Sveriges Radios nyhetsförmedling på ryska
Interpellation 2015/16:442 av Allan Widman (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-25
- Överlämnad
- 2016-02-26
- Anmäld
- 2016-03-01
- Svarsdatum
- 2016-03-11
- Sista svarsdatum
- 2016-03-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Sveriges Radio har fattat beslut om att under våren 2016 upphöra med att på ryska kommunicera nyheter om Sverige.
Trots att 13 § i gällande sändningstillstånd framhåller att Sveriges Radio också till en utländsk publik ska förmedla ”kunskap om Sverige och bidra till förståelse av det svenska samhället” vill företaget i stället fokusera på språkliga minoriteter inom Sverige.
Givet det mycket oroande omvärldsläget tycks inte de försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenserna av förändringen ha beaktats. Sveriges Radio säger sig inte ha uppfattat att företaget är en del i det svenska totalförsvaret.
Med hänvisning till det anförda vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Vilka åtgärder är försvarsministern, i sin egenskap av ansvarig för svensk totalförsvarsplanering, beredd att vidta för att Sveriges Radios beslut ska kunna omprövas och föregås av en mer allsidig beredning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:442
Webb-tv: Sveriges Radios nyhetsförmedling på ryska
Dokument från debatten
- Fredag den 11 mars 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:79
- Protokoll 2015/16:79 Fredagen den 11 marsProtokoll 2015/16:79 Svar på interpellation 2015/16:442 om Sveriges Radios nyhetsförmedling på ryska
Protokoll från debatten
Anf. 29 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Fru talman! Allan Widman har frågat försvarsministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att Sveriges Radios beslut att upphöra med nyheter om Sverige på ryska ska kunna omprövas och föregås av en mer allsidig beredning.
Frågan har överlämnats till mig.
Det ingår i Sveriges Radios uppdrag att ge dels svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få information om och upprätthålla kontakt med Sverige. Programmen bör syfta till att ge kunskap om Sverige och bidra till förståelsen för det svenska samhället. Sveriges Radio har haft detta uppdrag under lång tid. Som jag redovisat i ett tidigare svar på en riksdagsfråga den 17 februari i år om Sveriges ansvar för oberoende nyhetsförmedling sker det inte någon reglering av på vilket eller vilka språk Sveriges Radios verksamhet för utlandet ska bedrivas. Språkvalen är redaktionella beslut som Sveriges Radio fattar utan inblandning av regering och riksdag. Jag vill därtill tillägga att det är Granskningsnämnden för radio och tv som har till uppgift att bedöma om bolaget har uppfyllt sitt uppdrag enligt villkoren i sändningstillståndet, anslagsvillkoren och andra beslut som meddelats av regeringen.
Det finns i public service-bolagens sändningstillstånd särskilda villkor som rör beredskap och säkerhet. Sveriges Radios uppdrag om programverksamhet för utlandet är dock inte kopplat till dessa villkor.
Det är viktigt att förändringar av public service-bolagens uppdrag föregås av en beredning som är både allsidig och transparent. Det brukar ske inför varje ny tillståndsperiod genom sedvanlig utredning, remittering och proposition. Enligt riksdagens beslut inför den nuvarande tillståndsperioden 2014-2019 ska en översyn göras efter halva tillståndsperioden, vilket innebär efter utgången av 2016. Sveriges Radios beslut om Radio Sweden och en ändrad inriktning av denna verksamhet har meddelats under pågående tillståndsperiod, vilket har väckt frågor om hur Sveriges Radio uppfattar sitt uppdrag. Kulturdepartementet för en dialog med Sveriges Radio om detta.
Som framgår av regeringens försvarspolitiska proposition anser regeringen att det försämrade omvärldsläget aktualiserar behovet av ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden. Påverkanskampanjer pågår mot Sverige, och berörda myndigheter och aktörer måste, med respekt för den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten, kunna identifiera och möta påverkanskampanjer och neutralisera propagandakampanjer såväl under fredstida förhållanden som under höjd beredskap. Detta ställer krav på att Sverige, enskilt och tillsammans med andra, utvecklar förmågan att kunna identifiera och möta sådan verksamhet. Regeringen för en dialog med myndigheter och aktörer om denna utveckling.
