Swedavia Airport och statens ägarpolicy
Interpellation 2025/26:196 av Marianne Fundahn (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-26
- Överlämnad
- 2025-11-27
- Anmäld
- 2025-11-28
- Sista svarsdatum
- 2025-12-11
- Svarsdatum
- 2026-01-15
- Besvarad
- 2026-01-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
I Tidöavtalet finns en skrivning om Bromma flygplats där det står att Bromma flygplats ska bevaras. Något beslut om att lägga ned Bromma flygplats kommer inte att fattas under mandatperioden.
Jag vill därför fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Mot bakgrund av vad som anförs ovan, avser ministern att vidta några åtgärder för att Swedavias verksamhet ska överensstämma med statens ägarpolicy om att statliga bolag, precis som privat ägda, ska generera vinst?
- Avser ministern att vidta några åtgärder för att Swedavias möjligheter att utveckla övriga flygplatser inte ska riskera att påverkas, och i så fall vilka?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:196
Webb-tv: Swedavia Airport och statens ägarpolicy
Dokument från debatten
- Torsdag den 15 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:58
- Protokoll 2025/26:58 Torsdagen den 15 januariProtokoll 2025/26:58 Svar på interpellation 2025/26:196 om Swedavia Airport och statens ägarpolicy
Protokoll från debatten
Anf. 142 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Marianne Fundahn har ställt två frågor till mig – för det första om jag avser att vidta några åtgärder för att Swedavias verksamhet ska överensstämma med statens ägarpolicy om att statliga bolag, precis som privat ägda, ska generera vinst, och för det andra om jag avser att vidta några åtgärder för att Swedavias möjligheter att utveckla övriga flygplatser inte ska riskera att påverkas, och i så fall vilka.
Swedavia är ett statligt helägt bolag som driver och utvecklar de tio flygplatser som ingår i det nationella basutbudet. För att ändra vilka flygplatser som ska ingå i det nationella basutbudet krävs beslut av riksdagen.
Swedavia, precis som alla bolag med statligt ägande, ska följa samma lagar som privata bolag, däribland aktiebolagslagen (2005:551). Där framgår att det är styrelsen och ledningen som ansvarar för bolagets organisation och den dagliga verksamheten. Hur Swedavia driver sin operativa verksamhet inom ramen för bolagets uppdrag är alltså frågor för styrelsen och ledningen att hantera. Det är också styrelsens och ledningens ansvar att säkerställa att verksamheten bedrivs affärsmässigt och i enlighet med statens ägarpolicy.
Enligt ägarpolicyn ska statligt ägda bolag ge marknadsmässig avkastning om inte riksdagen beslutat något annat. Bolagen ska agera affärsmässigt, hållbart och föredömligt på ett sätt som bibehåller allmänhetens förtroende. Affärsmodellen ska vara ekonomiskt hållbar och effektiv. Swedavia ska även, inom ramen för affärsmässighet, aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen uppnås. Jag har fullt förtroende för att Swedavias styrelse agerar i enlighet med detta. Regeringen följer upp Swedavias ekonomiska utveckling och måluppfyllelse bland annat genom ägardialoger.
Som aktiv ägare ska staten löpande pröva skälen för de statliga bolagens olika uppdrag och inriktning. Den långsamma återhämtningen för flygtrafiken i Sverige efter pandemin, tillsammans med fortsatta utmaningar som till exempel ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och hård internationell konkurrens, påverkar förutsättningarna för lönsamhet för de svenska flygplatserna. Därtill har totalförsvarets behov av flygplatser förändrats till följd av det försämrade omvärldsläget och Sveriges inträde i Nato. Samtidigt har Bromma flygplats tappat en majoritet av sin trafik, vilket också har väckt flera frågor om flygplatsens funktion och framtid.
Därför gav regeringen i maj 2025 en särskild utredare i uppdrag att utreda och utvärdera statens roll som ägare och förvaltare av flygplatser och det nuvarande nationella basutbudet av flygplatser (dir. 2025:55). Utredaren ska bland annat utvärdera och ge förslag på modeller och principer för ägande, organisering och finansiering av de statliga flygplatserna. Förslagen ska bidra till ökad konkurrenskraft och långsiktig ekonomisk hållbarhet för de statliga flygplatserna. Förslagen ska samtidigt säkerställa en god tillgänglighet i hela landet, till omvärlden och ett robust flygplatssystem. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2026.
Anf. 141 Andre vice talman Julia Kronlid
Statsrådet har anmält att hon avstår från att hålla fler anföranden i den här debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Anf. 143 Marianne Fundahn (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för det långa svaret. Det var egentligen inte något direkt svar på mina frågor, utan det beskrev mer allmänt regeringens syn på statliga bolag.
Det är nu ett år sedan Bra slutade flyga till Bromma, och flygplatsen är i dag nästan öde. Man har två dagliga avgångar med Västflyg till Trollhättan och Växjö samt en linje till Gotland. Största delen av trafiken består av affärsflyg, privatflyg och ambulansflyg. Nio av tio flygningar är privatflyg. Man kan i dag säga att Bromma främst är en flygplats för affärs- och privatflyg.
