Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sveriges stöd till kolkraftverk i Sydafrika

Interpellation 2010/11:42 av Holm, Jens (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2010-11-09
Inlämnad
2010-11-09
Besvarad
2010-11-23
Sista svarsdatum
2010-11-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 9 november

Interpellation

2010/11:42 Sveriges stöd till kolkraftverk i Sydafrika

av Jens Holm (V)

till statsrådet Gunilla Carlsson (M)

Om bara några veckor börjar COP 16 i Cancún, Mexiko, klimattoppmötet som ska ta vid där fiaskot i Köpenhamn slutade i december förra året. Världen står inför en enorm utmaning, att hindra ge globala klimatförändringarna samtidigt som fattigdomen i världen måste bekämpas.

Världsbanken är en institution som skulle kunna vara ett redskap för att ställa om världen till en mer hållbar bana samtidigt som fattigdomen bekämpas. Men då måste bankens arbete förändras drastiskt. Enligt Bank Information Center i Washington satsade Världsbanken under det senaste räkenskapsåret 6,3 miljarder dollar på fossila bränslen, varav 4,4 miljarder dollar gick till satsningar på kol. De sammanlagda satsningarna på förnybart, energieffektivisering och dammar för vattenkraft var under samma period 3,6 miljarder dollar.

Dessa siffror inkluderar lånet till det sydafrikanska energibolaget Eskom på 3,7 miljarder dollar, varav 3,05 miljarder gick till kolkraft och 745 miljoner dollar gick till vind- och solkraft samt energieffektiviserande åtgärder på kolkraftverket. I våras meddelade den svenska regeringen sitt stöd till lånet för kolkraftverket, andra länder som USA valde att avstå.

Kolkraftsinvesteringarna i Sydafrika har mött stark kritik. Företrädare för Svenska Kyrkan, Diakonia och South African Council of Churches kritiserade Sveriges agerande i Svenska Dagbladet (den 20 oktober 2010). Organisationerna menar att det är oroväckande att svenska biståndspengar går till kolkraft i Sydafrika när världen behöver minska sina utsläpp. Kritiken handlar även om att kolkraften inte riktar sig till att ge fattiga människor tillgång till energi. Den gynnar storindustrierna som får köpa energi för kraftigt subventionerade priser. För att nå de fattiga som inte är anslutna till elnätet är decentraliserade lösningar med förnybar energi mycket mer effektivt.

Biståndsministerns statssekreterare för internationellt utvecklingssamarbete försvarade i Svenska Dagbladet (den 21 oktober 2010) den svenska satsningen och skrev bland annat att ”Världsbanken har under flera år kraftigt ökat sina investeringar i förnybar energi och energieffektivisering”. Men redan den 2 november 2010 rapporterade Sveriges Radio, Ekot, om att under året som gick investerade Världsbanken mer pengar än någonsin i fossil energi. Bankens lån till kolkraft ökade under år 2009 med 356 procent, jämfört med året innan. Och Sverige har bidragit till denna utveckling.

Under nästa år ska Världsbanken fatta beslut om en ny energistrategi. Sverige har inkommit med vissa synpunkter till Världsbanken om hur man vill att en strategi ska se ut. Där skriver man bland annat att ”Sweden objects to the financing of new coal power projects and other fossil fuel investments other than in very exceptional cases where no other economically viable options are available and where the development benefits substantially outweighs environmental costs and long-term climate impact.” Det är bra att Sverige nu menar att man inte ska satsa på fossil energi men det hade varit på sin plats att agera mot kolkraftssatsningen i Sydafrika.

Mina frågor till statsrådet:

1. Vad avser statsrådet att göra för att Världsbankens massiva satsningar på fossil energi ska bytas ut till förnybar energi?

2. Avser statsrådet att agera för att Sverige från och med nu ska avstå från att satsa svenska biståndsmedel på kolkraftverk och annan fossil energi?