Anf. 30 Allan Widman (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar kulturministern för svaret. Kulturministern avslutar sitt förhållandevis utförliga svar med att uppehålla sig vid behovet av psykologiskt försvar och möjligheten att möta påverkanskampanjer från andra länder. Med hänsyn till det nu rådande omvärldsläget är det väl ganska naturligt att man slutar där, fru talman. Egentligen är dock inte detta min fråga.
Fru talman! Vi har under mer än tio års tid kunnat konstatera hur Ryssland på olika sätt har klippt sina band till omvärlden och alltmer isolerat sig såväl politiskt som kulturellt. Man har också sedan lång tid tillbaka stämplat MR-organisationer - utländska sådana som verkar i Ryssland - som utländska agenter. Det är i dag inte tillåtet med medieföretag som har ett utländskt majoritetsägande. Parallellt med detta har man när det gäller ryska medier effektivt och systematiskt monterat ned pressfriheten.
Därför tycker jag att det är både anmärkningsvärt och högst olyckligt att vi börjar klippa våra band till Ryssland i just den här situationen. Tajmningen måste betecknas som den sämsta tänkbara, fru talman. Som liberal är jag den förste att skydda public services redaktionella integritet, men det är viktigt att förstå att frågan om ryskspråkiga sändningar inte handlar om innehåll eller urval av nyheter. Det är i stället formen det handlar om, och det borde egentligen vara lika naturligt som att vi tar hänsyn till exempelvis människor med funktionshinder i våra sändningstillstånd.
Det finns annars i det sändningstillstånd som nu gäller exempel på att politiken ändå är med och styr det redaktionella innehållet. I 12 § i det nu gällande sändningstillståndet står det till exempel att program om och från de nordiska grannländerna ska sändas i syfte att stärka den nordiska kulturgemenskapen. Jag menar dock att den frågeställning jag tar upp i interpellationen inte är av det slaget.
Nu konstaterar kulturministern att Sveriges Radios programverksamhet inte är kopplad till beredskap och säkerhet. Hon konstaterar vidare att det är Granskningsnämnden som övervakar Sveriges Radios agerande i enlighet med avtalet. Det är ett konstaterande av hur situationen är just nu och att politiken på olika sätt är förhindrad att ha synpunkter i sammanhanget. Därför gläds jag åt att kulturministern mot slutet också konkretiserar detta och säger att det nu förs en dialog mellan Kulturdepartementet och Sveriges Radio, eftersom förändringen sker under ett gällande sändningstillstånd.
Min fråga till kulturministern blir naturligtvis: Framhåller regeringen i dialogen med Sveriges Radio betydelsen av att rysktalande människor i utlandet också fortsatt får en objektiv förmedling av svenska nyheter genom public service?
Anf. 31 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Fru talman! Jag tackar Allan Widman för de fortsatta frågorna.
Allan Widman tar upp flera olika saker, och det är gott så; det bör vi kunna göra om vi ska kunna hantera detta. Men när man blandar flera allvarliga och stora frågor blir det också så att det gäller att dels hålla tungan rätt i mun, dels kunna hantera de olika frågeställningarna och se hur de samspelar med varandra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det gläder mig att Allan Widman betonar att Liberalerna värnar public services oberoende. Det är nämligen brukligt att Liberalerna gör det, och det bådar ju gott för framtida diskussioner om det kommande sändningstillståndet. Men om man månar om public services oberoende, om man månar om Sveriges försvar och om man månar om hur världen utvecklas - och inte minst hur Europa just nu utvecklas, vilket är en mycket oroande utveckling ur många perspektiv - bör man också måna alldeles särskilt om public services oberoende och de redaktionella beslut som public service tar under pågående sändningstillstånd.
Den dagen vi börjar ifrågasätta publicistiska beslut - och den dagen är dessvärre här - är ju också vi där och naggar gränserna för pressfriheten, publicistiska beslut och oberoendet i kanten. Jag vill med kraft understryka vikten av att sändningstillståndet måste få vara just ett sändningstillstånd. Det är ett ingånget avtal, och avtal håller man. Jag ser fram emot att de frågor Allan Widman nu väcker under pågående sändningstillstånd blir en del av underlaget för kommande diskussioner inför ett nytt sändningstillstånd, om det föreligger anledning att göra ett förtydligande.
