statligt medfinansierad exportfrämjande verksamhet inom jordbruket

Interpellation 2001/02:349 av Erlandsson, Eskil (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-04
Anmäld: 2002-04-09
Besvarad: 2002-05-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 4 april
Interpellation 2001/02:349
av Eskil Erlandsson (c) till jordbruksminister Margareta Winberg om statligt medfinansierad exportfrämjande verksamhet inom jordbruket

Food From Sweden (FFS) verksamhet startade upp i nuvarande form 1992. Organisationen har sedan dess erhållit ett statligt anslag på genomsnittligt ca 20 miljoner kronor per år. Utöver det statliga anslaget satsar livsmedelsföretagen själva ett betydligt större belopp för att genomföra de projekt och aktiviteter som FFS organiserar. Allt i syfte att stärka livsmedelsföretagen och livsmedelsproduktionen i Sverige.

I stort sett alla EU-länder har en statligt finansierad "Food From"-organisation.

Då det gäller Norge kan jag t.ex. nämna att man där i år har ett statligt exportfrämjandestöd på 270 miljoner norska kronor enbart för sin fiskexport.

Jordbruksdepartementet har för år 2002 anslagit 5 miljoner kronor för hela den svenska exportfrämjande verksamheten.

Utan ytterligare statligt stöd kommer Food From Sweden inte kunna fortsätta med generella exportfrämjande åtgärder.

Min fråga är:

Avser jordbruksministern att vidtaga några åtgärder mot bakgrund av Food From Swedens situation?

Debatt

(11 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:349

Webb-tv: statligt medfinansierad exportfrämjande verksamhet inom jordbruket

Protokoll från debatten

Jordbruksminister Margar (S)

Anf. 1 Jordbruksminister Margar (S)

Fru talman! Eskil Erlandsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder mot bakgrund av att det statliga stödet till Food From Sweden har mins- kats. Den typ av verksamhet som Food From Sweden bedriver är viktig av flera anledningar. Den skapar tillväxt i företag och bidrar till att marknadsföra Sve- riges goda och säkra mat utomlands. Dessutom är livsmedelsbranschen den tredje största industrigrenen i Sverige sett till antal anställda och därmed viktig för sysselsättningen. Regeringen har sedan 1992 anslagit medel till projektet Food From Sweden. Dessa medel ska an- vändas till exportfrämjande aktiviteter för svenska förädlade livsmedel. Projektets målsättning är att medverka till ökad långsiktig och lönsam export av i Sverige förädlade livsmedel, främst baserade på svenska råvaror. Målgruppen är i första hand små och medelstora livsmedelsföretag. Verksamheten bedrivs i projektform och medverkande företag bidrar med minst motsvarande belopp genom medfinansiering i projekt samt genom egna insatser. För åren 2002 till 2004 har regeringen anslagit 5 miljoner kronor per år till projektet och under denna period ska Exportrådet ansvara för driften. Food From Sweden blir därmed ett branschprogram inom Exportrådet där den statliga finansieringen erhålls från Jordbruksdepartementet. För största möjliga nytta kommer Food From Sweden att samordna verk- samheten med andra funktioner inom Exportrådet. Efter perioden upphör den statliga finansieringen och Food From Sweden övergår till att bli en företagsfi- nansierad verksamhet inom Exportrådet. Under år 2001 deltog ett drygt hundratal företag i Food From Swedens aktiviteter. Såväl små som stora företag deltog och alla branscher inom livsmedelsom- rådet fanns representerade. Under samma år ökade exporten av jordbruks- och livsmedelsprodukter med 15 % jämfört med föregående år. Denna siffra stiger till 18 % om drycker inkluderas. Samtidigt minskade Sveriges totala varuexport med 2 %. Den positiva exportutvecklingen vill jag naturligt- vis se en fortsättning på, och jag tror att de insatser vi nu gör i samarbete med livsmedelsföretagen för att bygga upp en självfinansierad organisation kommer att bidra till detta. I och med den statliga finansiering- en finns en solid grund att stå på, och denna kan nu utnyttjas och utvecklas av livsmedelsföretagen. Det är därmed fråga om en utveckling och inte en avveck- ling av Food From Sweden. Då Eskil Erlandsson, som framställt interpellatio- nen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Agne Hansson i stället fick delta i överläggningen.