3. Hur kommer statsrådet att agera för att Sverige inom Världsbanken ska agera för att fattiga människor ska få ökad tillgång till förnybar energi?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:42, Sveriges stöd till kolkraftverk i Sydafrika

Interpellationsdebatt 2010/11:42

Webb-tv: Sveriges stöd till kolkraftverk i Sydafrika

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Gunilla Carlsson (M)
Anf. 25 Gunilla Carlsson (M)
Fru talman! Jens Holm har frågat mig vad jag avser att göra för att Världsbankens investeringar i fossil energi ska bytas ut till förnybar energi, om jag avser att avstå från att ge stöd till kolkraftverk och annan fossil energi samt hur jag avser att agera för att Världsbanken ska arbeta för att fattiga människor ska få ökad tillgång till förnybar energi. Världsbanken har sedan 2008 fastställda mål för att öka investeringar i förnybar energi och energieffektivisering. Dels ska investeringar i förnybar energi och energieffektivisering öka med 30 procent per år till 2011, dels ska investeringar i förnybar energi, energieffektivisering och andra koldioxidsnåla investeringar uppgå till 50 procent av de totala energiinvesteringarna år 2011. Mellan 2008 och 2010 tredubblades investeringarna i förnybar energi. Detta speglar ett starkt ökat intresse bland medlemsländerna för klimatvänliga lösningar. Den finansiella krisen medförde svårigheter för vissa länder att finansiera sina akuta energibehov, däribland Sydafrika. Det är orsaken till att stödet från Världsbanken till fossila bränslen ökade under 2010. Världsbanken bedömer samtidigt att efterfrågan från medlemsländerna på stöd till exempelvis kolkraftsprojekt kommer att minska betydligt. Enligt banken utgör koldioxidsnåla investeringar drygt 40 procent av de totala energiinvesteringarna år 2010. Även transmission, distribution och policyreformer är en betydande del av investeringarna. Sammantaget är min uppfattning att trenden till förmån för klimatvänliga energiinvesteringar är tydlig. Målen på området ska uppnås, trots en tillfällig uppgång för fossila projekt under 2010. Sverige kommer att fortsätta att driva på i klimatvänlig riktning. Energiinvesteringar kan innebära svåra avvägningar mellan utvecklingsmål och miljö- och klimatmål. Många länder är tyvärr fortfarande beroende av fossila bränslen för sin energiförsörjning. I vissa fall är förnybara energislag inte ett realistiskt alternativ för att täcka energibehoven på kort sikt. Energibrist undergräver allvarligt förutsättningarna för fattigdomsminskning i vissa utvecklingsländer. Regeringens policy för miljö och klimat i utvecklingssamarbetet fastställer att Sverige ska verka för ökad tillgång till energi för människor i fattigdom och sträva efter ökad andel förnybar energi i utvecklingsländernas energisystem, ökad energieffektivisering och användning av teknik som minskar koldioxidutsläppen. I de fall förnybar energi eller teknik som minskar koldioxidutsläppen inte är ett möjligt alternativ för att täcka behoven på kort sikt kan Sverige stödja investeringar också i icke förnybar energi och andra energilösningar. Den mest miljövänliga tekniken som är tillgänglig ska då användas och insatsen ska ha en tydlig målsättning att minska fattigdom. Världsbankens medlemsländer har gemensamt satt upp kriterier för när investeringar i kolkraft kan godtas. Kriterierna har bidragit till ökad selektivitet. Inför lånet till Eskom i Sydafrika, som Jens Holm nämner, gav den tillsatta panelen stöd åt insatsen baserat på kriterierna. Det finns dock anledning att se över och skärpa dessa kriterier i takt med att klimatvänliga alternativ effektiviseras och tillgängliggörs i större skala även för utvecklingsländer. Det är naturligtvis centralt att energiinvesteringarna verkligen genererar ökad tillgång till energi för fattiga människor. Insatser för att säkerställa detta ska vara en viktig del av utvecklingsbankernas bedömningar inför energiinvesteringar. Regeringen har länge varit pådrivande för att utvecklingsbankerna ska höja sin ambition vad gäller miljö- och klimatfrågor. Vi har också bidragit härtill genom regeringens klimatsatsning. Vi kommer att fortsätta att fästa hög prioritet vid dessa frågor i samarbetet med bland annat Världsbanken.
