Stödet till småskalig matproduktion
Interpellation 2011/12:359 av Sandberg, Gunnar (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-05-09
- Inlämnad
- 2012-05-09
- Besvarad
- 2012-05-29
- Sista svarsdatum
- 2012-05-30
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 9 maj
Interpellation
2011/12:359 Stödet till småskalig matproduktion
av Gunnar Sandberg (S)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Den småskaliga matproduktionen har stor betydelse för att behålla hantverkskunnandet inom matproduktion och för att kunna erbjuda konsumenterna hälsosamma produkter av hög kvalitet. För landsbygden innebär småskalig matproduktion dessutom nya möjligheter till arbete.
Regeringen stöder småskalig matproduktion inom ramen för landsbygdsprogrammet genom stöd till investeringar, utbildningar och genom att bygga upp och utveckla nätverk mellan företagare.
Tyvärr räcker det inte. Allt tal om Sverige som ett nytt matland är bara yta så länge regeringen inte är beredd att stödja verksamheten på lång sikt. Regeringens ambitioner har inte heller slagit igenom hos alla statliga myndigheter.
Eldrimner i Jämtland är sedan 2005 ett nationellt resurscentrum för småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling med uppdraget att sprida kunskap och ge råd inom området samt att förmedla denna kunskap till andra centrum i landet och att stötta dessa. Verksamheten finansierades till och med år 2007 via budgetmedel. Därefter ändrades den fasta finansieringen till projektfinansiering dels genom medel från satsningen på livsmedelsstrategin, dels genom bidrag från landsbygdsprogrammet, vilket hämmar verksamheten.
Eldrimner har arbetat med att göra mathantverket känt, bland annat på mässan Smaklust. Det har hittills genomförts två gånger och tagits mycket positivt emot av allmänheten. Eldrimner har tillsammans med mathantverkare jobbat hårt med förberedelserna inför årets mässa, som dock inte kan genomföras. Anledningen till detta är uteblivet stöd från olika länsstyrelser i landet, trots att länsstyrelserna har en central roll i genomförandet av landsbygdsprogrammet.
Vilka åtgärder avser landsbygdsministern att vidta för att även statliga myndigheter omfattas av regeringens strategi för att främja småskalig matproduktion och därmed landsbygdsutveckling?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:359
Webb-tv: Stödet till småskalig matproduktion
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:119 Tisdagen den 29 majProtokoll 2011/12:119 13 § Svar på interpellation 2011/12:359 om stödet till småskalig matproduktion
Protokoll från debatten
Anf. 24 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Gunnar Sandberg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att även statliga myndigheter omfattas av regeringens strategi för att främja småskalig matproduktion och därmed landsbygdsutveckling.
Som Gunnar Sandberg mycket riktigt påpekar i sin fråga stöder regeringen redan i dag småskalig livsmedelsproduktion inom ramen för landsbygdsprogrammet. Det handlar till exempel om stöd till investeringar, utbildningar för gårdstillverkning av ost och charkuterier, studieresor för att se och lära av andra i syfte att utveckla det egna företaget och projekt som knyter samman mat och turism på det lokala planet, exempelvis genom att bygga upp och utveckla nätverk mellan företagare. Sådana insatser är viktiga delar i regeringens arbete för att främja småskalig livsmedelsproduktion, landsbygdens utveckling och visionen om Sverige - det nya matlandet.
Landsbygdsprogrammet omfattar totalt 36 miljarder kronor under perioden 2007-2013. Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sametinget och samtliga länsstyrelser är viktiga aktörer för förvaltningen och genomförandet av programmet. Sverige har ett regionalt genomförande av programmet där länsstyrelserna har en central roll.
Redan i dag satsas det på småskalig livsmedelsproduktion både inom landsbygdsprogrammet och på andra sätt. Sammanlagt har stöd på 131 miljoner kronor gått till mikroföretag, och 195 miljoner kronor har gått till livsmedelsförädling med koppling till satsningen Matlandet Sverige. Tillsammans är det nästan 700 projekt som har genomförts eller pågår runt om i landet.
Våra statliga myndigheter omfattas i hög grad av regeringens satsningar för att främja småskalig livsmedelsproduktion och därmed landsbygdsutveckling.
Jag följer dock utvecklingen för den småskaliga livsmedelsproduktionen noga.
Anf. 25 Gunnar Sandberg (S)
Fru talman! Jag får tacka landsbygdsministern för svaret. Jag saknar tyvärr besked om det väsentliga, en långsiktig finansiering av stödet till mathantverkarna. Smaklustmässan har varit en viktig del av det stödet.
