Sverige och Nato
Interpellation 2009/10:262 av Ringholm, Bosse (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2010-03-01
- Svar fördröjt anmält
- 2010-03-04
- Sista svarsdatum
- 2010-03-12
- Besvarad
- 2010-03-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 19 februari
Interpellation
2009/10:262 Sverige och Nato
av Bosse Ringholm (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
I den utrikespolitiska debatten den 17 mars undvek utrikesministern att svara på frågor om Sveriges förhållande till Nato.
Däremot uttalade sig utrikesministern i medierna efter debatten att han kunde tänka sig en utredning om fördelar och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap.
Det är naturligtvis allvarligt att utrikesministern bidrar till oklarhet om den alliansfrihet som under mycket lång tid varit en av grundpelarna i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Möjligen kan denna oklarhet vara en medveten hållning i ambitionen att successivt förbereda för en anslutning av Sverige till Nato.
Jag vill därför fråga utrikesministern:
Är det utrikesministerns avsikt – i likhet med Folkpartiet – att Sverige ska deltaga i Natos försvarsplanering för Baltikum?
Är det utrikesministerns avsikt – i likhet med Folkpartiet – att svenska JAS-plan ska sköta luftövervakningen över Baltikum?
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att fullfölja det löfte han givit om att tillsätta en utredning om fördelar och nackdelar med ett svensk Natomedlemskap?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:262
Webb-tv: Sverige och Nato
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:88 Tisdagen den 16 marsProtokoll 2009/10:88 5 § Svar på interpellation 2009/10:262 om Sverige och Nato
Protokoll från debatten
Anf. 1 Carl Bildt (M)
Fru talman! Bosse Ringholm har frågat mig om Sveriges relationer till Nato i samband med den utrikespolitiska debatten den 17 februari. Frågorna rör Sveriges försvarsplanering, luftövervakning över Baltikum respektive utredning av svenskt Natomedlemskap.
Låt mig återge formuleringarna från den utrikespolitiska deklarationen. "Regeringen har tidigare presenterat och förankrat Sveriges säkerhetspolitik i riksdagen. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast."
Principiellt vill jag också framhålla att varken företrädare för regering eller riksdag offentligt bör debattera frågor som rör rikets försvarsplanering. Det finns andra forum för detta.
Jag har inte utställt några löften om att tillsätta en utredning om fördelar och nackdelar med ett svenskt medlemskap i Nato.
Anf. 2 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Jag tackar för svaret på mina frågor. Tyvärr ger inte svaret någon vägledning om regeringens utrikespolitiska inställning i de frågor jag har tagit upp, nämligen förhållandet till Nato.
Jag har ställt tre frågor. På den första frågan som jag har ställt, om statsrådet i likhet med Folkpartiet anser att Sverige ska delta i Natos försvarsplanering över Baltikum, har jag inte fått något svar.
Den andra frågan jag har ställt, om statsrådet i likhet med Folkpartiet anser att svenska JAS-plan ska sköta luftövervakningen över Baltikum, har jag heller inte fått något svar på. Möjligtvis kan man säga att jag har fått ett icke-svar när utrikesministern säger att det inte lämpar sig för debatt. Men vi har ju de här interpellationsdebatterna för att veta om regeringen har någon uppfattning i frågan. Regeringen har säkert en uppfattning i frågan, men regeringen försöker dölja sin uppfattning genom att inte vilja ta debatten här. Det är ganska anmärkningsvärt.
På min tredje fråga, om vilka åtgärder statsrådet avser vidta för att fullfölja det löfte han gett om att tillsätta en utredning av fördelarna och nackdelarna med ett svenskt Natomedlemskap, svarar utrikesministern nu att han inte har gett några löften.
Jag kan förstå att han vill backa, men jag vill gärna citera en tidning närstående Carl Bildt, Svenska Dagbladet, som dagen efter utrikesdebatten den 17 februari skrev följande: Utrikesminister Carl Bildt vill precis som Folkpartiet låta utreda kostnaderna för ett svenskt medlemskap i Nato.
Sedan kommer en direkt anföring från Carl Bildt: Jag skulle inte ha något emot att man utreder detta, sade Bildt efter riksdagsdebatten i går.
