studenters ekonomiska trygghet
Interpellation 2004/05:87 av Lindström, Torsten (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-10-29
- Inlämnad
- 2004-10-29
- Besvarad
- 2004-11-16
- Sista svarsdatum
- 2004-11-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation 2004/05:87
av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om studenters ekonomiska trygghetSamhället är och blir i allt högre grad ett kunskapssamhälle, där förmågan att lära nytt blir en överlevnadsfråga. Genom ett väl fungerande studiestöd ges fler tillfälle att lära och vara aktiva och delaktiga i kunskapssamhället. Studenterna har dock gått från att vara en homogen grupp till en mycket heterogen grupp. Det finns stor spridning i hur studenternas livssituation ser ut: unga, äldre, utan barn, med barn, singlar, par, rika, fattiga. Men den sociala och könsmässiga snedrekryteringen består.
Studiestödet måste göra det ekonomiskt möjligt för alla att studera oavsett bakgrund. Ett övergripande problem med studiemedelssystemet är att det är dåligt integrerat med övriga delar av trygghetssystemet. Studenter får inte ta del av socialförsäkringssystemen på samma villkor som andra samhällsmedborgare. Denna diskriminering drabbar oftast kvinnor hårdare än män. Studenter med barn är en studiesocialt och ekonomiskt utsatt grupp på grund av att föräldraförsäkringen inte är anpassad efter studenter och att studenter med barn har höga fasta kostnader. De studerande i Sverige behöver ett finansieringssystem som är tryggt, rättvist och förutsägbart.
För alla studenter som uppbär studiemedel finns en sjukförsäkring som innebär att om sjukperioden varar mer än 30 dagar avskrivs lånen för tiden därefter. De första 30 dagarna utgör alltså karenstid. Denna försäkring gäller dock bara vid heltidssjukskrivning. Att studenternas karenstid är satt till 30 dagar gör att det blir mycket kostsamt för en student att vara sjuk. Studenters faktiska karenstid är unik i Sverige. Studier i mer begränsad omfattning kan vara den bästa chansen att komma tillbaka för en person som blivit sjuk. De positiva effekterna för både samhället och den enskilde är uppenbara om förutsättningarna att kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på deltid ökar.
Flera studier bekräftar att studenternas alkoholvanor innebär ett klart riskbeteende. En studie från Lunds universitet 2002 som kartlagt alkoholvanorna hos 4 000 studenter visar att ungefär en tredjedel av de unga studenterna har en hög alkoholkonsumtion. Undersökningen visade också att de flesta normaliserar sitt drickande efter 25 års ålder, men de som dricker mycket i yngre år fortsätter med det.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka studenternas trygghet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:87
Webb-tv: studenters ekonomiska trygghet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:30 Tisdagen den 16 novemberProtokoll 2004/05:30 5 § Svar på interpellation 2004/05:87 om studenters ekonomiska trygghet
Protokoll från debatten
Anf. 25 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Torsten Lindström har frågat utbildningsministern vad han avser att göra för att öka studenternas trygghet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
De senaste årens utbyggnad av högskolan har bidragit till en breddad rekrytering, vilket glädjande nog lett både till fler studerande och till att andelen studenter från studieovana hem ökat. Vi har ett generöst studiestödssystem i Sverige som gör det möjligt för de studerande att finansiera sina levnadskostnader under studietiden. Studiestödet bidrar till att undanröja ekonomiska studiehinder, och därmed har antalet studerande ökat och rekryteringen breddats. Regeringen strävar efter att utveckla studiestödet ytterligare så att det möjliggör studier för ännu fler och så att det i ännu större utsträckning bidrar till att utjämna sociala och könsmässiga snedvridningar.
En särskild utredare tillkallades under 2002 för att göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande under hela studietiden inklusive studieuppehåll. Utredaren hade även i uppdrag att kartlägga samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem. Studiesociala utredningens betänkande,
Studerande och trygghetssystemen
, har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet.