Jens Holm (V)
Anf. 26 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag tackar Gunilla Carlsson för svaret. Med mindre än en vecka kvar till det globala toppmötet om klimat i Cancún är det helt avgörande att det lämnas konkreta besked om vad det är som gäller för att vi ska uppnå konkreta minskningar av utsläppen av växthusgaser. Klimatförändringarna handlar om hela vår planets överlevnad. Därför är det så viktigt att vi frågar oss vilka energiinvesteringar som vi tycker att det är rimligt att Världsbanken gör. Sverige är ju delägare i Världsbanken. Vi är med och styr Världsbanken tillsammans med de nordiska och baltiska länderna genom en styrelsepost eller röst. Jag ser med stor oro på att Världsbanken har mer än tredubblat sina investeringar i fossil energi. År 2007 investerade man ungefär 1,5 miljarder dollar. År 2010 beräknas de fossila investeringarna uppgå till 6 miljarder dollar. Samtidigt är det helt korrekt som Gunilla Carlsson säger att investeringarna i förnybar energi också har ökat kraftigt. De har också ungefär tredubblats de senaste åren. Men det är inte så konstigt eftersom den förnybara energin börjar på en extremt låg nivå. Ett av skälen till att Världsbanken investerat så mycket mer i fossil energi i år är det stora lånet till företaget Eskom i Sydafrika för byggande av ett gigantiskt kolkraftverk som när det är färdigt kommer att släppa ut ungefär 25 miljoner ton koldioxid varje år. Det är nästan lika mycket som hälften av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Jag tycker att det är pinsamt att vår borgerliga regering var med och stödde det lånet i våras. USA till exempel valde att inte stödja det lånet. Nu har vi chansen att påverka Världsbankens framtida energiinvesteringar. Världsbanken ska som bekant ta fram en energistrategi. Det lät lite hoppfullt när Gunilla Carlsson pratade om att det är viktigt att de framtida investeringarna görs just i förnybar energi. Det tycker jag är bra. Kommer regeringen att lägga fram ett konkret förslag till Världsbanken som innebär att vi kräver att man fasar ut investeringarna i fossil energi och att vi får ett slutdatum för investeringarna i den fossila energin? Kan det i ett sådant förslag från Sverige finnas konkreta, mätbara indikatorer som jag som riksdagspolitiker kan följa för att se om Världsbanken går åt rätt håll år för år? Om det är på det viset tycker jag att det är väldigt bra. Det sista jag skulle vilja fråga Gunilla Carlsson om handlar om den tillsatta panelen. Den gav sitt stöd till lånet till företaget Eskom. Det är en så kallad expertpanel, och deras utlåtande finns här. Det är tre personer som skrev under det här papperet. Det är kanske inte så värst mycket. Även Gunilla Carlsson säger att man behöver skärpa den här panelens kriterier. Då vill jag veta på vilket sätt Sverige kommer att verka för att de här kriterierna kommer att skärpas. När får vi se skärpningar av de här kriterierna?
Bodil Ceballos (Mp)
Anf. 27 Bodil Ceballos (Mp)
Fru talman! Jag besökte Sydafrika i början av oktober förra året. Det var en resa med Awepa som hade 25-årsjubileum. Det är ett parlamentarikernätverk mellan europeiska parlamentariker och afrikanska parlamentariker. Temat för mötet var klimatet. Den sydafrikanska representanten som satt i en panel där berättade väldigt glatt om att Sydafrika skulle vara fossiloberoende. Alla vi som var med på det här mötet tyckte naturligtvis att det lät väldigt bra. Vid klimatmötet i Köpenhamn begärde också den svenska regeringen att u-länderna skulle vara fossiloberoende. Detta var en av de frågor som gjorde att det kärvade med utvecklingsländerna och som gjorde att vi inte kom till något avtal som alla var nöjda med. Då blev det lite konstigt när ministern i en debatt förra året här i kammaren sade att hon bedömde att det här kolkraftverket skulle ha byggts ändå i Sydafrika även om de inte hade fått pengar från Världsbanken. Jag får det inte att stämma att de först säger att de ska bli fossiloberoende och sedan bara några månader efteråt säger att de ska bygga ett gigantiskt kolkraftverk. Vi i Sverige säger att vi har en ambitiös klimatpolitik, och vi vill gärna utåt sett verka som om vi har den mest ambitiösa i världen. Enligt regeringen ska