Även om Bromma har fått ett fåtal nya linjer är antalet passagerare inte i närheten av tidigare nivåer. Det innebär att kostnaderna för Bromma måste tas från Swedavias övriga flygplatser, vilket i praktiken innebär att flygbolag som trafikerar andra flygplatser även får finansiera Bromma.
Den årliga förlusten är, vad jag har hört, 1 miljard – detta vet säkert finansministern betydligt bättre än jag. Men på grund av skrivningar i Tidöavtalet om att Bromma inte ska läggas ned under mandatperioden förhindras Swedavias styrelse att agera. I stället har regeringen tillsatt en utredning som ska se över bland annat Bromma flygplats och statens roll som ägare till flygplatsen.
Elisabeth Svantesson har i interpellationsdebatter här – även i dag – pekat på totalförsvarets behov av flygplatser med anledning av det försämrade omvärldsläget och att detta därför behöver utredas. Det kan jag förstå då de tidigare utredningar som föreslog nedläggning är ett antal år gamla och det har skett stora förändringar i vår omvärld. Men är det ett affärsdrivande statligt bolag som ska bekosta detta? Borde man inte få kostnaderna för detta täckta?
Om staten kräver olönsam verksamhet bör man få ersättning för det. Hur ska styrelsen annars kunna leva upp till aktiebolagslagens krav när det gäller bolagets intresse och ägarens krav på att generera vinst?
Detta står i total motsats till vad regeringen säger i ägarpolicyn. Regeringen har höga förväntningar på att bolagens affärsverksamhet bedrivs föredömligt i enlighet med sju principer. Principerna är också vägledande för regeringens förvaltning av bolagen. Man säger också att verksamhet i bolag med statligt ägande liksom privat ägda bolag har som syfte att generera vinst åt aktieägarna.
Anser finansministern att skrivningen i Tidöavtalet om att Bromma flygplats ska bevaras är förenlig med statens ägarpolicy? Jag undrar om det inte sätter Swedavias styrelse i en omöjlig sits, i fråga om att utföra sitt uppdrag enligt aktiebolagslagen, när regeringen offentligt säger: Lägg inte ned.
Eller har regeringen ändrat i bolagsordningen för Swedavia så att kravet på lönsamhet är lägre eller borttaget, eller har man angett nya ägardirektiv på stämman för Swedavia?
Vad jag egentligen vill veta är: Har det fattats något formellt beslut om att inte lägga ned Bromma flygplats under mandatperioden? Jag har inte kunnat hitta någonting som pekar på det.
Anf. 144 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Tack, Marianne Fundahn, för den här interpellationen!
Det här är en fråga som berör många. Den berör såklart Swedavia. Det är därför jag är här; jag har ansvar för de statliga bolagen. Men den berör också väldigt många som tidigare har flugit till exempel från Bromma men som i dag inte kan göra det. Det är ju ganska tomt där, så att säga. Jag förstår frågan, och jag förstår att den är viktig för många.
Jag skulle vilja understryka någonting som jag tycker är väldigt viktigt här. Det handlar delvis om mer än Bromma, men jag vill ändå säga detta. Brommas framtid är en viktig fråga. Jag är glad för att vi inte stressar igenom detta, så att säga. De beslut som regeringen tar för Bromma och andra flygplatser kommer ju att vara väldigt svåra att backa tillbaka. Därför utreds frågan på det sätt som nu görs.
Jag är ansvarig för bolagen. Jag vet att Swedavia och hela den här branschen har det väldigt tufft. Efter pandemin har helt nya förutsättningar tagit form. Nya resmönster, flygskatt och mycket annat har påverkat inrikesflyget. När det gäller just Swedavia, fru talman, ska jag bara säga att de fram till pandemins utbrott för sex år sedan hade en positiv utveckling av både omsättning och lönsamhet. Nu ser de återigen en mer positiv utveckling i takt med att återhämtningen ändå kommer. Men det är fortfarande väldigt tufft, och återhämtningen går långsamt.
När det gäller själva den operativa verksamheten och Swedavias ekonomi är det ledningen och bolagets styrelse som har att hantera detta. Det är självklart att det här påverkar bolagets verksamhet. Men det är också så att ett för snabbt beslut – oavsett vad det beslutet blir vad gäller Bromma – kan få förödande konsekvenser för både bolaget och annat. Jag känner mig väldigt trygg i att regeringen i lugn och ro – man är inte långsam men eftertänksam – jobbar med den här frågan. Jag känner mig också väldigt trygg i att Swedavias styrelse och ledning mycket väl klarar av att hantera den här situationen.