Nu säger Carl Bildt att han aldrig sagt att han vill ha en utredning om svenskt Natomedlemskap, men det ville han för en månad sedan. Jag förstår skälet till att han nu försöker förneka det han sade för en månad sedan. Här har han möjligtvis bytt uppfattning, och har han bytt uppfattning är det hedervärt. Vi behöver ingen utredning om Natomedlemskap.
Jag kan förstå att statsminister Fredrik Reinfeldt har framhållit, vilket han brukar göra, att man inte ska ha någon utredning om Natomedlemskap även om Folkpartiet kräver det, för det förutsätter ett betydligt bredare samförstånd mellan partierna. Det är alltså bra att Carl Bildt har gjort en reträtt i varje fall på den punkten.
Det är klart att mina frågor är ställda mot bakgrund av att regeringen uppenbarligen är väldigt splittrad när det gäller synen på Nato. Folkpartiet kräver medlemskap, vill aktualisera medlemskapsfrågan och vill ha en utredning om medlemskapet. Carl Bildt ville för en månad sedan villfara denna önskan men backar nu. En regering som är så splittrad vet man ju inte var den hamnar.
Centerpartiet som förr, tillsammans med bland annat Socialdemokraterna, har svarat för en samförståndsanda när det gäller säkerhetspolitiken har bytt uppfattning i många frågor under senare tid. Förr var de emot kärnkraft; nu öppnar de för ny kärnkraft. Vem vet vad Centerpartiet tycker i morgon när det gäller den svenska alliansfriheten?
Att inte ha någon debatt om svensk försvarsplanering och vårt förhållande till Nato är mycket märkligt. Ibland brukar regeringen hänvisa till det nya Lissabonfördraget som säger att vi har ett ansvarsåtagande. Men man glömmer hela tiden att nämna att i det nya Lissabonfördraget finns också ett undantag som bland annat Sverige och Irland och någon till önskade och också fick gehör för och som gör att vi inte deltar på samma sätt som Natoländerna.
Jag kan bara till slut konstatera att utrikesminister Carl Bildt gör som vanligt: Han kommenterar, men han agerar inte. I det här fallet förnekar han till och med vad han har sagt förut.
Anf. 3 Carl B Hamilton (Fp)
Fru talman! Jag är djupt rörd av den respekt som Bosse Ringholm visar för Folkpartiets inflytande i regeringen. Dess värre måste jag göra honom, och mig själv, besviken genom att konstatera att detta inflytande inte är så stort som Bosse Ringholm nu frammanar. Det hade onekligen varit bra om det var det, och låt oss, Bosse Ringholm, tillsammans kämpa för att Folkpartiet får ett mer avgörande inflytande i framtida alliansregeringar. Jag förstår att jag har en intresserad observatör beträffande Folkpartiets inflytandestorlek.
När det gäller splittringen i regeringen blir det lite parodiskt. Jag kommer ihåg att det som Göran Persson angav som sitt viktigaste skäl för att hålla Vänsterpartiet utanför samarbete var just att man inte kunde samarbeta på utrikespolitikens område, och nu diskuterar vi ju utrikespolitik.
Det jag egentligen främst vill fokusera på är dock att det är ett så gammalmodigt säkerhetsbegrepp som Bosse Ringholm fokuserar på när det gäller Natofrågan. Vi har ett bra exempel under senare tid. Under hösten 2008 hände det de facto så att Sverige fick ett avgörande ansvar för de tre baltiska staternas ekonomiska och politiska stabilitet. Där hade man under flera år drivit en vettlös finanspolitik med hjälp eller bistånd eller hur man nu ska uttrycka det av svenska bankers lånefest.
Dessa banker stod för kanske 70 procent av bankmarknaden i Lettland och en något lägre andel i de andra länderna. I kraft av sina resurser och sin kompetens fungerade de de facto som svenskägda centralbanker. Dessa banker garanterades av svenska staten i sista hand, oberoende av den juridiska konstruktionen. Svenska staten fick alltså ett ansvar i knäet för betalningssystemet i de här tre suveräna staterna.
