Statligt övertagande av Ängelholm-Helsingborg flygplats
Interpellation 2024/25:363 av Per-Arne Håkansson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-26
- Överlämnad
- 2025-01-27
- Anmäld
- 2025-01-28
- Svarsdatum
- 2025-02-14
- Besvarad
- 2025-02-14
- Sista svarsdatum
- 2025-02-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Sverige är ett land med stora avstånd och många glesbefolkade områden. De regionala flygplatserna är avgörande för att säkerställa tillgänglighet, social hållbarhet, god arbetsmarknad och stärkt konkurrenskraft.
Jag vill i denna interpellation belysa Ängelholm-Helsingborg flygplats centrala roll för infrastrukturen i nordvästra Skåne under dess 65-åriga tillvaro och rikta blicken mot framtida utmaningar. Tillväxt och utveckling behöver fortsatt vara i fokus. De orosmoln som tornat upp sig behöver skingras så skyndsamt som möjligt.
Helsingborgs Handelsförening samlade nyligen företrädare från kommuner i nordvästra Skåne, representanter från en rad politiska partier och företag inom en rad olika branscher, för att presentera sin framtagna rapport om Ängelholm-Helsingborg flygplats betydelse för jobbskapande och konkurrenskraft i nordvästra Skåne.
I fokus var den utredning som den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen i maj 2022 tog initiativ till för att tydliggöra statens ansvar för svenska flygplatser. Utredningen leddes av Peter Norman och överlämnades i februari 2023 till infrastrukturminister Andreas Carlson.
I utredningen framhålls att staten bör ta ett större ansvar för flygplatsernas drift.
Utredningen föreslår att det prövas om Ängelholm-Helsingborg flygplats bör läggas till det nationella basutbudet av flygplatser och att en statlig förhandlingsperson eller Swedavia får i uppdrag att erbjuda ägarna till flygplatsen ett statligt övertagande.
Ägandet för flygplatsen har varierat. År 2011 köpte Peab AB flygplatsen av Swedavia via en uppmärksammad teknisk affär som tio nordvästskånska kommuner var inblandade i, men våren 2020 meddelade företaget att man inte längre kunde driva verksamheten på grund av pandemins ekonomiska effekter.
Flygplatsen räddades från nedläggning genom ett uppköp av sju kommuner: Ängelholm, Helsingborg, Höganäs, Bjuv, Båstad, Klippan och Perstorp. I dag äger Peab fortfarande mark och fastigheter medan kommunerna driver flygplatsen i ett gemensamt bolag. I sammanhanget kan också nämnas nära samarbete mellan Ängelholms flygplats och Ljungbyheds flygplats, där utbildning på universitetsnivå och yrkesutbildning bedrivs och ett utvecklingsarbete med försvaret pågår. I Ljungbyhed finns tradition och lokal uppslutning. Där stod en gång det svenska flygets ”vagga”.
Direktlinjer till Stockholm är särskilt viktiga för industrin, framför allt för tillverkning, men också för statliga myndigheter, akademi, rekrytering, kommuner, kultur- och idrottsliv och civilsamhälle.
I ett samlat uttalande från Helsingborgs Handelsförening utifrån den framtagna rapporten framhålls betydelsen av att Swedavia tar över ägandet av Ängelholm-Helsingborg flygplats, och regeringen uppmanas att fatta beslut som främjar hållbar omställning och teknisk utveckling av det svenska inrikesflyget.
Jag vill mot bakgrund av detta fråga statsrådet Andreas Carlson:
Avser statsrådet att hörsamma det samlade engagemang som visats i frågan och ta initiativ för att långsiktigt säkerställa statligt övertagande av Ängelholm-Helsingborg flygplats?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:363
Webb-tv: Statligt övertagande av Ängelholm-Helsingborg flygplats
Dokument från debatten
- Fredag den 14 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:71
- Protokoll 2024/25:71 Fredagen den 14 februariProtokoll 2024/25:71 Svar på interpellation 2024/25:363 om statligt övertagande av Ängelholm-Helsingborg flygplats
Protokoll från debatten
Anf. 56 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Per-Arne Håkansson har frågat mig om jag avser att hörsamma det samlade engagemang som visats i frågan och ta initiativ för att långsiktigt säkerställa statligt övertagande av Ängelholm-Helsingborg flygplats.