Regeringen har också uppmärksammat situationen för studerande med barn. En miljard kronor har beräknats för en satsning för att hjälpa barn i ekonomiskt utsatta familjer från och med 2006. Bland annat ska bostadsbidragen och underhållsstödet höjas. Dessutom ska ett barntillägg till studerande införas. Utgiftsområde 15 Studiestöd beräknas från och med 2006 öka med 450 miljoner kronor till följd av ett sådant barntillägg.
I 2004 års ekonomiska vårproposition har regeringen vidare aviserat en generell satsning på barnfamiljer i form av höjda barnbidrag och flerbarnstillägg. Flerbarnstillägg ska dessutom ges redan från andra barnet. Även taket i föräldraförsäkringen ska höjas. Samtliga dessa åtgärder kommer även studerande föräldrar till del och bidrar på så sätt till att fler grupper kan studera.
Studiestödssystemet ska även tillgodose det livslånga lärandet. Det ska vara möjligt att återkomma i studier även senare i livet. För att göra det möjligt för fler äldre att studera med studiemedel har regeringen i budgetpropositionen för 2005 aviserat att fler äldre ska ges möjlighet att finansiera sina studier med studiemedel. För andra halvåret 2006 har 100 miljoner kronor beräknats och därefter 250 miljoner kronor per år för detta ändamål.
Studiemedelssystemet innehåller trygghetsregler för studerande som blir sjuka. Den som blir helt sjukskriven kan behålla sina studiemedel trots att han eller hon inte studerar och får dessutom sitt studielån avskrivet från och med den 31:a sjukdagen. De veckor den studerande är sjukskriven räknas inte heller in i den maximala tid som studiemedel kan beviljas. Det är redan i dag möjligt att läsa på deltid och uppbära studiemedel för deltidsstudier. Möjligheten att kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på deltid togs upp både av den Studiesociala utredningen och av SGI-utredningen som analyserat skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst. Även SGI-utredningens betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Torsten Lindström tar också upp studenternas alkoholvanor. Här är det viktigt att påpeka att landets universitet och högskolor har ett ansvar för att studenterna ska ha tillgång till hälsovård. Detta ansvar gäller särskilt sådan förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. På de allra flesta universitet och högskolor arbetar studenthälsovården mycket aktivt med dessa frågor.
Under 2001 tillsatte regeringen dessutom Alkoholkommittén med uppgift att arbeta med förebyggande insatser fram till och med 2005 då en slutrapport ska lämnas. Alkoholkommittén har identifierat ungdomar upp till 25 år som en särskilt viktig målgrupp för sitt arbete. Alkoholkommitténs arbete främjar det förebyggande arbetet, även för studenter. Kommittén har bland annat under tre år gett ekonomiskt stöd till fyra högskolor i syfte att stimulera det alkoholförebyggande arbetet, och resultatet av dessa insatser kommer att presenteras i en rapport under 2005.
Jag anser sammanfattningsvis att studenternas ekonomiska och sociala trygghet är viktig. Jag kan också konstatera att regeringen redan arbetar aktivt med de frågor som Torsten Lindström tar upp, vilket kommer att bidra till en ökad trygghet för studerande under studietiden.
Anf. 26 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Jag vill inledningsvis hälsa statsrådet Lena Hallengren välkommen i ansvaret för dessa frågor och också tacka statsrådet för svaret på min interpellation.
Det vore spännande om Lena Hallengren nu ville signalera en nytändning i de studiesociala frågorna, för det skulle behövas. Tyvärr verkar det snarare av svaret som om den vanliga socialdemokratiska ljumma inställningen består.
Den studiesociala utredare som Lena Hallengren talar om tillkallades ju efter att Socialdemokraterna hade fått alla andra partier emot sig i frågan. Det var en utredning som av regeringen fick ett så begränsat uppdrag att ingen blev förvånad över att den mest bara kom att beskriva problem. De få förslag som utredningen lade fram har inte hörsammats. Går det att hoppas på en ändring?