Agne Hansson (C)

Anf. 2 Agne Hansson (C)

Fru talman! Jag ber att få tacka jordbruksminis- tern för svaret som jag tyvärr inte kan vara nöjd med. Mat är viktigt. Det är dessutom populärt. Många TV- program som handlar om mat är i dag mycket populä- ra. God och näringsriktig mat främjar hälsan och ökar livskvaliteten för oss alla. Vi behöver det, inte minst nu när sjuktalen stiger i höjden. Vi får in mycket mat från andra länder. Det beri- kar vår matkultur och bidrar till vårt välbefinnande. Så är det inte minst därför att andra länder stöder sin exportfrämjande verksamhet med statliga medel. Vi kan på samma sätt hävda vår kultur i andra länder genom en framgångsrik export av svensk kva- litetsmat. Samtidigt är det en viktig näringsgren, med blomstrande småföretag över hela landet. Det ger oss mycket inkomster till statskassan. Det förstår andra länder. Det är därför de satsar. I interpellationen pe- kas på att Norge satsar 270 miljoner enbart på att främja export av fisk. Vi bör se värdet av svensk export av god och be- rikande matkvalitet. Där tror jag att vi är helt överens. Jordbruksministern staplar argument på argument för Food From Swedens exportfrämjande verksamhet och talar om hur bra den är. Jag håller med till 100 % och har försökt peka på ytterligare argument från ett annat perspektiv. Det finns mycket positivt att säga om Food From Sweden. Ändå blir det inga pengar till verksamheten. Ända sedan den exportfrämjande verksamheten för Food From Sweden startade 1992 under Karl Erik Olssons jordbruksministertid har anslagen varit i storleksordningen 20 miljoner kronor varje år. Förra året skars anslaget ned till 10 miljoner och nu föreslår man alltså 5 miljoner. Branschen har svarat för en motsvarande prestation i finansieringen, vilket har gett en betydande resurs och stor slagstyrka. I prakti- ken innebär 5 miljoner tyvärr en avveckling, och jag är ledsen att behöva säga det. Branschen kan inte ta på sig en övergripande ex- portfrämjande roll. Tester har gjorts i livsmedelsin- dustrin, och de gör självklart värderingar utifrån sina egna perspektiv. Detta talar för att det måste finnas en statlig grundplåt i botten. Vad jag kan förstå brukar inte Socialdemokraterna och jordbruksministern vara främmande för det i andra sammanhang, och jag har därför svårt att förstå varför man inte kan göra den här insatsen. Det finns en uppenbar risk för att vi nu kastar ut barnet med badvattnet. Vi har en effektiv och bra verksamhet. Grundplåten har funnits, och näringen har varit beredd till en delfinansiering. Varför slå sönder en sådan bra och effektiv organisation, jord- bruksministern? Jag vill än en gång fråga om inte jordbruksminis- tern mot denna bakgrund - och det hon säger i svaret - är beredd att vidta åtgärder för att bibehålla det goda resultat som nu finns.

Carl G Nilsson (M)

Anf. 3 Carl G Nilsson (M)

Fru talman! Jag tror inte att Margareta Winberg känner mig som den som föreslår att i onödan öka statens kostnader. Däremot talar jag och mitt parti ofta om nödvändigheten av att skapa så lika konkur- rensmöjligheter som möjligt med de länder omkring oss med vilka vi konkurrerar. Om vi menar någonting med att värna om svensk livsmedelsproduktion, vilket väl borde vara jord- bruksministerns främsta uppgift, måste vi på punkt efter punkt försöka se till att konkurrensverksamheten blir lika. Det är ett känt faktum att svenska bönder betalar mer än dubbelt så mycket som andra för en liter die- selolja, mer än dubbelt så mycket för handelsgödseln osv. Om vi inte har förutsättningar för livsmedelspro- duktionen i stort - med det menar jag både primär- produktionen och förädlingssidan - kommer det att gå dåligt. Många länder runtomkring oss satsar mycket på exportfrämjande åtgärder. Vi kan ha olika åsikter huruvida det är riktigt och huruvida näringen själv borde svara för detta, men det är ett faktum att län- derna runtom oss satsar på exportfrämjande åtgärder med hjälp av statliga medel. Agne Hansson nämnde Norge, och jag kan nämna fler länder. Finland ligger väldigt nära oss, och de satsar - om jag är rätt underrättad - mellan 50 och 100 miljoner om året av statliga medel för att stötta denna verksamhet. Tyskland, som visserligen är mycket större än Sverige, satsar en kvarts miljard på detta. Frankrike satsar lika mycket. Österrike, som är ganska jämförbart med Sverige, satsar ungefär 50 miljoner kronor. Jag menar att vi måste försöka fundera på om vi kan påverka dem så att de minskar dessa kostnader, eller också måste vi se till att svensk livsmedelsin- dustri får möjlighet att konkurrera på någotsånär rimliga villkor.