Jag vill börja med att tacka Per-Arne Håkansson för hans engagemang för luftfarten och de regionala flygplatserna. Jag delar synen att luftfarten är en viktig del av transportsystemet. I ett land som Sverige med långa avstånd och många glest befolkade områden är flyget särskilt viktigt för inrikesresor. Det har även stor betydelse för Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och öppenhet gentemot omvärlden.
Därför har regeringen vidtagit flera viktiga åtgärder för att stärka luftfartens konkurrenskraft och förbättra förutsättningarna för god tillgänglighet med flyg. Jag kan som exempel nämna avskaffandet av flygskatten från och med den 1 juli i år och en ökning av det statliga bidraget för driftsstöd för icke-statliga flygplatser.
Regeringen tar också steg för att göra flyget mer hållbart - vilket i sin tur gör det till ett mer attraktivt färdmedel i vårt avlånga land - såväl genom en nordisk deklaration för att främja utvecklingen av kommersiellt elflyg som genom införandet av de gemensamma europeiska reglerna om inblandning av hållbara flygbränslen som förhandlades klart i EU under ledning av det svenska ordförandeskapet.
Som Per-Arne Håkansson mycket riktigt påpekar redovisade en så kallad bokstavsutredare i betänkandet Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet - För tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3) ett förslag om ett utökat nationellt basutbud av flygplatser genom ett statligt övertagande av en till fyra kommunala flygplatser.
Den 12 januari i år skrev jag och några av mina kollegor inom Tidösamarbetet en debattartikel i Aftonbladet. Artikeln var föranledd av att flygbolaget Bra har upphört med sin linjetrafik vid Bromma flygplats. Med anledning av detta gjordes ett internt analysarbete på Regeringskansliet.
Analysarbetet har gett vid handen och samarbetspartierna har dragit slutsatsen att flera frågor behöver utredas mer på djupet innan vidare ställningstaganden kan göras.
En av de frågor som kommer att utredas vidare är hur det statliga basutbudet av flygplatser bör se ut och flygplatsernas roll i infrastruktursystemet för att bidra till att hela Sverige kan fungera och utvecklas.
Som jag tidigare informerat om i andra sammanhang avser regeringen att återkomma till formerna för denna utredning.
Anf. 57 Per-Arne Håkansson (S)
Fru talman! Jag vill inleda med att tacka infrastrukturminister Andreas Carlson för svaret.
Min interpellation föranleddes av att det nu är nästan tre år sedan den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen initierade utredningen om de regionala flygplatserna. Utredningen, ledd av förra moderata statsrådet Peter Norman, lades fram för infrastrukturminister Andreas Carlson i februari 2023, tror jag att det var, och föreslog att det ska prövas om Ängelholm-Helsingborg flygplats bör läggas till det nationella basutbudet av flygplatser. Utredningen bedömde att det finns starka skäl att göra detta.
Utredningen gick också in på att prövningen skulle kunna innebära att regeringen kan ge en statlig förhandlingsperson eller helstatligt ägda Swedavia i uppdrag att erbjuda ägarna till flygplatsen ett statligt övertagande.
Detta var ett på många sätt efterlängtat besked som vad jag förstått mottogs med förväntan och stort intresse av de sju ägarkommunerna Ängelholm, Helsingborg, Höganäs, Bjuv, Båstad, Klippan och Perstorp och även av Region Skåne.