Att det sedan kan finnas något ljus i tunneln för studenter med barn beror ju på att Socialdemokraterna till sist gav upp motståndet i frågan efter hårt tryck från Student-Sverige och även från oss kristdemokrater.
Bortsett från detta är det inte mycket nytt som Lena Hallengren presenterar i sitt svar. Låt mig därför ställa ett antal mycket konkreta frågor.
Herr talman! Samhället är och blir i allt högre grad ett kunskapssamhälle där förmågan att lära är en överlevnadsfråga. Genom ett väl fungerande studiestöd ges fler tillfälle att lära, vara aktiva och delaktiga. Studenterna har övergått från att vara en homogen grupp till en heterogen massa. Det finns en stor spridning i hur studenternas livssituation ser ut: unga, äldre, utan barn, med barn, singlar, par, rika, fattiga. Över hälften av studenterna är äldre än 25 år. Det är därför hög tid att göra upp med gamla fördomar och i stället skapa ett system som ger trygghet och möjlighet för alla att lära i kunskapssamhället.
I dag faller alldeles för många mellan stolarna, eftersom trygghetssystemen inte är anpassade efter studenterna. Studenter får inte ta del av socialförsäkringssystemen på samma villkor som andra samhällsmedborgare. När, Lena Hallengren, tänker regeringen följa den studiesociala utredningens råd om detta?
Herr talman! I dag går det inte att vara sjukskriven på deltid för en student - detta trots att studier i mer begränsad omfattning kan vara den bästa chansen för en student som blivit sjuk att komma tillbaka. De positiva effekterna för samhället och den enskilde är uppenbara om förutsättningarna för att kombinera studier med sjukskrivning på deltid införs. Kan studenterna, Lena Hallengren, hoppas på att det blir en ändring?
Som lök på laxen har studenterna därtill en rekordlång karenstid vid sjukskrivning, 30 dagar. Att studenternas karenstid är satt till 30 dagar gör att det blir mycket kostsamt för en student - till och med kanske förödande - att vara sjuk. Inga andra i Sverige har 30 dagar karenstid. Varför ska studenter ha det? Kan studenterna, Lena Hallengren, hoppas på att det blir en ändring?
Ett annat exempel rör bostadsbidraget. De nuvarande reglerna för hur bostadsbidraget räknas ut för studenter var ursprungligen tänkt som övergångsregler. Studiesociala utredningen har föreslagit förändringar, att studiebidraget ska undantas från inkomsten då bostadsbidrag fastställs. När, Lena Hallengren, kommer det skarpa förslaget på riksdagens bord?
Herr talman! Flera studier bekräftar också att studenternas alkoholvanor innebär ett klart riskbeteende. En studie från Lund visar att en tredjedel av de unga har en hög alkoholkonsumtion som riskerar att permanentas och bli förödande för deras hälsa och därmed för folkhälsan. Ändå säger inte Lena Hallengren något om möjligheterna att ytterligare skärpa lärosätenas ansvar, vilket vi kristdemokrater förespråkar.
Herr talman! Student-Sverige väntar. Ge oss besked nu, Lena Hallengren!
Anf. 27 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Det känns väldigt spännande att ta över ansvaret för studiestödsfrågor och studiesociala frågor, inte minst mot bakgrund av den otroliga utveckling som vi har sett under de senaste åren. Alltfler studerar på högskola och har möjlighet att göra det oavsett sin sociala bakgrund. Den sociala snedrekryteringen minskar ju, även om den fortfarande är en stor utmaning för oss att arbeta med. Det är någonting som jag med glädje ska ta mig an. För mig är det viktigt att vi har generella studiestöd som innebär att alla får lika förutsättningar att studera.