Ulf Björklund (Kd)

Anf. 4 Ulf Björklund (Kd)

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt och under- stryka behovet av exportfrämjande åtgärder. Inte minst gäller detta Food From Sweden. Det är allmänt känt, och det har också påtalats av mina vänner här, att vi har goda och fina livsmedel i Sverige som vi gärna vill få ut så långt som möjligt. Dessutom är kvaliteten på förädlingssidan mycket hög och därför vill vi att inte minst småskalig livsmedelsproduktion och förädlingsindustri ska bli konkurrenskraftig. Om vi tittar på det allmänna konkurrensläget är det mycket viktigt att vi från svensk sida inser beho- vet av just exportfrämjande åtgärder. Just med tanke på vad andra länder gör har vi från Kristdemokrater- nas sida i budgetbehandlingen under senare år betonat detta och utökat posten som berör exportfrämjande åtgärder. Anledningen till detta är att vi inser vikten av att verkligen hjälpa även de mindre företagen att nå ut. Med tanke på framtiden och det konkurrensläge som inte i alla lägen är speciellt gynnsamt för svensk jordbruksnäring och livsmedelsindustri vill jag under- stryka detta. Jag undrar om vi inte måste tänka lite extra på denna satsning. Situationen för Food From Sweden är ganska tragisk om även de små insatser som vi i dag ställer upp med ska rinna ut i sanden och försvinna. Detta kommer att hända om vi inte inser värdet av det hela. Jag hoppas naturligtvis att jord- bruksministern ser möjligheterna och jobbar för att utöka anslaget i framtiden.

Jordbruksminister Margar (S)

Anf. 5 Jordbruksminister Margar (S)

Fru talman! Det är inte varje dag man hör tre fö- reträdare från tre borgerliga partier samstämt tala om ökade kostnader och ökat stöd. Det brukar ju annars vara fråga om motsatsen, nämligen att vi i Sverige ska ha fria företagare och fria företag och inte sådana som går med stöd, precis som Carl G Nilsson sade. Därför är det ganska intressant att höra att ni när det gäller jordbrukssektorn och livsmedelssektorn, som i övrigt får så otroligt mycket stöd, pläderar för ytterligare stöd. Jag tycker att det är en rolig politisk knorr. Jag vill hålla med om det ni har sagt om kvaliteten på vår mat. Vi har i Sverige kanske världens bästa kvalitet på maten därför att vi har ägnat oss åt den, och vi har skött oss. Bönderna har skött sig, politiker- na har skött sig osv. Det är klart att vi gärna ser att dessa bra livsmedel exporteras till andra länder. Det är därför som vi under 90-talet och fram till nu har satsat 147 miljoner räknade jag ut för att bygga upp en bas så att vi ska kunna exportera mat. Vi har successivt dragit ned på anslaget. Det har varit en medveten strategi att börja stort och successivt dra ned för att det hela så småningom ska bli självfinan- sierande. Jag tycker att det är en ganska sund och bra utveckling. Trots att vi har dragit ned anslaget har exporten ökat. Det visar, menar jag, att det kanske inte finns ett alldeles entydigt samband mellan hög stödnivå och hög export. Det kan i stället vara så att om man har börjat bra och därefter trappar ned flyter det hela på av sig själv. Jag vill i alla fall se det så. Ni tar också upp diskussionen om hur man ska kunna jämföra svenska företag med andra länders företag. Jag tror inte att det är möjligt att göra den jämförelsen. Svenska bönder får ersättningar på annat sätt än vad t.ex. danska bönder får. Ta miljöersätt- ningarna som ett exempel, eller ta våra ekologiska program som är väldigt stora - de är inte alls av samma storlek i andra länder. Jämför med vår låga bolagsskatt, våra markpriser osv. Vi kan inte göra en direkt jämförelse och säga att vi är orättvist behandlade medan andra har det bättre. På något annat område kanske vi har det lite bättre, och då kan andra i sina parlament säga att de känner sig orättvist behandlade. Vi har nu gjort den här uppgörelsen med Ex- portrådet, och det kommer fortfarande att finnas med som något slags omvårdnads- eller stöttningsorgan av vårt eget exportråd. Det kommer att finnas 5 miljoner för de kommande åren, och jag har inte för avsikt att ändra på det. Det är mitt besked. Trots neddragningen och trots att detta så småningom ska in i Exportrådet tror jag att svenska livsmedelsföretag och svensk mat kommer att kunna klara sig.