Fru talman! För ett par veckor sedan deltog jag på en konferens i Helsingborg, arrangerad av Helsingborgs Handelsförening, i närvaro av berörda kommuner i form av kommunstyrelseordförande, oppositionsråd och representanter från näringsliv och föreningsliv. De presenterade en rapport om flygplatsens betydelse för såväl jobbskapande som konkurrenskraft i nordvästra Skåne. Budskapet var tydligt: De nödvändiga besluten för att gå från ord till handling i frågan dröjer, och man förväntar sig nu att regeringen agerar. Förslaget som utredningen presenterade - att Swedavia ska ta över ägandet av Ängelholm-Helsingborg flygplats och att regeringen ska fatta beslut som främjar hållbar omställning och grön teknisk utveckling för det svenska inrikesflyget - behöver förverkligas.
Även om infrastrukturministern i sitt svar här hänvisar till förestående skattesänkningar är inte det något som förändrar situationen för de sju ägarkommunerna som driver och står bakom Ängelholm-Helsingborg flygplats. Det han tar upp i svaret har varit känt tidigare men har inte stillat den oro som alltjämt finns om de framtida förutsättningarna.
Det driftsstöd som infrastrukturministern hänvisar till är vad jag förstår dessvärre inte utformat för att stämma överens med de förutsättningar som gäller för Ängelholm-Helsingborg flygplats.
EU:s statsstödsregler begränsar också möjligheterna att ge kommunala och statliga bidrag. Enligt uppgifter jag inhämtat om den så kallade general block exemption regulation kan stöd ges till flygplatser med färre än 200 000 passagerare per år. Större flygplatser än så exkluderas och kan endast få stöd genom särskilda undantag.
Enligt den information jag fått har för närvarande tre regionala flygplatser i Sverige godkända SGEI-förordnanden. Just Ängelholm-Helsingborg flygplats ser dock ut att överskrida gränsen på 200 000 passagerare med viss marginal, vilket kan påverka driftsbidrag. Flygplatsen kan därmed sägas utgöra ett gränsfall som blir ett dilemma. Den är kanske för stor för bidrag enligt regelverket men ändå i minsta laget för att klara de utmaningar som är påtagliga och befinner sig därför i en ganska prekär situation.
Väntan på besked innebär stora ekonomiska påfrestningar för berörda kommuner och för regionen som också är involverad. Jag vill därför upprepa frågan till Andreas Carlson om han inte i nuläget ser behov av att hörsamma det samlade engagemang som finns. Vad är det som behöver utredas ytterligare i just detta sammanhang?
Anf. 58 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Per-Arne Håkansson har helt rätt i att det finns behov. Det finns väldigt många behov, och det var mot bakgrund av det jag gav mitt svar.
Jag vill understryka att regeringen har mer än dubblat det statliga driftsstödet till regionala flygplatser. Jag måste dock påminna om och vara tydlig med, fru talman, att det är Trafikverket som har uppdraget att hantera och besluta om fördelning av detta bidrag.
Regeringen fattar beslut om storleken, och den förstärkning vi gjorde var historisk - den största som gjorts sedan driftsstödet infördes. Men som ledamoten Per-Arne Håkansson kanske känner till fick en partikollega till honom, dåvarande infrastrukturminister Anna Johansson, gå till konstitutionsutskottet till följd av uttalanden om driftsstöd till enskilda flygplatser som kunde tolkas som ministerstyre. Jag tror därför att ledamoten och kammaren har respekt för att jag inte kan kommentera just de delarna av ledamotens frågor. Där hänvisar jag återigen till den myndighet som är ansvarig för utbetalning och fördelning av stödet.
Vad sa jag i svaret som är vägledande i detta? Jo, det var ju att inrikestrafiken har haft en negativ utveckling. Det har hänt mycket på de tre år som gått sedan förslaget lämnades. Det är viktigt att slå fast, fru talman, att en bidragande orsak är den flygskatt som infördes 2018 och den debatt kring flygskam som inte minst Per-Arne Håkanssons eget parti har ett ansvar för, med tanke på att man då var i regeringsställning.