Precis som Torsten Lindström skriver i sin interpellation och upprepar i sin fråga - och jag kan också upprepa mitt svar - ska nu barntillägget införas. Vi vet att studerande med barn har en särskilt tuff ekonomisk situation. Barntillägg, flerbarnstillägg, höjda barnbidrag, ytterligare stöd till barn som lever i utsatta familjer är åtgärder som är mycket betydelsefulla för att man i familjer med barn ska kunna studera.
Jag noterar också att det i Kristdemokraternas budgetförslag inte finns några medel avsatta för ett barntillägg. Det är ju lätt, Torsten Lindström, att stå här och prata och komma med förslag, men det vore ju intressant om de rymdes, inte bara i Kristdemokraternas budget utan kanske också i alla fyra borgerliga partiers budgetar.
Återigen: Det känns spännande att ta över. Jag hoppas att få möjlighet att återkomma till riksdagen med ett förslag om ett barntillägg och formerna för det och att återkomma till riksdagen med förslag om att införa ett stöd för att ge fler äldre möjligheter att studera. Det handlar ju om att förverkliga ett livslångt lärande. Jag fortsätter gärna att ta en diskussion med Torsten Lindström om dessa frågor. Inte minst återkommer jag gärna och diskuterar ekonomin utifrån Kristdemokraternas budgetförslag.
Anf. 28 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Det är ju fascinerande att Lena Hallengren och jag kan vara överens om att detta är spännande frågor. Men det räcker ju inte med att ställa frågor, det måste finnas svar också. Det måste finnas en linje.
Det kan inte vara lätt att ta över som minister för de här frågorna i en socialdemokratisk regering som direkt inte har visat något större intresse för dem. Eller också är det kanske tvärtom: Det är lätt att sätta avtryck. Hur det än blir måste det ju bli en förbättring jämfört med tidigare.
I dag ser vi att de studiesociala murarna består, trots allt tal om kunskapssamhälle, trots allt tal om vuxnas lärande. Det vore tacknämligt om åtminstone några av de problem som jag tog upp i min interpellation fick något slags bemötande av statsrådet i dag i stället för bara tal om att det eventuellt kanske någon gång möjligtvis kommer någonting.
Herr talman! Jag vill återkomma till frågan om 30 dagars karenstid. Jag vill ställa den konkreta frågan, för jag att det är många som vill ha ett konkret svar från Lena Hallengren: Tycker verkligen regeringen att det är rimligt att en grupp i Sverige har 30 dagars karenstid? Svara gärna ja eller nej på den frågan, Lena Hallengren. Tycker verkligen regeringen att det är rimligt att studenter - till skillnad från dem som har ett lönearbete - i dag inte kan kombinera studier med en deltidssjukskrivning och på så sätt snabbare komma tillbaka till sin vardag?
Det hjälper inte att tala om att man kan studera på deltid. Lena Hallengren borde, som tillhörande samma generation som jag, veta att alla kurser inte finns på deltid. Det måste alltså skapas en möjlighet att kombinera deltidsstudier och en deltidssjukskrivning. Kommer Lena Hallengren att jobba för det? Ett ja eller ett nej som svar på den frågan vore tacknämligt.
Sedan är det ju så att det vi sett under många år är en urholkning av studenternas standard. Enligt Föreningssparbanken har studenterna förlorat ungefär 40 % av sin disponibla inkomst de senaste 15 åren. En viktig orsak till det är bristen på studentbostäder. En annan viktig orsak är de regler som finns när det gäller bostadsbidragen. Ja eller nej, Lena Hallengren, kommer regeringen med förslag i den här frågan? Studiesociala utredningen, som jag kan rekommendera just i det här avseendet, har faktiskt förslag på den punkten.