Ett lands betalningssystem är en central del av infrastrukturen. Vi fick, utan att något beslut hade fattats i regeringen eller riksdagen, ett avgörande inflytande över den politiska och ekonomiska stabiliteten i dessa tre länder. Det är ett modernt säkerhetspolitiskt problem, för vad hade hänt om betalningssystemet hade kollapsat i något av dessa länder? Jo, landet hade bland annat kunnat bli ett lättare offer för den stora grannen i öster, för ryska trakasserier och så vidare.
Jag tycker att vi i Sverige mer borde diskutera den, delvis avklingade, situation som vi har befunnit oss i med för Sverige helt avgörande inflytande över den politiska och ekonomiska suveräniteten i våra tre grannländer - utan att något beslut har fattats. Det var utan utredning av vare sig det ena eller det andra slaget.
Vi ska kanske inte fokusera enbart på frågor om kulor och krut och air policing i Baltikum, som för övrigt utförs av JAS-plan med tjeckiskt ursprung. Det är gammalmodigt eller i alla fall alldeles för snävt.
Bosse Ringholms hela ansats demonstrerar ovilja att ta ansvar för grannarna - en ovilja att se sanningen i vitögat beträffande Sveriges ställning, roll och ansvar i Europa. Man retirerar, går tillbaka till den gamla, urmodiga, frågan om svenskt Natomedlemskap. Vi ska ha ett Natomedlemskap. Folkpartiet vill ha det - ju förr desto bättre - men det är en alldeles för snäv ingång i en modern säkerhetspolitisk debatt.
Anf. 4 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Min bild av det hela är att man bedriver en omfattande övningsverksamhet tillsammans med Nato, som Sverige alltså är inblandat i. Det har inte diskuterats särskilt mycket och inte heller debatterats i denna kammare i någon större omfattning. Frågan är om svenska folket är berett att vara med i allt detta. Hur pass förankrat är det att vi är offensiva och deltar i Natoövningar, i internationella operationer som är Natoledda?
Vi har inom Försvarsmakten en terminologi som är oerhört Natoanpassad. Vi går vidare mot ett yrkesförsvar som stämmer överens med strukturerna i Natoländerna. Vi har inom försvaret
guidelines for planning
som väl stämmer överens med hur det ser ut inom Nato. Detta har, menar jag, till stor del skett genom en smygande process som skötts av en liten grupp människor, och svenska folket har egentligen aldrig tagit ställning till om det är det man vill.
Jag menar att regeringen försöker puffa på en utveckling och en etablering så nära Nato som möjligt - utan att diskutera ett Natomedlemskap. Därför är det välgörande att Carl B Hamilton drar undan skynket och talar om att ju fortare vi kommer in i Nato desto bättre är det. Hamilton och hans vänner tycks säga det som de andra tänker, och de säger också sådant som andra försöker förbjuda att man diskuterar. Det tycker jag är hedervärt av Hamilton, även om jag inte delar hans uppfattning, för det gör jag absolut inte. Inte heller tycker jag att det är en självklarhet att bara för att Sverige hjälpt till i olika internationella sammanhang, exempelvis med finansproblemen, ska vi därmed gå in i ett försvarssamarbete på ett djupare plan, att vi ska ha uppnått det för att få Natomedlemskap.
I Sverige har vi jobbat utifrån militär alliansfrihet. Tidigare jobbade vi även utifrån neutraliteten. Det har varit ett förhållningssätt som tjänat Sverige ganska väl, och jag tror att det finns en rätt bred uppslutning kring det. Egentligen har det inte förekommit någon djupare debatt eller skett någon djupare förändring i värderingarna och synsättet, alltså om det är ett bra förhållningssätt eller inte. Däremot har det skett mycket i slutna rum utan insyn och folkförankring.
Om vi får en alliansregering även i fortsättningen tror jag att denna fråga dyker upp på allvar under kommande mandatperiod. Då vill man säkert, på ett eller annat sätt, driva fram ett ställningstagande om Sverige ska ta steget in i Nato eller inte. Därför är det väl lika bra att vi börjar diskutera frågan redan nu, lägger korten på bordet och ser på det hela för vad det är.