Vi, i meningen den dåvarande oppositionen och även Kristdemokraterna, varnade redan då för konsekvenserna. I ett avlångt land med många glesbefolkade områden är flyget viktigt, men här användes en retorik som inte tog i beaktande den omställning som görs i svenskt inrikesflyg av svenska flygbolag och nya företag som utvecklar elflyg och hållbart flygbränsle. Att inte ta in detta och peka på att flyget kommer att vara viktigt för Sverige även framöver får förstås konsekvenser. Det är det vi ser nu när inrikestrafiken har en negativ utveckling. Här vill jag ändå understryka att det ligger ett ansvar även på ledamotens parti, fru talman.
I rapporten Vingar för tillväxt, som presenterades vid det tillfälle som ledamoten relaterar till, rekommenderades alla nordvästskånska kommuner och företag att uppdatera sina resepolicyer så att de inte utesluter flyg. Det var en av punkterna i rapporten, och det är en helt rimlig slutsats. Här hoppas jag att det finns en samsyn och att man ser möjligheten att bidra till flygets omställning. Det finns andra kommuner som gör det genom att exempelvis köpa till så mycket hållbart flygbränsle per biljett som man kan. Det är också en viktig utveckling, som jag ser det.
Beskedet i dag är dock att den utredning som ska tillsättas handlar om att titta på basutbudet och svensk flygplatsinfrastruktur i ett bredare sammanhang. De behov som ledamoten pekar på är tyvärr inte unika för Ängelholm-Helsingborg, utan det är viktigt att se detta i ett större sammanhang. Det kommer regeringen att ta vidare.
Anf. 59 Per-Arne Håkansson (S)
Fru talman! Jag tackar för diskussionsämnena som statsrådet tar upp. Det finns självklart mycket som behöver hanteras för att komma vidare här.
Jag har genom min interpellation velat belysa Ängelholm-Helsingborg flygplats centrala roll, såväl i dag som under dess 65-åriga historia, för infrastrukturen i nordvästra Skåne och även södra Halland och södra delarna av Småland.
Det lokala engagemanget och intresset har genom åren varit stort, och ansträngningar har skett på olika sätt. Det har varit uppslutning från såväl socialdemokrater som borgerliga företrädare, moderater och kanske även en och annan kristdemokrat, på beslutande nivå i nordvästra Skåne för att tillsammans hantera detta. Sedan tar varje kommun beslut om sin resepolicy. Där har vi det kommunala självstyret, och jag har stor respekt för de fullmäktigebeslut som tas och det ansvar som ligger där.
Ägandet av flygplatsen har varierat. År 2011 köpte det privata företaget Peab flygplatsen av Swedavia via en uppmärksammad teknisk affär som tio nordvästskånska kommuner var inblandade i. Våren 2020 meddelade dock företaget att man inte kunde driva verksamheten på grund av pandemins ekonomiska effekter.
Flygplatsen räddades från nedläggning genom ett uppköp av sju kommuner: Ängelholm, Helsingborg, Höganäs, Bjuv, Båstad, Klippan och Perstorp. En del moderatstyrda eller borgerligt styrda kommuner ville inte vara med, en del socialdemokratiskt styrda ville inte vara med. Det var alltså inte så polariserat; den beskrivningen får stå för Andreas Carlson. Den har ingen grund i de diskussioner som fördes lokalt.
I sammanhanget kan också nämnas det samarbete som sker mellan Ängelholm-Helsingborg flygplats och Ljungbyheds flygplats, där utbildning på universitetsnivå och yrkesutbildning bedrivs och även utvecklingsarbete med försvaret pågår. I Ljungbyhed stod för övrigt en gång det svenska flygets vagga. Nu pågår där avancerad forskning och viktig utbildning.
Det bör nämnas att nordvästra Skåne präglas av ett gott företagsklimat i stort och en stark entreprenörsanda. Det finns dock oroande tendenser. Det rådande konjunkturläget har påverkat regionen på ett negativt sätt. Arbetslösheten ligger på 9,5 procent och har ökat mer än i övriga Skåne. Sysselsättningen har också minskat.
Till detta ska läggas att flera företag de senaste åren flyttat från denna del av regionen till Malmö. Bland annat har Ikea, Findus, Oatly och Perstorp AB flyttat sina huvudkontor närmare Köpenhamn, Kastrup och ett kanske något mer dynamiskt företagsklimat. Osäkerheten kring flygplatsens situation har nog inte förbättrat läget i detta sammanhang.