I dag efterfrågar allt fler personer mat av hög kvalitet. Det handlar om närproducerade råvaror som tas om hand av yrkeskunniga personer. På detta sätt får man fram naturliga och hälsosamma produkter utan tillsatser eller andra konstigheter. Man skapar produkter med smak och kvalitet som industrin inte kan komma i närheten av. Samtidigt bevarar man gamla kunskaper och traditioner och använder dem när man skapar nytt.
I Jämtlands län har man sedan ett antal år tillbaka arbetat aktivt med mathantverket. Det ledde till att Eldrimner, som var centrum för mathantverket i länet sedan 2005, är ett nationellt resurscentrum för småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling.
I uppdraget ingår att sprida kunskap och ge råd inom området mathantverk. Eldrimner ska stötta andra centrum i landet. Verksamheten finansierades till och med år 2007 via budgetmedel. Därefter slopade regeringen den fasta finansieringen.
Nu bedrivs Eldrimner med projektmedel, främst från satsningen på livsmedelsstrategin, och med bidrag från landsbygdsprogrammet. Detta är självklart problematiskt. Finansieringen är oklar, och mycket av krafterna måste ägnas åt bidragsansökningar från olika håll i stället för rådgivning.
Att finansieringen är beroende av olika bidrag innebär till exempel att årets smaklustmässa har fått läggas ned trots att ett stort arbete gjorts med planering av mässan.
Mässan är viktig för att mathantverkarna i hela landet ska kunna visa upp sina produkter och göra dem kända hos allmänheten. Branschen är fortfarande så ny och producenterna så små att de behöver stöd av mässan för marknadsföring av sina produkter.
Den industriproducerade maten står för majoriteten av all mat i landet. Mathantverket betraktas fortfarande av många beslutsfattare som en hobby. Det är mycket beklagligt eftersom lokalproducerad mat har allt större betydelse för goda matvanor och för folkhälsan i landet. På mindre orter är mathantverket dessutom allt viktigare för sysselsättningen och därmed för framtidstron.
I dag är mathantverket en väsentlig del i landsbygdsutvecklingen. Regeringen stöder ju småskalig matproduktion inom ramen för landsbygdsprogrammet som ska ge stöd till investeringar och utbildningar. Man vill också att man ska bygga upp nätverk mellan företagare. Sverige - det nya matlandet är ett projekt som regeringen propagerar för vid alla tillfällen. Som jag skriver i min interpellation räcker det inte så länge Eldrimner inte har fast finansiering och därmed möjlighet att planera för verksamheten på längre sikt. Än värre är att inte alla statliga organ delar regeringens ambitioner på området. Mässan Smaklust stupade just på grund av att länsstyrelserna i många län inte var beredda att ge stöd till länets mathantverkare och deras medverkan i mässan. Ändå har länsstyrelserna en central roll i genomförandet av landsbygdsprogrammet.
Min fråga kvarstår: Vad tänker regeringen göra för att småskalig matproduktion verkligen ska kunna fortsätta att utvecklas långsiktigt?
Anf. 26 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Som jag sade i mitt första inlägg som alltså var svaret på interpellationen gör regeringen långsiktiga satsningar på småskalig livsmedelsproduktion. Vi gör det genom att regeringen har fattat beslut om finansiering av ett nationellt resurscentrum för mathantverk under perioden 2012-2014, och vi gör det genom landsbygdsprogrammet som ger stora mjäligheter till satsningar på bland annat mathantverk.
Landsbygdsprogrammet är, som jag hoppas att interpellanten väl känner till, ett sjuårigt program. Det omfattar tiden från 2007 till 2013. Just nu pågår det förberedelser för det program som jag hoppas att vi kan genomföra under perioden efter 2013. Det är min förhoppning att oppositionen stöder införandet av ett sådant program så att vi även där får möjlighet att utveckla verksamheter, små såväl som större, i alla delar av vårt land.
De satsningar som är gjorda inom ramen för Matlandet Sverige och landsbygdsprogrammet ser jag som utomordentligt stora. De är också viktiga för att vi ska få aktivitet när det gäller mat och matkultur - både småskalig och större verksamhet - i alla delar av vårt land. Jag vill än en gång påpeka att regeringens satsningar i det här sammanhanget är långsiktiga. Det är få verksamheter som har finansieringen löst för flera år framåt.
Vad är det då för pengar vi talar om när det gäller Eldrimner? Vi har fattat beslut om att stödja basverksamheten med 3 miljoner kronor per år. Dessutom utgår det under perioden 2009-2013 7 miljoner kronor som kommer från landsbygdsprogrammet. Det är alltså mer pengar än vad som fanns tidigare för att verksamheten ska finnas och få möjlighet att utvecklas.