Anf. 145 Marianne Fundahn (S)
Fru talman! Riksdagen beslutar om grunderna för hur statens tillgångar ska förvaltas och förfogas över, vilket innefattar de statliga bolagen. Enligt riktlinjer som beslutades av riksdagen våren 1996 ska följande huvudprinciper gälla för förvaltning av bolag med statligt ägande:
Ett statligt ägt företag ska arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning.
Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag ska med utgångspunkt i uppsatta verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och vidta nödvändiga åtgärder för att företaget ska uppfylla kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning.
Staten får väga in samhällsintresse när det gäller styrning av de statliga bolagen, men staten måste göra det i egenskap av ägare, inte som politisk makthavare vid sidan om.
Om inte ett formellt beslut är fattat är Tidöavtalet inte ett bolagsrättsligt dokument och inte bindande för styrelsen, inte ett ägardirektiv.
Har man från ägarens sida haft diskussioner med Swedavias styrelse om att det inte är ett alternativ att lägga ned Bromma? Har man diskuterat andra alternativ för att minska problemet med Swedavias minskade intäkter från Bromma flygplats?
Att fortsätta driften innebär att man binder kapital till låg eller ingen avkastning, och det försämrar koncernens totala avkastning samt strider mot affärsmässigheten. För Swedavia innebär det en resultatförsämring. Underskottet måste bäras av koncernen. Vinst från de andra flygplatserna används för att täcka Brommas förlust och så vidare. Styrelsen hamnar i ett läge där affärsmässighet pekar i en riktning och politiska beslut i en annan.
Ett annat problem är: Om staten kräver olönsam drift utan marknadsmässig ersättning kan det i teorin aktualisera EU:s statsstödsregler även om flygplatsinfrastruktur ofta ges ett visst utrymme.
Konsekvenserna för Swedavias ekonomi av att behålla Bromma flygplats behöver redovisas. En sådan redovisning bör även belysa konsekvenserna för bolagets lönsamhet och möjlighet att leverera avkastning till staten.
Anf. 146 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag kan bara väldigt kort sammanfatta att eftersom jag är ansvarig för de statliga bolagen känner jag mig väldigt trygg i den nya ägarpolicy som vi har arbetat fram. Jag känner mig väldigt trygg i att de styrelser som vi utser i de olika bolagen oftast sköter sitt uppdrag på ett alldeles lysande sätt, och jag känner mig väldigt trygg i att Swedavias ledning och styrelse hanterar den här situationen, som självklart är svår.
Varför är den svår? Jo, som interpellanten började med är det en fråga om hur framtiden för Bromma ska se ut. Det är väl alldeles självklart att den frågan diskuteras med Swedavia, men det är också alldeles självklart att en regering måste ha ett bra underlag för att besluta om vad Bromma flygplats ska vara i framtiden. Ska det vara en flygplats? Vilken typ av flygplats? Om det inte ska vara en flygplats, vad ska det vara i stället?
Det här ska också ses i ett säkerhetspolitiskt läge som har förändrats ganska dramatiskt de senaste åren. Att springa för fort och avgöra vad Bromma ska vara om fem och tio år tror jag vore dåligt. Det vore också dåligt för Swedavia.
Självklart påverkas Swedavias verksamhet av detta. Bara för att ha det sagt: Alla bolag, inte bara statliga, påverkas av olika politiska beslut. Det är inte så konstigt.
Jag känner mig lugn och trygg i att det kommer att ordna sig både för Bromma flygplats, det vill säga framtiden för den här platsen, och med att Swedavias ledning kan fortsätta att hantera de här frågorna på ett alldeles lysande och professionellt sätt, även om det just nu skakar inte bara på grund av att Bromma utreds utan för att hela beteendemönstret rörande hur vi reser har förändrats. Det påverkar flygbolag, och det påverkar även såklart dem som driver och äger flygplatser.
Anf. 147 Marianne Fundahn (S)
Fru talman! Finansministern pekar på Swedavias ansvar för verksamheten och att de bestämmer hur de driver sin verksamhet. Men varför finns då skrivningen om att inte lägga ned Bromma med i Tidöavtalet? Den frågan bör i så fall avgöras av styrelsen.
Swedavias vd Jonas Abrahamsson sa i sitt anförande vid årsstämman 2025 att beslutet om att säga upp medarbetare på Bromma var svårt men att man ser att en samlad inrikestrafik på Arlanda på sikt kan gynna både flygbolag, resurser och flygplatsdrift.
Delar regeringen den uppfattningen?
Anf. 148 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Den berörda personen har väl fått ett nytt jobb nu?
Jag delar bedömningen att alla bolag, både privata och statliga, påverkas av politiska beslut. Det är självklart. Det här är en viktig fråga. Det är en viktig fråga för Stockholm, såklart; Stockholms stad har ju sina ingångar i detta. Det här är också viktigt ur ett totalförsvarsperspektiv, och det är viktigt för resandet i Sverige.
Detta blir då viktigt också för Swedavia. Men Bromma finns inte till för Swedavias skull. Swedavia finns just nu för att hantera situationen fram till dess att vi vet hur det kommer att bli för Bromma.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.