Om infrastrukturminister Andreas Carlson vill att hela Sverige ska leva och utvecklas behövs ett ökat statligt engagemang för att en god och hållbar infrastruktur tillgodoses. Det gäller såväl flyg som tåg och andra transportslag. Självklart ska grön teknik och miljösmarta lösningar stå i fokus. Här har alla branscher och transportslag ett stort ansvar att anpassa sig efter såväl de nationella som de internationella klimatmålen.
Kommunerna har i första hand ansvar för skola, vård och omsorg, och här krävs ökade insatser, inte minst med tanke på den ekonomiska situation och den lågkonjunktur som vi nu upplever. Därför krävs besked och initiativ i en fråga som denna för kommunernas del, inte längre dröjsmål.
Anf. 60 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Tack så mycket för engagemanget, Per-Arne Håkansson! Jag har också mött det engagemanget lokalt. Jag har gjort besök på aktuell flygplats och har träffat företrädare för dem som arbetar på plats. Jag har även haft kontakt med olika kommunpolitiker som är involverade i ägandet av flygplatsen. Att det finns ett engagemang vill jag verkligen understryka.
Att det finns en samsyn lokalt är väldigt positivt, fru talman. Det polariserande har kanske snarare varit på riksnivå i den politiska debatten. Naturligtvis påverkar det dem som ska välja trafikslag om man avråder från eller till och med i någon mening förbjuder användande av flyg i olika resepolicyer och annat.
Självklart är det enligt det kommunala självstyret så att varje kommun får fatta sina beslut. Varje bolag får också fatta sina beslut. Men det är rimligt att man då också funderar över konsekvenserna av den typen av beslut. Där tror jag att även Per-Arne Håkansson kan ha en roll som lokal riksdagsledamot. Det går också att prata med partikamrater i olika delar av landet, inte minst partikamrater här i Stockholms stad.
Det är fråga om en lokal flygplats. Det handlar inte bara om att de som bor i den region som Per-Arne Håkansson företräder och talar för ska åka någonstans, utan även om att personer ska åka från exempelvis Stockholm till Ängelholm-Helsingborg, som är en tillväxtregion. Därför är det viktigt att adressera frågan om resepolicy och hur man kan påverka flygets omställning till mer hållbara lösningar genom att inte på förhand utesluta ett trafikslag.
Vi har i Regeringskansliet ändrat vår resepolicy så att den är färdemedelsneutral, och det finns andra sätt. Det är viktigt att varje beslutsinstans fattar sina egna beslut, men man behöver också diskutera konsekvenserna av sådana beslut.
Det negativa skiftet för inrikesflyget har ju till stor del varit en konsekvens av lågkonjunktur, höga kostnader och förändrade arbetsmönster efter pandemin, där man arbetar mer hemifrån. Man kanske har digitala möten i stället för att flyga till ett möte. Jag ifrågasätter inte det, utan det som är viktigt att sätta under lupp är vad som har gjort att vi har hamnat i den här situationen. Det är inte bara Ängelholm-Helsingborg flygplats som har stora ekonomiska bekymmer. Det kan vi se i i stort sett alla delar av Sverige.
Jag underströk i mitt svar att vi kommer att tillsätta en ny utredning som kommer att utreda hur hela det statliga basutbudet av flygplatser bör se ut och flygplatsernas roll i infrastruktursystemet. Precis som Per-Arne Håkansson säger - även om det kanske inte var exakt så ledamoten sa - är varje trafikslag i sig viktigt. Hur de integrerar med varandra är en bärande del av regeringens nya fokus när vi tar fram infrastrukturpolitiken.
Omställning behöver ske i alla trafikslag, men kopplingarna däremellan behöver stärkas. Flygplatsernas och sjöfartens roll betonas i regeringens infrastrukturproposition. I det sammanhanget ska man nu se det uppdrag som vi kommer att ge till en utredare, som ska titta på flygplatsinfrastrukturen och finansieringen av den infrastrukturen.