Agne Hansson (C)

Anf. 6 Agne Hansson (C)

Fru talman! Apropå den politiska knorren, fru jordbruksminister, är det väl lika knorrande att höra jordbruksministern och socialdemokraterna tala i motsatt riktning mot statlig inblandning. Däremot talar vi ofta från Centerpartiet om rättvis och sund konkurrens på lika villkor. Det är mycket vad det handlar om. Det framhöll också Carl G Nilsson och Ulf Björklund tidigare. Vi är överens om att den exportfrämjande verk- samhet som Food From Sweden har bedrivit har varit bra och gett goda resultat. Det är i och för sig en bra början att utgå ifrån det. Vi är också överens om att vi vill fortsätta att arbeta för att det ska bli framgångs- rikt. Jag menar att man inte kan hantera frågan på det sätt som regeringen nu gör. Då finns risken att vi hamnar snett. Det är inte fråga om att öka statens utgifter. Det är fråga om att satsa, visserligen pengar från statskassan, på ett sådant sätt att det ger en mereffekt som gör att vi får fler företag som genererar tillväxt och ytterliga- re pengar som kommer tillbaka till statskassan. Det är så som ekonomin ska fungera för att bli effektiv. Det är den stimulansen som krävs i den organisation som man bygger upp för att det ska bli effektivt. Jag måste be jordbruksminister fundera över hur det ska vara möjligt att blanda in Exportrådet i detta. Nu ligger i och för sig inte den frågan på Jordbruks- departementets område utan på Näringsdepartemen- tets område. Exportrådet arbetar med konsulter som ska sälja sina tjänster och få ut pengar eller få in- komster för de tjänsterna. Följden blir att den nuvarande exportfrämjande verksamhet som finns inte kan fortsätta. Då måste jag fråga jordbruksministern om hon är beredd att ge Exportrådet pengar för att verksamheten ska kunna arbeta med en statlig grundplåt som stimulerar nä- ringslivet med dess olika intressen, och här livsme- delsproducenterna, att svara upp mot det som ger mereffekten. Det är den ena frågan. Den andra frågan är följande. Man kan inte från svensk sida gå före i en sådan här fråga om alla andra konkurrenter stimulerar sina livsmedelsföretag på ett fördelaktigt sätt med subventioner för att de ska ex- portera på en fri marknad. Vilken strategi har jord- bruksministern för att skapa likvärdiga konkurrens- villkor? Det är vad det i grunden gäller. Gör vi det tror jag att svensk mat med dess kvali- tet och förtjänster har goda möjligheter att slå sig fram. Men det gör den inte om staten skapar en orätt- vis konkurrens i botten. Då får vi inga möjligheter och kastar ut barnet med badvattnet.