vi sänka utsläppen här i Sverige med 14 miljoner ton CO2 till 2020. Men det här kolkraftverket kommer att ge 25 miljoner ton i Sydafrika fram till 2020. Detta är svenska skattebetalare med och betalar för. Vi betalar alltså för ökade utsläpp någon annanstans i världen samtidigt som vi ska sänka utsläppen här hemma. Det hänger inte ihop för mig. Även om energin bland annat ska gå till att minska fattigdomen i Sydafrika är frågan: Kommer den här energin verkligen de fattiga till del, eller kommer den i huvudsak till näringslivet? Sydafrika är ju ett relativt rikt land i Afrika. Jag tror inte att det är det vi ska använda våra skattemedel till. Jag tycker att vi i stället ska använda svenska biståndsmedel eller skattemedel till att bidra till fattigdomsbekämpning med hjälp av ren energi. Sedan har vi frågan om vapenhandeln. Vi säljer vapen till Sydafrika. Sydafrika är en stor importör av vapen. Man skulle kunna tänka sig att det skulle vara bättre om Sydafrika lät bli att köpa så mycket vapen. Då skulle man ha råd med annat, som att bekämpa fattigdomen. Sverige är en av exportörerna av vapen till Sydafrika. Jag frågar mig om detta att vi som land godkände den här investeringen i Världsbanken har någonting att göra med att vi också säljer vapen. Kände vi oss tvingade på något sätt för att inte bli av med de order som vi har därifrån? Huvudsaken när det gäller våra relationer till andra delar av världen och här hemma är att vi har en politik för global utveckling att leva upp till. Den omfattar alla politikområden. När vi bedriver biståndsverksamhet eller hjälper till att låna ut pengar genom Världsbanken måste de medlen vara klimatsäkrade. Vi kan inte göra någonting som faktiskt leder till större problem för människor om tio år.
Gunilla Carlsson (M)
Anf. 28 Gunilla Carlsson (M)
Fru talman! Tack för en tidsmässigt bra interpellation! Låt mig börja med att säga något kort om Sydafrika. Det blir en bra illustration av behovet för fattiga människor att ha tillgång till ren och säker energi. Vi måste veta varifrån vi börjar. I dagsläget består Sydafrikas kraftgenerering till största delen, 93 procent, av fossila bränslen. Vi har ett arv med ett stort statligt bolag som heter Eskom. Det har haft starkt subventionerade priser till industrin, och det är väldigt svårt att få transparens och ansvarsutkrävande. Därmed står vi inför en stor energiomställning också i Sydafrika. Genom vårt binationella samarbete hoppas vi i Sverige kunna påverka och få vara med och delta med de erfarenheter vi själva har haft när det gäller hur man skapar tillgång till energi i vårt land, hur man ser till att upprätthålla konkurrensen och hur man skyddar konsumenterna. I slutet av oktober presenterade energidepartementet i Sydafrika en energiplan för detta. Enligt det förslaget ska kolkraften stå för 48 procent av den totala energiproduktionen 2030 jämfört med 93 procent i dag. Förnybar energi ska stå för 16 procent, kärnkraft för 14 procent, gas för 9 procent och övrigt, bland annat vattenkraft, för 13 procent. Detta är alltså ett land som behöver tillgång till väldigt mycket mer energi just nu. Man är en generator, om jag får använda det uttrycket, i hela södra Afrika. Det är väldigt viktigt att tillgången på energi ökar för att man ska kunna bekämpa fattigdomen och vara delaktig på marknaden. Problemet är att Sydafrika i dag är den 13:e största utsläpparen av koldioxid i världen. Hur skulle Sverige ställa sig när vi skulle ta ställning till den här frågan i Världsbanken? Jag vill säga att det inte var lätt. Vi har diskuterat det här tidigare i kammaren, fru talman. Det finns olika skolor i den här delen. Jag vill vidhålla det jag har sagt i tidigare interpellationsdebatter. Jag är säker på att den investering som Eskom nu gör hade skett i alla fall. I dagarna har Kina gjort långsiktiga åtaganden tillsammans med sydafrikanerna om att man ska bygga mer kärnkraft tillsammans. Behovet av energi i landet är så uppenbart att man nu söker nya lösningar. Då är frågan om Världsbanken ska engagera sig eller inte. Syftet för Världsbankens mandat är fattigdomsbekämpning, och det ska ske på ett miljömässigt hållbart sätt. Det ska finnas mycket tydliga riktlinjer och regler. Därför är det en utmaning