Från Socialdemokraternas sida har vi sagt att vi inte vill ha en Natoanslutning. Vi är inte beredda att gå den vägen. Vi är inte heller beredda att delta i en smygprocess om denna fråga. Vi vill få upp frågan på bordet så att också allmänheten får möjlighet att ta ställning till den. Då uppkommer inte diskussioner om att vi inte får debattera frågan, att det skulle vara någon sorts hot mot försvarsplaneringen, att det ska ske i andra forum och i slutna rum, att samma politiker och samma militärer, och vilka det nu är, fortsätter med manövrerandet.
Jag tycker att det är dags att ge lite syre till den typen av debatter och också tala om Natomedlemskapet. Tydligen får man göra i stort sett allt utom att diskutera Natofrågan. Man får öva, man får ha en särskild terminologi, man får planera, man får göra allt utom att diskutera just Natofrågan.
Det ska bli intressant att höra Carl Bildts fortsatta kommentarer.
Anf. 5 Carl Bildt (M)
Fru talman! Jodå, Peter Hultqvist får diskutera Natomedlemskapet hur mycket han vill. Det finns ingen som vare sig vill eller kan stoppa honom. Bosse Ringholm har sedan decennier en utvecklad förmåga att strida mot av honom själv uppfunna väderkvarnar, och ingen kommer att kunna stoppa det heller. Så varsågoda och fullfölj det som ni möjligtvis kallar säkerhetspolitisk debatt. Herrarna får ursäkta, men det är lite 1960-tal över er. Världen har förändrats en del sedan dess.
Låt mig göra ett sakligt påpekande som inte är ointressant. Det finns inget undantag i Lissabonfördraget. Där har Bosse Ringholm möjligen förlett sig själv. Det som däremot finns är nya säkerhetspolitiska realiteter.
Peter Hultqvist säger att det skett en massa saker med Nato. De saker jag uppfattade att han nämnde, sådant som alltså skett i samarbete med Nato, har samtliga genomförts under regeringen Persson - om ni kommer ihåg Göran Persson; han var socialdemokratisk statsminister i Sverige för några år sedan. Det var då Sverige gick in i stora operationer under Natokommando. Det har vi fullföljt eftersom vi tyckt att det varit rätt, men det var inte vi som började med dem.
Det var då man även inledde Natostandardiseringen vad gäller det svenska flygvapnet. Det har vi inte kritiserat, för vi tycker att det är rätt. Om det är någon som ska anklagas för det får ni nog släpa hit herr Persson och diskutera frågan, för det var under hans regering som de saker som Peter Hultqvist kritiserar infördes.
Vi har tillsammans med de andra nordiska regeringarna intensifierat det utrikespolitiska, det säkerhetspolitiska och det försvarspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna i den så kallade Stoltenbergrapporten, väl förankrad också i de socialdemokratiska partierna i de nordiska länderna. I det ingår en lång rad övningsinslag och annat där vi på ett helt annat sätt än tidigare utbyter sjölägesinformation och luftlägesinformation. Också det samarbetet inleddes för all del under den tidigare socialdemokratiska regeringen, men den nuvarande regeringen fullföljer och intensifierar arbetet.
Om vi ska diskutera frågan om Gripenplan - som bekant förankrat under socialdemokratin; se inte så förvånade ut, för så var det - handlar det om Island och om att, på begäran av den isländska regeringen, delta i en övning. Också Danmark och Norge hjälper till då och då. Det är framför allt våren 2011 som det kan vara aktuellt.
Luftövervakning av Baltikum talade Bosse Ringholm om. Det sker med hjälp av markbaserade radarstationer inköpta, ägda och opererade av de baltiska länderna. Den luftövervakningen sker via radarstationer. Sedan har vi som sagt i det nordeuropeiska området ett intresse av att utbyta luftlägesinformation. Det är redovisat och förankrat i riksdagen och har inte föranlett några socialdemokratiska invändningar.
Ni kan gärna föra er diskussion om Natomedlemskap om ni tror att det har någon större relevans. Jag tror inte att det har det under överskådlig tid. Däremot har vi ett pragmatiskt och väl fungerande samarbete med Nato, och vi har ett intensifierat säkerhetspolitiskt och också försvarspolitiskt samarbete i Norden.