Allan Widman tog upp några exempel på fall där han menar att politiken styr i pågående sändningstillstånd. Det är ju en del av avtalet. Då har vi ett avtal, och så följer vi det. Det finns ingenting som gör mig mer orolig eller provocerad än att man ska gå in och ändra i de grundläggande förutsättningarna. Jag vill därför återigen betona det jag sa, nämligen att det finns ett avtal. Det är publicistiska beslut, och vi måste värna public services oberoende. Det är att också värna Sveriges framtid och försvar.
Samtidigt har vi flera andra politikområden, till exempel det försvarspolitiska området, där jag vet att försvarsminister Hultqvist ser fram emot flera frågor som kan beröra hur man på olika sätt hanterar omvärlden och utvecklingen.
Anf. 32 Allan Widman (L)
Fru talman! Jag ställde ju min fråga till Peter Hultqvist eftersom han i regeringen är ansvarig för totalförsvarsplaneringen. Detta är en fråga som ändå i sina delar ansluter till politikområdet försvar och säkerhet, vilket kulturministern också har framhållit.
Jag kan inledningsvis konstatera att min avslutande fråga handlade om huruvida den nu pågående dialogen mellan regeringen och Sveriges Radio innebär att regeringen tar upp betydelsen av svensk objektiv nyhetsförmedling också på det ryska språket. Jag är fullt medveten om vilka känsliga marker vi nu rör oss i, men jag hade uppskattat åtminstone någon form av antydan till svar på den frågan.
Jag noterar också att kulturministern poängterar att Sveriges Radio gör den här förändringen under en gällande avtalsperiod. Jag är som sagt den förste att värna public services redaktionella integritet, och vi ska inte på något sätt rucka på den. Jag har väl försökt understryka att jag inte är ute efter att på något sätt påverka innehåll eller urval av de nyheter som förmedlas utan att detta enbart handlar om formen - möjligheterna för ryskspråkiga människor utanför vårt land att ta del av vad som händer i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som kulturministern sa bidrar det till att öka förståelsen av Sverige. Det är ju inte bara personer inom Rysslands gränser vi talar om. I stort sett i samtliga 14 före detta sovjetiska delrepubliker är ryska ett språk som om det inte dominerar i vart fall är ett av de vanligast talade. Det har alltså stor betydelse för långt fler länder än Ryssland.
En gång i tiden var det också så, tror jag, att det var Överstyrelsen för civil beredskap som finansierade just de ryskspråkiga sändningarna. Det gjordes såvitt jag förstår utan att man behövde ha någon större debatt om redaktionell integritet, eftersom det just bara handlade om formen och inte om urval och innehåll. Min fråga till kulturministern, utöver den jag ställde i mitt förra inlägg, blir därför om det skulle vara möjligt inom ramen för regeringens samordning i en sådan här fråga att öppna upp för till exempel finansiering från annat håll än just utgiftsområdet kultur.
Anf. 33 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Herr ålderspresident! Jag är osäker på om jag förstod den sista frågan om finansiering, så jag hoppar över den. Jag kanske får ett förtydligande i nästa inlägg.
Men jag vill ändå besvara några andra saker. Under mitt ansvarsområde som kultur- och demokratiminister har jag en rad myndigheter och institutioner. Att föra en dialog med dem är ett sätt som vi löpande styr vårt land på, och det är så förvaltningen fungerar. Det är rutinmässiga dialoger där man talar om det samarbete och de uppgifter man har.
En sådan dialog sker självfallet också med public service-bolagen, men den sker under väldigt strikta former kring vad man talar om och inte, just för att vi i politiken aldrig får bidra till att undergräva och underminera förtroendet och oberoendet.
Jag är väldigt stolt när jag åker runt i Europa - vilket jag gör flitigt, inte minst i dessa tider av oro och förändringar som urholkar de friheter som alla vi som älskar vårt EU och Europa månar om. Där betonar jag ofta och skryter om vår public service och hur tydlig man är i sitt förhållningssätt till politiken och makten för att man ska kunna granska mig och oss.
Jag vill lägga lite tid på det kulturella utbytet. Det är viktigare än någonsin att vi sprider kunskaper om våra länder när propagandan är tydlig och uppenbar och faktiskt riktar in sig på att hota våra grundlagsskyddade friheter och vill förstöra det som generationer av svenskar före oss har byggt upp.
Jag kan bara hålla med Allan Widman om att det är viktigt med kultur och språk och att vi får möjlighet att kommunicera, förmedla och berätta om våra värden och vad vi vill med världen. Det kan också handla om att ge människor hopp om en bättre framtid.