Sedan, herr talman, talar Lena Hallengren också om detta med barntillägg. Låt mig då uppdatera statsrådet och berätta att vi kristdemokrater var det första partiet som hade ett finansierat förslag till barntillägg. Jag välkomnar att Socialdemokraterna har följt vårt exempel, trots motstridiga besked från tidigare statsråd i de här frågorna, och numera också vill ha ett barntillägg. Det återstår dock, som vanligt, herr talman, en reservation för hur barntillägget kommer att se ut. Kommer det att gå till de barn som verkligen behöver det, eller kommer det att fördelas på något annat sätt? Också på den punkten skulle det vara intressant med någon form av klarläggande besked från statsrådet.
Låt mig fortsätta, eftersom de första frågorna inte har fått något svar, med att skicka med fler frågor som statsrådet kan svara på i sitt nästa inlägg. Hur är det egentligen med studerande pappor som i dag inte har någon möjlighet att, utöver några få dagar, vara borta från sina studier och som faktiskt riskerar att hamna hos kronofogden om inte reglerna förändras? Är Lena Hallengren beredd att göra någonting åt det problemet?
Herr talman! Är det verkligen rimligt att alla de här problemen finns, att Lena Hallengren talar om att något eventuellt ska göras, okänt vad? Det vore tacknämligt med ett svar på åtminstone en eller kanske två av de frågor jag ställt.
Anf. 29 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Torsten Lindström kan gärna få använda sitt kommande inlägg till att förklara varför just pappor har problem när de studerar och får barn. Jag förstår inte riktigt det, så Torsten får gärna återkomma till det i sitt sista inlägg. Då kan han också få tala lite grann om Kristdemokraternas egen politik och kanske vad han själv skulle vilja åstadkomma.
Torsten Lindström är en mästare på att raljera i talarstolen kring svar, inte minst de som jag nu ger.
När det gäller karensdag, Torsten Lindström, kan man knappast jämställa en karenstid med ersättning med en karenstid i arbetslivet. Jag tycker att det är en orimlig jämförelse som du här gör. Jag tror att Torsten Lindström har god kännedom om vad det är för försäkringsskydd som gäller för den som studerar och blir sjuk, nämligen att man kan behålla studiemedlet trots att man inte studerar och att man får lånedelen avskriven från och med den 31:a sjukdagen. Och de veckor som man är sjuk räknas inte in i det maximala antal veckor som studiemedel kan beviljas. Att jämföra det med karenstid tycker jag är orimligt utifrån dessa skäl men också utifrån det faktum att man under tiden fortfarande har samma ersättning. En karenstid är i mina ögon en tid då man inte beviljas någon ersättning, så jag kan inte riktigt förstå Torsten Lindströms argumentation i detta fall.
När det gäller frågan om att kombinera deltidsstudier med deltidssjukskrivning är mitt svar - jag sade det i mitt första inlägg och jag säger det ännu en gång - att det är en fråga som ses över. Ett livslångt lärande är naturligtvis någonting som inte minst gäller människor som är sjukskrivna men som är förmögna att arbeta eller studera på deltid. Vi får anledning att återkomma till det när studiesociala utredningen är färdigberedd i Regeringskansliet, och jag återkommer med glädje till den diskussionen.
Alla de steg som vi kan ta för att möjliggöra för fler människor att studera - på hel- eller deltid, på distans eller rent fysiskt närvarande i en grupp, i komvux eller hos andra anordnare - är naturligtvis väldigt betydelsefulla. Det är klart att vi kan diskutera enbart det studiestöd som är det stora studiestödet. Vi kan också diskutera korttidsstöd och vi kan diskutera rekryteringsbidrag för att beskriva att det också finns andra grupper som behöver nås. Det handlar inte enbart om de studenter som själva söker sig till högskolor och universitet och som har goda förutsättningar att studera.
När det gäller korttidsstöd kan jag notera att Kristdemokraterna gör en avsevärd minskning av detta i sitt budgetalternativ. Och vi vet att korttidsstödet är någonting som verkligen når grupper som annars sannolikt inte hade studerat, just därför att de får möjlighet att studera samtidigt som de arbetar på sina arbetsplatser tillsammans med sina arbetskamrater. Jag tycker att det är tråkigt att se att Torsten Lindström och Kristdemokraterna enbart bryr sig om de studenter som är tydliga och har en stark röst i debatten. Rekryteringsbidrag och korttidsstöd har Torsten Lindström åtminstone inte nämnt en enda gång under den här debatten.