Carl G Nilsson (M)

Anf. 7 Carl G Nilsson (M)

Fru talman! Jag tycker att det är fel av jordbruks- ministern att blanda in t.ex. miljöersättningarna som ett argument för att säga att svenska bönder har stora stöd. Miljöersättningarna är ingenting annat än en betalning från samhällets sida, från oss gemensamt, för de s.k. kollektiva insatser som görs. Det får inte betraktas som några stöd eller några bidrag. Jag tycker också att det är tveksamt om andra län- der pumpar in väldigt många olika typer av subven- tioner och stöd. Det är t.ex. ytterst olyckligt att höra de signaler som framkommer i dessa dagar om USA:s kraftigt ökande subventioner för sitt jordbruk. Men detta är ett faktum. Det kan vi inte göra så mycket åt. Jag hoppas att Margareta Winberg i europeiska sammanhang verkar för att vi ska försöka se till att vi får en så bra fungerande marknadsekonomi som möj- ligt. Men nu är det som det är. Dessa länder stimule- rar exportfrämjande åtgärder med mycket stora peng- ar. Då är det inte alls oskäligt att vi funderar över att göra detsamma. Här talar vi inte om några stora pengar i samman- hanget. Vi talar om en positiv signal till en verksam- het som fungerar bra och som sköts mycket bra.

Ulf Björklund (Kd)

Anf. 8 Ulf Björklund (Kd)

Fru talman! Jag vill komplettera med att säga att de 5 miljoner kronorna egentligen är väldigt små pengar jämfört med vad det ger i inkomster för övrigt på många sätt. Det gäller inte minst inkomster till statskassan genom den verksamhet som livsmedel- snäringen totalt bidrar med i vårt land. Det är naturligtvis fria företag det handlar om. Fria företag ska inte styras i onödan och ska så gott som möjligt klara sig själva. Samtidigt är det inte bara dessa 5 miljoner som satsats. Näringen satsar väldigt mycket pengar själv. Företagen är beredda att satsa egna medel som är betydligt över de 5 miljonerna. Jämförelsen med omvärlden när det gäller bidra- gen och vad som är lika villkor eller inte är naturligt- vis svår att göra i vissa lägen. Men man kan inte blanda ihop stöden hur som helst. De stöd som berör just exportsidan tillfaller på ett speciellt sätt livsme- delsnäringen och då inte minst de mindre livsmedels- företagen. Det betyder trots allt väldigt mycket att renodlat se det som har med exportfrämjande åtgärder att göra. Jag vill understryka att om detta ska bli fram- gångsrikt och lyckat måste vi komma ihåg att det ger väldigt mycket tillbaka. Det ger möjlighet för fler företag att etablera sig. Dessutom blir det ökade in- komster till statskassan. I det perspektivet är det väl- digt lite pengar. Det handlar om 5 miljoner. Det vore inte svårt rent ekonomiskt sett att kunna utöka det. Det handlar naturligtvis om viljan och insikten att det är viktigt för näringen.

Jordbruksminister Margar (S)

Anf. 9 Jordbruksminister Margar (S)

Fru talman! Vi har gjort en uppgörelse med Ex- portrådet. Det är med på detta, och livsmedelsföreta- gen är med på detta. Det är inte alls så som Agne Hansson säger att Exportrådet bara använder sig av konsulter. Det har tre pelare som det arbetar utifrån. Det är exportinformation, exportutveckling och kon- sultverksamhet. Det är inom pelaren exportutveckling som det ska in. Regeringen kommer på torsdag den här veckan att ge Exportrådet detta uppdrag efter det att vi har för- handlat med Exportrådet och efter det att alla är över- ens. Jag tror att det blir en väldigt bra lösning. Ex- portrådet har trots allt en lite annan erfarenhet av att arbeta med export än vad Jordbruksverket har som varit huvudman för Food From Sweden. Det får man väl ändå hoppas och tro. Jag tog upp frågan om miljöersättningar inte för att just dra in dem i detta sammanhang utan därför att Carl G Nilsson själv gjorde jämförelser med andra länder. Carl G Nilsson tog upp dieselskatten och handelsgödsel. Då tycker jag att det är relevant att också ta fram sådana saker där svenska bönder har fördelar av att verka i Sverige i stället för i t.ex. Danmark. På en del områden är det mer fördelaktigt att bo, arbeta och verka i Sverige om man är bonde. I andra delar kanske något annat land har fördelar på ett an- nat område. Så vill jag gärna att det ska vara. Alter- nativet är att vi totalharmoniserar allting. Det är jag ingen vän av. I både den första replikomgången och den senaste var det flera av er som tog upp att näringen är beredd att gå in. Nej, näringen är inte beredd att gå in. Det var också ett aber. Vi försökte att få en medfinansie- ring. Vi har fått det vid ett tillfälle av LRF. Vi har försökt att få en medfinansiering, men man var inte beredd att gå in. Vi försökte t.ex. när man skulle ge s.k. återbäring på handelsgödselavgifter att göra så att en del skulle gå till detta. Men man var inte beredd att göra det. Om näringen tycker att verksamheten ska stå på egna ben ska inte regeringen motsätta sig detta utan låta det bli så. Jag vill återigen säga att vi fattar beslutet på tors- dag. Livsmedelsföretagen är med på det och Ex- portrådet är med på det, och då tycker jag att det finns all anledning att våga pröva denna nya modell.