att finna den här balansen mellan två huvudmål i bankens energistrategi. Det handlar dels om att förbättra tillgången till energi i utvecklingsländerna, dels om att investera en ökande andel i miljömässigt hållbara energikällor och distribution. Här finns det en spänning. Det finns de som säger att vi över huvud taget inte ska bry oss om det förnybara utan så fort som möjligt få fram billig energi för att de fattiga ska få ökad tillgång. Vad har då Sverige gjort? Jens Holm är väldigt påläst på detta och vet också att vi försöker att långsiktigt se till att banken har bra styrdokument. Frågan gällde expertpanelen. Efter den inspektion som nu har påbörjats med anledning av det här Medupi power plant-projektet ska man återkomma till om de kriterier som expertpanelen i dag har att följa ytterligare ska skärpas. Låt oss se vad inspektionen kommer fram till. Det gäller också det gedigna arbete som Jens Holm nu frågar mig om och som gäller framtagandet av en energistrategi. I de konsultationer som har föregått beslutet har Sverige bland annat framhållit att vi måste ha en energistrategi med de dubbla målen att öka tillgången till energi och främja omställningen till klimatvänlig energiproduktion. Vi har efterlyst en högre ambition vad gäller förnybar energi och energieffektiviseringar, inklusive tydliga indikatorer. Vi har sagt att energieffektiviseringsåtgärder bör fokusera på områden där effekterna är som störst. Vi säger också att när det gäller de fattiga bör även andra typer av modern energi än elektricitet betonas. Det gäller till exempel förbättrade bränslen för matlagning. Allt detta pågår nu, och jag återkommer gärna i kommande repliker till hur vi vill gå vidare med transparens och i fullt samarbete med riksdagen. Detta är ett av de viktigare policydokumenten som Världsbanken har framför sig.
Jens Holm (V)
Anf. 29 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag tycker att det som biståndsminister Gunilla Carlsson tog upp nu om det Sverige driver inför antagandet av en ny energistrategi för Världsbanken var intressant. Jag har egentligen sett ett dokument som är adresserat från Sida, men jag tror att det har regeringens välsignelse. Av det jag har sett hittills och av det som Gunilla Carlsson tog upp här tycker jag att det framgår att man är inne på rätt linje. Man vill att Världsbanken ska fasa ut investeringarna i smutsig energi. Därför blir det ännu mer förbryllande för mig att man i våras biföll denna gigantiska låneansökan som kommer att leda till byggandet av ett helt nytt kolkraftverk med utsläpp som motsvarar nästan hälften av Sveriges totala utsläpp - 25 miljoner ton. En sak skriver man på ett papper som man skickar in till Världsbanken. En annan sak gör man när man sitter och fattar beslut om pengar. Jag får inte detta att gå ihop. När dessutom USA väljer att inte stödja Eskoms låneansökan tycker jag att den svenska hållningen känns minst sagt märklig. Jag vill ställa min fråga till Gunilla Carlsson igen eftersom jag inte riktigt fick svar på den. Kommer Sverige att lägga fram ett förslag till Världsbanken om den nya energistrategin som kommer att innebära att man verkligen ska fasa ut de fossila energiinvesteringarna med ett stoppdatum? Kommer det att vara konkret formulerat så att vi kan mäta detta år för år, eller blir det bara fina ord? Jag är orolig för att dessa fossilinvesteringarna kommer att fortsätta. Då är faktiskt en vacker energistrategi inte särskilt mycket värd.
Bodil Ceballos (Mp)
Anf. 30 Bodil Ceballos (Mp)
Fru talman! Jag får inte heller ihop detta. Sydafrika sade i oktober att man ska vara fossiloberoende. Sedan kommer detta beslut i april. Oavsett finanskris och allt annat låter det märkligt att man först har en uppfattning och sedan plötsligt en annan. Enligt Världsbanken skulle det inte vara ekonomiskt försvarbart att inte bygga detta kolkraftverk i detta läge. Då är frågan: Är det ekonomiskt försvarbart att bygga något som om 10 eller 15 år kanske har ställt till med en mycket större katastrof än den som vi redan ser framför oss? Är det inte bättre att satsa mer, även om det är dubbelt så mycket, men att göra rätt från början? Kol är nämligen inte miljömässigt hållbart, och kol kan man inte kalla för klimatsäkrat