Vi har under många år även gett ett så kallat suveränitetsstöd till de baltiska länderna. Jag ser att Björn von Sydow är närvarande i kammaren. Om ni vill ha lite mer sakinformation kan jag med förtroende hänvisa till Björn von Sydow när det gäller just suveränitetsstödet till de baltiska länderna. Det som Björn von Sydow gjorde var bra, nämligen att fullfölja det som vi hade påbörjat. Jag hoppas att vi nu ska kunna fullfölja den von Sydowska traditionen i dessa frågor vad gäller de baltiska länderna. Det är sådant vi ska diskutera öppet.
Det talas om 60-talet. Jag snubblade häromdagen över ett dokument som visade hur det var på den tiden. Då stod regering av annan kulör och sade: Absolut, absolut, absolut - ingenting! Vid de hemliga centrala krigsövningarna som bedrevs begärde man till och med en allierad kärnvapeninsats på baltiskt, finskt och svenskt territorium, det vill säga mot sovjetisk trupp på svenskt territorium. Så såg moralen ut på den tiden. Det var 60-talet. Om sådant vet Bosse Ringholm mycket mer än vad jag gör.
Anf. 6 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Carl Bildt försöker smita från de frågor jag har ställt. När Carl Bildt känner att han inte har ett sakligt bra svar försöker han diskutera andra saker än det som jag har frågat om.
Nu, Carl Bildt, ska vi tillbaka till verkligheten. Du kommer inte undan följande: Du har till Svenska Dagbladet och andra svenska medier sagt att du inte skulle ha något emot att utreda kostnaderna för ett svenskt medlemskap i Nato. Det sade du för en månad sedan. Nu när du möjligen har blivit tagen i örat av statsministern, som säger att vi inte ska hålla på med detta nu eftersom det retar upp folkopinionen, vill du inte kännas vid det.
Jag vill höra ett tydligt besked från Carl Bildt. Var det ett misstag att säga det här för en månad sedan, det vill säga att du kan tänka dig en utredning om svenskt Natomedlemskap, eller har du ändrat uppfattning? Vad är skälet till att du nu så entydigt säger - vilket är bra - att vi inte ska ha någon utredning? Du kan inte förneka vad du har sagt för en månad sedan, utan du måste försöka hitta någon form av förklaring för hur du ska dra dig ur detta.
Carl Bildt har fel på en annan punkt också. Han har inte läst på ordentligt. I Lissabonfördraget står det tydligt att de länder som inte ingår i försvarsalliansen Nato - till exempel Sverige och Irland - har en särskild ställning. Det kan definitivt betraktas som ett särskilt undantag för de länder som kan tolka sin säkerhetspolitik och sitt ställningstagande i fortsättningen utifrån den speciella militära alliansfrihet som vi har i Sverige och som även Irland har. Det kan Carl Bildt inte komma ifrån. Han kan inte bluffa i den frågan också.
Nej, Carl Bildt försöker smita undan de centrala frågorna i interpellationen. Jag har ställt konkreta frågor: Vill regeringen att Sverige ska delta i Natos försvarsplanering för Baltikum? Vill regeringen att svenska JAS-plan ska sköta luftövervakningen av Baltikum? Då säger Carl Bildt att vi inte kan diskutera det nu och att det inte passar sig att diskutera i Sveriges riksdag. Nej, man vill inte diskutera ett öppet förhållande när det gäller argumentationen om ett svenskt medlemskap.
Det är bra att Carl B Hamilton går in och bekräftar det jag sade, nämligen att regeringen är splittrad i frågan. Folkpartiet vill ha ett svenskt medlemskap. Det är en bekräftelse på att regeringen är splittrad i frågan.
Nu väljer Carl Bildt att tala om andra saker, eftersom han har dåligt på fötterna i sakfrågorna. Nu börjar han drömma sig tillbaka till 60-talet. Snart kommer ni säkert att få höra något om de ubåtar som bara han såg och ingen annan såg på 60-, 70- och 80-talen.
Men det handlar inte om att drömma sig tillbaka till Carls Bildts ubåtar, antingen de fanns eller inte. Det handlar om att svenska folket vill veta om regeringen har för avsikt att ta initiativ till en utredning om svenskt Natomedlemskap på det sätt som Folkpartiet föreslår.