Jag tillsatte relativt nyligen ett nytt kulturråd i Moskva, som har till uppgift att främja utbyten, i detta fall mellan Ryssland och Sverige. Det går ut på att kulturarbetare och institutioner från Sverige åker till Ryssland och deltar i festivaler, möten och litteraturfestivaler och främjar svensk kultur och konst brett och stort.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det har nog aldrig varit viktigare, skulle jag vilja säga. Vi ser vilket stort behov det finns från människor som har en nyfikenhet trots att de lever under ständig propaganda internt från sina egna länder om hur farligt Sverige är och hur fel vi är. Därför är det centralt att vi fortsätter med denna interaktion.
Som kultur- och demokratiminister är jag också aktiv och träffar mina kollegor, framför allt runt om i Europa, och då lyfter jag ständigt upp vikten av att vi har ett utbyte med varandra även om det finns regimer som tar steg i en riktning som vi aldrig vill gå i när det handlar om yttrandefriheten, tryckfriheten och alla de friheter som vi är så stolta över.
Jag är glad över det intresse som Allan Widman visar för att förstå hur alla de olika politikområdena samspelar. Här handlar det inte om att bara ha ett spår och att köra på det, utan vi behöver använda så många verktyg vi kan komma på för att skydda det som vi tror på och vår demokrati.
Jag ser fram emot kommande diskussioner - till exempel om nästa sändningstillstånd, då Liberalerna ska utse sin representant till den parlamentariska översynen - och att vi får en bred förståelse för vilka allvarliga frågor det handlar om och att vi måste kämpa för att försvara våra friheter.
Anf. 34 Allan Widman (L)
Herr ålderspresident! Kulturministern och jag delar absolut oron över hur Europa just nu utvecklas och inte minst över hur Ryssland utvecklas.
Samtidigt som vi aldrig ska träda den redaktionella integriteten för när, särskilt inte inom public service och inte i övrigt heller, för den delen, får vi heller inte bli alltför blåögda. I dag pumpar ryska medier ut propaganda som rör Sverige och som precis som kulturministern säger framställer Sverige som ett aggressivt, fientligt land. Motsvarande propaganda finns gällande många andra central- och västeuropeiska länder.
Samtidigt som Ryssland monterar ned pressfriheten i landet lyckas man nyttja bland annat svensk infrastruktur för att nå ut med sin propaganda på olika sätt i Europa. Det är alltså viktigt att vi inte blir alltför blåögda utan att vi, naturligtvis med respekt för alla demokratiska rättigheter, åtminstone gör vad vi kan för att balansera det som just nu undergräver säkerheten i norra och centrala Europa.
Jag ställde en fråga till kulturministern. Jag ber om ursäkt om den var dåligt formulerad. Jag ska göra om det. Det finns ett intresse från exempelvis försvars- och säkerhetssektorn. Många myndigheter är kritiska till det som nu sker. Bland andra MSB har uttryckt tveksamhet kring att de ryskspråkiga sändningarna just nu tappas bort.
Skulle man, precis som förr - det var inte så länge sedan - kunna ha en ordning där myndigheter inom till exempel försvars- och säkerhetssektorn betalar för ryskspråkiga nyhetssändningar i Sveriges Radio?
Anf. 35 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Herr ålderspresident! Tack, Allan Widman, för denna debatt och för förtydligandet av den sista frågan.
Inför kommande sändningstillståndsutredning bör vi titta brett och vitt på och samla ihop alla frågeställningar. Vi lever i en föränderlig tid. Vi behöver ständigt vara på vår vakt och vara uppmärksamma på vad vi eventuellt behöver förändra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag måste självfallet vara öppen för förslag om hur vi ska göra och forma framtida sändningstillstånd. Det är svaret på frågan. Jag är alltid öppen för förslag. Sedan får vi se hur vi i parlamentarisk ordning hanterar dem och vad vi kommer fram till. Det är otroligt viktigt att sändningstillstånd har en god parlamentarisk förankring, för det handlar om framtiden under många år framöver.
Avslutningsvis vill jag återigen betona vikten av publicistiskt oberoende - att Sveriges Radio och alla public service-bolagen är oberoende av politiken, att de redaktionella besluten respekteras och hålls och att vi hänvisar detaljdiskussioner i pågående avtal till den ordning där de ska hanteras.
Med detta sagt tackar jag för debatten.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.