bistånd på något sätt. Det räcker inte med styrdokument. Vi kan skriva hur många styrdokument som helst, och de kan hamna i många hyllor runt om i världen, men det är inte styrdokumenten som leder till att vi får en minskning av koldioxidutsläppen utan det är vad vi faktiskt gör. Sedan fick jag inte något svar på frågan om vapenhandeln. Jag tycker inte att det är ekonomiskt försvarbart att sälja vapen till exempelvis Sydafrika. Man kan använda samma termer som när det gäller kolkraften och säga att det inte är ekonomiskt försvarbart att sälja vapen till ett land som inte tar fattigdomsbekämpningen på allvar. Det är Sverige delaktigt i. Har det påverkat oss på något sätt när vi tog beslutet i Världsbanken?
Gunilla Carlsson (M)
Anf. 31 Gunilla Carlsson (M)
Fru talman! Vi diskuterar nu en mycket välskriven interpellation av Jens Holm som handlar just om energiförsörjning. Men jag vill ändå svara på Bodil Ceballos senaste fråga. Svaret är nej. Däremot använder vi vårt inflytande och vårt samarbete med sydafrikanerna som sträcker sig långt tillbaka i tiden och som är väl omhuldat här i Sveriges riksdag. Vi måste nu se till att de fattiga i Sydafrika får bättre tillgång till just energi. Vi kanske kan använda vår kunskap och våra kontaktytor genom att säkra energitillgången för de fattiga till rimliga priser och också bidra med expertkunnande från svensk sida. Det har varit saker som delvis har varit viktiga för oss när vi har pratat om detta med sydafrikanerna. Men framför allt: Vad hade det inneburit om vi hade sagt nej? Denna investering är på 3,75 miljarder dollar, varav 3 miljarder är investeringar i det berörda kolkraftverket. Vi har fått garantier när det gäller den senaste godkända teknologin, goda insatser, men dessutom 700 miljoner dollar för investeringar i förnybar energi och energieffektivisering. Det är ett paket där vi verkligen får in det förnybara, vilket kanske inte hade skett om Världsbanken inte hade varit inblandad utan om det hade varit ett helt kommersiellt lån eller med någon annan aktör. Jag talade till exempel tidigare om Kina. Jag vill också påminna ledamöterna om att det är Sydafrika som äger sin egen energiförsörjning. Jag hänvisade till den plan som man har antagit i Sydafrika där man räknar med att 48 procent fortfarande är beroende av kolkraft år 2030. Detta lån medför nu en möjlighet för oss att påverka hur denna kolkraft kommer att utformas. Framför allt är det en stor risk att många andra energislag nu blir framträdande i Sydafrika än just det förnybara. Därför såg vi en möjlighet med detta. Men jag har inte bortsett från att det kan finnas olika skolor i detta. Framför allt får vi se hur man ska kunna säkra tillgången till energi i ett land och i en region där tillgången till energi är viktig för att kunna bekämpa fattigdomen och få ekonomisk tillväxt och social utveckling. Detta har gjort att vi valde att vara aktiva i Världsbanken i stället och inte lägga ned vår röst utan faktiskt ta ställning för Sydafrikas rätt till utveckling och kunna påverka och se till att man får detta lån med dessa villkor och också få med det förnybara. Jens Holms fråga som jag inte hann svara på fullt ut handlar om att inte bara Utrikesdepartementet utan också Sida har varit mycket engagerat i detta både lokalt och centralt när det gäller våra konsultationer med Världsbanken. Världsbanken har också en ny vicepresident som faktiskt kommer från Danmark och som heter Inger Andersen. Hon är mycket engagerad och initierad i detta. Jag hoppas att vi nu i och med denna nya energistrategi som banken har och i de konsultationer som vi har ska kunna påverka på ett sätt som gör att vi också kan få mätbara indikatorer för att mycket tydligt få fram att vi vill se en ökad andel förnybart i energimixen. Om detta slutar med att vi sätter exakta stoppdatum på fossila bränslen i bankens policymix får vi se, för det handlar också om ett styrdokument som hela Världsbanken ska ställa sig bakom. Men jag tycker inte på något sätt att tanken är främmande eftersom vi vet att det inte är långsiktigt hållbart med ett så starkt fossilberoende. Det kanske också är så att vi, genom att visa att vi menar allvar, inom ramen för Världsbanken tillsammans med andra genom att ha en tydlig färdriktning om vart vi vill gå kan sätta standarder gentemot marknaden som gör att marknaden snabbare får fram mer energivänliga och uthålliga produkter än som annars hade varit fallet. Jag fortsätter gärna denna diskussion. Men vi har nu en period fram till sommaren 2011 då det ska fattas beslut om strategin i styrelsen. Det kan finnas anledning att återkomma till riksdagen och informera om hur detta arbete fortskrider eftersom vi ser det som ett centralt dokument när det gäller just fattigdomsbekämpning men också strävan efter hållbar energi i Världsbankens viktiga arbete.