Jag vill också säga att studiestödet höjdes och blev också pensionsgrundande 2001, vilket är ytterligare något som är helt i rätt riktning. I ett samhälle som ska genomsyras av ett livslångt lärande måste naturligtvis studiemedlet vara pensionsgrundande.
Sedan vill jag bara avsluta med att säga att jag noterade Torsten Lindströms ordval, att Kristdemokraterna "hade" ett finansierat förslag till barntillägg. Det hade varit intressant, tycker jag, om Kristdemokraterna fortfarande hade haft ett finansierat förslag tillsammans med de andra borgerliga partierna och kunnat presentera det. Då hade vi haft något reellt att diskutera.
Anf. 30 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Eftersom Lena Hallengren inte svarar på frågor, så låt mig göra det. Jag kan skicka över, om Lena Hallengren vill det, med bud Kristdemokraternas motioner, så kan Lena Hallengren läsa de förslag vi har. Vi har nämligen förslag när det gäller deltidssjukskrivningar, när det gäller karensdagar och när det gäller barntillägg. Vi har förslag. Det vore tacknämligt om ministern läste på dem. Då skulle kanske ministern få en och annan gnutta av inspiration, precis som när Socialdemokraterna har följt vårt exempel när det gäller barntillägget och en hel del annat.
Jag tror att utifrån den här debatten blir egentligen inte någon så mycket klokare. Det är mest ett allmänt prat om förslag som eventuellt kommer någon gång. Låt mig därför ställa ytterligare en konkret fråga, herr talman. När kommer Lena Hallengren med de förslag som hon antyder att hon eventuellt kommer med?
Det går inte, även om hon är nytt statsråd för ett visst område, att helt komma ifrån att hon ändå har ett ansvar för den regeringspolitik som har förts under ett antal år. Hon måste kunna ge klarare besked, även om det är mycket tydligt att hon inte vill svara på några som helst sakfrågor i dag.
Lena Hallengren sade tydligt att regeringen arbetar aktivt. Tyvärr har den här debatten visat på motsatsen. Det hjälper inte att stuva om i samma gamla vanliga politik om ingenting förändras.
Sedan, herr talman, vill jag också kommentera det Lena Hallengren sade först om det generella barnbidraget. Jag tycker faktiskt att det är lite magstarkt och ett slag i ansiktet på dem som har det svårast att tala om den generella barnbidragshöjningen i stället för att sätta in insatserna där de behövs mest, för de personer som verkligen behöver det. Är det socialdemokratisk fördelningspolitik att ge samma pengar till en högavlönad minister som till en fattig student som lever på socialbidrag? Robin Hood måtte gråta i sin Sheerwoodskog.
Anf. 31 Lena Hallengren (S)
Herr talman! Vilken ände börjar man med efter ett sådant inlägg? Jag kan ju göra Torsten Lindström besviken till att börja med genom att säga att det inte är genom att läsa kd:s motioner som jag söker inspiration och inte heller finner någon sådan.
Sedan vet jag inte vad det är för tveksamhet som Torsten Lindström kan utläsa. Barntillägget finns med i regeringens budget. Den 1 januari 2006 kan Torsten Lindström om han har lust att skaffa barn också börja studera och kvittera ut ett barntillägg. Och möjligheten för äldre att studera kommer att genomföras den 1 juli 2006.
Jag skulle vilja ge Torsten Lindström ett litet råd inför kommande debatter. Lyssna gärna, ta in! Ställ inte samma frågor likt en papegoja, utan försök att lyssna på svaren. Då kanske vi får en något mer sansad och kanske också lite mer givande debatt vid nästa tillfälle, för jag är säker på att den kommer.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.