Nu beklagar Carl B Hamilton att Folkpartiet inte har tillräckligt mycket inflytande. Jag tycker snarare tvärtom att det är bra att Folkpartiet inte har tillräckligt inflytande. Men jag är orolig för att Moderaterna inte är tillräckligt tydliga med vad de tycker i sakfrågan utan försöker gå runt genom att tala om andra saker. Fortfarande har utrikesministern inte kunnat svara på de två frågor jag har ställt i interpellationen. Det räcker inte med att hänvisa till att det är en allmän försvarsplaneringsdiskussion som ska föras i annat sammanhang eller om att man kan hitta andra metoder för luftövervakning än den fråga jag har ställt. Carl Bildt kommer inte undan frågorna, även om han sakligt sett har ordentligt på fötterna. Skälet är att Carl Bildt helt enkelt inte vill svara.
Anf. 7 Carl B Hamilton (Fp)
Fru talman! Nato är en organisation som syftar till att försvara demokratin i Europa, framför allt historiskt sett. Nu är uppdraget betydligt vidare: att främja demokrati, lag och rätt, välfärdsstaten. Det är snart ingenting av det goda i världspolitiken som inte Nato har på sin agenda. Bilden som Socialdemokraterna målar upp av det kalla kriget och ubåtar hör till det förgångna.
Det som är konstigt med den socialdemokratiska argumentationen är att man kritiserar att det finns en smygande process. Saker och ting sker i slutna rum vad beträffar Nato och Sveriges förbindelser med Nato. Då behövs väl en utredning för att öppna de slutna rummen och se till att det blir en öppen process? Men se: Nej, det går inte! Socialdemokraterna är inte beredda att skaffa Sverige kunskaper om vad en Natoanslutning skulle innebära. Här finns ett tankeförbud. Det är som i den gamla kärnkraftsfrågan. Socialdemokraterna är inte beredda att skaffa kunskap genom att utreda konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap. Det är tråkigt. Jag tror att det är en ohållbar inställning i en demokrati att säga att vissa typer av kunskap inte är tillåtna. Särskilt är det tråkigt när det gäller kunskap som är viktig för Sverige.
Den fråga som hänger i luften över Socialdemokraterna, eftersom ni är så otroligt avståndstagande till Nordamerika och Nato, gäller om ni vill ha ett europeiskt försvar. Är det detta som är ert syfte?
Anf. 8 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Carl Bildt hanterar det här ärendet på ett övergripande, allmänt hållet och rätt raljant sätt. Grundfrågan är vad Bildt egentligen vill. Vill Bildt in i Nato eller inte? Han säger lite allmänt att det inte är särskilt relevant att diskutera just nu. För någon månad eller någon vecka sedan var det en artikel om att frågan skulle utredas. Nu ska den absolut inte utredas. Då står herr Hamilton här och talar om att frågan ska utredas.
Det verkar finnas en grundläggande hemläxa att ta ställning till på allianssidan där Hamiltons och Bildts ståndpunkter på något sätt behöver synkroniseras, om inte Bildt under ytan egentligen har samma ståndpunkt som Hamilton fast han just nu inte orkar stå för den därför att det i det här sammanhanget inte passar sig.
Ni måste förstå att det blir frågetecken om var ni egentligen står i Natofrågan. Det är viktigt att reda ut vad en regering i ett land tycker i grund och botten. Det är inget förmätet, oförskämt eller konstigt att jag och Ringholm ställer frågor om vad det här egentligen handlar om. Det är ni själva som skapar en monumental otydlighet om ert eget agerande och inställning. Sedan flyr Bildt in i 60-talet och raljerar över gamla ståndpunkter.
Vad är då er moderna ståndpunkt? Det här har reducerats till en fråga om att utreda eller inte utreda, om man får prata i kammaren eller inte får prata i kammaren. Den möjliga vinsten med debatten är att jag och Ringholm har drivit fram frågan och tvingat fram en diskussion. Det är bra om vi kan lyfta på förlåten och börja debattera frågan om Nato så att vi så småningom kan pressa fram vad Alliansen egentligen tycker. Vad har ni för ståndpunkt? Vad tycker regeringen?