Jens Holm (V)
Anf. 32 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att understryka att en energitillförsel, som är otroligt viktig för ett stort land som Sydafrika, inte är att jämställa med en energitillförsel av fossil energi. Man kan välja att göra de stora investeringarna i förnybar energi. Ofta säger också erfarenheterna att om man gör investeringar i förnybar energi blir det fler mindre investeringar. Det blir småskaligare investeringar. Då kommer det lättare fattiga människor till godo. Jag tror inte att det är någon slump att det har varit stora protester nyligen i Sydafrika mot just höjda elpriser. Poängen med denna gigantiska satsning med detta lån som den borgerliga regeringen har sagt ja till var faktiskt att man skulle producera mer el och att man då skulle få ned elpriserna, vilket skulle gynna de fattiga. Det har inte skett. Sedan tycker jag att det låter hoppfullt med Världsbankens energistrategi. Jag hoppas att den borgerliga regeringen lägger fram konkreta förslag till Världsbanken med ett slutdatum för investeringar i fossil energi, så att vi inte upprepar samma misstag som denna regering gjorde i våras. Jag hoppas också att det finns mätbara indikatorer så att vi kan se att man successivt investerar mindre pengar i det fossila och mer i det förnybara som har framtiden för sig och att vi till slut får ett stopp helt och hållet för investeringar i kol och annan smutsig energi. Jag kommer att fortsätta att följa detta, och jag hoppas att regeringen kommer att förse riksdagen med allt det som ni lägger fram till Världsbanken.
Gunilla Carlsson (M)
Anf. 33 Gunilla Carlsson (M)
Fru talman! Tack till Jens Holm för interpellationen! Den ger mig en möjlighet att belysa kravet på att snabbt få tillgång till energi för att kunna få i gång tillväxt och därmed kunna möjliggöra social utveckling och fattigdomsbekämpning och samtidigt se till att vi inte använder oss av fossil energi. Problemet i Sydafrika har varit att mycket av det förnybara, det småskaliga och det som är mer av hightech inte tillräckligt på bredden finns tillgängligt i dag till de kostnader som sydafrikanerna har varit beredd att acceptera. Det är ett problem som vi har försökt balansera. För vår del var det viktigt att vara med i arbetet, se hur vi kan påverka. Jag vill precis som Jens Holm se mycket mindre av kol och smutsig energi i världen. Men jag tror att de krav som vi ställer på utvecklingsländerna måste ta sin utgångspunkt i varifrån de kommer. Genom att vi är tydliga i våra ambitioner och långsiktiga visioner och framför allt sätter de fattiga människorna i centrum och därmed också, som jag nämnde, ställer krav på Världsbanken beträffande den nya energipolicyn att titta inte bara på elektricitet utan till exempel också på bränsle för matlagning och annat. Då kan vi göra väldigt mycket åt både lokala och globala föroreningsproblem. Detta är ett arbete som Sverige lägger mycket resurser på inom vårt samarbete i Världsbanken men som också har betydelse i vårt bilaterala samarbete. Jag ser andra länder som engagerar sig, som investerar i Sydafrika och som gör överenskommelser. Jag hoppas att vi inte bidrar till en snabb utbyggnad av kärnkraft i Sydafrika till exempel och att vi hjälper till med att få en bra energimix, så att vi framför allt understöder Sydafrikas regering att ta de fattiga människornas perspektiv och se till att det blir transparens, minskad korruption och mer tydlighet om hur energipriserna sätts, för det finns fortfarande mycket kvar att granska. Jag ser fram mot ett fortsatt gott samarbete med riksdagen om detta.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.