Anf. 27 Gunnar Sandberg (S)
Fru talman! För 14 dagar sedan besökte jag Eldrimner och pratade med anställda i drygt en timme. De jobbar med fem olika branscher. De har stor kunskap om mejeri, chark, gårdsslakt, bär, grönsaksförädling, bakning och fiskförädling. Tillväxt sker ju framför allt genom att det skapas nya företag. Eldrimner fokuserar på mathantverk. Det har gjort att man kunnat bygga upp ett unikt kunnande som har visat sig fungera effektivt och stimulera mathantverket och få det att växa. Varje litet företag kan växa och bli större och mer effektivt.
De flesta företag är i dag enmansföretag eller familjeföretag. Att de ofta finns på landsbygden och i glesbygden innebär dessutom en begränsning. Företag som har 20 anställda är storföretag i glest befolkade bygder.
Den verkliga tillväxtpotentialen ligger i att mathantverket leder till att det blir många företag och företag som kan leva och växa i bygder där det i övrigt inte finns många företag och arbetstillfällen. Genom samverkan kan de små företagen i sin tur gemensamt marknadsföra sig och sälja sina produkter. Smaklust skulle ha manifesterat just det.
Jag håller med Eskil om att många, framför allt i Skåne, är glada över satsningen på mathantverket. I Skåne har man en närhet till marknaden. Det har man också i större städer som Stockholm och Göteborg. Men i Jämtland och norr om Jämtland finns det inte så stora städer så där kommer man inte ut på marknaden. På de orterna är det viktigt att man ordnar en smaklustmässa om inte årligen så vartannat eller vart tredje. Det får ses som ett stöd. Jag förstår att länsstyrelserna i Skåne och de större städerna inte är lika intresserade av att gå in med pengar. Där har man redan sina marknader.
Det unika mathantverket lyfter hela den svenska livsmedelsproduktionen. Genom att lyfta fram mathantverket och visa upp det mest unika vi har av svenska livsmedel lyfter vi också hela den svenska livsmedelsproduktionen. Det är man väl medveten om och drar nytta av i andra länder, som till exempel Frankrike och Italien.
Eldrimner har visat hur man kan gå från att vara bonde eller enbart intresserad av mathantverk till att skapa mycket stabila företag med unika produkter. Den processen kan ta tid, men med rätt stöd och uppmuntran kan de bli mycket framgångsrika.
Anf. 28 Isak From (S)
Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret, och tack, Gunnar, för en viktig interpellation!
Jag begärde ordet när jag hörde landsbygdsministern prata positivt om den kommande perioden. Förhandlingen för perioden 2007-2013 ligger faktiskt Socialdemokraterna bakom. Inför den kommande perioden för landsbygdsprogrammets strukturfondsmedel har regeringens hållning varit minst sagt sval. Det oroar dem som håller på med detta eftersom den långsiktiga finansieringen är viktig.
Jag kommer från Västerbotten och är, precis som landsbygdsministern, älgjägare och van att ha älgfärs i frysen. Nu har jag tonårsbarn som har bjudningar och då tar färsen slut - det blir tacos och köttfärssås och allt möjligt - så jag gick till affären för att köpa svenskproducerad köttfärs, men det fanns inte. Det är ett stort bekymmer. Det är alldeles för billigt att importera och skicka med långtradare 125 mil genom landet. Det konkurrerar ut den svenska näringen.
Det andra bekymret är hur vi får nya företagare som törs satsa på den här branschen. Jag kommer från en jordbruksbygd där i stort sett alla var lantbrukare på ett eller annat sätt för 50 år sedan; i dag tror jag att det finns fyra. Vi har en stor charkuteriproducent med ca 20 anställda. Men det är få som törs satsa.
Tillgången på riskkapital är väldigt betydelsefull. Om man kommer från Norrlands eller de norra skogslänens inland till banken och säger att man ska satsa på jordbruk skrattar de åt en. Man måste ha ett eget kapital som motsvarar det kapital man har tänkt låna för att man ska få låna över huvud taget. Det gör att det inte är intressant.
Jag vill fråga landsbygdsministern: Hur gör vi för att få nya företagare som törs satsa så att vi får en utveckling på landsbygden? Det är ju det vi efterfrågar.
Anf. 29 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt mig än en gång repetera att landsbygdsprogrammet har stora resurser till sitt förfogande. En omfattande verksamhet pågår i skilda delar av vårt land för att genomföra programmets olika delar. Så här långt har stöd utgått med sammanlagt 131 miljoner kronor till mikroföretag och med 195 miljoner kronor till företag som satsar på livsmedelsförädling med nära koppling till satsningen Matlandet Sverige. Totalt är det nästan 700 projekt som har genomförts eller pågår runt om i landet. Jag tycker att det är en oerhört omfattande verksamhet i jämförelse med hur det har varit tidigare.
