom är fallen att någon är dömd för mutbrott är allvarligt. Det sättet att argumentera visar att om Kristdemokraterna skulle ha ansvaret för statligt ägande skulle detta bli en mycket riskfylld hantering.
Det här var ett utifrån min erfarenhet unikt replikskifte i kammaren. Jag hoppas att det leder till eftertanke hos Maria Larsson.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.