Jag förstår att många vill ha besked - det är Per-Arne Håkansson inte ensam om - och det är viktigt att hantera detta i ett bredare sammanhang med tanke på att det är en nationell fråga.
Anf. 61 Per-Arne Håkansson (S)
Fru talman! Jag tackar för svaret och resonemanget.
Som jag ser det, infrastrukturminister Andreas Carlson, finns det ett nationellt intresse av att tillgodose god och tillgänglig infrastruktur över Sveriges avlånga land. Jag är inte i första hand förespråkare för flyg utan jag är förespråkare för att vi ska ha en god infrastruktur som gör att hela landet kan leva.
Direktförbindelser till och från huvudstaden är i sig viktigt och genererar möjligheter till vidare färd till såväl övriga delar av världen som inrikes. När det gäller Ängelholm-Helsingborg flygplats omfattar upptagningsområdet ca 575 000 personer inom en timmes resavstånd. Det motsvarar det femte största upptagningsområdet bland flygplatserna i det nationella flygutbudet.
Tåg skulle självklart vara ett alldeles utmärkt alternativ och komplement i sig, men enkel resa till och från Stockholm innebär i snitt sex timmars restid och gör det svårt konkurrensmässigt.
Jag deltog för ett tag sedan i en sammankomst med Ikea i Älmhult. Där beskrev man med emfas situationen med tanke på den försinkning som har skett av utbyggnaden av Södra stambanan, och andra företag har även tagit upp Västkustbanan. Det är allvarligt att utbyggnaden av järnvägstrafiken inte följer de behov som finns. I nuvarande situation är flyget kanske det som står till buds för den typen av transporter.
Jag upprepar att jag tror att det vore av stort värde för berörda kommuner, medborgare och företag att få besked från Andreas Carlson i denna fråga. Jag uppfattar inte att han har gett det hittills i debatten.
Anf. 62 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag har gett ett besked, men det var kanske inte exakt det som Per-Arne Håkansson ville ha. Jag har stor respekt för att många fler vill ha ett besked som går i linje med vad den förra utredningen kom fram till för tre år sedan. Men det har hänt mycket på tre år, och det är viktigt att se detta i ett sammanhang. Många regionala flygplatser har stora underskott. Då behöver man titta på flygplatsinfrastrukturens finansiering i ett bredare sammanhang än en till fyra flygplatser, som dåvarande utredning föreslog.
Jag håller med om att det behövs betydande upprustning av svensk järnväg. Det står inte i motsats till de stöd som måste ske för att få en bättre fungerande flyginfrastruktur i Sverige, och där har regeringen vidtagit åtgärder.
Ledamoten nämner Södra stambanan. Det vi har gjort är att i stället för att planera för snabbtåg med en hastighet upp till 320 kilometer i timmen på sträckan Lund-Hässleholm har vi sänkt hastigheten till upp till 250 kilometer i timmen. Detta har frigjort medel för sex landanslutningar till Öresundsbron, som den förra regeringen inte fick plats med i sin infrastrukturproposition och den nationella planen. Vi har redan lagt in detta i den nationella planen. Tillsammans med beslut som fattades på dansk sida samma datum som regeringen fattade detta beslut för ett par år sedan ökar kapaciteten på innevarande förbindelse på Öresundsbron med ca 30 procent.
Det här är exempel på vad regeringen redan har gjort. Jag har noterat att generaldirektören vid Trafikverket har talat om att utmana tidsplanen för Södra stambanan, och jag är positiv till det om det skulle vara möjligt. Det står inte i motsats till att vi ser ett behov av att stärka svensk flygplatsinfrastruktur eftersom även flyget är ett viktigt trafikslag för att hela Sverige ska fungera.
Jag ser fram emot att återkomma med mer besked om hur vi ska lyckas med detta, och jag hoppas att ledamoten är nöjd med debatten i dag. Jag är i alla fall tacksam för det engagemang som ledamoten visar.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.