Anf. 9 Carl Bildt (M)
Fru talman! Låt mig få säga kort om utredningsdebatten: Jag vet inte om ni kommer ihåg upphovet till det hela. Det var Bodil Ceballos som tog upp frågan. Hon hade frågetecken och ville ha klarhet i vad ett Natomedlemskap skulle kosta för Sverige. Jag sade då att om någon vill utreda det har jag inget emot det. Det gäller fortfarande. Det finns praktiskt taget ingenting som jag är emot att utreda, men det innebär inte att det ska tillsättas utredningar om allt. Jag tror att den distinktionen var alldeles uppenbar för alla som deltog i den debatten. Nu är den klargjord även här.
Det finns inget undantag i Lissabonfördraget, Bosse Ringholm. Det finns en solidaritetsklausul i Lissabonfördraget. Där finns inga undantag. Det gäller också Sverige.
Peter Hultqvist frågar vad vi vill. Låt mig sammanfatta det i fyra punkter.
För det första ska vi bygga upp Europeiska unionen, som blir alltmer betydelsefull för säkerheten, freden och stabiliteten på vår egen kontinent. Där finns också en solidaritetsklausul. Den innebär att vi aldrig kommer att vara likgiltiga om en katastrof, ett angrepp eller något annat drabbar ett annat EU-land eller ett nordiskt land. Om det är vi eniga i Sveriges riksdag. Det ingår i den säkerhetspolitik som vi har fattat beslut om.
För det andra: "Nato har öppnat för ett närmare samarbete med Sverige och Finland, framför allt kring de internationella insatserna. Det är av vitalt intresse för våra soldaters säkerhet att Sverige som truppbidragande land har inflytande och insyn kring planering och genomförande av de insatser där vi deltar." Vad jag har sagt nu är ett ordagrant citat av vad Mona Sahlin har skrivit i frågan.
För det tredje handlar det om ett utökat nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete. Stoltenbergrapporten har socialdemokratin tidigare stått bakom.
För det fjärde gäller det stöd till de baltiska länderna när det gäller deras möjligheter att värna sin egen säkerhet och bygga upp sin egen identitet.
Kalla det gärna Björn von Sydow-linjen, om ni tycker att det blir behagligare så. Det är den svenska linjen.
Anf. 10 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Det blir intressantare och intressantare. Jag konstaterade från början att regeringen är splittrad i den här frågan. Nu verkar det som att utrikesministern byter ståndpunkt under debatten också. Före debatten har utrikesministern sagt att han tänka sig en utredning om för- och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap. I interpellationssvaret säger han att det inte ska bli någon sådan utredning. Nu intar han på nytt ståndpunkten att han inte har något emot en utredning.
Det är just denna osäkerhet om vad som är regeringens linje som är det centrala. Säkerhetspolitik är inte som vilken annan politik som helst. Säkerhetspolitik handlar om Sveriges förhållande till andra länder och om att skapa trovärdighet för den svenska linjen. När en utrikesminister svajar så uppenbart från den ena månaden till den andra och ingen vet vart han svajar nästa månad skapar det stor oro för svensk utrikespolitik.
Ännu värre är naturligtvis att det i regeringen finns starka krafter som vill få till stånd ett Natomedlemskap, vilket Carl B Hamilton bekräftar. Det är naturligtvis alldeles uteslutet att i ett sådant läge tro att vi kommer att få svar på de frågor som vi har ställt, nämligen om Sverige ska delta i försvarsplanering för de baltiska staterna och om Sverige ska delta i luftförsvaret i de baltiska staterna. Jag förstår att utrikesministern inte vill svara på de frågorna. Om han skulle ge sitt tydliga svar på de frågorna skulle han bekräfta antingen Folkpartiets Natovänliga linje eller också smyglinjen, som han själv och kanske andra i regeringen representerar och som man inte vill tala klartext om.
Efter utrikesministerns slingrande här måste svenska folket i höstens val se till att rösta för ett alliansfritt Sverige - i dubbel bemärkelse. Både i militär bemärkelse och när det gäller det politiska inflytandet behöver vi ett alliansfritt Sverige efter den 19 september.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.