Agne Hansson (C)

Anf. 10 Agne Hansson (C)

Fru talman! Först måste vi göra klart att detta är exportfrämjande verksamhet. Det är en mycket liten del när vi börjar prata om jordbrukets subventioner i ett EU-perspektiv. Inte desto mindre är det en oerhört viktig del när det gäller att få ut svensk kvalitetsmat på marknaden på samma sätt som vi får hit mycket bra mat och matkultur som också kan berika oss. För svensk del har detta när det gäller exporten från Sve- rige en näringspolitisk viktig betydelse utöver den kulturella och allt det andra. Det blir en snedvridning i konkurrensen, och jag förstår fortfarande inte hur svensk livsmedelsproduk- tion ska kunna hävda sig på en marknad på det ex- portfrämjande området om man inte hänger med konkurrentländerna. Jag går nu över till att tala om Exportrådet. Vad är det för uppgörelse som regeringen har gjort med Exportrådet? Det är väl ändå det organ som nu har jobbat med detta som har erfarenheterna på just detta området. Generell erfarenhet av export kanske har mindre betydelse i sammanhanget. Oavsett vad man har gjort upp om och vad man är beredd på så är det pengar i denna pelare som krävs. Har regeringen gjort upp med Exportrådet i denna uppgörelse på ett sådant sätt att Exportrådet är berett att satsa de 15 miljoner som fattas i den grundplåt som stimulerar näringslivet att vara med och satsa? Det är väl just därför som näringslivet eller livsme- delsproducenterna inte är beredda att gå in - om inte staten är med i spelet och håller med grundplåten. När jordbruksministern nu säger att man inte har varit beredd att gå in så förstår jag regeringens håll- ning ännu mindre. Regeringens förslag innebär ju, med de här 5 miljonerna, att man kräver att näringen helt och hållet ska gå in och svara för resurserna. Det är i den nuvarande organisationen, med en synlig och tydlig signal från regeringen och statsmakterna om att de också är med och binder ihop och stimulerar det hela, som man kan få multiplikatoreffekten med den exportfrämjande verksamheten.

Jordbruksminister Margar (S)

Anf. 11 Jordbruksminister Margar (S)

Fru talman! Sverige har säker mat, och Sverige är unikt i det avseendet jämfört med nästan alla andra länder. Det vore väl märkligt om vi inte skulle kunna dra nytta av det i ett läge där våra gränser nu är öppna också för export och import av mat. Ta salmonella, exempelvis! Det finns inget land som har ett sådant utvecklat program mot salmonella som Sverige, och det har fått till följd att vi har säker mat här i det avseendet medan man i andra länder fortfarande dör av salmonella. Jag tror att detta kommer att bli en fråga som folk i allmänhet - konsumenter - kommer att fästa stor vikt vid. Det gör att jag inte är lika orolig som mina tre motdebattörer är. Jag tror att man kommer att klara detta bra. Självfallet kommer också Exportrådet att dra nytta av och ha med de personer från Food From Sweden som har gjort ett så fantastiskt bra arbete under de här åren, Agne Hansson! De kommer att vara med - fast i den nya organisationen, nämligen Exportrådet. Överläggningen var därmed avslutad.

Intressenter

Frågeställare

Erlandsson, Eskil (c) Centerpartiet

Besvarad av

jordbruksminister Margareta Winberg Socialdemokraterna