Fru talman! Jag kan också nämna några andra exempel. I dag har vi, vad jag känner till, 41 småskaliga slakterier i vårt land. Det är verksamheter som har utvecklats mycket beroende på att vi har anslagit pengar för att få ned kostnaden för den besiktning som ska ske före slakt och avlivning av djur. Vi har 132 godkända vilthanteringsanläggningar och renslakterier i vårt land. Det är verksamheter som har uppstått och utvecklats och som ger liv och rörelse i byar och bygder. De möjliggör också en utveckling av lokalt hantverk kring mat. Jag hoppas och förutsätter att vi tillsammans kan utveckla den här verksamheten i alla delar av vårt land. Det betyder så oerhört mycket för att alla delar ska ha förutsättningar att fortsätta att växa och bidra till olika saker i vårt land.
Men det förutsätter en sak, fru talman, och det är att vi har en grundproduktion, att vi har bönder som producerar en råvara. Jag tycker att det är förmätet att stå i den här talarstolen och tala om att insatser gjordes av det som nu är oppositionen. Då införde man till exempel en handelsgödselskatt. Det är en ren straffskatt på den produktion som är en förutsättning för att man ska ha någonting att förädla i de företag som vi är angelägna om ska finnas och växa i skilda delar av vårt land.
Anf. 30 Gunnar Sandberg (S)
Fru talman! Det kanske finns pengar, landsbygdsminister Erlandsson, men frågan är om det finns tillräckligt med pengar och om de används på rätt sätt. Vad händer efter 2013 med bland annat Smaklustmässan? Det är onekligen ett problem.
Mathantverket är en möjlighet för jordbruket. I dag står många jordbrukare vid ett vägskäl. Den enda möjligheten för att överleva anses oftast vara att öka storleken på lantbruket, utöka antalet djur och så vidare. Detta är dock inte möjligt i många glest befolkade bygder. Då står man inför att lägga ned sitt jordbruk, vilket sker i stor utsträckning i dag, eller göra någonting annat. Här är mathantverket en viktig utväg. Man kan förädla sin mjölk till ost, sitt kött till korv, sin säd till bröd och sina frukter och bär till marmelader. Det är i förädlingsledet som ekonomin och framtiden ligger. Men det händer inte över en natt, utan vi behöver återigen en långsiktighet. Vad händer efter 2013?
Anf. 31 Isak From (S)
Fru talman! Det hettar till lite grann i landsbygdsministerns anförande. Det är trevligt. Jag hoppas att det också hettar till i förhandlingarna med Moderaterna. Det lär han behöva, annars kan han alltid luta sig mot oss socialdemokrater så ska vi nog reda upp det i gammal god ordning.
Jag fick inget svar på frågan hur landsbygdsministern tänker sig att vi ska få företag som kan konkurrera med billigt importerat kött som vi skickar billigt genom hela landet.
Vi har för få bönder. Vi har för få livsmedelsföretagare i alla kategorier. I dag har vi en köttproduktion som ligger på ungefär hälften av det som vi borde kunna producera. Här behövs det en tydlig och långsiktig strategi efter 2013. De företagare som ska satsa vill ha besked nu om vad som händer efter 2013. Kommer det här att finnas kvar? Hur ser det ut? Hur kommer regelverket att förändras? Vi har en regering som är huvudansvarig för detta. Jag efterfrågar svar.
Anf. 32 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt mig först tacka för interpellationen. Jag tycker att det är en angelägen fråga vi har diskuterat i dag. Jag är, precis som mina meddebattörer här i dag, angelägen om att bondeproduktionen ökar i vårt land och att vi därmed ges förutsättningar att få växande förädlingsföretag, stora såväl som mindre sådana.
För att detta ska ske krävs det lönsamhet i företagandet. Det krävs också en konkurrenskraft gentemot vår omgivning. Vi måste också fortsätta att förenkla de regler, föreskrifter och lagar som finns runt jordbruket och matproduktionen i vårt land.
Jag har nämnt exempel på sådana saker som är genomförda eller under genomförande. En sak som vi har gjort är borttagandet av den straffskatt som fanns på matproduktionen i vårt land och som vi kallade för handelsgödselavgift. Ett annat sätt att stödja är att minska kostnaden för besiktningen av de djur som går till slakt. Detta är gjort för att stärka lönsamheten och konkurrenskraften för den svenska bondeföretagaren. Jag hoppas att få ytterligare bistånd för att dra ned än mer på den regelbörda som finns i det här sammanhanget.
Vad händer 2013 och därefter? Det finns inget svar på den frågan. De överläggningarna pågår just nu i Europeiska unionen. Jag hoppas att vi även i det sammanhanget ska kunna enas i den här kammaren så att vi får ett bra beslut som gynnar produktion och därmed sysselsättning och företagande i alla delar av vårt land.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.